Utbildningsförvaltningen
Lokal arbetsplan för
Eneryda
2010 - 2011
Innehållsförteckning
1. Presentation av förskolan ………..
2. Normer och värden ………...
3. Utveckling och lärande ………...
4. Barns inflytande ………..
5. Förskola och hem ………
6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet…
7. Uppföljning, utvärdering och utveckling ………..
1 Presentation av förskolan
Enelyckans förskola, Eneryda är en enhet med verksamhet från ett till fem års ålder. För närvarande är det 16 barn inskrivna på 1 ½
avdelning. 3,30% tjänst är fördelat på fyra pedagoger, tre förskollärare och en barnskötare.
Förskolan ligger centralt i byn med en bra utemiljö som har stora ytor att röra sig på. Det är nära till skogen och förskolan använder sig flitigt av denna.
Förskolan har ett nära samarbete med skola och fritids. Man har gemensamma aktiviteter för hela huset flera gånger per år.
I huset finns det en gymnastiksal och ett bibliotek som uttnyttjas flitigt.
På enheten finns en väl fungerande föräldraförening som bidrar med både praktisk och ekonomisk hjälp.
2 Normer och värden
Eneryda förskola har tre så kallade penseldrag som man arbetar efter.
Dessa tre penseldrag är ANSVAR, TRYGGHET OCH LUST ATT LÄRA.
ANSVAR Genom att
· sätta ribban på rätt nivå
· vara goda förebilder
· prata med alla varje dag
· vänta på sin tur
· bli respekterad för den man är
· plocka undan sakerna då man lekt färdigt
· inte ge barnen ouppnåeliga uppgifter
· vägleda barnen och ge dem stöd
TRYGGHET Genom att
· ha fasta rutiner
· säga något uppmuntrande till alla varje dag
· säga hej och ha ögonkontakt med den som kommer
· ha ett tillåtande klimat där man får vara ledsen, glad och arg färdigt
· stärka olika personligheter genom att prata om olikheter
· ta reda på barnets utvecklingsnivå och därefter anpassa arbetsuppgifterna
· vara uppmärksam på säkerhetsföreskrifter
· vara konsekvent och ha en öppen famn
LUST ATT LÄRA Genom att
· se positivt på tillvaron
· se möjligheterna och inte hindren
· engagera och utveckla sig själv
· själv vara nyfiken
· ta tillvara barnens initiativ
· dela barnen i mindre grupper
· inte stressa och låta allt ta sin tid
· ge uppgifter som barnen klarar av och därefter höja ribban
· göra lek- och pysselmaterial mer inbjudande
Personalen på Enelyckans förskola har prioriterat tre värdeord. Dessa värdeord är trygghet, lyssna och glädje.
Under hösten kommer man att arbeta med tema ”Nalle”, där nallen står för grundtrygghet. Med temat som bas hoppas man på att kunna
använda barnens fantasi till att starta diskussioner och få barnen att dra slutsatser. Man ska lyssna på barnen för att på så sätt vidarutveckla temat. Genom detta arbetssätt hoppas man att barnen med glädje vill delta och lära sig nya saker.
Vi har en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling som vi arbetar efter. Planen ska innehålla rutiner för hur vi på förskolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling.
Personalen arbetar förebyggande och hjälper barnen med konflikthantering. Detta sker bl a
genom att
- vi accepterar ingen mobbning
- vi accepterar ingen kränkande handling
- vi möter det enskilda barnet och dess föräldrar på ett positivt sätt - vi uppmärksammar varje barn varje dag
- vi låter barnet ta ansvar för sina handlingar - vi är lyhörda för barnens sociala beteende - vi vuxna är goda förebilder
- vi använder litteratur, videofilmer och lekar som belyser hur man är som kompis
- vi håller regelbundna samtal med barnen, om hur de trivs på förskolan
Personalen är närvarande i barnens vardag med bl a lek, aktiviteter och i matsituationer. Vi arbetar i arbetslag som samverkar i arbetet med det enskilda barnet och hela gruppen. Detta, tillsammans med en ständig dialog med föräldrarna, gör att vi har stora chanser att upptäcka
kränkningar.
Likabehandlingsplanen är ett levande dokument för personalen och skickas hem till föräldrarna och föräldraföreningen.
3 Utveckling och lärande
Mål från förskolans läroplan:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga
fenomen liksom sitt kunnande om växter och djur.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
fungera enskilt och grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förnåga att orientera sig i tid och rum.
Arbetssätt:
Genom att skapa en grundtrygghet så barnen kan känna glädje när de vistas på förskolan.
Genom samarbete med personal på fritids och skola får man en smidig övergång för barnen från förskola till skola och fritids.
Genom det dagliga arbete både inomhus, utomhus och temaarbete
under året, kommer språk och matematik bearbetas på många olika sätt.
T ex genom att mäta staplarna av spelmarker för att se vem som vunnit.
Naturen är ett av våra arbetsrum där man kan lära oss mycket. Bl a testar man vad som flyter eller inte flyter varje gång man träffar på vatten. Då passar man också på att se hur mycket vatten som trängs undan av ett jämfotahopp samtidigt som motoriken tränas. Eftersom man
är ute ofta så får barnen också stor kontroll på årets växlingar och naturens kretslopp.
Alla i arbetslaget strävar mot samma mål och har en gemensam barnsyn.
Man arbetar för att alla barn ska få komma till tals samtidigt som deras kamrater lyssnar. Detta arbetas medvetet med varje dag t ex vid
matsituationer.
4 Barns inflytande
Mål från förskolans läroplan:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
Arbetssätt:
Genom att man som pedagoger lyssnar på barnen och anammar deras tankar och idéer och ta vara på dem i verksamheten.
Man tar vara på barnens tankar, fantasier och ideer till hjälp för att utveckla vårt temaarbete.
5 Förskola och hem
Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om
barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan enligt Lpfö 98
Arbetssätt:
Detta sker genom två utvecklingssamtal per år, föräldraenkät, föräldramöten och även genom dagliga samtal och möten.
Man har ett väl fungerande föräldrarsamarbete där engagemanget från föräldrarna är stort.
Man har också involverat våra föräldrar i verksamheten genom att fråga dem vad barnen pratar om hemma.
Man har en väl fungerande föräldraförening på enheten. De hjälper till både ekonomiskt och praktiskt.
Personalen har tagit till sig av föräldrarnas synpunkter på föräldra- enkäten och anammat deras åsikter och ideer. En ny föräldraenkät kommer att lämnas ut till våren.
6 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklass, fritids och skolan enligt Lpfö 98
Förutsättningarna för ett samarbete har blivit bra detta läsår eftersom skola och förskola ligger under samma tak.
Arbetssätt:
Genom att förskolan, fritids och skola tillsammans firar årets traditioner.
Genom att förskola, fritids och skolan samlas och ”hela huset” sjunger tillsammans, miljödag och flera andra aktiviteter.
Genom dagliga möten i huset och på skolgården.
Genom att man har 2 gemensamma personalmöten per termin.
7 Uppföljning, utvärdering och utveckling
Arbetssätt:
Förutom sedvanlig uppföljning av måluppfyllelse och resultat så ska relevanta åtgärder i den kommunala kvalitetsredovisningen och kommunens verksamhetsmål följas upp.
Man kommer att fortsätta arbeta med vår barnsyn genom att använda Caroline Johansson både till personal och AE ledare.
Mål...att att främja kunskap
Varje barn är unikt och ska ges möjlighet till individuella inlärningsmetoder.
Man arbetar medvetet med matematik. Man använder sig mycket av matematiken i vardagen t ex vid dukning där man räkna, sortera, jämföra storlek och formvandring i samhället.
Man kommer att fortsätta utmana barnen på den nivå de befinner sig så att de går vidare i sin utveckling.
I våra temaarbeten har vi inkluderat sånger, ramsor, skapande, rörelse, utedagar etc.
Man gör strövtåg i omgivningarna så att barnen får följa årets växlingar samt att de får en grundläggande kunskap om samspelet i naturen.
Språket bearbetas dagligen genom diskussioner, samtal, läsning av böcker m m.
Mål...att främja elevdemokrati
Barnen har möjlighet att påverka verksamhetens utformning och innehåll. I sin planering och i sitt genomförande utgår pedagogen från barnets och gruppens behov.
Man lyssnar in vad barnen pratar, diskuterar och fantiserar om och utifrån detta planerar man och genomför det i verksamheten.
Mål... att främja goda lärmiljöer
Varje barn har rätt till en trygg miljö där han/hon blir sedd och bekräftad.
Föräldramöten, trivselkvällar, föräldraenkät genomförs under året där föräldrarna kan komma med synpunkter och ideer. Det kommer också ut ett Enenytt varannan vecka så att föräldrarna får vetskap om verksamheten.
Man arbetar mycket med att barnen ska känna sig trygga. Detta gör man genom att skapa rutiner som barnen känner igen.
Barnen får lära sig att ta ansvar för sina egna saker och handlingar utifrån ålder och utvecklingsnivå.
Barn i behov av särskilt stöd
Arbetsgång när man upptäcker barn i behov av särskilt stöd fungerar som så att vid varje planering reflekterar/diskuterar man barnen. Då man känner att arbetslaget behöver stöd kring ett särskilt barn eller barngrupp kopplas rektor in för handledning. Man arbetar för att alltid ha goda och öppna relationer med föräldrarna och känner att det är viktigt att man tidigt kopplar in föräldrarnana i diskussionerna kring deras barn.
Vid behov kontaktar man specialpedagog för vidare handledning. I samråd med föräldrar tas kontakt med specialpedagog från Pedagogiskt resurscentrum (PÄR) för observation samt handledning till personal och
arbetslag. Fortlöpande möten, samtal, uppföljning och analyser sker kontinuerligt. Nya insatsbehov eller metoder bestäms.
Barn med funktionsnedsättning
När man möter barn med funktionshinder är det viktigt att samarbeta med alla olika aktörer och familjen i ett nätverk. Under nätverksmöten bestäms vad man ska fokusera på och vem som ansvarar för olika saker. Det är viktigt att man som familj känner att det finns en ”helhet”
och ett gott samarbete. Vilka olika aktörer som finns inkopplade är utifrån barnets behov. I utbildningsförvaltningens ansvar utgör Pedagogiskt resurscentrum (PÄR) grunden för arbetet för barn i behov av särskilt stöd. PÄR fördelar personella resurser till barn i behov av särskilt stöd.
Rektor anmäler det behov som den egna verksamheten inte kan tillgodose.
Socialförvaltningen tog under senare delen av våren 2008 över besluten angående LSS för barn och ungdomar upp till 18 år. Verkställighet av LSS-beslut hanteras fortsatt av utbildningsförvaltningen. Konsulentens arbete har förutom hantering, beslut och verkställighet bland annat inriktats på att utifrån behov bygga upp nätverk runt barnet/eleven.
Externa deltagare i nätverken kan vara landstingets habilitering, specialpedagogiska institutet med flera.
Barn med annat modersmål
Modersmålsstödet i förskolan har ringa omfattning. Vid förskolan i Eneryda har behov av insatser kring dessa barn varit små, eftersom majoriteten av barnen på förskolan har svenska som modersmål, men har bland annat uppmuntrat barnen ta med sig böcker på sitt hemspråk.
Flickor och pojkar
Utbildningsförvaltningen har en övergripande jämställdhetsgrupp med representanter från samtliga verksamheter. Jämställdhetsgruppen har tillsammans med förvaltningsledningen tagit fram en jämställdhetsplan för 2008 - 2010.
För att pojkar och flickor ska erbjudas samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen ska förskolan aktivt och medvetet arbeta med genusperspektivet.
Diskussioner, fortbildning och ifrågasättande av egna förutfattade meningar krävs för att få professionella pedagoger som har god insikt i sin yrkesroll och förståelse kring genuspedagogiska frågor, sitt egna förhållningssätt och hur detta påverkar barnens/elevernas utveckling.
Hälsa och livsstil
Båda avdelningarna är ute i naturen samt använder sig av gymnastiksalen för rörelse minst en gång per vecka.
Personalen har gått utbildning i äventyrspedagogik.
Augusti
Överlämning Nasse- och Puhbarn
Planeringsdag Uppstart Tema Nalle P-möte hela huset
September
Skoljoggen
Hela huset sjunger P-möte förskolan
Oktober
Föräldramöte Nallens dag Hela huset sjunger Hälsodag
Fotografering P-möte förskolan
Juli
Årsplan 2010 - 2011
November
Höstlov – äta ute hela huset Miljödag hela huset
Utvecklingssamtal
Adventsfirande hela huset P-möte förskolan
Juni
Midsommarfest Avslut för femåringar P-möte förskolan Kvalitetsredovisning
December
Luciafirande med grötfrukost Julpyssel/pepparkaksbak Jullunch
P-möte förskolan
Maj
Förskolans dag Föräldraenkät P-möte förskolan
Januari
Planeringsdag Knutsdans Hela Sjunger P-möte hela huset
April
Påsklov/påskmaskerad Utvecklingssamtal Sjunga i våren P-möte förskolan
Mars
Baka semlor Baka våfflor Föräldramöte Hela huset sjunger P-möte förskolan
Februari
Alla hjärtans dag Sportlov
Hela sjunger P-möte förskolan
