Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande

behandling

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

förskoleverksamhet

Ansvariga för planen

Rektor i samråd med personalen i förskolan

Vår vision

Nyhemsgårdens förskolas personal och ledning tar avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkande behandling. Alla barn är välkomna på vår förskola. "Var och en som verkar inom våra verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår

gemensamma miljö" (Lpfö 18). Förskolan ska vara en plats där respekten för allas lika värde genomsyrar allt.

Planen gäller från

2021-01-01

Planen gäller till

2021-12-31

Barnens delaktighet

Då våra barn är små, 1-3år, har de inte kunnat delta aktivt i utformandet av planen. Vi har försökt att fånga deras tankar genom samtal, vid samlingar, observationer och i form av olika dokumentationer.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vid de dagliga kontakterna och vid utvecklingssamtal samtalar vi om barnens trivsel och om det finns något område där barnen känner sig otrygga. Vårdnadshavarna informeras om planen vid

föräldramöten samt vid inskolningar. Vi inbjuder vårdnadshavarna att lämna synpunkter

kontinuerligt. Vårdnadshavarnas synpunkter hämtas också in genom en årlig enkät om förskolan.

Personalens delaktighet

Personalen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen vid arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Varje avdelning har ett särskilt ansvar för att kontinuerligt vid sina planeringar följa upp planen.

Förankring av planen

Barnen informeras om planens innehåll vid samlingar och i samtal. Vårdnadshavare informeras vid föräldramöte och vid inskolning.

Planen finns tillgänglig på varje avdelning och på förskolans hemsida. Innehållet i planen har utarbetats av samtlig personal.

Planen ingår i det informationsmaterial som finns för nya medarbetare och vikarier.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades vid en pedagogkväll samt löpande under året där vi diskuterat kring kränkningar, diskriminering samt olika värdegrundsfrågor.

Medarbetarnas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete ligger till grund för det fortsatta arbetet.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Samtliga medarbetare i förskolan tillsammans med rektor.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Vid samtal med vårdnadshavarna samt genom vårdnadshavarenkäten framgår att barnen trivs och känner sig trygga i förskolan. Personalen upplever att planen leder till bra samtal i personalgruppen.

Det är viktigt att ge tid för att samtala om vad som kan vara kränkande och hur vi ska agera om vi ser det ske. Genom att analysera och utvärdera likabehandlingsplanen regelbundet är det enklare att uppmärksamma de risker som finns för att vi ska diskriminera antingen direkt eller indirekt. Vi anser att det är viktigt att de främjande insatserna talar om den viljeinriktning och förhållningssätt som vi ska arbeta för att uppnå. De samtal som vi för kring vad en kränkning innebär har gjort oss säkrare på hur vi ska reagera. Det är viktigt att dessa samtal förs regelbundet och att vi inte glömmer att

involvera nya medarbetare i detta arbete. Det är inte alltid enkelt att dra några tydliga linjer för vad som är en kränkning eller om en incident mer beror på bristande tillsyn, framförallt då våra barn är så unga att de har svårt att uttrycka sina känslor.

När vi har analyserat resultaten av de senaste årens arbete kan vi se att vi mest har fördjupat oss i att undvika kränkningar. Vi har arbetat mindre med de olika diskrimineringsgrunderna och att utveckla ett mer normkritiskt tänkande. Utifrån resultat och analys kommer vi att fortsätta och utveckla vårt värdegrundsarbete med inriktning på individuell trygghet och stimulans. Vi ska även arbeta vidare med att stärka vår kunskap kring diskriminering och kränkande särbehandling samt se över våra rutiner kring orosanmälningar. Utöver det behöver vi fortsätta att arbeta för att stärka barnens olika sätt att kommunicera och utveckla vårt användande av AKK. Samt införa tidiga samtal genom att använda samtalsmallen, i Unikum, för tidiga samtal.

Årets plan ska utvärderas senast

2021-12-15

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Planen kommer att tas upp vid föräldramöte och vid utvecklingssamtal samt genom enkäter. Barnens tankar synliggörs genom samtal med vårdnadshavare, observationer och dokumentation.

Medarbetarna ges tillfälle att utvärdera planen vid avdelningsplaneringar, APT och/eller utvecklingsdagar.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Rektor tillsammans med förskolans personal

Främjande insatser

Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Skapa förutsättningar så att alla barn ska få möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att begränsas av stereotypa könsroller. Eftersträva att alla barn ska bli sedda och få lika stort inflytande och utrymme över verksamheten.

Vi följer upp det genom att göra rumsobservationer och genom att studera våra pedagogiska observationer samt vid utvecklingssamtalen.

Insats

 Vi försöker anpassa material och lekmiljöer efter barnens intressen. Lekmiljön och materialet är till för alla barn oavsett kön. Vi begränsar inte barnens användning av leksakerna utan de kan använda dem fritt efter sin fantasi

 Vid samlingar och måltider uppmärksammar och uppmuntrar vi alla barn att få komma till tals. Vi eftersträvar att barnen får lika stort talutrymme

 Vi uppmärksammar varandra på hur vi samtalar med och om barnen.

 Vi ger barnen bilder, böcker mm som bryter mot könsnormen och samtalar med dem om deras olika uppfattningar om vad en pojke eller flicka kan göra/bli

 Vi vänder oss lika mycket till båda vårdnadshavarna i de frågor som rör barnen. I de fall där familjer har önskemål om vem vi ska vända oss till i första hand tillgodoser vi detta.

Ansvarig

All personal

Datum när det ska vara klart

Ständigt pågående, tas upp vid avdelningsplaneringar och arbetsplatsträffar

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Barnen ska känna sig stolta över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet. Alla ska känna att de har rätt till sin tro och ska inte behöva utsättas för påtryckningar.

Uppföljning kommer att ske regelbundet i arbetslaget.

Insats

 För att barnen ska känna till det svenska kulturarvet uppmärksammar vi traditioner som exempelvis jul, påsk och midsommar

 Barn och vårdnadshavare uppmuntras att tala sitt modersmål. För att säkerställa att alla vårdnadshavare förstår vår information ska vi i möjligaste mån använda oss av kommunens översättningstjänst

 Vid inskolningar och utvecklingssamtal samtala med vårdnadshavarna om vilka språk de talar hemma och om hur de vill att vi ska uppmärksamma deras traditioner och religiösa firanden

Ansvarig

All personal

Datum när det ska vara klart

Ständigt pågående arbete.

Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling och Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning

Alla barn ska kunna delta i förskolans aktiviteter utifrån sina förutsättningar.

Alla barn ska, efter sin förmåga, känna att de duger och få möjlighet att lyckas i förskolan. Detta gäller särskilt de barn som utmanar oss genom att inte alltid följa "mallen".

Följs upp i arbetslag, vid barngenomgångar och tillsammans med vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal eller att nya handlingsplaner upprättas.

Insats

 Tidigt uppmärksamma de barn som behöver lite extra. Detta görs genom observationer och samspel

 Anpassa miljö, rutiner och aktiviteter så att alla barn har möjlighet att delta

 I samråd med vårdnadshavare regelbundet upprätta och följa upp handlingsplaner för barn med funktionsnedsättning eller som av andra skäl behöver mer stöd i förskolan

 Söka kunskap genom litteratur och föreläsningar

 Vid behov samråda och samarbeta med psykolog, habilitering och annan expertis

Ansvarig

All personal, ett särskilt ansvar för rektor att upprätta och följa upp handlingsplaner.

Datum när det ska vara klart

Ständigt pågående, handlingsplaner bör revideras minst en gång per termin

Inget barn ska bli kränkt i vår förskola Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Alla barn ska få chansen att utveckla sin självkänsla och tilltro till sig själva. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga. Inget barn ska känna sig kränkt i förskolan

Vi följer upp det vid avdelningsplaneringar, utvecklingssamtal och vid barngenomgångar.

Insats

 Vi uppmärksammar och förstärker barnens positiva beteenden. Vi ser till att alltid hälsa glatt på alla, såväl barn som vuxna

 Vi arbetar med stopp-och nej metoden, vilket innebär att barnen tränar på att säga nej och sätta upp handen för att värna den egna integriteten

 Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vi samtalar med barnen om vad det innebär att vara en bra kompis

 Att i personalgruppen regelbundet samtala om vad som är en kränkning

 Vi alla har ett ansvar att reagera på om något barn eller någon kollega säger eller uppför sig på ett sätt som inte känns bekvämt

Ansvarig

All personal

Datum när det ska vara klart

Detta är ett ständigt pågående arbete

Inget barn ska bli diskriminerat på grund av sin ålder Områden som berörs av insatsen

Ålder, Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Alla barn ska få känna att de, oavsett ålder, är lika mycket värda och att de efter förmåga ska kunna delta i våra aktiviteter.

Vi följer upp det vid avdelningsplaneringar, utvecklingssamtal och vid barngenomgångar.

Insats

 Inför olika former av gruppindelningar undersöka om åldern är rätt kriterium för att göra ett urval. I de fall vi har åldersgrupper låta barnen vara med och namnge dem så att de inte heter ”treårsgrupp” eller liknande.

 Vi eftersträvar att möta barnen efter den ålder och mognad som de har. Vi undviker att använda uttryck som ”du som är så stor…”

 Vi ger barn lika stor uppmärksamhet som en vuxen. Det innebär att vi inte avbryter en aktivitet med barnen för att en annan vuxen kommer in i rummet. Det kan också vara att inte alltid svara i telefon när vi är upptagna i någon aktivitet tillsammans med ett eller flera barn.

Ansvarig

All personal

Datum när det ska vara klart

Detta är ett ständigt pågående arbete

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Observationer och samtal i verksamheten. Vi följer upp våra observationer vid

avdelningsplaneringar. Vid avdelningsplaneringarna samtalar vi kring barnens beteende och vid behov planerar vi insatser och utvärderar. Vid utvecklingssamtalen samtalar vi om barnens trivsel och trygghet.

I kommunens enkät till föräldrar finns bl.a. frågor kring barnens trygghet.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Barnen har främst deltagit genom observationer och samtal. Vårdnadshavarna har involverats vid de dagliga samtalen samt vid utvecklingssamtal. Alla vårdnadshavare har även fått svara på enkät där frågor om barnens trivsel finns med.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen observerar och samtalar med barnen.

Resultaten av detta har analyserats och sammanställts vid avdelningsplaneringar och arbetsplatsträffar/utvecklingsdagar.

Resultat och analys

Genom att vara närvarande vid barnens olika lekar hinner vi oftast förekomma om något inträffar. Då våra barn är små, 1-3 år är det extra att viktigt att vi vuxna runt dem uppmärksammar och reagerar på det som sker. De har ju svårt att själva berätta vad som har inträffat. Genom att mer aktivt ha delat upp barnen i mindre grupper och arbetat för att miljön ska vara inspirerande, ser vi att barnen har blivit bättre på att komma till ro och kan stanna i aktiviteter längre stunder. Detta arbete kommer vi fortsätta att utveckla. Stopp- och nej handen är en enkel och lättfattlig metod för barnen att värna sin integritet.

Vi har observerat barnen och deras beteende för att upptäcka om de känner sig otrygga, för att motverka kränkande behandling och för att upptäcka barn med avvikande beteenden eller särskilda behov. I de fall då vi upptäcker barn med avvikande beteende eller särskilt behov upplever vi att det tar för lång tid och är svårt att få det stöd som behövs för att göra ett tillfredsställande arbete, oavsett om det handlar om en tillfällig eller en långvarig insats.

Vi behöver fortsätta utveckla barnens olika språk. Detta för att alla barn ska få fler och större möjligheter att kunna uttrycka sig och kommunicera med sin omgivning.

Förebyggande åtgärder

Barnens alla språk ska utvecklas

Områden som berörs av åtgärden

Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Kränkande behandling och Ålder

Mål och uppföljning

Alla barn ska kunna göra sig förstådda och kunna kommunicera med alla i förskolan. Alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt sätt att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Uppföljning vid avdelningsplaneringar, barngenomgångar och vid utvecklingsdagar

Åtgärd

Med hjälp av vårdnadshavare och digitala hjälpmedel erbjuda barnen flera möjligheter att ta del av olika språk.

Använda sig av olika former av alternativ kommunikation (AKK) främst teckenstöd och bilder. Vi kommer kontinuerligt introducera nya tecken i barngruppen, med hjälp av vårt bildstödsprogram Imprint vilket behöver implementeras och bli känt av alla medarbetare.

Motivera åtgärd

Vi får in allt fler barn med ett annat modersmål i förskolan. Vi har även flera barn som behöver annat stöd för att kunna kommunicera med andra. För att de med stigande ålder ska få möjlighet till ett rikt språk och kommunikation är det viktigt att vi erbjuder dem och deras kamrater flera tillfällen att utveckla det svenska språket, eventuella modersmål samt AKK.

Ansvarig

Samtliga medarbetare har ett ansvar att stärka barnens olika språk.

Datum när det ska vara klart

Ständigt pågående, kommer att följas upp vid utvecklingsdagar i juni och november 2021

Utbildning i normkritisk tänkande

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Personalen ska ha utvecklat en större förståelse för hur de normer som råder i vårt samhälle kan vara diskriminerande och hur vi ska agera för att undvika att det sker.

Vi kommer att följa upp detta regelbundet i samband med arbetsplatsträffar och terminsvisa utvärderingar.

Åtgärd

Fortbildning i normkritiskt tänkande. Vi kommer bl.a. att arbeta med det APT-material som kommunen tagit fram.

Motivera åtgärd

Vi har de senaste åren främst inriktat våra insatser kring kränkande behandling och ser nu ett behov av att fördjupa våra kunskaper kring hur de normer som råder kan vara diskriminerande.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart:

Utveckla ”nyfiken på” samtal

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Varje familj i vår förskola ska känna sig välkommen och att vi är intresserade av dem och deras barn.

Vi kommer att följa upp detta regelbundet i samband med utvecklingssamtal och barngenomgångar.

Åtgärd

Använda samtalsmallen för tidiga samtal vid inskolningar och vid varje läsårsstart. Detta för att vi ska kunna möta varje barn där det befinner sig just då. Denna mall innehåller frågor om barnens

nuvarande intressen, vilka olika språk som barnens möts av samt hur just detta barns familj ser ut samt vilka förväntningar familjen har på förskolan.

Motivera åtgärd

Vi vill på ett mer systematiskt sätt kunna möta varje enskilt barn och dennes familj för att ge dem ett bra mottagande och inflytande över deras barns omsorg, utveckling och lärande.

Ansvarig

Rektor i samråd med pedagoger

Datum när det ska vara klart:

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus.

Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

All personal på förskolan har lika stort ansvar. Barn och föräldrar kan vända sig till den pedagog som de känner förtroende för. Barn och föräldrar kan även vända sig till rektor

Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av andra barn

 Stoppa den kränkande behandlingen.

 Personalen samtalar i första hand med de direkt berörda barnen. Vid behov förs även samtal kring händelsen med övriga barn i barngruppen. Berörd personal dokumenterar skriftligt enligt dokumentationsmall.

 Personal informerar i första hand de berörda vårdnadshavarna om händelsen och om personal anser det vara av vikt, övriga vårdnadshavare.

 Rektor informeras, som i sin tur anmäler detta till huvudmannen.

 Rektor och berörd personal bedömer tillsammans hur ärendet ska hanteras. Stödjande samtal eller övrigt stöd erbjuds.

 Alla berörda vuxna på förskolan informeras.

 Vid grövre fall som kan liknas vid misshandel, görs anmälan till socialförvaltningen. Det som är olagligt i samhället i övrigt är också olagligt i förskolan.

 Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra.

Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av personal

 Den person som uppfattar en situation som kränkande informerar rektorn som i sin tur anmäler detta till huvudmannen.

 Huvudmannen beslutar om en utredning ska ske.

 Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra.

Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av rektor

 Den som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av rektorn anmäler detta till huvudmannen BUN@bollnas.se .

Rutiner för uppföljning

Uppföljande samtal med de inblandade för att försäkra sig om att mobbningen, trakasserier eller annan kränkande behandling upphört. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavare anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra.

Rutiner för dokumentation

 Den personal som får kännedom om en kränkande behandling skickar skyndsamt anmälan om kränkande behandling till rektor som i sin tur meddelar huvudman.

 Arbetet dokumenteras fortlöpande av ansvarig personal på förskolan. Till detta ska blanketten kränkande behandling - utredning användas. Dokumentationen skickas till registrator BUN@bollnas.se för förvaring i kommunens diariesystem.

Ansvarsförhållande

 Alla medarbetare ansvarar för att reagera och ingripa vid diskriminering och kränkande behandling.

 Den pedagog som dokumenterar händelsen ansvarar för att informera rektorn och att följa upp det som skett.

 Rektorn ansvarar för att informera huvudman samt att säkerställa att uppföljning sker.

 Huvudmannen ansvarar för att utreda och följa upp samtliga fall där en vuxen misstänks ha kränkt ett barn.

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]

• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.

Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens

proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.

Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.

Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör

ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till.

[trakasserier]

• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika

sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]