• No results found

Skolbiblioteksplan. Dalbackens friskola Krister Johansson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skolbiblioteksplan. Dalbackens friskola Krister Johansson"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skolbiblioteksplan

Dalbackens friskola 2020-2021

(2)

Inledning

Rektor ansvarar för att tillsammans med pedagoger och elever på skolan upprätta en plan för skolbiblioteket i skollokalen.

Planen ska vara väl förankrad hos personal och elever, och den ska utvärderas vid slutet av varje termin. Elevernas och pedagogernas tankar och idéer ska ligga som grund för hur utformningen av skolbiblioteket fortlöper.

Syfte

Syftet med vårt skolbibliotek är att tillgodose barnens behov av litteratur (fakta, skönlitteratur etc) inom ramen för skolans verksamhet och med detta även öka barnens läsförståelse och läsintresse samt utveckla förmågan att söka information. Biblioteket ska vara en naturlig del av skolans

verksamhet där eleverna kan finna inspiration, fakta och ett rum för lustfyllt lärande. Biblioteket ska användas när helst det behövs och ska således alltid finnas tillgängligt för den som vill nyttja det.

Personalen vill att biblioteket ska kunna erbjuda varierad litteratur, både på svenska men även på andra språk, exempelvis engelska. Information ska kunna inhämtas både analogt (böcker) och digitalt (dator, iPads). Vidare vill personalen även att barnen ska känna att det är deras bibliotek och att deras önskemål av litteratur också ska visa sig i urvalet av litteratur som finns tillgängligt. Barnen vill ha ett rum där man i lugn och ro kan välja en bok, läsa på plats i biblioteket eller låna med boken till klassrummet. Vidare vill man även kunna använda iPads för att söka information, låna och lyssna på ljudböcker samt läsa e-böcker.

Mål

Målet med vårt skolbibliotek är att det ska vara en plats där lugnet råder och där man kan hitta olika typer av litteratur. Vidare är målet också att biblioteket ständigt uppdateras, både med traditionell litteratur men även genom att nyttja digitala plattformar, något som även kan ske utanför den fysiska bibliotekslokalen. Vidare är målet också att skapa förutsättningar att utveckla förmågan att söka information med hjälp av olika medier, exempelvis i böcker eller med hjälp av surfplatta.

Lärarnas mål är att hjälpa eleverna i deras val av litteratur och att lyssna på deras behov och önskemål. Det övergripande målet är dock att läsförståelsen ökar. Vidare är ett annat mål att skapa bra förutsättningar för att söka information på olika sätt, både inom litteraturen men också inom den digitala världen.

Elevernas mål är att på ett enkelt sätt få tillgång till bra informationskällor och litteratur som lockar till läsning och lärande.

(3)

Nulägesbeskrivning Material

Idag har vi ett relativt väl utrustat bibliotek där vi har litteratur inom olika genrer. Inför läsåret 2020- 2021 genomfördes en nysatsning där vi dels flyttade biblioteket men också investerade i nya möbler.

Vi gjorde även ett enklare system för vilken genre böckerna hör till, detta för att underlätta för våra elever. Biblioteket har en soffa där man har möjlighet att botanisera bland böckerna och sedan något år tillbaka så har vi även valt en digital tjänst (ugglo) där varje elev på skolan har en användare. På denna tjänst så kan eleverna låna böcker (text eller ljudbok). Denna tjänst kan eleverna använda via något av alla de olika digitala verktyg som finns, dator eller surfplatta och inte fysiskt låst till

skolbiblioteket.

Inför detta läsår så vill vi utvidga vårt bibliotek med böcker på olika språk, mestadels engelska men även andra språk. Dock så ser vi också att vi behöver investera i fler böcker som riktar sig till yngre barn, med enklare språk. Serier är också något som vi saknar i vårt utbud. Mer historiska romaner ligger också i önskelistan.

Organisatoriskt

Skolbiblioteket kan nyttjas av vem som helst under uppsikt av ansvarig pedagog, som var och en ska fungera som klassens egen bibliotekarie. Vad gäller inloggningar till det digitala biblioteket så har åk 4-6 tillgång till var sin dator och således nyttjar dessa. Övriga klasser bokar datorer eller iPads för att på så sätt planera användandet så effektivt som möjligt och här har skolan god tillgång till digitala verktyg.

Ansvarsfördelning

Huvudansvarig för skolbiblioteket är Amanda Boström & Rebecca Berg.

(4)

Koppling till styrdokument

Hur kan skolbiblioteket bidra till högre måluppfyllelse för eleverna?

Genom att eleverna har tillgång till ett relativt välfyllt bibliotek i nära anslutning till klassrummen där eleverna med guidning av pedagoger dels kan låna litteratur men också, vid behov, sitta i biblioteket och läsa. Detta bidrar i allra högsta grad till att eleverna utvecklar sin läsförståelse. I biblioteket får eleverna tillgång till dels fakta och instruktionsböcker och dels skönlitterära böcker såsom klassiker, barn och ungdomsböcker. Det är genom en mängd olika sorters böcker som elevernas intresse nås och genom detta nås lusten till läsning. När lusten till läsning blivit väckt så ger det en högre utveckling av läsförståelse hos eleverna. Denna läsförståelse bidrar på sikt till en högre måluppfyllelse i alla ämnen.

Hur kan skolbiblioteket fungera som ett stöd för lärarna i arbetet med undervisningen?

Genom att använda skolbiblioteket som en del av den dagliga undervisningen, där eleverna ges möjligheten att själva upptäcka litteratur, genom intresse och nyfikenhet hitta litteratur som passar individen. På detta sätt kan vi pedagoger möta varje elev på deras nivå och ge dem undervisning utifrån alla elevers individuella förutsättningar.

(5)

Mål utifrån skolans huvudmål och Lgr-11.

Här delar vi upp bibliotekets funktion i två delar, dels i det tysta rummet där studiero dominerar och där eleverna får tillgång till ett rum där regler av typen alla elevers rätt till en störningsfri

inlärningsplats sätts, dels en källa av kunskapsinhämtning i form av olika litteraturformer och textformer.

Skolans värdegrund och uppdrag

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Språk, lärande och

identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Övergripande mål och riktlinjer

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Mål i Lgr-11 som kan nås i samverkan med skolbiblioteket

Under år 1-3 ska eleven

Lära sig:

• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på websidor för barn.

• Källkritik, hur texters avsändare påverkar samhället Möta:

• Skönlitteratur, myter, konst som handlar om naturen och människan

• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen

• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid

• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola.

• Aktuella samhällsfrågor i olika medier

• Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna ideér och skapande

• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen;

Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och

(6)

Under år 4-6 ska eleven Lära sig:

• Söka och använda information från olika källor och resonera om källors användbarhet

• Analysera och tolka texters och bilders budskap, syfte och avsändare

• Presentera och skapa genom att kombinera text och digitala bilder/film/ljud och anpassa formen till syftet och mottagaren

• Dokumentera arbeten och undersökningar i ord och bild/skisser/diagram/tabeller etc.

Möta:

• Berättande texter för barn och unga från olika tider, länder och kulturer; lyrik, dramatik, sagor och myter

• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk

• Livs- och identitetsfrågor i skönlitteratur och populärkultur

• Modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Konkretisering av följande mål: Läsutveckling, Informationskompetens samt Digitala medier och verktyg:

• Elever skall erbjudas tillgång till och guidning om skönlitteratur och andra texter för olika syften.

• Pedagogerna på skolan ska inspirera till läsning.

• Elever ska utifrån behov och förutsättningar få tillgång till lättläst litteratur och ljud- och talböcker

• Elever skall erbjudas stöd i användandet av alternativa verktyg, t.ex. talsyntes och olika program för rättstavning och uppläsning, inläst material, möjlighet att skanna en text och få den uppläst etc.

• Personalen i skolan ska söka fortbildning för att hålla sig uppdaterad med aktuell litteratur, forskning inom läsutveckling och alternativa metoder till traditionell läsinlärning.

• Tillgång till olika informationssätt såsom böcker, internet, tidningar, reklam, film etc.

• Pedagogerna reflekterar tillsammans med eleverna

• Upprätta och underhålla en katalogisering av bibliotekets innehåll när volymen kräver det, så att eleven på så sätt kan få träning i att leta material och information de behöver

• Öva analyser och egna slutsatser

(7)

Åtgärder inför läsåret 2020-2021

Vad anser vi behöver göras följande termin för att närma oss de mål vi satt upp?

Biblioteket ska flyttas samt omorganiseras så att eleverna lättare kan hitta böcker i ”rätt” genre. Vi ska köpa in mer litteratur, exempelvis mer engelskspråkig litteratur men även komplettera

faktaboksutbudet. Vi ska även försöka skaffa fler klassuppsättningar med böcker.

Vem ansvarar för detta? När ska det vara klart? När och i vilket forum ska det följas upp?

Innan vårterminens slut ska ovanstående vara genomfört. Rebecca och Amanda ansvarar (huvudsakligen) för att söka och beställa den litteratur som kollegiet önskar ska finnas i skolbiblioteket. Uppföljning sker juni 2021 vid utvärderingsdagarna.

Utvärdering av tidigare års biblioteksplan

• Används skolbiblioteket som vi hade tänkt?

Under läsåret 2019-2020 så märkte vi att intresset för skolbiblioteket avstannade hos eleverna och till viss del även personalen. Orsaken att biblioteket hamnade i skymundan berodde delvis på personal som var frånvarande och att vi således tappade den kontinuitet som behövdes.

Biblioteket behövdes dessutom nyttjas allt oftare som ett grupprum vilket gjorde att de yngre eleverna inte hade den tillgång som de hade rätt till.

• Hur är måluppfyllelsen för de mål vi ställt för skolbiblioteket? Bidrar biblioteket till att eleverna utvecklas inom

o Läs- och skrivutveckling

Genom att vi har god tillgång på litteratur i varierad svårighetsgrad, underlättar biblioteket val av bok. Det vi skulle önska är att det fanns kompletta klassuppsättningar av böcker.

o Informationskompetens

Eleverna är duktiga på att söka och finna information med hjälp av datorer och iPads MEN det vi fortfarande skulle behöva utveckla är den källkritiska förmågan.

o Digitala medier

Har till skillnad från tidigare år skett en stor skillnad i och med att vi kan erbjuda våra elever böcker i digital form.

• Är skolbiblioteket kontinuerligt tillgängligt för alla? Om inte, vilka organisatoriska förändringar behövs för att vi ska kunna nyttja skolbiblioteket bättre?

o Biblioteket har inte varit tillgängligt i den omfattning som önskats eftersom det behövts nyttjas som ett grupprum. En flytt av biblioteket skulle underlätta organiseringen.

• Anser eleverna att skolbiblioteket fyller sin funktion utifrån deras önskemål? Känner de sig delaktiga i val av material och hur biblioteket används?

o Ja.

• Anser pedagogerna att skolbiblioteket fyller sin funktion utifrån deras önskemål? Känner de att skolbiblioteket bidrar till att stötta dem i deras undervisning?

o Ja, fast vi behöver lägga lite mer tid på att köpa in litteratur för att kunna känna att vi tillgodoser de behov som finns.

References

Related documents

Å andra sidan får litteraturstudien en klar bild över hur stor andel fysisk aktivitet på minst måttlig nivå uppnås av pojkar respektive flickor under

Följ listan uppifrån och ner och bocka av eller notera de frågor som eleverna redan svarat på.. ner och bocka av eller notera de frågor som eleverna redan

Undersökningen syftade till att mäta mängd (procentuell andel av total lektionstid) inaktivitet, fysisk aktivitet med lätt intensitet och med måttlig till hög

Dels på grund av att en av oss har gått Montessori från förskolan upp till sista året i grundskolan och dels för att en av oss har genomgått Montessoriutbildningen (SMI =

Icke-vita elevers spelrum kunde fastställas vara mindre än för den vita eleven i klassen vilket kommit att skapa en devalverande praktik gentemot minoritetseleverna, det har

Innebär det att undervisningen inte blir lika tillfredsställande för eleverna när idrottsläraren använder sig av begränsad sluten rollsystemskod som socialiserats

Eftersom andelen pojkar var ungefär lika stor var det många fler pojkar 07/08 som läste

Materialet som legat till grund för undersökningen är texterna från de fyra kommunala skolorna och de tre friskolorna som niorna får tillgång till via respektive skolas hemsida