Upplysningsomfattning vid standardändringar och dess förberedande roll för investerare
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
HT 2020
Datum för inlämning: 2021-01-15
Sebastian Lexander William Lindgren
Handledare: Joachim Landström
Sammandrag
Syftet med denna studie är att undersöka hur informationsgivning innan införandet av nya redovisningstandarder förbereder investerare och påverkar aktieprisets reaktion vid standardens första implementerings tillfälle. Studien genomförs på 108 svenska bolag och behandlar ändringen till redovisningsstandarden IFRS 16, vilket förändrar sättet leasing redovisas. Även om redovisningsstandarder inte förändrar företagens ekonomi eller intjäningsförmåga menar Hamberg et al. (2011) att vinstmått och nyckeltal kan påverkas vilket i förlängningen även kan leda till kursreaktioner. Studiens hypotes baseras på tidigare forskning vilken till stor del talar för att mer informationsutgivning inför rapporter leder till mindre informationsassymmetri samt mindre överraskningar vid publiceringen. Kursreaktioner antas således bli mindre vid omfattande förberedande upplysningar. För att undersöka frågan skapas ett upplysningsindex för hur väl varje företag förbereder investerare vid årsredovisningen 2018.
Därefter genomförs en eventstudie där eventdagen är publiceringen av Q1 2019, för vilken företagens onormala avkastningsvolatilitet fastställs. Sambandet mellan onormal avkastningsvolatilitet och tidigare informationsgivning undersöks sedan genom en regression där upplysningsindexet tillsammans med fyra kontrollvariabler utgör de oberoende variablerna.
Sammanfattningsvis visar resultatet av studien inget signifikant samband mellan upplysningsindexet och onormal avkastningsvolatilitet.
Nyckelord: Upplysningar, informationsasymmetri, IFRS 16, IAS 8, event studie, onormal avkastningsvolatilitet
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
2. IFRS 16, IAS 8 OCH FÖRESTÄLLNINGSRAMEN ... 5
2.1 IFRS 16 ... 5
2.2 IAS 8 ... 6
2.3 IASB:s föreställningsram ... 7
3. TEORI ... 8
3.1 Effektiva marknadshypotesen (EMH) ... 8
3.2 Förändringar i redovisningsstandarder och dess effekter ... 8
3.3 Upplysningar i finansiella rapporter och dess kvalitet ... 9
3.4 Teori om frivilliga upplysningar ... 10
3.5 Hypoteser ... 11
4. METOD ... 12
4.1 Modellen ... 12
4.2 Beroende variabel - AVAR ... 12
4.3 Oberoende variabel - Upplysningsindex ... 14
4.4 Kontrollvariabler ... 17
4.5 Urval ... 18
4.6 Datainsamling ... 19
5. RESULTAT ... 20
6. ANALYS ... 23
7. SLUTSATS ... 25
8. KÄLLOR ... 27
1. Inledning
IFRS är en internationell redovisningsstandard som samtliga noterade bolag i Sverige ska följa (Finansinspektionen, 2006). Regelverkets grundläggande syfte är att skapa och bibehålla en välfungerande kapitalmarknad. IFRS infördes år 2005 och ersatte då vissa delar av den tidigare standarden IAS (Finansinspektionen, 2006). International Accounting Standards Board (IASB) är den organisation som ger ut IFRS. De verkar för att kontinuerligt utveckla standarden och öka transparensen, redovisningsskyldighet och effektiviteten på de finansiella marknaderna (IFRS, 2020).
Redovisningsstandarder utfärdas och implementeras kontinuerligt i IFRS. Hur bolagen ska hantera standarder som blivit utfärdade men ännu inte implementerade regleras i IAS 8. IFRS- 16 är ett nutida exempel på en nyintroduktion av en standard. Från och med januari 2019 blev redovisningsstandarden IFRS 16 obligatorisk för samtliga noterade bolag. Den nya standarden behandlar redovisning av leasing och innebär att en stor del av leasingen som tidigare undantagits från balansräkningen istället kapitaliseras och ingår i balansräkningen.
Förändringen förväntas således att ha en påverkan på både vinstmått och nyckeltal (IFRS, 2016).
Enligt forskning från Hilliard och Neidermeyer (2018) kan förändringar i redovisningsstandarder leda till marknadsreaktioner trots att det inte förändrar företagets intjäningsförmåga eller reella ekonomi utan endast påverkar vinstmått och nyckeltal. Det stöds även av forskning från Hamberg, Paananen och Novak, (2011) som undersökte effekterna av implementeringen av standarden IFRS 3. Där fann de att den positiva påverkan standardändringen hade på det redovisade resultatet ledde till en positiv marknadsreaktion. På grund av att en ny standard kan ge upphov till marknadsreaktioner kan det vara viktigt att företag förbereder investerare för att undvika kraftiga och ogynnsamma reaktioner på marknaden när standarden väl införs.
En standard vars uppgift är att tillgodose investerare med information inför standardändringar är IAS 8. Upplysningar som bolagen ska lämna enligt IAS 8 är bland annat till för att användare ska kunna göra kvalificerade bedömningar angående effekterna av standarder som är beslutade men ännu inte tillämpade. Standarden innehåller tvingande regler, men kraven på vad som ska
vara med är lågt satta. Hur ingående olika företag väljer att vara i rapporter gällande hur effekterna från en specifik standardändring kommer att påverka bolaget varierar därmed.
Det finns tidigare forskning som har visat att efterlevnad av IFRS upplysningskrav minskar informationsasymmetrin och ökar analytikernas förmåga att göra mer korrekta estimeringar (Hodgdon et al., 2008). Kim och Verrecchia, (1991b) framhåller att ökande upplysningar och således mindre privat information leder till minskade överraskningar och minskad reaktion i aktiepriset när information väl tillkännages.
Redovisning är dock kostsamt vilket kan göra det viktigt att se över om IAS 8 uppfyller sitt syfte att minska informationsassymmetri och bidra till att investerare kan fatta mer välgrundade beslut när det kommer till nya redovisningsstandarder. Minimalt med forskning finns i dagsläget som behandlar frivilliga upplysningar kopplade till kommande standardändringar, samt effekterna av dessa upplysningar, vilket har väckt intresse till att undersöka ämnet. Denna uppsats undersöker därför kapitalmarknadsreaktioner i samband med standardändringar.
Genom att studera kring hur kapitalmarknaden reagerar vid införandet av IFRS 16 kan bilden av hur investerare reagerar på information vidgas med hjälp av ett exempel i nutid. Studien är även intressant utifrån ett regleringsperspektiv då den undersöker om de frivilliga bitarna av IAS 8 är viktiga för investerare och därmed även undersöker de tvingande kraven. Frågan är dessutom intressant ur berörda bolags perspektiv eftersom dessa är avsändare av den information som finansiella rapporter innehåller och därmed även står för dess kostnader.
Genom att utreda kring vikten av frivilliga upplysningar, med avseende på IAS 8 kan företags avvägningar mellan redovisning och kostnader göras med bättre precision vilket leder oss till forskningsfrågan; Påverkar omfattningen av förberedande information innan införandet av nya redovisningstandarder aktiekursreaktionen vid implementeringstillfället?
2. IFRS 16, IAS 8 och Föreställningsramen
I följande kapitelbeskrivs de redovisningsstandarder som ingår i denna studie. IFRS 16 är den aktuella standardändring som undersöks. IAS 8 innehåller de krav på upplysning som finns när en standardändring ska ske. Föreställningsramen listar kvalitativa egenskaper som ligger till grund för användbar finansiell information.
2.1 IFRS 16
Sedan januari 2019 är redovisningsstandarden IFRS 16 obligatorisk för alla noterade bolag.
Standarden behandlar redovisning av leasing. Före införandet av IFRS 16 har leasingtagare haft möjlighet att redovisa leasingavtal antingen som operationella eller finansiella. Finansiell leasing har inkluderats i balansräkningen medan operationell leasing har undantagits. Utifrån årsredovisningarna från år 2014 uppskattar IFRS att hela 85 % av listade bolags leasingåtagande inte återfinns i bolagens balansräkningar. Från och med införandedatumet av IFRS 16 måste leasingavtal som är 12 månader eller längre inkluderas i balansräkningen. Syftet med standardändringen är att öka jämförbarheten mellan företag som väljer att leasa sina tillgångar eller lånar för att köpa sina tillgångar (IFRS, 2016). Standardändringen förväntas även ge en mer rättvisande bild av företags finansiella ställning (IFRS, 2016).
I och med införandet av IFRS 16 kapitaliseras en stor del av den operationella leasingen och tas med i balansräkningen vilket påverkar företagens nyckeltal, vinstmått och ökar transparensen angående deras leasing (IASB, 2016). Allra störst förväntas påverkan att vara för företag inom detaljhandel, flyg, transport och hotell då de är branscher som till stor del använder sig av operationell leasing (Morales-Díaz och Zamora-Ramírez, 2018; IFRS, 2016).
PWC (2016) har i en studie innan införandet av standarden estimerat hur stor effekten kommer att vara på vinstmåttet EBITDA samt hur stor effekten kommer att vara på skulderna. Effekten har delats upp i olika branscher för att se vilka branscher som kommer att påverkas allra mest.
Tabell A - Effekten av IFRS uppdelat på branscher
Bransch Medianökning skulder Medianökning EBITDA
Alla företag 22 % 13%
Detaljhandel 98 % 41%
Flygbolag 47% 33%
Professionell service 42% 15%
Sjukvård 36% 24%
Grossist 28% 17%
Transport & logistik 24% 20%
Underhållning 23% 15%
Telekommunikation 21% 8%
Källa: PWC (2016)
Vinstmått och nyckeltal används till stor del vid beslutsfattande och värdering av aktier (Beattie, Edwards och Goodacre, 1998). En förändring i dessa kan således leda till reaktioner på aktiemarknaden. Det finns dock studier som menar att analytiker på marknaden sedan innan justerar för operationell leasing i sina värderingar och att effekten på aktiemarknaden således inte kommer bli särskilt stor (Europe Economics, 2017). Forbes och Gupta (2019) understryker dock att analytikernas justeringar och estimeringar kan komma att skilja sig ifrån företagens beräkningar och hur utfallet av IFRS 16 blir. IFRS 16 kan således medföra överraskningar som leder till en reaktion på aktiemarknaden. Enligt Forbes och Gupta (2019) är det således viktigt med upplysning från företagen kring effekterna av IFRS 16 innan implementeringen för att minimera överraskningar. Utifrån Europe Economics (2017) förväntningar väntas dock graden av upplysningar inte spela någon större roll eftersom analytikerna sedan innan justerar för operationell leasing.
2.2 IAS 8
IAS 8 behandlar hur företag ska tillämpa redovisningsstandarder. Den klargör bland annat reglerna kring hur bolag ska redovisa och förhålla sig till förändringar i redovisningsstandarder.
IAS 8:30 och 31 anger krav kring informationsutgivning i samband med redovisningsstandarder som har blivit utfärdade men ännu inte blivit implementerade i redovisningen. Bolaget ska först och främst upplysa om att en ny redovisningsstandard kommer att implementeras i framtiden. Bolaget ska även lämna relevant information som kan användas för att estimera vilken påverkan standarden kommer att ha på den finansiella rapporteringen när den väl börjar att tillämpas.
IAS 8:31 beskriver närmare vilken information som ska ingå. De obligatoriska momenten är namnet på den nya standarden, förändringens karaktär, vilket datum standarden blir ett krav samt datumet då bolaget planerar att börja tillämpa standarden. Även en diskussion om de förväntade effekterna av standarden samt hur den kommer att påverka finansiella rapporter förväntas. Här accepteras dock en redogörelse om att effekten är okänd eller ej rimlig att estimera.
2.3 IASB:s föreställningsram
IASB:s föreställningsram för finansiella rapporter listar grundprinciper och egenskaper som de finansiella rapporterna ska utformas från. Föreställningsramen är ingen standard utan har som syfte att vara ett ramverk för utvecklandet av nya standarder. Den ska även fungera som vägledning till företagen som följer IFRS och dess standarder. Föreställningsramen innehåller bland annat kvalitativa egenskaper som ligger till grund för användbar finansiell information.
För att informationen ska vara användbar krävs två grundläggande egenskaper, att den är relevant och att den är korrekt återgiven. Informationen är relevant om den kan påverka användarens beslut. Informationen är korrekt återgiven om den till största möjliga del är komplett, neutral och fri från fel. IASB listar i föreställningsramen ytterligare fyra egenskaper som förstärker kvaliteten. Dessa är jämförbarhet, verifierbarhet, aktualitet/tidsaspekt och begriplighet.
3. Teoretisk referensram
I följande kapitel presenteras det teoretiska ramverket vilken ligger till grund för att formulera studiens hypoteser samt för att tolka och analysera studiens resultat.
3.1 Effektiva marknadshypotesen (EMH)
För att upplysningar från företag till investerare överhuvudtaget ska vara intressant att studera krävs det att marknaden är mottaglig för information och att investerare tycker den är relevant samt reagerar på denna. Fama (1970) presenterar den effektiva marknadshypotesen vilket är en hypotes vars syfte är att förklara hur aktier prissätts genom att analysera vilken typ av information som aktiepriset avspeglar. Teorin bygger på att det på en effektiv marknad inte går att få onormal avkastning på investeringar då all information alltid prisas in i aktien. Samtidigt menar Fama att det finns skäl till ineffektivitet på marknaden. De huvudsakliga skälen till detta är att all information inte finns tillgänglig för alla marknadsaktörer, transaktionskostnader samt att information kan tolkas på olika sätt av olika intressenter.
Fama (1970) menar att marknaden kan anta tre olika former av effektivitet. Beroende på vilken form som råder så avspeglar sig olika typer av information i aktiepriset. Den starka formen avspeglar publik såväl som privat information aktiepriset. Semi-stark form råder då all publik information samt all historisk information prisas in i aktien. Svag form innebär däremot att prisförändringar är slumpmässiga. Vidare menar Fama att den starka formen bygger på antaganden som inte existerar i verkligheten, den starka formen är därmed svår att bevisa (Fama, 1970).
För att investerare ska reagera på information som publiceras krävs alltså semi-stark form på marknaden då stark form redan prisat in den information som tidigare var privat samtidigt som prisförändringar är slumpmässiga i den svaga formen. Detta leder vidare till nästa del, dvs. teori om förändringar i redovisningsstandarder och vilka effekter det kan ha på marknaden.
3.2 Förändringar i redovisningsstandarder och dess effekter
Enligt Hilliard och Neidermeyer (2018) kan förändringar i redovisningsstandarder leda till reaktioner på aktiepriser. Resultatet stärks även av forskning från Hamberg et al. (2011) som undersökte effekterna av implementeringen av IFRS 3 på den svenska aktiemarknaden. Den undersökta standarden IFRS 3 behandlar redovisning av goodwill och innebar att goodwill inte
behövde avskrivas utan istället kunde redovisas till verkligt värde. Genom att ta bort avskrivningen av goodwill ökade det redovisade resultatet, särskilt för företag med stor andel goodwill. Hamberg et al. (2011) identifierar i sin studie att detta leder till en positiv marknadsreaktion och onormal avkastning hos de bolagen. I studien framhåller de dock att prisförändringar i aktier främst drivs av förväntningarna på det framtida kassaflödet.
Standardändringen till IFRS 3 påverkar inte företagets faktiska intjäningsförmåga och stärker inte heller deras position på marknaden utan ger endast utslag i det redovisade resultatet.
Hamberg et al. (2011) teori är således att investerare korrekt eller inkorrekt ser en ökning i det redovisade resultatet som en indikation på högre framtida kassaflöden. Det är bland annat på detta sätt som förändringar i redovisningsstandarder kan leda till marknadsreaktioner. Även när det kommer till IFRS 16 kan detta vara aktuellt eftersom ändringen förväntas ha en påverkan på bland annat EBITDA (Morales-Díaz och Zamora-Ramírez, 2018; IFRS, 2016).
När en ny standard ska implementeras föregås det av en period då det är känt att standarden ska införas, men då ändringen alltså ännu inte har implementerats i redovisningen. Effekten av en standardändring kan vara svår för analytiker och investerare att bedöma innan den väl har implementerats (Forbes och Gupta, 2019). Det fullständiga tillkännagivandet av information kring standarden är således vid implementeringstillfället. Likt Fama (1970) argumenterar Kim och Verrecchia (1991b) för att investerare allokerar sina portföljer innan ett tillkännagivande genom att handla på den information och de förväntningar som innehas i perioden innan tillkännagivandet. När tillkännagivandet väl släpps så ändras investerarnas syn och en ny omgång av affärer sker. Den prisförändring som då sker är proportionerlig med den oväntade delen av informationen i tillkännagivandet. Prisförändringen reflekterar den genomsnittliga förändringen i investerares syn. För att minska denna effekt kan upplysningar från företagen innan implementeringen spela en viktig roll. Det leder arbetet vidare till nästa del, det vill säga teorier om upplysningar.
3.3 Upplysningar i finansiella rapporter
Healy och Palepu (2001) menar att det är kritiskt för en effektiv marknad att företag lämnar upplysningar, detta görs bland annat genom publicering av finansiella rapporter.
Upplysningarna lämnas antingen på grund av reglering eller på frivillig basis. Tidigare forskning har visat att efterlevnad av IFRS upplysningskrav minskar informationsasymmetrin och ökar analytikernas möjlighet att göra mer korrekta estimeringar (Hodgdon et al., 2008).
Upplysningar från företagen kan således antas leda till mer välgrundade estimeringar hos investerare vilket stöds av Kim och Verrecchia, (1991b) som analyserar marknadsreaktioner vid förväntade kommande offentliga tillkännagivanden. Främst analyserar de prisförändring och informationsasymmetri vid tidpunkten för tillkännagivandet. De visar att en större mängd privat information ökar aktieprisets känslighet, en större mängd upplysningar innan tillkännagivandet minskar istället känsligheten. Överraskningen vid tillkännagivandet är alltså större när förväntningarna till stor del baseras på privat information, vilket särskilt gäller när informationen i tillkännagivandet är väldigt exakt. De framhåller även att då mängden tidiga upplysningar ökar eller bruset minskar, så minskar aktieprisets varians och att detta beror på att osäkerheten i förväntningarna minskar (Kim och Verrecchia, 1991a). Upplysningskvalitet kan också ha en påverkan men kan vara svår att mäta. Tidigare forskning har således till stor del antagit att kvantitet och kvalitet har en positiv relation (Botosan, 1997). Särskilt har då mängden frivilliga upplysningar undersökts för att kunna uttala sig om graden av upplysning och upplysningskvalitet (Botosan, 1997). De reglerade kraven på upplysning inte särskilt höga och därför är det de frivilliga upplysningarna som till stor del minskar den privata informationen.
3.4 Teori om frivilliga upplysningar
Eftersom kraven är låga för vilken information företag ska ge ut i samband med IFRS 16 men en del företag trots det väljer att ge ut mycket information, är även teorier om frivilliga upplysningar relevanta för arbetet.
Grossman och Hart (1980) redogör grundläggande för vilken roll frivilliga upplysningar har på marknaden. De menar att när investerare vet att företag sitter på information, utan att ge ut denna, antar investerare ofta att det är information som är negativ för bolagets värde. Hade informationen varit positiv för värdet så hade det varit logiskt för ansvariga att publicera denna.
Forskarna menar alltså att privat information delvis publiceras för att om detta inte görs så kommer undanhållandet av information tolkas som dåliga nyheter vilket riskerar att minska aktiepriset (Grossman och Hart, 1980).
Frivilliga upplysningar och minskad informationsassymmetri associeras med lägre kostnad för eget kapital. Detta beror på att informationsrisken för investerare sänks då informationsassymmetrin minskar, vilket alltså sänker kostnaden för risken hos potentiella
investerare (Francis, Nanda och Olsson, 2008). Veldkamp (2006) menar att när det inte finns tillräckligt med bolagsspecifik information att basera investeringsbeslut på, använder sig investerare av information som är generell för marknaden. Enligt samma studie leder det till att aktiepriser i företag med låg grad av upplysning till stor del samvarierar med marknadsindex men särskilt mycket med andra företag inom samma industri. Samvariationen i aktiepriset avspeglar dock inte det fundamentala värdet i aktien på ett bra sätt, men investerare använder sig av denna information då den är billig i jämförelse med att försöka gräva fram privat information (Veldkamp, 2006). Jin och Myers (2006) finner bevis för att det är mer sannolikt för ett slumpmässigt företag som publicerat låg grad av företagsspecifik information att gå i konkurs eller gå igenom ekonomisk förlust än företag som publicerat mycket företagsspecifik information.
3.5 Hypoteser
Baserat på Fama (1970) och antagandet att marknadens form är semi-stark förväntas marknaden reagera på all publik information. I kombination med tidigare redogjorda teorier om upplysning och frivillig upplysning (Botosan, 1997; Forbes och Gupta, 2019; Healy och Palepu, 2001; Kim och Verrechia, 1991b) förväntas detta leda till att mer användbar och precis information innan en standardändring innebär mindre överraskning vid införandet av redovisningsstandarden. Således lyder hypotesen:
H1: Effekterna på aktiepriset till följd av ändringen till standarden IFRS 16 är mindre för de bolag som gett ut mer precis information kring ändringen än för de bolag som inte har gjort det.
4. Metod:
I följande kapitel presenteras den metod som ligger till grund för studiens utförande. Först presenteras studiens modell följt av förklaringar till hur modellens beroende, oberoende och kontrollvariabler tagits fram. Därefter presenteras även studiens urval och
datainsamlingsprocess.
4.1 Modellen
För att pröva studiens hypotes använder vi oss av en regressionsmodell där företagens genomsnittliga onormala avkastningsvolatilitet (AVAR) i anslutning till 2019 års första kvartalsrapport representerar effekten på aktiepriset. Företagens AVAR är således modellens beroende variabel. Hur graden av tidigare upplysningar kring IFRS 16 kan komma att påverka effekten och variansen på aktiepriset representeras i modellen av ett upplysningsindex, vilket är modellens oberoende variabel. Utöver den beroende variabeln AVAR och den oberoende variabeln Upplysningsindex används även ytterligare oberoende variabler i modellen. Dessa benämns som kontrollvariabler i studien. Samtliga kontrollvariabler bedöms kunna ha en påverkan på den beroende variabeln AVAR och används således för att minska risken för att felaktiga slutsaser ska dras.
Regressionsmodellen ser ut på följande sätt:
AVARi = α + β1UPPLYSNINGi + β2STORLEKi + β3∣EARNINGS SURPRISEi∣ + β4ANALYTIKERi + β5REPLAGi + ε i
Regressionsanalysen utförs med syfte att undersöka sambandet mellan AVAR och upplysningsindexet samt kontrollvariablerna. Sambandet mellan AVAR och β1 förväntas att vara negativt utifrån vår hypotes där bättre tidigare upplysning leder till en mindre reaktion.
Genom att utföra ett dubbelsidigt t-test på regressionskoefficienten undersöks om det eventuella sambandet är signifikant eller inte. Resultatet av t-testet ligger till grund för att bedöma om det går att dra några slutsatser på resultatet av regressionen.
4.2 Beroende variabel, AVAR
Studiens beroende variabel AVAR, genomsnittlig onormal avkastningsvolatilitet, används för att mäta effekten av kvartalsrapporten på aktiepriset. Valet av AVAR som beroende variabel
grundar sig i vad Kim och Verrecchia (1991b) säger om prisförändringar i aktiepriset. De argumenterar för att prisförändringar är proportionerliga med den oväntade
delen av informationen och reflekterar den genomsnittliga förändringen i investerares syn.
AVAR är ett mått på dessa prisförändringar som har använts i tidigare forskning från bland annat Landsman et al. (2012). Metoden för att beräkna AVAR följer Landsman et al. (2012) vilka använder sig av en eventstudie för att beräkna AVAR. AVAR beräknas genom att dividera medelvärdet av eventperiodens onormala avkastning i kvadrat med estimeringsperiodens varians.
För att beräkna AVAR används följande formel:
Höga värden på AVAR innebär stora marknadsreaktioner, både positiva och negativa, medan mindre marknadsreaktioner indikeras av låga värden.
Företagens kumulativa onormala avkastning i anslutning till 2019-års första kvartalsrapport samt estimeringperiodens varians, som används i beräkningen av AVAR, erhålls genom en eventstudie. Eventstudier inom ekonomi används ofta för att studera reaktionen på aktiepriset av olika händelser för företag (Kothari och Warner, 2007). Eventstudier kan genomföras på olika sätt, men den struktur som används av MacKinlay (1997) börjar med att välja och definiera händelsen som ska undersökas, samt välja nära intilliggande dagar som tros komma att påverkas av eventet. Denna tidsperiod kallas för eventfönstret. I denna studie är alltså publiceringen av Q1 rapporter 2019 själva händelsen, de intilliggande dagarna som också kan tänkas påverkas av rapporten är eventfönstret. Eftersom det är den omedelbara marknadsreaktionen i anslutning till kvartalsrapporternas publicering som undersöks används i likhet med Landsmans et al. (2012) ett eventfönster bestående av tre dagar, -1, 0 och +1 . 0 är dagen då Q1 rapporten publiceras, -1 och 1 är dagen innan respektive efter publiceringen.
När eventfönstret är fastställt väljs även en period innan eventfönstret ut för att undersöka den normala nivån på avkastning, vilket blir den förväntade avkastningen för den undersökta händelsen. Denna period kallas för estimeringsfönster. Perioden är intilliggande till eventet för att generera så aktuella värden som möjligt. Med normal nivå på avkastning avses den genomsnittliga avkastningen då eventet inte sker, denna behövs som jämförelse med avkastningen i eventfönstret (MacKinlay, 1997). Vårt estimeringsfönster består av 150 dagar
mellan dag -4 till -154. Vi använder således perioden innan eventfönstret för estimeringfönstret vilket är den vanligaste metoden i eventstudier (MacKinlay, 1997). Det skiljer sig dock från Landsmans et al. (2012) eventstudie för att beräkna AVAR där de använder både en period innan och efter eventfönstret i deras estimeringsfönster.
Onormal avkastning och estimeringperiodens varians som används i beräkningen av AVAR beräknas på följande sätt:
! "# är aktieavkastningen för företag i under dag t. $% & + (*!) +# är förväntad
aktieavkastning för företag i under dag t vilket härleds från estimeringsperioden enligt marknadsmodellen. OMXSGI används som marknadsportfölj.
4.3 Oberoende variabel - Upplysningsindex
För att skapa ett upplysningsindex används det ramverk som Coy och Dixon (2004) använder sig av. Ett index är text som har omvandlats till siffror genom en eller flera parametrar.
Parametrar kan exempelvis uttrycka om en specifik sak nämns i en rapport eller om en viss längd på texten är uppnådd. Dessa bestäms utifrån vad som bedöms vara viktigt inom ämnet.
Om en specifik parameter är uppfylld ger detta en poäng till indexet, om den inte är uppfylld ger parametern istället inga poäng (Coy och Dixon, 2004). I indexanalysen väger alla parametrar lika mycket. Anledningen till detta är för att problem kan uppstå vid viktning,
exempelvis att subjektiva värderingar från forskarens sida avgör hur mycket varje parameter väger (Coy och Dixon 2004). Samtidigt menar Coy och Dixon (2004) även att det uppstår subjektivitet då parametrarna inte viktas eftersom forskaren väljer att inte ta ställning trots skillnader i innehåll och betydelse. Den lämplighetskontroll med intressenter som Coy och Dixon (2004) genomför inkluderas inte i denna studie, därmed saknas input på vad investerare i detta fall bedömer som viktigt. Därför bedöms misstagen som skulle kunna begås vid en viktning som större än vid en likaviktning.
Utgångspunkten för skapandet av vårt upplysningsindex är de krav på upplysning, innan införandet av en ny standard, som finns i IAS 8. De punkter som återfinns i IAS 8 är obligatoriska för alla företag som tillämpar IFRS. Trots att dessa upplysningar är ett krav påstår Coy och Dixon (2004) att kvaliteten i de obligatoriska upplysningarna kan skilja sig åt mellan företag och att alla obligatoriska upplysningar inte alltid finns med. Vi kontrollerar därför att samtliga obligatoriska upplysningar finns med i rapporterna och företaget erhåller en poäng om samtliga delar finns med och noll poäng om någon del fattas.
Kraven i IAS 8 är relativt låga och mycket utrymme finns således för att lämna frivilliga upplysningar. Utifrån de kvalitativa egenskaperna som återfinns IASB:s föreställningsram för finansiella rapporter har ytterligare bedömningspunkter tagits fram. Som tidigare nämnt används vinstmått och nyckeltal mycket vid värdering av företag (Beattie, Edwards och Goodacre, 1998), vilket även gör det lämpligt att komponenter till dessa värden inkluderas i indexet.
På grund av bristande tid och resurser så följs inte alla steg i det ramverk som Coy och Dixon (2004) presenterar helt och hållet. Istället görs en förenkling i de delar som bedöms extra tidskrävande i relation till vad de skulle addera till arbetet. Ett exempel på detta är att Coy och Dixon, (2004) säkerställer lämpligheten av valda parametrar genom att relevanta intressenter validerar att de faktiskt är av vikt.
Tabell B: Bedömningsmall Bedömning
spunkt:
Krav att uppfylla för att erhålla poäng
Poäng Hänvisning
1. ● IFRS 16 nämns vid
namn
● Förändringens karaktär nämns, alltså förändring av leasing
● Datumet när IFRS 16 blir ett krav, 1 jan 2019, finns med
● Tillämpningsdatum finns med
● Förväntade effekter av IFRS 16 diskuteras.
Alternativt en redogörelse att de är okänt och ej rimligt att estimera
1 poäng Krav enligt IAS 8:30 och 31
2. Redovisar förväntade effekter av IFRS 16 på mängden
leasingskulder i siffror
1 poäng Enligt PWC (2016) kommer IFRS 16 leda till en genomsnittlig median ökning av skulderna på 22%. För enskilda branscher kan ökningen vara så stor som 40-98%. Mängden skulder påverkar diverse nyckeltal vilket används vid beslutsfattande och värdering av aktier (Beattie, Edwards och Goodacre, 1998). Enligt IASB:s föreställningsram kan det således vara relevant att ge upplysning om effekterna 3. Redovisar förväntade effekter av
IFRS 16 på EBITDA/EBIT eller rörelseresultat i siffror
1 poäng Enligt PWC (2016) kommer IFRS 16 leda till en genomsnittlig median ökning av EBITDA på 13%. För enskilda branscher kan ökningen vara så stor som 30-41%. EBITDA är ett vinstmått vilket används till stor del vid beslutsfattande och värdering av aktier (Beattie, Edwards och
Goodacre, 1998). Enligt IASB:s föreställningsram kan det således vara relevant att ge upplysning om effekterna
4. Redogör förväntade effekter på kassaflödet
1 poäng Prisförändringar i aktier drivs främst av förväntningarna på det framtida kassaflödet (Hamberg, Paananen och Novaks, 2011). Således är det relevant att veta om det sker någon effekt på kassaflödet
Ett potentiellt problem med indexet är att företag påverkas olika mycket av standardändringen.
De företag som skriver att effekten inte förväntas vara materiell eller väsentlig skriver i princip att förändringen för mått på balans, resultat och kassaflöde tros vara i närheten av 0 men erhåller inte poäng.
4.4 Kontrollvariabler
De kontrollvariabler som används är STORLEK, EARNINGS SURPRISE, ANALYTIKER och REPLAG.
STORLEK står för bolagsstorlek och mäts utifrån bolagens marknadsvärde av utestående aktier, i enlighet med tidigare forskning från Landsman et al. (2012). Det marknadsvärde som ingår är det fastställda marknadsvärde som företaget har dagen innan eventfönstret börjar, alltså vid dag -3. Tidigare forskning har visat att företagets storlek har ett negativ samband med pris- och volymförändringar (Landsman et al. 2012). Större företag antas ha mindre informationsasymmetri vilket leder till en mindre prisförändring. Företagets storlek kan således ha en effekt på den beroende variabeln AVAR och ingår därför som en kontrollvariabel.
Marknadsvärdet hämtas från variabeln MV i databasen Refinitivs Eikon. MV beräknas genom att multiplicera bolagets totala antal utestående aktier med dess aktiekurs. Vi väljer sedan att på samma sätt som Landsman et al. (2012) ta den naturliga logaritmen av värdet för att göra värdena mer normalfördelade.
,-.!/01 " = 34 (678947:;<ä8:= 7< >?37@=A; BA=;Aå=4:= 79A&=8)
∣EARNINGS SURPRISE∣ fångar det oväntade resultatet vid 2019-års Q1 rapport. Variabeln hämtas från Refinitivs Eikon där den heter Historic surprise. Historic surprise beräknas genom att dividera det faktiska resultatet per aktie, vid efterfrågad rapport, med analytikernas genomsnittliga förväntade resultat och sedan subtrahera med ett. Enligt Kim och Verrecchia, (1991b) allokerar investerare sina portföljer innan ett tillkännagivande genom att handla på den information och förväntningar som den har vid tillfället. När informationen/rapporten väl publiceras avspeglar den prisförändring som då sker den oväntade delen av informationen i tillkännagivandet. En större surprise skulle således leda till en större prisförändring och högre AVAR, vilket även Landsman et al. (2012) finner i sin undersökning. I enlighet med Landsman
et al. (2012) använder vi den absoluta skillnaden mellan faktiskt resultat per aktie och förväntat resultat per aktie för att räkna ut ∣EARNINGS SURPRISE∣. Vi använder även den naturliga logaritmen för att åstadkomma normalfördelning. Här adderas även Historic surprise med talet ett för att undvika att få negativa tal vid logaritmering.
∣ 0E!FGFH, ,I!J!G,0 ∣= 34 (1+∣ L&;A?8&M ;B8N8&;= <&: O1 2019∣)
ANALYTIKER står för antalet analytiker som bevakar och sätter estimat på bolaget. Hur välanalyserat bolaget är kan påverka hur mycket information investerarna har innan ett tillkännagivande. Enligt Kim och Verrecchia, (1991b) kan mängden informationsasymmetri ha en påverkan på hur stor reaktionen blir när information släpps. Ett företag som fler analytiker följer kan därför tänkas vara mer välanalyserat och således ha en lägre informationsasymmetri vilket förväntas leda till en lägre AVAR vid släpp av information. Antalet analytiker beräknas genom att från variabeln Historic surprise i Refinitivs Eikon titta på hur många analytiker som lämnade estimat på företagets resultat per aktie vid Q1 2019.
EFE/P-G10! " = E4A73 7473QA&9=8 ;?R @7< =;A&R7A <&: O1 2019
REPLAG står för “the reporting lag” och beräknas som antalet dagar mellan kvartalets slut och dagen då kvartalsrapporten släpps, i enlighet med Landsman et al. (2012). Den ingår som en kontrollvariabel då en längre tidsperiod mellan kvartalets slut och rapportdagen kan öka chansen för investerare att erhålla information innan den presenteras i rapporten (Chambers och Penman, 1984). En längre tidsperiod kan således leda till en mindre reaktion på aktiepriset.
!0J/EH " = !7NN?8A:7@=4 − Tö8;A7 9<78A73=A; ;3BA:7@
4.5 Urval
Denna studie fokuserar på den svenska aktiemarknaden under 2018 och 2019, urvalet begränsas till Nasdaq OMX Stockholm. Bolag som inte har data för samtliga kontrollvariabler exkluderas från studien. Då vi har begränsat med tid börjar vi med att fokusera på de branscher som enligt PWC (2016) förväntas påverkas mest av standardändringen och fyller sedan på med bolag från andra branscher för att urvalet inte ska bli för litet. Branscherna som studien fokuserar på till en början är därför detaljhandeln, flyg, hotell, sjukvård och konsumenttjänster.
Efter att ha exkluderat företag med brutet räkenskapsår såväl som de företag som saknar data som är viktig för utförandet, såsom kontrollvariabler uppgår urvalet 108 till företag. Företag med brutet räkenskapsår publicerar informationen under tidpunkter som avviker mycket med resterande bolag. Dessa företag har exkluderats delvis för att datainsamlingen och bearbetningen försvåras men även för att effekten kan tänkas bli annorlunda för dessa bolag.
41 bolag i urvalet av det totala 108 bolagen är inom de branscher som förväntas att påverkas mest. Att en sådan stor del av urvalet är inom andra branscher som påverkas mindre är en brist och ett möjligt problem i studien. Bolag som påverkas mindre av IFRS 16 kan tänkas få en mindre aktiekurs reaktion än bolag som påverkas till stor del då deras vinstmått och nyckeltal förändras mindre. Deras förberedande upplysningar kan således även spela en mindre viktig roll då bolaget ändå inte kommer att påverkas särskilt mycket av ändringen.
4.6 Datainsamling
Datainsamling genomförs via databasen Refinitivs Eikon, där filtreras urvalet av bolag fram.
För dessa bolag tas datumet för eventdagen fram, alltså datumet när Q1 2019 släpps.
Marknadsavkastningen insamlas för OMXSGI och bolagen under samtliga dagar år 2018 fram till och med 10 dagar efter att Q1 rapporten 2019 släpps. I anslutning till eventfönstret insamlas även nyckeltal samt data som behövs för kontrollvariabler/oberoende variabler. Dessa är historic surprise vid Q1 2019, antal analytiker som lämnade estimat för resultat per aktie vid Q1 2019 samt marknadsvärdet för samtliga utestående aktier vid dag -3. Data till vårt upplysningsindex samlas in via Modular finance där vi finner årsredovisningen för år 2018. I vissa fall hämtas årsredovisningen från bolagens egna hemsidor. Från årsredovisningen insamlas även datumet för kvartalsslutet vilket används i beräkningen av REPLAG.
5. Resultat
Deskriptiv statistik:
Tabell C:
Tabell C visar studiens deskriptiva statistik för den beroende variabeln AVAR, oberoende variabeln Upplysningsindex och samtliga kontrollvariabler. Viktigt att poängtera är att variablerna AVAR, STORLEK och EARNINGS SURPRISE är logaritmerade, vilket gör att dess deskriptiva statistik ska studeras och analyseras med försiktighet. För Upplysningsindexet kan vi se att många företag erhåller värdet 2 då både medianen och den första kvartilen har värdet 2. Det styrks även av medelvärdet som uppgår till 2,62. Att vi har en relativt liten variation i upplysningsindexet leder till svårigheter att kunna få ett signifikant resultat. För variabeln ANALYTIKER kan vi se att en väldigt stor del av de 108 företagen i urvalet har ett få antal analytiker. Det minsta värdet är 1 vilket även är värdet för den första kvartilen.
Medianen har värdet 2 vilket ligger väldigt nära det minsta värdet men väldigt långt ifrån det största värdet som är 21 stycken analytiker.
Variabel N Medelvärde Standardavvikelse Min P25 P50 P75 Max
AVAR 108 0,71 0,69 0,000004 0,13 0,51 1,15 2,85
Upplysningsindex 108 2,62 0,76 1 2 2 3 4
Storlek 108 9,33 1,58 5 8,25 9,09 10,48 12,89
Earnings surprise 108 20,96% 0,38 0% 3,8% 10,2% 22,0% 277,8%
Replag 108 19,99 4,82 8 17 18 24 34
Analytiker 108 3,77 3,43 1 1 2 5 21
Tabell D: Regressionsanalys för AVAR
Variabel
H0
Koefficient
VIF
Upplysningsindex - 0,038
(0,44) 1,01
Storlek - 0,127**
(2,33) 1,74
Earnings surprise + 0,221
(1,19) 1,13
Replag - 0,007
(0,52) 1,04
Analytiker - -0,054**
(-2,27)
1,57
Observationer 108 R-kvadrat 0,072 Justerad R-kvadrat 0,027 Residual Standardfel 0,678 (df = 102) F Statistic 1,590 (df = 5; 102)
Tabell D visar sambandet mellan den beroende variabeln AVAR och de oberoende variablerna vilka är upplysningsindexet och kontrollvariablerna. H0 presenterar den förväntade riktningen för sambandet mellan de oberoende variablerna och AVAR, med tidigare forskning som basis.
Regressionskoefficienten beskriver sambandet mellan oberoende och beroende variabel. Under koefficienten presenteras inom parantes t-värdet. Ett t-värde som är större än 1,65 eller mindre än -1,65 är statistiskt signifikant på en femprocentig nivå. Stjärnorna representerar på vilken signifikansnivå variabeln är statistisk signifikant. 5 procentig signifikansnivå representeras av
**. VIF-värden representerar multikollinearitet.
Vid tolkning av resultatet från regressionen konstateras statistiskt signifikanta samband mellan AVAR och två av kontrollvariablerna på en femprocentig signifikansnivå. Förväntningen att det finns ett negativt samband mellan upplysningsindexet och AVAR skiljer sig från resultatet där en positiv regressionskoefficient presenteras, dock är resultatet utan statistisk signifikans vilket det låga t-värdet avspeglar. En positiv regressionskoefficient i sammanhanget innebär att företag som enligt indexet redogör mer noggrant för de förväntade effekterna av IFRS 16 påvisar högre AVAR då de faktiska effekterna av redovisningsstandarden för första gången presenteras. I och med att koefficienten är låg, 0,038, tyder det dock på att inget samband finns.
Till skillnad från förväntningen att ett negativt samband föreligger mellan AVAR och kontrollvariabeln storlek finner vi istället ett positivt samband, vidare är detta resultat signifikant på en 5 procentig nivå.
Gällande earnings surprise förväntades ett positivt samband med AVAR.
Regressionskoefficienten visar sig vara positiv men däremot är t-värdet 1,19, vilket gör att resultatet inte är statistiskt signifikant. Resultatet för denna variabel måste därför tolkas med stor försiktighet och inga generella slutsatser för den kan dras.
Replag påvisar inte heller ett statistiskt signifikant samband med AVAR. Ett negativt samband förväntades men ett positivt samband är vad som presenteras. Regressionskoefficienten för replag är dock mycket nära noll vilket tyder på att inget samband existerar. Även t-värdet är insignifikant.
Resultatet visar även att antalet analytiker som följer specifika bolag har en inverkan på AVAR vid informationssläppet. Detta konstateras genom en negativ regressionskoefficient, vilket indikerar att om ett större antal analytiker följer ett bolag så är kursreaktionerna mindre vid rapportsläppet. Resultatet för variabeln är signifikant på en femprocentig nivå.
Modellens förklaringsgrad, som är ett mått för de oberoende variablernas förklaringsgrad, uppgår till 7,2 % medan den justerade r kvadraten som tar hänsyn till antalet oberoende variabler uppgår till 2,7 %. Värdena är låga och de oberoende variablerna kan således inte förklara variationen i AVAR till särskilt stor del. Det visar sig även av regressionens f-statistik som har ett värde på 1,59, vilket inte heller var signifikant. Vidare är Samtliga VIF-värden låga vilket innebär att det inte förväntas förekomma multikollinearitet i studien.
6. Analys
Den låga regressionskoefficienten för upplysningsindexet och AVAR visar att inget samband föreligger mellan AVAR och indexet i denna studie. Nollhypotesen kan därför inte förkastas.
Att det inte finns något samband mellan upplysningsindexet och AVAR kan tolkas som att det inte är värt för företag att lämna mer information än vad som krävs vid införandet av en ny redovisningsstandard, samtidigt bör resultatet tolkas med försiktighet. Skälen till detta kan vara flera, men att bolag som förväntar sig större effekt av standardändringen möjligen ger ut mer information till investerare kan vara ett av skälen. Vissa av bolagen som inte uppfyller punkt 3 i upplysningsindexet skriver exempelvis att effekten på resultatet inte väntas vara materiell, vilket innebär att effekten standardändringen har på resultatmått inte förväntas påverka investerares beslut. För dessa företag kan det vid avvägningen mellan de resurser som krävs för att estimera och ge ut mer exakt information, jämfört med vad informationen faktiskt tillför för investerare vara ett val som många gånger resulterar i att spara resurser och därmed inte uttrycka förväntningar med mer precision. Dessutom är det rimligtvis svårare att estimera effekten av standardändringen för företag som påverkas mycket än för de företag som påverkas mindre. När dessa två teorier ställs mot varann behöver inte längre förväntningar, uttryckt i siffror betyda att informationen är mer exakt än i de fall då inga siffror presenteras. Frågan är därför om indexet hade varit mer korrekt om bolag som uttrycker att effekten på resultatmått väntas bli immateriell eller dylikt fått poäng trots allt. Innebörden av det som skrivs är ju nämligen att effekten på EBIT/EBITDA/resultatet kommer vara 0 eller i närheten av 0.
En annan möjlig anledning till den låga regressionskoefficienten mellan AVAR och upplysningsindexet är att analytiker redan innan justerar för leasing och att ingen reaktion således uppstår i aktiepriset i enlighet med vad Europe Economics (2017) menar. Graden av upplysningar som företaget lämnar kring IFRS 16 har då ingen påverkan på AVAR.
I och med att inget samband hittas mellan upplysningsindexet och AVAR finns utifrån denna studie ingen anledning att tro att standarden IAS 8:s tvingande krav på upplysning behöver att utökas. Med tanke på tidigare resonemang angående hur olika effekten av en standardändring kan påverka företag är det troligtvis bra att de grundläggande kraven inte kräver precisa värderingar. Företag kan därmed göra en egen bedömning på om det är rimligt att publicera mer information och på det sättet kan onödig resursförbrukning undvikas för företag där effekten inte förväntas vara väsentlig.
För kontrollvariabeln earnings surprise finner vi ett positivt samband med AVAR. Earnings surprise är även den oberoende variabeln som har den högsta regressionskoefficienten av samtliga variabler. Värdet är dock inte statistiskt signifikant. Det tyder på att i enlighet med vad Kim och Verrecchia (1991b) säger så leder en större del oväntad information till en större prisförändring. Antalet analytiker har istället ett statistiskt signifikant negativt samband med AVAR. Det indikerar på att om ett större antal analytiker följer ett bolag så är kursreaktionerna mindre vid rapportsläpp. Ett större antal analytiker kan innebära att företaget är mer välanalyserat och har en lägre informationsasymmetri och mindre privat information. Enligt Kim och Verrecchia, (1991a) minskar känsligheten på aktiepriset om det finns mindre privat information och lägre informationsasymmetri, vilket kan förklara det negativa samband som vi finner. Ett liknande resonemang hittas angående kontrollvariabeln storlek där tidigare forskning från Landsman et al. (2012) visar på ett negativt samband. Det kan bero på att större företaget har lägre informationsasymmetri. I vår studie finner vi istället ett positivt samband mellan företagsstorlek och AVAR. Vi ställer oss därför frågande kring om större företag faktiskt har lägre informationsasymmetri.
Modellens totala förklaringsgrad för samtliga oberoende variabler var endast 2,7 %. Det tyder på att det finns en mycket stor andel andra saker som påverkar AVAR utöver studiens oberoende variabler. Att studien endast innehåller 108 observationer är en möjlig orsak till att förklaringsgraden också är mycket låg och att flertalet oberoende variabler inte har statistiskt signifikanta värden för regressionskoefficienterna.
7. Slutsats
Syftet med denna studie är att undersöka reaktioner på aktiemarknaden kopplat till ändringar av redovisningsstandarder. Urvalet består av 108 företag som studeras under en del av 2018 till och med fram till publiceringen av den första kvartalsrapporten för 2019.
Baserat på tidigare forskning som bland annat behandlar kursreaktioner i samband med rapportering och frivillig informationsutgivning förväntas den beroende variabeln AVAR, onormal avkastningsvolatilitet att minska då informationsinnehållet kring förväntade effekter av standardändringen är hög.
Till följd av resultatet från regressionsanalysen, i vilken inget samband mellan upplysningsindexet och AVAR påträffas, kan nollhypotesen inte förkastas. Det finns dock skäl till att pröva hypotesen på andra sätt. I och med att företag påverkas olika mycket av standardändringen är det rimligtvis så att inte alla företag har samma behov av att bedöma och redovisa effekterna på ett precist sätt. Orsaken till detta är att resurserna som krävs blir för stora för att rättfärdiga det relativt lilla ökade värdet i rapporten. Indexet kan således ha blivit missvisande, och att då både använda företag som påverkas mycket såväl som lite av standardändringen kan ha varit en stor faktor som gjort att resultatet inget samband kunde hittas. Att indexet till stor del baseras på att företagen ska ge ut estimeringar i form av siffror kan även det vara en bidragande faktor. Vissa företag menar nämligen att effekten inte blir materiell vilket även kan tolkas som att effekten är nära 0, men de får inte poäng för den typen av uttryck.
I och med att inget samband hittas mellan upplysningsindexet och AVAR finns, utifrån denna uppsats, ingen anledning att misstänka att standarden IAS 8 inte fungerar eller att dess krav måste utökas.
Ett förslag för framtida forskning är att utföra samma studie men fokusera på de branscher som förväntas påverkas starkt av standardändringen. Vid ett försök att gå tillväga på detta sätt erhölls för denna studie ett alltför litet urval på den svenska aktiemarknaden. Med syfte att få till ett större urval är en möjlighet därför att inte endast fokusera på den svenska marknaden.
Detta minimerar problem relaterat till att många företag inte påverkas på en väsentlig nivå av standardändringen.
Ett ytterligare förslag på framtida forskning är att undersöka om det faktiskt finns ett samband mellan hur stor påverkan standardändringen har på företaget och hur mycket förberedande information de lämnar innan implementeringen. Som tidigare nämnt misstänker vi att vår studies resultat har färgats av att företag som påverkas mer av standardändring lämnar mer förberedande information medan företag som påverkas till mindre del lämnar mindre information. Företag som inte påverkas på en väsentlig nivå förmodas inte heller få en betydande aktiekursreaktion. Eftersom det skulle kunna vara en av anledningarna till att vi inte hittar ett samband mellan mängden förberedande information och aktiekursreaktion, skulle det vara intressant att få svar på.
8. Källor:
Beattie, V., Edwards, K. och Goodacre, A. (1998) ‘The Impact of Constructive Operating Lease Capitalization on Key Accounting Ratios’, Accounting and Business Research, 28.
Botosan, C. A. (1997) ‘Disclosure Level and the Cost of Equity Capital’, The Accounting Review, 72(3), s. 323–349.
Chambers, A. E. och Penman, S. H. (1984) ‘Timeliness of Reporting and the Stock Price Reaction to Earnings Announcements’, Journal of Accounting Research, 22(1), s. 21–47.
Coy, D. & Dixon, K. (2004) ‘The public accountability index: crafting a parametric disclosure index for annual reports’, The British Accounting Review, 36(1), s. 79–106.
Europe Economics. ‘Ex ante Impact Assessment of IFRS 16’. (22 Februari 2017). Hämtad:
20 November 2020.
Fama, E. F. (1970) ‘Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work’, The Journal of Finance, 25(2), s. 383–417.
Finansinspektionen. (2006) ’Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler’
Rapport 2006:2. DNR 06-1225-399 (2006). Web.
Forbes, R. och Gupta, G. ‘New Accounting Standards for Leases and Their Possible Impacts on Financial Analyses and Valuation’. Journal of Forensic and Investigative Accounting Volume 11: Issue 3, July–December 2019.
Francis, J., Nanda, D. och Olsson, P. (2008) ‘Voluntary Disclosure, Earnings Quality, and Cost of Capital’, Journal of Accounting Research, 46(1), s. 53–99.
Grossman, S. J. och Hart, O. D. (1980) ‘Disclosure Laws and Takeover Bids’, The Journal of Finance, 35(2), s. 323–334.
Hamberg, M., Paananen, M. och Novak, J. (2011) ‘The Adoption of IFRS 3: The Effects of Managerial Discretion and Stock Market Reactions’, European Accounting Review, 20(2), s.
263–288.
Healy, P. M. och Palepu, K. G. (2001) ‘Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature’, Journal of Accounting and Economics, 31(1), s. 405–440.
Hilliard, T. och Neidermeyer, P. (2018) ‘Market reaction to the transitory effects of IFRS: an examination of disaggregated measures’, International Journal of Accounting & Information Management, 26(1), s. 2–37.
Hodgdon, C., Tondkar, R., Harless, D. och Adhikari, A. (2008) ‘Compliance with IFRS disclosure requirements and individual analysts’ forecast errors’, Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 17(1), s. 1–13.
IFRS (2016). ”Effects Analysis”. Tillgänglig: https://www.pwc.com/gx/en/services/audit- assurance/assets/ifrs-16-new-leases.pdf [Hämtad: 2020-12-03]
IFRS (2020). ”About us”. Tillgänglig: https://www.ifrs.org/about-us/ [Hämtad: 2020-12-02]
Jin, L. och Myers, S. C. (2006) ‘R2 around the world: New theory and new tests’, Journal of Financial Economics, 79(2), s. 257–292.
Kim, O. och Verrecchia, R. E. (1991a) ‘Trading Volume and Price Reactions to Public Announcements’, Journal of Accounting Research, 29(2), s. 302–321.
Kim, O. och Verrecchia, R. E. (1991b) ‘Market reaction to anticipated announcements’, Journal of Financial Economics, 30(2), s. 273–309.
Kothari, S. P. och Warner, J. B. (2007) ‘Chapter 1 - Econometrics of Event Studies’,
Handbook of Empirical Corporate Finance. San Diego: Elsevier (Handbooks in Finance), s.
3–36.
Landsman, W. R., Maydew, E. L. och Thornock, J. R. (2012) ‘The information content of annual earnings announcements and mandatory adoption of IFRS’, Journal of Accounting and Economics, 53(1), s. 34–54.
Modular Finance (Hämtad 2021-01-05) MFN. Available at:
https://www.mfn.se/all/s?filter=(and(or(a.list_id%3D35207))) (Accessed: 5 January 2021).
Morales-Díaz, J. och Zamora-Ramírez, C. (2018) ‘The Impact of IFRS 16 on Key Financial Ratios: A New Methodological Approach’, Accounting in Europe, 15(1), s. 105–133.
PWC (2016). “A study on the impact of lease capitalisation IFRS 16: The new leases
standard”. Tillgänglig: https://www.pwc.com/gx/en/services/audit-assurance/assets/ifrs- 16-new-leases.pdf [Hämtad: 2020-12-03]
Veldkamp, L. L. (2006) ‘Information Markets and the Comovement of Asset Prices’, The Review of Economic Studies; Oxford, 73(256), s. 823.
