Själv i Ösmo inför ny detaljplan. Rapport 2018:122 Arkeologisk utredning, etpp 1 och 2

Själv i Ösmo

inför ny detaljplan

Rapport 2018:122

Arkeologisk utredning, etpp 1 och 2

Södermanlands län, Södermanland, Nynäshamns kommun, Ösmo socken, fastighet Själv 5:14 m.fl.

Wivianne Bondesson

Arkeologisk utredning Arkeologisk

inventering Arkeologisk

förundersökning Arkeologisk undersökning

Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förunder­

sökningar och undersökning. Processen syftar i första hand till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersök­

ningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att loka­

lisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2) där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i processen.

Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en arkeologisk undersökning.

De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersök­

ning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför pröv­

ning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av en arkeologisk undersökning.

Mer information om den uppdragsarkeologiska processen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida:

(http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi­fornlamningar­och­fynd/

den­uppdragsarkeologiska­processen/).

Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen

(KML) och av föreskrifter.

Själv i Ösmo

inför ny detaljplan

Rapport 2018:122

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Södermanlands län, Södermanland, Nynäshamns kommun, Ösmo socken, fastighet Själv 5:14 m.fl.

Dnr 5.1.1­00586­2018 Wivianne Bondesson

Figurer

Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD­Terrängkartan (skala 1:50 000), och Sverigekartan. ____________________________________________________ 4

Figur 2. Utredningsom rådet med samtliga objekt, forn­ och kulturlämningar markerade på utdrag ur GSD­Fastighetskartan, storruta 65G 4GN Grödby, Ekonomiska kartan blad

9I 9e. Skala 1:4 000. ________________________________________________ 8

Figur 3. Detalj över södra delen av utredningsom rådet med objekt och schakt markerade på utdrag ur GSD­Fastighetskartan, storruta 65G 4GN Grödby, Ekonomiska kartan blad

9I 9e. Skala 1:1 500. ________________________________________________ 9

Figur 4. Detalj över norra delen av utrednings området med objekt, schakt och provgropar markerade på utdrag ur GSD­Fastighetskartan, storruta 65G 4GN Grödby, Ek karta 9I 9e. Skala 1:1 500. 10 Figur 5. Terrängmodell med boplatserna objekt 4 och 7 vid en havsnivå 45 meter över dagens havsnivå.

Av Bengt Westergaard, Arkeologerna. _________________________________ 11

Våra kontor

Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala

010-480 80 00

info@arkeologerna.com

fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com

Arkeologerna

Statens historiska museer Rapport 2018:122

Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY.

Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se

Omslag framsida: Boplatsen objekt 7, fotograferad från väster. Foto: Wivianne Bondesson.

Omslag baksida: Objekt 6, gränsmärke, från söder. Foto: Wivianne Bondesson.

Tryck/utskrift: Åtta.45 Tryckeri AB, 2018

Innehåll

Sammanfattning ___________________________________________________ 5 Inledning __________________________________________________________ 5 Antikvarisk bakgrund ______________________________________________ 5 Arkeologisk potential inför utredningen _____________________________ 6 Målsättning ________________________________________________________ 6 Metod _____________________________________________________________ 7 Resultat ___________________________________________________________ 7 Nya fornlämningar __________________________________________________ 7 Övrig kulturhistorisk lämning ________________________________________ 12 Utgår ____________________________________________________________ 12 Referenser ________________________________________________________ 12 Kartor ___________________________________________________________ 12

Administrativa uppgifter ___________________________________________ 13 Bilagor ___________________________________________________________ 13 Bilaga 1. Objekttabell _______________________________________________ 13 Bilaga 2. Schakttabell _______________________________________________ 14 Bilaga 3. Fyndtabell_________________________________________________ 16

Äldre stenålder Yngre stenålder Äldre bronsålderYngre bronsålder

Äldre järnålderYngre järnålder

VikingatidMedeltid Efterreformatorisk tid

Nyare tid

STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID

6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 år

0 1 2 3 km

Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Terrängkartan (skala 1:50 000),

och Sverigekartan.

5 Själv i Ösmo inför ny detaljplan

Sammanfattning

Vid utredningen registrerades åtta objekt varav sju utredningsgräv­

des. Dessa utgjordes av boplatslägen, d.v.s. möjliga fornlämningar.

Två av dem visade sig vara boplatser och därmed fornlämningar. På de andra påträffades inget av antikvariskt intresse varför de objekten utgår. Det åttonde objektet var ett gränsmärke som bedömdes vara övrig kulturhistorisk lämning.

Inledning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Själv 5:14 m.fl., Ösmo socken i Nynäshamns kommun, Södermanland. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag inför utarbetandet av en detaljplan. Uppdragsgivare var Nynäshamns kommun (figur 1).

Utredningsområdet är ca 0,15 km

(15 ha) stort och är beläget mel­

lan 35–65 m ö.h. Bergrunden i områdets norra del utgörs av sur intru­

sivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.) som i söder gränsar till kvarts­ och fältspatrik sedimentär bergart (sandsten, gråvacka m.m.). Jordarterna består av urberg delvis täckt av sandig morän med mindre partier med glacial lera. Idag är området skogbevuxet med uppvuxen blandskog med mindre hällmarksområden. I södra delen är en sankmark (figur 1).

Antikvarisk bakgrund

Ösmo socken förstagångsinventerades i Riksantikvarieämbetets regi år 1951 och reviderades senare år 1979. I Skog & Historias i Skogens Pärlor finns inga resultat registrerade inom området. Området omedelbart öster om utredningsområdet utreddes inför byggandet av väg 73 år 2003 av Arkeologikonsult och näraliggande platser förundersöktes år 2005 samt undersöktes år 2007. Cirka en kilometer väster om utredningsområdet har tidigare en utredning genomförts i Segersäng av Arkeologhuset, avrapporterad år 2014 inför detaljpla­

neläggning för bostäder (Wikell & Pettersson 2014). Utredningarna resulterade framför allt i ett flertal stenålderslokaler inom det höjdin­

tervall som nu är aktuellt i föreliggande utredning.

Utredningsområdet saknar registrerade forn­ och kulturläm­

ningar. Det ligger i skogsmark i utkanten av en mycket rik kulturbygd

med många olika typer av lämningar. Framför allt har ett stort antal

boplatser påträffats vid utredningar i närområdena i det som under

äldre stenålder var ett rikt skärgårdslandskap i yttersta havsbandet.

Inom utredningsområdet skulle även stenålder kunna förekomma på de höjdlägena. För drygt sju tusen år sedan var här en långsmal ö i nord–sydlig riktning med den östra sidan vänd mot det öppna havet och den västra sidan mot ett skärgårdslandskap med en mosaik med större och mindre öar. En plats delvis belägen i ett skyddat läge med närhet till många resursområden såväl de yttre sälkobbarna som lugnare fiskegrund och fågelvikar.

Byn Själv har äldsta skriftliga belägg från år 1331 då den benämns

”Skialfby” i DMS. År 1350 benämns den ”Skael” och ett par år där­

efter förekommer stavningen ”Öffuerskelffin” och år 1385 ”Skaelff” i SOFI. Byn består år 1350 av en skatteutjord och 3 frälsehemman. År 1442 ger Erengisle Nilsson i morgongåva till Birgitta Olofsdotter fem gårdar och tre torp i Själv. År 1531 nämns två gårdar i Skelff (SOFI).

År 1556 utgörs Själv av tre arv­ och eget hemman, varav två öde år 1572, och ett frälse samt ett arv­och eget hemman år 1556, nuvarande Norrsjälv. Det är alltså olika under olika tider hur många gårdar som funnits i Själv som därtill betecknas dels som by och dels som gårdar i SOFI.

Det finns inget fynd registrerat i SHM:s lösfyndsregister i det aktu­

ella området, däremot boplatsmaterial från de utredda/undersökta fornlämningarna Ösmo 660–664. Fynden utgjordes framför allt av slagen kvarts och grönsten på de mesolitiska lägena och därtill kera­

mik på de neolitiska eller senare lägena (inv.nr 35112, 35119, 35123, 35277, 35278, 35279, 35280 och 35282).

I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade då resultaten granskats och förts in i FMIS.

Arkeologisk potential inför utredningen

Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta kustboplatser från den befolkning som fanns i området under jägarstenåldern och framåt. För cirka 7000 år sedan var området beläget på en långsmal ö i nord–sydlig riktning med den östra sidan vänd mot det öppna havet och den västra sidan mot ett skärgårdslandskap med en mosaik med större och mindre öar. En plats delvis i ett skyddat läge med närhet till många resursområden såväl de yttre sälkobbarna som lugnare fiskegrund och fågelvikar. Här var ett rikt skärgårdslandskap med goda förutsättningar baserade på marin fångst och med tillgång till diversifierade resurser från de större öarna i väster. Därefter har området karaktär av utmark till byn Själv med en potential för att hitta lämningar efter utmarksbruk från historisk tid.

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utred­

ning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering

av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt

gynnsamma lägen för boplatser och andra lämningar dolda under

mark. Status för eventuella boplatslägen och andra dolda lämningar

fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar

7 Själv i Ösmo inför ny detaljplan

utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas:

• Identifiera förhistoriska boplatser, från äldre stenåldern och framåt.

• Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska lämningar som exempelvis såsom äldre bebyggelselämningar, kolmilor och tjärdalar.

Metod

• Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, rapporter, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, Skogens Pärlor, excerpter, ortnamnsregistret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan.

• Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identi­

fierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades.

• Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Efter varje maskin­

drag rensades ytan för hand. Efter dokumentation och inmät­

ning lades schakten igen. Där det inte gick att använda maskin upptogs meterrutor med handredskap som rensades med skrapor ner till 0,1–0,4 meter djup. Även dessa rutor lades igen.

• Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport.

Resultat

Vid utredningen registrerades åtta objekt. Två av dessa klassades som lagskyddade fornlämningar, en var en övrig kulturhistorisk lämning och de övriga fem objekten utgick då de inte uppvisade några förhisto­

riska indikationer inom stora delar av ytan vid utredningsgrävningen.

På lämpliga platser inom objekten drogs sammanlagt 78 schakt/prov­

gropar av varierande längd mellan 1 och 17 m

(figur 2).

Nya fornlämningar

Fornlämningarna utgörs av två stenåldersboplatser från senmesoli­

tikum (objekten 4 och 7). De är båda belägna på sluttningarna av ett och samma höga berg, som idag är 65 meter högt. Boplatserna ligger östra sidan av berget, på mellan 45–50 m ö.h.

Objekt 4 är beläget på en mycket flackt östsluttande avsats ner mot

det som var hav i forntiden för cirka 7000 år sedan. Platsen var då en

ö i yttersta havsbandet med några mindre öar i öster och större öar

i väster. Boplatsen är topografiskt avgränsad av sluttningar i söder

och öster, av stenigare område i norr samt av en brantare bergvägg i

väster. Ytan är relativt mindre stenig än omgivningen och bevuxen

med gles blandskog, Inom den cirka 35×20 meter stora ytan upptogs

nio schakt. I två av dem påträffades kvartsavslag, kvartssplitter, övrig

slagen kvarts samt lite skärvsten (figur 3).

Lisseläng

Björkkärr

Ösmo660:1 Ösmo 659:1

Obj 3 Obj 2

Obj 5 Obj 1

Obj 8

Y669300

X6546300

Y668900

X654590

Obj 6 Obj 4

Obj 7

0 200 m

Utredningsobjekt

Utredningsområde Fornlämning enligt utredning

Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning

Figur 2. Utredningsom-

rådet med samtliga objekt,

forn- och kulturlämningar

markerade på utdrag ur

GSD-Fastighetskartan,

storruta 65G 4GN Grödby,

Ekonomiska kartan blad

9I 9e. Skala 1:4 000.

9 Själv i Ösmo inför ny detaljplan

Obj 6 Obj 4

Obj 3 Obj 2

Obj 5

S62

S46 S58

S65 S45

S64

S76

S54 S68 S69

S55

S75 S73 S74

S77

S47

S56

S71 S44

S67 S88

S61 S70

S43

S72

S53 S52

S60 S59

S57

S51

S42

S49 S66

S48

S39

S40 S41 S38

S63

S50

Y669200

X6546200

Y669100

X6546000

0 50 m

Schakt

Utredningsobjekt

Utredningsområde Fornlämning enligt utredning

Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning

Figur 3. Detalj över södra

delen av utredningsom-

rådet med objekt och schakt

markerade på utdrag ur

GSD-Fastighetskartan,

storruta 65G 4GN Grödby,

Ekonomiska kartan blad

9I 9e. Skala 1:1 500.

Lisseläng

Obj 7

Obj 8

Obj 1

Pg 22

Pg 13 Pg 7

Pg 14 Pg 11

Pg 20 Pg 9

Pg 12 Pg 10

Pg 25 Pg 8 Pg 1

Pg 5

Pg 18

Pg 25

Pg 15 Pg 16

Pg 37 Pg 21

Pg 6

Pg 17 Pg 4

Pg 19 Pg 2Pg 3

Pg 36

S33 S34

S29 S28 S32

S31

S26 S30 S35

S27

Pg 23

Y669300

X6546000

Y669100

X6546500

0 50 m

Schakt

Utredningsobjekt

Utredningsområde Fornlämning enligt utredning

Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Provgrop (Pg)

Figur 4. Detalj över norra delen av utrednings området med objekt, schakt och provgropar markerade på utdrag ur GSD-Fastighets- kartan, storruta 65G 4GN Grödby, Ek karta 9I 9e.

Skala 1:1 500.

11 Själv i Ösmo inför ny detaljplan

Obj 7

Obj 4

Y669300

X6546400

Y669100

X6546100

Figur 5. Terrängmodell med boplatserna objekt 4 och 7 vid en havsnivå 45 meter över dagens

havsnivå. Av Bengt Westergaard, Arkeologerna.

Objekt 7 ligger i en öst–västlig svacka på östsluttningen av berget och öppnar upp mot det forntida havet. Boplatsen är topografiskt avgrän­

sad av högre liggande hällmark i norr, väster och söder. Boplatsytan är cirka 45×20 meter stor, en relativt stenfri flack östsluttning och med sandig/siltig morän. Idag är här en gles blandskog. Inom om rå­

det grävdes åtta provgropar för hand varav fem inte gav några säkra förhistoriska indikationer. I tre av provgroparna, belägna i centrala delen, påträffades emellertid säkert slagen kvarts i form av avslag, splitter och övrig slagen kvarts samt lite skärvsten (figur 4).

På båda lokalerna har alltså fynd påträffats ganska koncentrerat inom mindre ytor. Det är dock vanskligt att säga om det därför rör sig om små boplatser, det kan ju inte uteslutas att det finns fler koncen­

trationer inom ytorna mellan schakten/groparna (figur 5).

Övrig kulturhistorisk lämning

Ett gränsmärke, objekt 6, har bedömts som övrig kulturhistorisk läm­

ning då det är av ordinär typ, även om det inte står i en aktuell gräns idag. Se beskrivning i objekttabell. Enligt Ekonomisk karta från år 1979 står den i gränsen mellan byarna Själv och Jursta. Gränsen finns på flera kartor från år 1739 och framåt men saknas på dagens digitala Fastighetskarta (se baksidesbild).

Utgår

Objekten 1–3, 5 och 8 utgår då det inte uppvisade några förhisto­

riska indikationer vid utredningsgrävningen. Objekten hade valts ut utifrån sina lämpligheter som boplatser sett ur ett mesolitiskt marint fångstperspektiv. De var belägna på forntida stränder. Fem av dem exponerade mot öster, en mot söder och norr samt en mot väster.

Objekten utredningsgrävdes med sammanlagt 19 provgropar och 61 maskindragna schakt varefter ytan rensades med handredskap. Inga förhistoriska indikationer påträffades.

Referenser

Ahlbäck, M. & Isaksson, M. 2007. Riksväg 73. Slutundersökningar.

RAÄ 661, 663, 664, 665 och 666, Ösmo sn, Södermanland.

Arkeologikonsult Rapport 2007:2037. Upplands Väsby.

Ahlbäck, M., Isaksson, M., Fors, T. & Risberg, J. 2005. Riksväg 73.

Förundersökningar. Överfors–Västnora. Arkeologikonsult Rapport 2005:1091. Upplands Väsby.

Isaksson, M., Holmgren, I., Fors, T., Ahlbäck, M. & Blidmo, R. 2003.

Riksväg 73. Alternativ E, Älgviken–Fors. Ösmo och Västerhaninge socknar. Arkeologikonsult Rapport 2003:1082. Upplands Väsby.

Wikell, R. & Pettersson, M. 2014. Segersäng. Arkeologisk utredning.

Södermanland, Sorunda och Ösmo socknar. Arkeologhuset Rapport 2914:1.

Kartor

rak = Rikets allmänna kartverks arkiv

lm = Lantmäterimyndigheternas arkiv

lms = Lantmäteristyrelsens arkiv

13 Själv i Ösmo inför ny detaljplan

Ekonomiska kartan Segersäng 1951 J133­9i9e53, rak Ekonomiska kartan Segersäng 1979 J133­9i9e81, rak Generalstabskartan 1873 J243­67­1, rak

Häradskartan, år 1901 J112­67­9, rak

Själv, arealavmätning, år 1739, 01­ösm­38, lm Själv, arealavmätning, år 1778, 01­ösm­47, lm Själv, arealavmätning, år 1694, 01­ösm­13, lm Själv, geometrisk avmätning, år 1694, C9­49, lms Själv, geometrisk avmätning, år 1739, A 125­52­1, lms Själv, storskifte, år 1776, A125­52­2, lms

Själv, storskifte, år 1780, 01­ösm­48, lm

Administrativa uppgifter

SHMMs dnr: 5.1.1­586­2018.

Länsstyrelsens dnr: 431­22146­2018 (beslutsdatum 2018­06­28).

SHMMs projektnr: 720613980.

Intrasisprojekt: A2018:109.

Undersökningstid: 5 juli samt 27–31 augusti 2018.

Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmed arbetare Katarina Appelgren och Louise Evanni samt system förvaltare Johan Stenvall.

Underkonsulter: Mantum AB.

Exploateringsyta: 15 ha.

Undersökt yta: 392 kvadratmeter.

Läge: Fastighetskartan, GSD­Fastighetskartan, blad storruta 65G 4GN Grödby, Ek karta 9I 9e.

Koordinatsystem: Sweref 99 TM.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

N 6545715, E 668870.

Höjdsystem: Rikets, RH 00.

Dokumentationshandlingar: Analoga dokumentationshandlingar förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHM), Stockholm. Digitala dokumen­

tationshandlingar lagras tillsammans med Intrasisdatabasen.

Fynd: F1–F5 förvaras hos Arkeologerna, Hägersten i väntan på fyndfördelningsbeslut.

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Obj.nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning

1 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca 120×10–40 m stort (N–S) beläget V om och nedanför berg.

Exponerar mot V, ytan sluttar mot N–V–S. Pass över berget i Ö. Tät uppvuxen skog. Traktorspår. N–V–S sluttning nedom berg. Skogsmark, blandskog.

45–50 m ö.h.

Ej kulturhistorisk lämning. Utgår.

Utredningsgrävd med 10 schakt.

2 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca 65×25 m stort (NV–SÖ). Beläget i en ställvis stenig SÖ sluttning.

Gles uppvuxen blandskog. Traktorspår från NV, lite svårt. SÖ sluttning nedanför berg. Skogsmark, blandskog. 45 m ö.h.

Ej kulturhistorisk lämning. Utgår.

Utredningsgrävd med 8 schakt.

3 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca 43×20 m stort (N–S) beläget i Ö sluttning av berg. Ställvis block och häll. Gles uppvuxen blandskog. Avsats i Ö sluttning. Skogsmark, blandskog.

50 m ö.h.

Ej kulturhistorisk lämning. Utgår.

Utredningsgrävd med 8 schakt.

4 Utredningsobjekt Boplats, ca 35×20 m stort (N–S) beläget på avsats i Ö sluttning. Ställvis stenigt.

Gles uppvuxen blandskog. Avsats i Ö sluttning. Skogsmark, blandskog. 50 m ö.h. Fornlämning

Utredningsgrävd med 9 schakt.

Obj.nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 5 Utredningsobjekt Boplatsläge ca120×25 m stort (N–S) beläget i pass mellan flera höjder och

bergsknallar. Uppvuxen blandskog. Pass mellan höjder. Skogsmark, blandskog.

40–45 m ö.h.

Ej kulturhistorisk lämning. Utgår.

Utredningsgrävd med 16 schakt.

6 Gränsmärke Postament, kvadratiskt, 1×1 m stort och 0,3–0,5 m högt av 0,2–0,6 m stora stenar i upp till 3 skift. Hjärtsten, 0,5 m hög, 0,25–0,4 m bred och 0, 15–0,2 m tjock. Belamrad med en trädstam. Gräns mellan Själv och Jursta, enligt Ekonomiska karta 1979. Ej i gräns idag. Invid och V om häll. Skogsmark, blandskog. 40 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk lämning.

7 Utredningsobjekt Boplats ca 45×20 m stort (Ö–V) beläget i flackt Ö sluttande gip omgiven av berg.

Bevuxen med gles uppvuxen blandskog. Handgrävning. Flack Ö sluttande gip.

Skogsmark, uppvuxen blandskog. 45–50 m ö.h.

Fornlämning

Utredningsgrävd med 8 schakt.

8 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca 110×15 m stort (NNV–SSÖ) beläget på en avsats i Ö sluttning.

Bevuxen med gles uppvuxen blandskog. Ej maskin. Avsats i Ö sluttning.

Skogsmark, blandskog. 35–40 m ö.h.

Ej kulturhistorisk lämning. Utgår.

Utredningsgrävd med 19 provgropar.

Bilaga 2. Schakttabell

Schakt/

Pg nr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd

1 8 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,03 m tjockt sen ljus, något lerblandad silt. I NV delen i kanten av rutan grävdes ytterligare0,3 m djupt för att fastställa ev skillnader. - 2 8 1×1 m stort och 0,1–0,1 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen lerblandad silt med enstaka stenar

0,05–0,1 m stora. 1 kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

3 8 1×1 m stort och 0,2–0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen hårt packad lerig silt med

någon småsten. 1 kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

4 8 1×1 m stort och 0,2–0,3 m djupt. Torv sen lerblandad silt. -

5 8 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv sen lerblandad silt med enstaka mindre stenar,

ca 0,05 m stora. -

6 8 1×1 m stort och 0,2 m djupt, en mindre yta ytterligare 0,1 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen hårt packad lerblandad silt med moränsten, 0,05–0,3 m stora samt en större 0,5 m stor på flatsidan.

-

7 8 1×1 m stort och0,3 m djupt, ett djuptag ytterligare 0,15 m djup. Torv 0,05 m tjockt sen lerblandad silt med inslag av 0,2–0,3 m stora stenar (3 st) - 8 8 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,05m tjockt sen hårt packad lerblandad silt med enstaka

0,05 m stora stenar. -

9 8 1×1 m stort och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen lerig silt med sparsamt med sten,

0,03–0,2 m stora. 2 kvarts, tveksamt om slagna.

Ej tillvaratagen. Lite kolstänk.

10 8 1×1 m stort och 0,3 m djupt. Torv 0,05m tjockt sen lerblandad silt med inslag av 0,05 m

stora stenar. -

11 8 1×1 m stort och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,05–0,08 m tjockt sen gul sand med moräninslag.

Stenar 0,05-0,1 m stora med en förtätning i S delen. Kolstänk.

12 8 1×1 m stort och 0,2–0,25 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med rikligt med moränsten,

0,05–0,2 m stora, i huvudsak mindre sten. -

13 8 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,03 m tjockt sen plog, 0,15 m tjockt, av brunjord med

enstaka kolbitar<0,01 m stora, sen silt. Sparsamt med 0,03–0,1 m stora stenar. 1 kvarts, tveksamt om slagen.

Järnfragment (hästskosöm).

Ej tillvaratagna.

14 8 1×1 m stort och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med inslag av moränsten,

0,2 m stora, men även mindre, 0,1 m stora, ca 6 st. -

15 8 1×1 m stort och 0,15 m djupt. Torv sen sand med lerinslag och enstaka stenar,

ca 0,1 m stora. 1 kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen. Kolstänk.

16 8 1×1 m stort och 0,1-–0,15 m djupt. Torv 0,03 m tjockt sen silt med sparsamt med småsten,

0,01–0,1 m stora. 1 kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

17 8 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med moränsten,

0,05–0,2 m stora. -

18 8 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med moränsten, 0,05 m stora. - 19 8 1×1 m stort och 0,25 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt sen ploglager av matjord ca

0,1 m tjockt, sen sand- och lerblandad silt. Enstaka sten, 0,05 m stora. - 20 7 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sten och rötter. - 21 7 1×1 m stort och 0,05–0,1 m djupt. Torv och rotmatta sen berg och sten direkt under. - 22 7 1×1 m stort och 0,3 m djupt. Torv 0,2 m tjockt sen sandblandad grus och moränsten,

0,3 m stora (5 st). -

23 7 1×1 m stort och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med sten

0,09–0,2 m stora. Kol i SV hörnet med lite större stenar. F1. Slagen kvarts.

24 7 1×1 m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,15 m tjockt sen grågul sand med enstaka större

0,1–0,15 m stora stenar. -

15 Själv i Ösmo inför ny detaljplan

Schakt/

Pg nr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd

25 7 1×1 m stort och 0,4 m djupt. Torv 0,3 m tjockt sen grusig sand med moränsten, 0,2 m stora. - 26 1 2,5×2 m stort (NV–SÖ)och 0,1–0,25 m djupt, djuptag ytterligare 0,2 m djupt. Torv 0,05 m

tjockt, sen sandig morän med måttligt med 0,01–0,1 m stora stenar. Kol, skärvig sten.

27 1 3,5×2 m stort (NV–SÖ) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen siltig morän med måttligt med 0,01–0,4 m stora stenar, lite kol, några skärviga stenar.

28 1 3,5×2 m stort (NV–SÖ) och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen siltig morän med måttligt med 0,01–0,45 m stora stenar.

29 1 2,7×2 m stort (VSV–ÖNÖ) och 0,15–0,25 m djupt, djuptag 0,4 m djupt. Torv 0,03 m tjockt, sen siltig morän med enstaka småsten, <0,1 m stora.

30 1 3,2×2,2 m stort (N–S) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen sandig morän med rikligt med grus och småsten, <0,15 m stora.

31 1 3,5×3 m stort (N–S) och 0,1-0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen silt med några stenar, 0,1-0,5 m stora.

32 1 2,2×1,7 m stort (N–S) och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen silt med enstaka småsten, 0,02-0,2 m stora.

33 1 3×2 m stort (N–S) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen silt med enstaka småsten,

<0,15 m stora.

34 1 3×2,1 m stort (N–S) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,03 m tjockt, sen silt med enstaka småsten, <0,1m stora.

35 1 3,2×2,1 m stort (Ö–V) och 0,15–0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen silt med enstaka småsten, <0,1 m stora, någon upp till 0,2 m stor.

36 7 2×1 m stort (Ö–V) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med

0,05–0,3 m stora stenar. F2. Slagen kvarts

37 7 1,3×1 m stort (Ö–V) och 0,15–0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med sparsamt

med <0,1 m stora stenar. F3. Slagen kvarts

38 2 4,3×2 m stort (Ö–V) och 0,15 m djupt, djuptag ytterligare 0,4 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen hårt packad siltig sand med enstaka <0,15 stora stenar.

39 2 7,5×2-2,7 m stort (NÖ–SV) och 0,15 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt sen sandig silt samt berg på drygt 1/3 av ytan.

40 2 3×2 m stort (Ö–V) och 0,2–0,25 m djupt. Torv 0,1–0,15 m tjockt sen sandig silt med någon småsten <0,1.

41 2 3×2 m stort (Ö–V) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus och småsten <0,1 m stora.

42 2 2,5×2 m stort (NV–SÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,1–0,15 m tjockt sen sandig silt med lite grus och måttligt med <0,3 m stora stenar.

43 2 2,7×2,2 m stort (NÖ–SV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med 0,01–0,2 m stora stenar.

44 2 2,5×1,7 m stort (SSÖ–NNV) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med 0,01–0,45 m stora stenar varav de större täckte en stor del av ytan.

45 2 2,7×1,7 m stort (NNV–SSÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med 0,01–0,4 m stora stenar, vanligen 0,1–0,15 m stora.

46 5 3×2 m stort (NNÖ–SSV) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt

med 0,01–0,1 m stora stenar. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

47 5 3×3 m stort (NV–SÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt

med småsten <0,15 m stora, flera upp till 0,5 m stora företrädesvis i SV delen. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

48 5 3×2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,2–0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt

med grus och småsten, upp till 0,1 m stora, någon 0,3–0,4 m stor. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

49 5 3×2,2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt

med grus och småsten <0,1 m stora, någon 0,2 m stor. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

50 5 3,7×2,7 m stort (NÖ–SV) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med 0,01–0,1 m stora stenar, några upp till 0,2 m stora.

51 5 3×2,3 m stort (NÖ–SV) och 0,15 m djupt, djuptag 0,4 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig

silt med rikligt med grus och småsten<0,1 m stora, någon 0,4 m stor. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

52 5 3×2 m stort (N–S) och 0,15 m djupt. Torv 0, m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus

och småsten, 0,1 m stora,några 0,3 m stora. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

53 5 3,2×1,2 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen silt med enstaka småsten,

0,01–0,1 m stora. 1 kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

54 5 3×1,2 m stort (N–S) och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen lerig silt med någon småsten, <0,1 m stora.

55 5 2×1,2 m stort (VSV–ÖNÖ) och 0,15–0,25 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus och småsten <0,1 m stora, någon 0,15 m stor.

Schakt/

Pg nr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd

56 5 2,7×1,2 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus

småsten, <0,15 m stora. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.

57 5 3×1,2 m stort (N–S) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen siltig sand med rikligt med

grus och måttligt med småsten <0,1 m stora. Kvarts, tveksamt om slagen.

Ej tillvaratagen.art 58 5 3×1,2 m stort (SSÖ–NNV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med

grus och småsten <0,1 m stora, några upp till 0,2 m stora.

59 5 3×2,7 m stort (N–S) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus och småsten<0,15 m stora, några större, upp till 0,9 m stora.

60 5 3×2,2 m stort (NV–SÖ) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus och småsten<0,1 m stora, en sten 0,4 m stor.

61 5 3×2,5 m stort (SSÖ–NNV) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01–0,5 stora stenar. Häll i S hörnet.

62 4 2,2×1,5 m stort (N–S) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen siltig morän med rikligt med 0,01–0,5 m stora stenar.

63 4 6×2,2 m stort (Ö–V) och 0,15–0,25 m djupt. Torv 0,1–0,15 m tjockt sen sandig silt med mycket rikligt med 0,01–0,5 m stora stenar.

64 4 2,5×1,2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1–0,15 m tjockt sen häll i Ö 2/3 av schaktet, siltig sand med måttligt med 0,01–0,15 m stora stenar i V delen.

65 4 3×1,2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,05–0,2 m djupt. Torv 0,05–0,1 m tjockt sen häll i V 1/3 samt sandig silt med måttligt med 0,01-0,25 m stora stenar i Ö delen.

66 4 4,5×3 m stort (N–S) och 0,15–0,3 m djupt. Torv 0,5–0,1 m tjockt sen sandig silt med

måttligt, ställvis rikligt med 0,01–0,4 m stora stenar. F4. Slagen kvarts 67 4 2,2×1,2 m stort (SÖ–NV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med mycket

rikligt med 0,01–0,8 m stora stenar.

68 4 3×1,2–2 m stort (SV–NÖ) och 0,15–0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med 0,01–0,5 m stora stenar.

69 4 2,5×1,2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2–0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med 0,01–0,3 m stora stenar.

70 4 3×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig silt med rikligt

med 0,01–0,45 m stora stenar. F5. Slagen kvarts.

71 3 3×2,2 m stort (Ö–V) och v0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01–0,2 m stora stenar.

72 3 3×2,2 m stort (NÖ–SV) och 0,15–0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01–0,45 m stora stenar, vanligen 0,1–0,15 m stora.

73 3 2,7×1,2 m stort (SÖ-NV) och 0,15-0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01-0,45 m stora stenar.

74 3 4×1,2 m stort (SÖ–NV) och 0,1–0,2 m djupt. Torv 0,1 sen häll i NV 2/3, sen sandig silt med enstaka småsten, 0,05 m stora stenar i SÖ.

75 3 2,2×2,2 m stort (N–S) och 0,1–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,05–0,4 m stora stenar.

76 3 2,7×1,2 m stort (N–S) och 0,1–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,05–0,45 m stora stenar.

77 3 2,7×2,2 m stort (NÖ–SV) och 0,2–0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,02–0,45 m stora stenar

78 3 2,3×1,3 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,05–0,2. Torv 0,05–0,1 m tjockt sen häll i större delen, sandig silt med enstaka småsten, 0,15 m stora.

Bilaga 3. Fyndtabell

Fynd

nr Objekt

nr Schakt

nr Typ Vikt i

gram

1 7 23 3 kvartsavslag, 4 övrig slagen kvarts. 17,0

2 7 36 1 kvartsavslag, 1 övrig slagen kvarts, 1 kvartssplitter. 5,2 3 7 37 2 kvartsavslag, 1 övrig slagen kvarts, 2 kvartssplitter. 1,2 4 4 66 1 kvartsavslag, 3 övrig slagen kvarts, 2 kvartssplitter. 5,0

5 4 70 1 kvartsavslag. 2,2

redning i Själv i Ösmo socken, Södermanland. Vid utredningen påträffades

två nya boplatser från äldre stenålder samt ett gränsmärke. Utredningen

ska fungera som planeringsunderlag inför utarbetandet av en detaljplan för

Nynäshamns kommun.