RAPPORT
KUNGSBACKA KOMMUN VSD-utredning
UPPDRAGSNUMMER 13010594 INFÖR DETALJPLAN VARLA 2:198
RAPPORT
2020-04-20
SWECO
ELISABETH NEJDMO, UPPDRAGSLEDARE ANNA DAHLSTRÖM, DAGVATTEN
KARIN DAHLLÖF, VA-SYSTEM
MATTIAS SALOMONSSON, GRANSKARE
Sammanfattning
En vatten-, spillvatten- och dagvattenutredning har tagits fram för detaljplan Varla 2:198, Kungsbacka kommun. Planområdet är beläget i västra delen av Kungsbacka och är i nuläget åkermark. Marken innehåller lera, vilken är lös till mycket lös. Inom området planerar kommunen att anlägga verksamheter såsom verkstäder, småindustri med enklare tillverkning och med tillhörande kontorsbyggnad.
VA-ledningar inom planområdet föreslås bli allmänna VA-ledningar med placering i befintlig gc-bana, öster om planområdet. Två olika spillvattensystem har utvärderats, självfall och trycksatt, med olika anslutningspunkt till det befintliga allmänna
ledningsnätet. Det trycksatta spillvattensystemet som utvärderats är i form av LTA. Den ekonomiska jämförelsen visar på något mer fördelaktigt utfall för det trycksatta
spillvattensystemet, främst beroende på att det blir kortare ledningssträcka med grundare ledningsförläggning.
Då verksamheten inom området ännu inte är helt fastställd föreslås brandvattenuttag upp till 20 l/s vilket uppnås med en ledningsdimension om 110 mm. Befintligt tryck i
kringliggande dricksvattennät anses god.
För dagvattenhantering föreslås en dagvattendam i planområdets norra del. Dagvatten planeras avledas till ett dikningsföretag som begränsar utloppet, vilket påverkas dammens storlek. Erforderlig fördröjningsvolym beräknas till ca 1 000 m3. Föreslagen dagvattendamms ytbehov har grovt dimensionerats till ca 1 450 m2 inklusive slänter och anpassning för dagvattenrening.
Dagens förutsättningar visar att avrinningen inom planområdet är god. Genom noggrann höjdsättning av planområdet anses skyfall inte utgöra risk för skada på bebyggelse eller människors hälsa inom planområdet.
Skyfall från planområdet bör genom styrd avledning ledas norrut via naturmark till Hallabäcken för att exploateringen inte ska innebära påverkan på nedströmsliggande bebyggelse. Planområdets yta uppgår till ca 0,2 % av Kungsbackaåns
delavrinningsområde. Detta tillsammans med att förslagen åtgärd för dagvattenhantering medför en ökad magasinering av vatten inom planområdet, bedöms planens påverkan på vattennivåer i Kungsbackaån vid skyfall vara försumbar.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Områdesbeskrivning 1
2.1 Nuläge 1
2.2 Efter exploatering 1
3 Förutsättningar 2
3.1 Underlag 2
3.2 Krav 2
3.3 Befintligt dricksvatten, spillvatten och dagvatten 4
3.4 Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden 5
3.5 Avrinnings- och lågpunktsanalys 6
3.6 Recipient 7
4 Översikt föreslaget system för dricksvatten, spillvatten och dagvatten 9
5 Dricksvatten 10
6 Spillvatten 11
7 Kostnadsöversikt VA-ledningar 12
8 Dagvatten 14
8.1 Markanvändning 14
8.2 Flöden 14
8.3 Fördröjningsvolym 15
8.4 Föroreningar 15
8.5 Förslag på dagvattenhantering 17
8.6 Recipientbedömning 20
9 Skyfall 25
10 Släckvatten 26
11 Höjdsättning 27
12 Fortsatt arbetet 28
1(28)
1 Inledning
Sweco har blivit ombedda att uppdatera vatten-, spillvatten- och dagvattenutredning för detaljplan Varla 2:198, Kungsbacka kommun.
Utredningen ger förslag till och dimensionering av spillvatten- och dricksvattenledningar inklusive kapacitet för brandvattenförsörjning. Utvärdering av placering av
spillvattenledningar görs för både självfallsledningar och trycksatta ledningar.
Utredning inkluderar även förslag på placering och dimensionering för dagvattenledningar samt hantering av dagvatten både ur rening- och fördröjningsaspekt. Val av
anläggningsmetod ska föreslås utifrån lämplighet, främst med avseende på markens beskaffenhet i området.
2 Områdesbeskrivning
Området är beläget i västra delen av Kungsbacka. Området är cirka 3,7 ha och begränsas av befintligt verksamhetsområde i norr, bebyggd fastighet i söder, E6/E20 i väster samt Stora Bäcksleden i öster. Området är i nuläget åkermark som troligen inte varit brukad på många år. Marken innehåller enligt tidigare utfört Geoteknisk PM (Norconsult 2009-12-22) lera, vilken är lös till mycket lös.
Området sluttar norr ut och avvattnas naturligt norrut till Hallabäcken. Höjd inom området varierar mellan +12möh i söder till +5möh i norr.
För Hallabäcken finns ett dikningsföretag från 1921. Hallabäcken är av Kungsbacka kommun utpekad som en mycket känslig recipient. Hallabäcken mynnar i Kungsbackaån, vilken i sin tur mynnar i Kungsbackafjorden. Kungsbackaån, som är en vattenförekomst, har av Kungsbacka kommun klassats vara en känslig recipient.
2.1 Nuläge
Inom planområdet finns i nuläget inga VA-ledningar. Ledningar återfinns i bebyggda områden bland annat norr och öster om planområdet.
Området är obebyggt och består av åkermark med några få mindre träd. Området söder om planområdet avleder dagvatten genom planområdet mot Hallabäcken.
2.2 Efter exploatering
Området planeras att detaljplaneläggas och detaljplanen föreslås medge verksamheter såsom verkstäder, småindustri med enklare tillverkning med tillhörande kontorsbyggnad.
Exploateringsgrad föreslås till 60 %, det vill säga att området får bebyggas till 60%.
Utöver det kan marken även förväntas få en hög grad av hårdgjord yta.
3 Förutsättningar
På startmöte 2020-02-24 presenterade Kungsbacka kommun senaste version av plankarta och illustration av området.
Området ingår i ett dikningsföretag för Hallabäcken.
Tidigare VA-utredning föreslog gröna tak, gröna öar inom parkeringsytor, genomsläppliga beläggningar samt rörmagasin. Föreslagna anläggningar, förutom rörmagasin, skulle åligga fastighetsägarna att anlägga, drifta och underhålla. Området föreslås införlivas i det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten. Det är därmed mer lämpligt att områdets dagvattenhantering sker gemensamt för hela planområdet samt anläggs på allmän platsmark för att vara tillgänglig för drift och underhåll.
3.1 Underlag
Följande underlag ligger tillgrund för föreliggande utredning:
• Dagvatten, Policy och riktlinjer, Kungsbacka kommun, juni 2012.
• Kartunderlag, planillustration och samlade samrådsyttrande, erhållet av Kungsbacka kommun 2020-02-18 samt 2020-02-26
• VA-utredning för Västra Varla, Norconsult, 2010-02-23
• Geotekniskt PM, Norconsult 2009-12-22
• Rening och destruktion av kontaminerat släckvatten, MSB536 februari 2013
• Dikningsföretag Hallabrobäcken genom ägor till Arendal, Hvarla och Gröninge i Tölö socken, Hallands län, N, 1*0090, Erhållen av Länsstyrelsen, 2020-02-26
• Inhämtat underlag från Ledningskollen med ärendenummer 20200310-0209
3.2 Krav
3.2.1 Dikningsföretag
Planområdet omfattas delvis av båtnadsområde och avvattnas till dikningsföretaget
”Hallabrobäcken rf 1921, Arendal, Varla och Gröninge”, se Figur 1.
I förrättning anges att dikningsföretaget har dimensionerats för avrinning motsvarande 3 l/s, ha för berg och 2 l/s, ha för övrig mark. Det innebär att avrinning från planområdet ska strypas till 2 l/s, ha, vilket avgör erforderlig fördröjningsvolym.
Avrinningskrav för dikningsföretag är vanligen beräknade för dimensionerande flöde som
3(28) 3.2.2) omhänderta ett 10-årsregn för öppna dagvattenlösningar (trycklinje i marknivå). En strypning på 2 l/s, ha för ett 10-årsregn innebär att regn av återkomsttid 10 år stryps till avrinning från naturmark vid ett 2-årsregn. Således blir beräknat ytbehov
överdimensionerat men anses ge ett underlag för erforderlig yta att reservera i plankarta.
Det rekommenderas att i projekteringsskedet genomföra en mer detaljerad utformning av dagvattensystemet med utflöden på olika nivåer anpassade för olika nederbörd för att få en mer optimerad utformning. Exempelvis kan dammen utformas med två utflöden på olika höjd och med olika dimensioner.
Figur 1 Dikningsföretag ”Hallabrobäcken rf 1921, Arendal, Varla och Gröninge”. Ungefärlig placering av planområde (svart markering). Bildkälla: Länsstyrelsens informationskarta.
3.2.2 Trafikverket
Invid planområdet finns trafikverkets väg E6. En dagvattenanläggning får inte påverka vägens konstruktion med avseende på exempelvis stabilitet, avvattningssystem eller slänter. Dagvatten från planområdet får inte avledas till vägens dagvattensystem.
Befintligt dike genom området får inte heller anslutas till vägens dagvattensystem. En dagvattenanläggning får inte placeras inom vägområdet, eventuellt finns ytterligare säkerhetsavstånd från vägen att ta hänsyn till.
Bräddavlopp från en dagvattenanläggning, exempelvis damm, ska dimensioneras och utformas så att risken för skador nedströms minimeras.
3.2.3 Dimensioneringskrav dagvatten
Dimensioneringskrav för nya dagvattensystem enligt Svenskt Vatten P110 visas i Tabell 1. Kungsbacka kommun önskar att dagvattnet inom planområdet dimensioneras enligt kategorin ”gles bostadsbebyggelse”. Detta innebär att dagvattensystemet ska
dimensioneras för fylld ledning vid 2-årsregn och trycklinje i marknivå vid 10-årsregn.
Tabell 1 Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattensystem, Svenskt Vatten P110.
Nya duplikatsystem
VA-huvudmannens ansvar Kommunens ansvar Återkomsttid
för regn vid fylld ledning
Återkomsttid för trycklinje i
marknivå
Återkomsttid för mark- översvämning med skador
på byggnader
Gles bostadsbebyggelse 2 10 >100 år
Tät bostadsbebyggelse 5 20 >100 år
Centrum- och affärsområden 10 30 >100 år
3.3 Befintligt dricksvatten, spillvatten och dagvatten
Inom planområdet finns i dagsläget inga allmänna VA-ledningar. I den norra delen av planområdet går en bredbandskabel som kan behöva flyttas på grund av
dagvattendammen, eller att det samförläggs i ledningsschakten vid alternativet med självfallsledningarna. Nya VA-ledningar föreslås gå på östra sidan om planområdet, i befintlig gc-bana. Där finns befintliga belysningsledningar, bredbandskablar och fibernät vilket behöver koordineras före byggstart (se Inga övriga ledningsägare har via
5(28) Ledningskollen tillkännagivit att de har ledningar eller kablar inom planområdet.
Figur 2 Ruta 1 visar befintlig bredbandskabel och ruta 2 visar befintliga ledningar och kablar i GC- banan. Ruta 3 visar anslutningspunkten i Energigatan och ruta 4 visar anslutningspunkt i Lilla Bäcksgatan.
Det finns allmänna VA-ledningar i Lilla Bäcksgatan (S225BTG-V225PVC), söder om planområdet, samt i Energigatan (S225BTG-V110PVC) norr om planområdet. Vid Lilla Bäcksvägen är trycket mellan 5,7–5,9 bar (uppmätt i juni 2013) och vid Energigatan är trycket 6,1 bar (uppmätt i juni 2013). Se Figur 2 för de två olika anslutningspunkterna.
3.4 Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden
Ett geoteknisk PM är framtaget av Norconsult, 2009-12-22. Marken inom området består av lera med en mäktighet av cirka 10–20 m. Enligt geotekniskt PM går det att utskilja skillnader av materialegenskaper mellan norra delen och södra delen, exakt gräns har inte utrönts. Inom den norra delen av området överlagras leran av torrskorpegyttja och gyttja. Mäktigheten på gyttjan varierar mellan provpunkterna. Gyttjan är lös till mycket lös.
I den södra delen återfinns lös till mycket lös lera under torrskorpeleran. Även ett cirka 2- meter tjockt lager med sand/skalgrus påträffades vid en borrpunkt.
Grundvattennivån inom området bedöms i geotekniskt PM till 0,1 m under markytan.
De hydrogeologiska förutsättningarna innebär låga infiltrationsmöjligheter inom området.
3.5 Avrinnings- och lågpunktsanalys
Verktyget SCALGO Live används för analys av rinnvägar och lågpunkter i händelse av extrem nederbörd. SCALGO Live är ett GIS-baserat beräkningsverktyg som bygger på analys av terrängdata. Modellen beräknar hur vatten ställer sig i lågpunkter i terrängen när terrängen belastas med en viss volym vatten. Om tillräckligt mycket vatten rinner till en lågpunkt för att den ska fyllas upp kommer vatten att kunna rinna vidare till nästa lågpunkt. Om den vattenvolym som belastar terrängen inte är tillräcklig för fylla upp lågpunkten kommer inget vatten att rinna vidare från lågpunkten.
SCALGO Live är ett statiskt (tidsberoende) beräkningsverktyg. När modellen belastas med en viss volym vatten kommer denna volym omedelbart inställa sig i terrängens lågpunkter. Modellen tar inte hänsyn till det hydrodynamiska förloppet från att regnet faller på marken tills dess att vattnet når en lågpunkt. Detta innebär att modellen inte kan identifiera effekter av tröghet i systemet.
Flödesvägarna illustreras enbart som linjer som följer topografiska lågstråk i vilka oändlig mängd transport av vatten beräknas kunna ske. Flöden och verklig utbredning av
flödesvägarna, vilket är av vikt vid bedömning av konsekvens och översvämningsrisk längs med flödesvägen, är okända. Verktyget tar heller inte hänsyn till ledningsnät, trummor, viadukter eller dylikt som kan påverka riktning på rinnvägarna.
Det går inte att koppla karterade lågstråk och lågpunkter till nederbörd av en specifik storlek eller återkomsttid. Metoden tar heller inte hänsyn till infiltration, avdunstning eller avledning i ledningsnät.
Planområdet avvattnas i nordlig riktning, se Figur 3. Största delen av planområdet avrinner i dike norrut till Hallabäcken. En mindre del av planområdet (avrinningsområde 1) avvattnas enligt analysen till ett lågt beläget område omkring Energigatan norr om planområdet.
Det finns två befintliga trummor, en under Gröningevägen och en genom bullervall inom norra delen av planområdet. Trummorna påverkar avrinningsvägarna i den utsträckning de har kapacitet att avleda tillrinnande flöde. I händelse av kraftig nederbörd och att trummorna går fulla, kommer överskjutande flöde att avrinna enligt rinnvägarna i Figur 3.
Omkringliggande områden bedöms inte belasta planområdet vid skyfall utan Stora Bäcksleden utgör en barriär.
Analysen visar mindre lågpunkter i norra delen av planområdet, bl.a. utmed bullervallen belägen inom planområdet. Lågpunkterna kommer högst sannolikt att fyllas igen vid exploatering och bedöms inte utgöra en risk för planområdet. Bullervallen inom planområdet kommer tas bort i och med exploateringen.
7(28) Figur 3 Avrinningsområden, ytliga avrinningsvägar och lågpunkter baserat på befintliga höjder.
3.6 Recipient
Planområdet avvattnas till Hallabäcken, vilken rinner till ytvattenförekomsten
Kungsbackaån (Mynningen-Lillån) (WA82828105), se Figur 4. Kungsbacka kommun1 har bedömt Hallabäcken var en mycket känslig recipient och Kungsbackaån en känslig recipient.
Kungsbackaån är 9 km lång med en beräknad medelvattenföring på 5,9 m3/s (5860 l/s) (SMHI SUBID 2578), se Figur 5. Delavrinningsområdet utgör 1 863 ha. Kungsbackaån mynnar i Kungsbackafjorden.
Ingen grundvattenförekomst bedöms påverkas av planen.
1 Dagvatten, Policy och riktlinjer, Kungsbacka kommun, juni 2012.
Figur 4 Ytvattenförekomst Kungsbackaån (Mynningen-Lillån) (WA82828105). Ungefärlig placering planområde (svart ring). Bildkälla: VISS.
Figur 5 Delavrinningsområde SMHI SUBID 2578. Ungefärlig placering planområde (svart ring).
Bildkälla: SMHI Vattenweb.
Delavrinningsområdet SUBID 2578
Hela avrinningsområdet
9(28)
4 Översikt föreslaget system för dricksvatten, spillvatten och dagvatten
Principskiss över föreslaget system för dricksvatten, spillvatten och dagvatten framgår av Figur 6. Beskrivning av föreslaget system görs i efterföljande kapitel.
Figur 6 Principskiss över föreslaget system för dricksvatten, spillvatten och dagvatten.
5 Dricksvatten
För att beräkna specifik dimensionerande dricksvattenförbrukning för planerade verksamheter inom planområdet kan enligt Svenskt Vattens P83 maxtimförbrukningen användas. Den kan enligt samma publikation uppskattas till 0,8 l/s·ha.
Då verksamheten inom området ännu inte är helt fastställd tas höjd för att brandvattenuttag upp till 20 l/s kan behövas (områdestyp B i P83, se Tabell 2).
Tabell 2 Dimensionerande flöde för verksamheterna samt brandvattenförsörjning inom planområdet.
Yta [ha] Dimensionerande flöde [l/s]
Förbrukning 3,4 2,7
Släckvatten - 20*
Dimensionerande flöde
20**
*Områdestyp B 2) i tabell 2.3 i Svenskt Vatten P83
**Släckvatten blir den dimensionerande förbrukningen för området, Sweco bedömer att höjd inte behöver tas för att förbrukning och släckning ska kunna ske samtidigt inom området.
Som anges i Tabell 2 blir det dimensionerande flödet 20 l/s för planområdet. Med en ledningsdimension på 110 PE får man fullgod kapacitet om än något förhöjd hastighet vid brandvattenuttag. Detta anses försumbart, en ökad dimension skulle dessutom försämra omsättningstiden vid normal förbrukning väsentligt. Om förutsättningarna skulle förändras och en större dimension skulle bli aktuellt blir enbart alternativet med inkoppling till Lilla Bäcksgatan aktuellt på grund av ledningsdimensionen i Energigatan.
Dricksvattnet kan kopplas in både i Energigatan eller i Lilla Bäcksgatan. Ett alternativ för bättre omsättning av dricksvattnet kan vara att ansluta dricksvattnet både i Energigatan och Lilla Bäcksgatan och därmed uppnå rundmatning. I denna utredning har dock enbart alternativ där dricksvatten och spillvatten går i samma ledningsschakt utretts.
Uppmätt tryck i närheten av området uppgår till cirka 5,8 bar vilket motsvarar cirka 59 mvp, vid en markhöjd på cirka +5 möh. Marken inom planen sluttar från cirka +5möh till cirka 11 möh. Fastighetsindelning inom planen och tillika förbindelsepunkter är inte fastställda, men ett tryck på mellan 48 och 59 mvp erhålls i framtida förbindelsepunkter inom planen (tryckförluster på grund av ledningarna har inte tagits hänsyn till.
Planen föreslås medge byggnation i maximalt byggnadshöjd på 12-15 meter, tillräckligt
11(28) föreslås viss del av ledningsstråket går i befintlig GC-bana öster om planområdet.
Ledningssträckan för dricksvatten visas i Figur 6.
6 Spillvatten
Planen föreslås tillåta verksamheter så som småindustri och handel. För att beräkna specifik dimensionerande spillvattenavrinning för planerade områden där framtida verksamhet ännu inte helt är fastställt föreslår P110 att dimensionera utifrån 1 l/s*ha.
Dagvattendammen kommer inte att tillföra något flöde till spillvattenledningen varför ytan för dammen (0,23 ha) räknas bort vid dimensioneringen. Detta ger en dimensionerande yta om 3,4 ha.
1 (l/s∙ha) · 3,4 (ha) = 3,4 l/s
Minimidimension för spillvattenledningar med självfall är vanligtvis mellan 160–200 mm.
P110 anger att vid färre än 1000 anslutna, som i detta fall, ger dimension 200 mm tillräcklig kapacitet för spillvatten och måttliga mängder tillskottsvatten. En
spillvattenledning med dimension 200 mm och med lutning om 10 ‰ kan utan problem ta emot ett dimensionerat spillvattenflöde om 3,4 l/s. Vid trycksatt spillvattensystem bör en leverantör av LTA-pumpar dimensionera spillvattenledningarna.
Det har utvärderats både självfalls- och trycksatt spillvattensystem (i form av LTA-
system). Se Figur 6 för de två alternativens sträckor. För självfallssystemet finns möjlighet till anslutning i Energigatan och för trycksatta spillvattenledningar i Lilla Bäcksgatan (där det via en släppbrunn ansluts till det allmänna ledningsnätet). En kostnadsöversikt har utförts (se 7 Kostnadsöversikt VA-ledningar). Den ekonomiska utvärderingen visas i Tabell 3. Den är en liten ekonomisk skillnad mellan de båda systemen men det trycksatta spillvattensystemet är något mer kostnadsmässigt fördelaktigt. Observera att
reinvesteringsbehovet inte beaktas och att pumpsystem har kortare teknisk livslängd jämfört med självfallssystem. Det har heller inte tagits hänsyn till om fastighetsägarna ska stå för investeringskostnaden av pumpen eller om det åligger kommunen.
7 Kostnadsöversikt VA-ledningar
Figur 7 De två olika spillvattenalternativen, bilden till vänster visar självfallsledningar med anslutning i Energigatan och bilden till höger visar trycksatta spillvattenledningar med anslutningspunkt i Lilla Bäcksgatan.
Som synes i Figur 7 behöver dagvattenledningen dras fram till dammen i båda
alternativen. Även sträckan i gc-banan behöver förläggas i båda alternativen, detta för att ansluta verksamheternas servisledningar.
Skillnaderna mellan alternativen blir således sträckan från dammen och till
anslutningspunkt i Energigatan, för självfallssystemet, samt sträckan från planområdet till anslutningspunkt i Lilla Bäcksgatan, för det trycksatta spillvattensystemet.
I alternativ 1 anses de sista 160 metrarna före anslutningspunkt i Energigatan dyrare att
13(28) Trycksystemet kommer att kräva pumpar. I detta kostnadsexempel är det medtaget tre LTA-pumpar, en för varje byggnad angiven på planillustration (erhållet av Kungsbacka kommun 2020-02-18 samt 2020-02-26).
En grov kostnadsuppskattning för de två alternativen för spillvattensystemet baserat på schablonvärden från Bidcon redovisas i Tabell 3. Schablonvärdena innefattar hela förläggningsarbetet inklusive material såsom rör och brunnar.
Tabell 3. Kostnadsuppskattning för de två spillvattenalternativen.
*Schablonvärden beräknat från Bidcon
**Dagvattenledningens sista sträcka fram till dammen
Alternativ 1 Självfall spillvatten
Alternativ 2 Trycksatt spillvatten
Schablonvärde*
Schakt självfall 3 ledningar
370 m 8 000 kr per meter
Schakt självfall 1 ledning
175 m** 6 000 kr per meter
Schakt tryck 195 m 8 000 kr per meter
Schakt självfall djup 3 ledningar (> 3m)
160 m 11 000 kr per meter
Schakt tryck komplicerad
80 m 8 000 kr per meter
Pump typ LTA 3 st (utifrån
illustrations- kartan)
250 000 kr styck
Summa totalt 4 720 000 kr 4 000 000 kr (inkl.
pumpar)
I tillägg bör drift och underhåll för de olika system beaktas. Skillnaderna ligger till stor del i dess egenskaper och inte i längden på sträckorna, som inom planområdet bedöms som korta.
Självfallsledningar har låga driftskostnader och lång teknisk livslängd (givet att drifttrycket motsvarar rörets tryckklass). Underhåll på ledningarna är den största kostnaden men då kommunens ledningsnät till största delen utgörs av självfallssystem på spillvattennätet så torde det finnas utarbetade rutiner för detta underhåll. Markens förhållanden med stort inslag av lera kan innebära ökad sättningsrisk och därmed ökade underhållskostnader.
För ett trycksatt system krävs el till pumparna och de är därmed känsliga för elavbrott.
Pumparna kräver kontinuerligt underhåll och när renoveringskostnaden överstiger
investeringskostnaden byter man ut pumpen till en ny. Rekommenderad avskrivningstid, vilket baseras på nyttjandeperioden, skiljer sig åt över landet men ligger mellan 5–30 år.
Ett trycksatt ledningssystem på spillvatten skulle vara mindre känsligt för sättningar jämfört med självfallssystem.
8 Dagvatten
8.1 Markanvändning
Markanvändningen inom planområdet ligger till grund för beräknade flöden och föroreningar och redovisas i Tabell 4.
Markvändning före och efter exploatering har uppskattats utifrån fältbesök, flygfoto och illustrationsplan.
Andelen av ett avrinningsområde som bidrar till avrinning (dvs. reducerad area) beräknas utifrån markanvändningens avrinningskoefficient. Avrinningskoefficienten är nära kopplad till andelen hårdgjord yta och har alltid ett värde mellan 0 och 1. Desto högre värde desto större andel av vattnet rinner av från ytan efter ett regn.
Tabell 4 Markanvändning inom planområdet för befintlig och framtida situation.
Markanvändning Avrinningskoefficient Befintlig Framtida
Ängsmark 0,1 3,67 ha -
Parkmark 0,1 - 0,21 ha
Industriområde 0,5 - 3,02 ha
Gata 0,8 - 0,43 ha
GC-väg 0,8 - 0,0044 ha
Total area 3,67 ha 3,67 ha Total reducerad area 0,37 ha 1,87 ha
8.2 Flöden
Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden, vilken tar hänsyn till områdets markanvändning, avrinningskoefficient och rinntid.
Rinntiden styr varaktigheten och därmed intensiteten på det dimensionerande regnet.
Dimensionerande rinntid är den längsta tiden det tar för en vattendroppe att rinna från avrinningsområdets yttre gräns till den punkt där dimensionerande flöde är av intresse. För
15(28) För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en säkerhetsfaktor, en s.k. klimatfaktor. Svenskt Vattens Publikation P110 (2016)2 rekommenderar att en säkerhetsfaktor om minst 1,25 väljs för nederbörd med kortare varaktighet än en timme, vilket innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 25 %.
Årliga avrinning har beräknats för årsnederbörden 868,7 mm/år enligt uppmätt nederbördsdata vid mätstation Rossared D (stationsnummer 72300, normalvärden mellan 1960–1990) och har korrigerats med en faktor 1,1 (generell faktor för Sverige).
Korrektionsfaktorn kompenserar för faktorer som kan påverka provtagningsresultatet, t.ex.
vind och avdunstning.
Beräknade dimensionerande flöden för 2-, 10- och 100-årsregn framgår av Tabell 5 för befintlig och framtida situation.
Tabell 5 Dimensionerande flöden vid 2-, 10- och 100-årsregn från planområdet för befintlig och framtida situation.
Befintlig Framtida
inkl. klimatfaktor 1,25
Rinntid 60 min 12 min
2-årsregn 16 l/s 290 l/s
10-årsregn 30 l/s 490 l/s
100-årsregn 60 l/s 1 100 l/s
8.3 Fördröjningsvolym
Erforderlig fördröjningsvolym har beräknats med hänsyn till rinntid enligt Svenskt Vattens metodik. Den hårda strypningen på utflöde till dikningsföretaget medför att
dimensionerande fördröjningsvolym erhålls för en regnintensitet med lång varaktighet (mer än ett dygn). Därav beräknas fördröjningsvolymen med hänsyn till Z-värde 24 som avser västkusten.
Erforderlig fördröjningsvolym beräknas till ca 1 000 m3. Volymen har beräknats utifrån antagandet att utflöde sker med självfall, varpå en flödesreduceringsfaktor 2/3 har tillämpats på maximalt tillåtet utflöde.
8.4 Föroreningar
Dagvatten- och recipientmodellen StormTac WEB (v.20.1.1) har använts för att beräkna föroreningshalter och -mängder från planområdet före och efter exploatering samt
2 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Svenskt Vatten publikation P110, januari 2016.
dagvattenanläggningens förväntade reningseffekt. Modellen bygger på schablonvärden av föroreningar baserat på ett flertal studier med flödesproportionerlig provtagning från olika typer av markanvändning och dagvattenanläggningar. Modellen är ingen hydraulisk modell, vilket betyder att den inte tar hänsyn till dynamiken i dagvattensystemet vid dimensionering.
Föroreningar från planområdet har beräknats för befintlig och framtida situation, se Tabell 6. Exploateringen medför att belastningen (halt och mängd) av samtliga studerade föroreningar ökar.
17(28) Tabell 6 Beräknade föroreningshalter (µg/l) och -mängder (kg/år), årsmedel, från planområdet för befintlig och framtida situation.
Föroreningshalter (µg/l, årsmedel)
Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderat material Olja PAH16 Benso(a)- pyren Arsenik
Befintlig exploatering 62 950 2,1 9,7 22 0,1 1,9 1,2 0,004 13 000 150 0,03 0,003 1,2 Framtida exploatering 220 1 700 19 33 180 1,0 9,9 12 0,1 76 000 1 600 0,6 0,1 2,8 Föroreningsmängder
(kg/år, årsmedel)
Befintlig exploatering 0,9 13 0,03 0,1 0,3 0,002 0,03 0,02 0,00006 180 2,2 0,0005 0,00005 0,02 Framtida exploatering 5,4 42 0,5 0,8 4,5 0,02 0,2 0,3 0,001 1 800 40 0,02 0,002 0,07
8.5 Förslag på dagvattenhantering
Dagvatten inom planområdet föreslås avledas till dagvattenledning belägen i samma stråk som dricksvatten och spillvatten inom allmän platsmark, ”Gata”, se Figur 6.
Dagvattenledningen leds till en dagvattendamm belägen i planområdets norra del inom allmän platsmark, ”Park”, för fördröjning och rening av dagvatten. Dagvattenledning uppströms dagvattendammen ska inte förläggas djupare än 2 m för att dammen inte ska bli alltför djup.
Från dagvattendammen föreslås avledning via ledning norrut till Hallabäcken. Anslutning av dammens utlopp till befintligt dike för vidare ytlig avledning till Hallabäcken
rekommenderas inte. Detta med anledning av att området är flackt och tillräcklig ledningslutning för självrensning blir svårt att uppnå.
Dagvattenledning dimensioneras för 2-årsregn (ca 300 l/s) vid fylld ledning och är möjligt att läggas med ett fall om 10‰, vilket innebär att en dimension 500 mm bör användas.
Dagvattendammen dimensioneras för inflöde motsvarande dimensionerande flöde vid 10- årsregn (ca 500 l/s) och ett utflöde motsvarande 2 l/s, ha för avrinning till dikningsföretag.
För dimensioneringskrav se kapitel 3.2.2.
Dräneringsvattnet från byggnaderna kopplas in på dagvattenledning som leds till dagvattendammen.
Yta för dagvattenhantering bör reserveras i plankarta genom att avsätta ”Park” och planbestämmelse som anger att mark avsedd för dagvattenhantering.
Vegetation inom ett område är positivt ur många synvinklar, bland annat minskas och fördröjs utflödet av dagvatten. I nuläget finns enbart några fåtal mindre träd inom området. Kan de bevaras är det positivt. Områden med verksamheter har normalt liten andel växtlighet, varför rekommenderat är att växtlighet tillförs till det aktuella området.
8.5.1 Dagvattendamm
Utformning av en dagvattendamm styrs av dammens primära funktion; fördröjning eller rening av dagvatten. I detta fallet är dagvattendammens primära funktion att fördröja dagvatten genom att strypa utflödet till dikningsföretaget, men rening av dagvatten är även eftersträvansvärt. Med anledning av detta utformas dammen med en permanent vattenspegel, som medför sedimentation av partikelburna föroreningar.
Förslag på utformning tillsammans med en grov dimensionering av dagvattendammen kan ses i Figur 6 och Tabell 7. Vidare utredning av grundvatten och geotekniska förhållanden är nödvändiga för att bedöma hur anläggning av dammen ska ske. Till exempel för att bedöma huruvida dammen behöver utformas med tät duk eller om leran är av tillräcklig mäktighet för att motstå grundvattentrycket för att hindra
grundvatteninträngning och om förekommande lera medför behov av stabilitetsåtgärder.
Angivna dimensioner och slänter medför att dammens ytbehov uppgår till ca 1 200 m2, exklusive slänt ovan vattennivå vid övre reglerhöjd. En slänt med höjd 0,5 m ovan reglernivå, innebär att en släntbredd om 1,5 m (slänt 1:3) tillkommer. Detta innebär för skissat fall i Figur 6 att totalt ytbehov inklusive slänt ovan reglernivå uppgår till ca 1 450 m2. Observera att ytbehovet påverkas av dammens slutliga utformning och befintlig terräng och kan komma att förändras i samband med projektering.
En grundzon, även kallat våtmarkszon, utmed dammen rekommenderas (2 m bred och 0,2 m djup). I grundzonen trivs växter, vilka bidrar till dammens reningseffekt genom upptag av lösta föroreningar. Grundzonen är även fördelaktig ur ett säkerhetsperspektiv samt kan bidra till bättre stabilitet eftersom zonen utgör en avlastningsschakt.
Dammen bör ha en avlång form, som expanderar från inloppet och kontraherar vid utloppet, med in- och utlopp placerade långt ifrån varandra. Detta för att förlänga vattnets väg genom dammen och att inga outnyttjade zoner skapas i dammen, med avseende att erhålla bättre rening. Dammen bör emellertid inte vara så avlång att dess bottnen blir så pass smal att sedimentationsförmåga påverkas negativt. Ett längd:bredd-förhållande på 2,5:1 (upp till 4:1) rekommenderas.
Större kornfraktioner har högre sedimentationshastighet jämfört med mindre fraktioner.
För att optimera reningseffekten och underlätta driften genom att avgränsa behovet för den mest frekventa tömningen, rekommenderas att antigen innan eller inom dammen fånga de grövsta partiklarna i en sedimenteringszon. Detta kan göras antigen genom att anlägga en större sandfångsbrunn innan dammen. Alternativt anläggs en
försedimenteringsdel i dammen, som skiljs från huvuddelen av dammen genom t.ex. en genomsläpplig vall eller ett skibord. En försedimenteringsdamm bör utgöra ca 10 % av den totala dammytan och kan anläggas djupare än huvuddelen för mer sedimentation.
19(28) Det är viktigt att dammen är lättillgänglig för fordon vid drift och underhåll (t.ex.
slamtömning, gräsklippning, kontroll av in- och utlopp). Fordon bedöms kunna nå dammen via den planerade vändzonen inom planområdet. En drift- och underhållsplan som säkerställer vad, när och av vem drift ska genomföras, bör tas fram i
detaljplaneskedet.
För uppföljning av dammens reningseffekt rekommenderas att brunnar med möjlighet till flödesproportionerlig provtagning installeras vid in- och utlopp.
Figur 7 Principskiss dammutformning.
Tabell 7 Grov dimensionering av dagvattendamm.
Permanent nivå
Reglernivå Totalt
Yta 750 m2 1 200 m2 1 200 m2
Volym 430 m3 980 m3 1 410 m3
Vattendjup 1 m 1 m 2 m
Släntlutning 1:3 1:3 1:3
Längd:bredd förhållande 2,5:1
Grundzon, bredd 2 m
Grundzon, djup 0,2 m
Inflöde
(framtida dim. flöde vid 10-årsregn)
490 l/s
Utflöde
(2 l/s, ha övrig mark enligt dikningsföretagets förrättning)
- 7,3 l/s
8.5.2 Alternativ dimensionering av dagvattendamm
Grov dimensionering har även tagits fram för två andra fall på inflöde och utflöde till/från dammen, vilka framgår av Tabell 8. Vattendjup, släntlutning, grundzon samt längd:bredd- förhållande enligt Tabell 7 kvarstår för de alternativa dammutformningarna.
Tabell 8 Grov dimensionering av dagvattendammar med andra in- och utflöde.
Permanent nivå
Reglernivå Totalt
Fall 1: Inflöde framtida dimensionerande flöde vid 10-årsregn och utflöde befintligt dimensionerande flöde vid 10-årsregn
Yta 430 m2 750 m2 750 m2
Volym 200 m3 610 m3 810 m3
Inflöde
(framtida dim. flöde vid 10-årsregn)
490 l/s - -
Utflöde
(befintligt dim. flöde vid 10-årsregn)
- 27 l/s -
Fall 2: Inflöde framtida dimensionerande flöde vid 2-årsregn och utflöde 2 l/s, ha (enligt dikningsföretagets förrättning)
Yta 410 m2 720 m2 720 m2
Volym 190 m3 570 m3 760 m3
Inflöde
(framtida dim. flöde vid 2-årsregn)
290 l/s - -
Utflöde
(2 l/s, ha övrig mark enligt dikningsföretagets förrättning)
- 7,3 l/s -
8.6 Recipientbedömning
En recipientbedömning för planområdets planerade exploatering har genomförts.
Bedömningen för planområdets påverkan baseras på föroreningshalter efter rening från planområdet, halter i recipient samt den totala vattenföringen från planområdet i
21(28) 8.6.1 Bedömningsgrunder
Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster fastställs med stöd av 5 kap. MB, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2019:25. Miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster ska fastställas för ekologisk status samt kemisk status. Miljökvalitetsnormerna beskriver den önskade vattenkvaliteten för en vattenförekomst och tidpunkten för när den senast ska uppnås. Målet är att minst god status ska uppnås i samtliga vattenförekomster. För att fastställa miljökvalitetsnormer ska det först ske en statusklassning av berörd vattenförekomst. Statusklassningen är
uppbyggd av olika kvalitetsfaktorer och de kan i sin tur bestå av olika parametrar.
Tillståndet i vattenförekomsterna ska inte försämras, det så kallade icke-
försämringskravet (förordning 2015:516). Miljökvalitetsnormerna (MKN) för vattenkvalitet gäller för vattenförekomsten som helhet. Kungsbackaåns statusklassning är beskriven i kapitel 8.6.3.
Bedömning av eventuell påverkan vid exploatering av planområdet med avseende på ekologisk status baseras på de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna (parametrarna näringsämnen och särskilt förorenade ämnen (SFÄ)). Bedömning av kemisk status baseras på prioriterade ämnen (PRIO). Angivna kvalitetsfaktorer är de som kan komma att kopplas till påverkan från dagvatten från detaljplaneområdet.
De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna bedöms inte beröras av den planerade exploateringen.
Avseende näringsämnen är det fosfor som är bedömningsparameter för vattendrag.
Statusen för fosfor bedöms utifrån en ekologisk kvot, vilken bestäms av kvoten mellan ett referensvärde och en uppmätt halt i vattenförekomsten. Bedömningen för planområdets påverkan baseras på föroreningsberäkningar efter rening (där reningsanläggning utgörs av en dagvattendamm) samt den totala vattenföringen från planområdet och i recipienten.
Förorenings- och flödesberäkningar för planområdet har utförts i dagvattenmodellen StormTac. Förorenings- och flödesberäkningar för recipienten har hämtats från SMHI:s databas Vattenwebb. Recipientens förorenings- och flödesberäkningar har utförts i SMHI:s hydrologiska modell S-HYPE, som är en hydrologisk modell för simulering av flöden och omsättning av vatten och näringsämnen.
För bedömning av planförslagets påverkan på recipienten har spädningsberäkningar genomförts. Beräkningarna baseras på flöde i Kungsbackaån, flöde från planområdet samt halter av föroreningar i recipient och i utgående dagvatten från planområdet.
I fiskvattendirektivet finns det rikt- och gränsvärden för att skydda laxfisk och andra fiskarter. Planområdet omfattas inte av fisk och musseldirektivet, men rikt- och gränsvärden har använts som jämförelsevärden då vattendraget är lax- och havsöringförande.
8.6.2 Föroreningar från planområdet efter rening
Föroreningar från planområdet efter exploatering och rening i dagvattendamm har beräknats, se Tabell 9.
Tabell 9 Beräknade föroreningshalter (µg/l) och -mängder (kg/år), årsmedel, från planområdet för framtida situation efter rening i dagvattendamm.
Framtida
exploatering efter
rening Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderat material Olja PAH16 Benso(a)- pyren Arsenik
Föroreningshalter
(µg/l, årsmedel) 77 1 100 1,9 6,4 22 0,3 1,5 1,9 0,03 7 600 240 0,09 0,01 1,6 Föroreningsmängder
(kg/år, årsmedel) 1,9 27 0,05 0,2 0,5 0,007 0,04 0,05 0,0006 180 5,9 0,002 0,0003 0,04 8.6.3 Recipientens klassning av ekologisk och kemisk ytvattenstatus
Kungsbackaån har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status enligt
senaste klassning i databasen Vatteninformationssystem Sverige, VISS (förvaltningscykel 2017-2021).
Ekologisk status
Den biologiska kvalitetsfaktor som undersökts enligt VISS är kiselalgundersökningar som gav ett IPS-index (12,2) som ligger till grund för bedömningen måttlig status. Status för näringsämnen bedöms vara måttlig, med ett medelvärde av uppmätta totalhalter fosfor under åren 2013-2018 på 42 µg P/l. Den ekologiska kvoten som ligger till grund för statusklassningen är 0,37 (referensvärdet 15 µg P/l). Status på försurning har preliminärt bedömts till måttlig baserat på äldre bedömning.
De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna konnektivitet och hydrologisk regim bedöms ha hög status, medan morfologiskt tillstånd bedöms otillfredsställande status där
parametrarna ”vattendragets närområde” och ”svämplanets strukturer och funktion i vattendrag” ligger till grund
Kemisk status
Vattenförekomsten uppnår ej god status med anledning av PFOS, PBDE och kvicksilver.
Det saknas recipienthalt av PFOS i VISS, men preliminärt analysresultat visar på att
23(28) 8.6.4 Planområdets påverkan på MKN
Beräknat framtida totalt årsvattenflöde från planområdet uppgår till ca 0,8 l/s, vilket motsvarar cirka 0,1 ‰ av den totala vattenföringen i Kungsbackaån.
Näringsämne fosfor
Den beräknande fosforhalten i dagvattnet från planområdet efter exploatering och rening beräknas inte påverka recipienthalten, se Tabell 10. Därmed påverkas inte heller den ekologiska kvoten som används som underlag till klassning av status av näringsämnen.
Tabell 10 Total fosforhalt i vattenförekomsten Kungsbackaån efter tillskott från planområdets exploatering efter dagvattenrening.
Recipienthalt Beräknad dagvattenhalt planområdet efter exploatering och rening
Beräknad halt i recipient med bidrag från planalternativ
Totalfosfor 42 µg/l 77 µg/l 42 µg/l
Försurning
I modellen StormTac finns ingen möjlighet att beräkna pH i dagvatten. Generellt kan sägas att pH i dagvatten vanligtvis är högre än i regnvatten3. Planområdet enskilt bedöms inte försvåra möjligheten att följa MKN för försurning i vattenförekomsten.
Särskilt förorenade ämnen (SFÄ) och prioriterade ämnen
För SFÄ och prioriterade ämnen finns det haltgränser för ett antal ämnen. Överskrids dessa haltgränser uppnår vattenförekomsten inte god kemisk ytvattenstatus. De särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen som vanligtvis förekommer i högst halter i dagvatten utgörs av metaller. Som tidigare redovisats har halter av metaller beräknats för dagvatten från planområdet, se Tabell 9 för den totala belastningen av metaller från planområdet.
Det saknas data på halter av tungmetaller i recipienten. Det beräknade
koncentrationstillskottet från planområdet avseende tungmetaller och arsenik, som ingår i de prioriterade och särskilda förorenade ämnen, redovisas i Tabell 11.
Koncentrationstillskottet PFOS (perfluoroktansulfonat) från planområdet har inte beräknats med anledning av att det finns få källor till grund för StormTac Webs databas och tillförlitligheten bedöms vara låg. Nuvarande verksamheter där PFOS förekommer är flygindustrin (hydrauloljor), vid förkromning av metall samt inom halvledarindustrin enligt
3 Naturvårdsverket, Föroreningar i dagvatten, 2017.
Kemikalieinspektionen4. Det bedöms inte sannolikt att planerade verksamheter bidrar till ökad belastning av PFOS.
Riktvärden för metaller i lax- och fiskvatten är högre i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten jämfört med vattendirektivet. Därav bedöms resulterande halter från framtida planområdet efter dagvattenrening inte försvåra möjligheten att upprätthålla riktvärden enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Tabell 11 Beräknat koncentrationstillskott till recipienten från dagvatten från planområdet vid befintlig situation, efter exploatering och rening, samt gränsvärden (HVMFS 2015:4) i recipient.
Halt (µg/l)
Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Benso(a)- pyren PFOS Arsenik
Beräknat
koncentrationstillskott vid befintlig situation
0,0003 0,001 0,003 0,00002 0,0002 0,0002 0,000001 0,0000004 - 0,0002
Beräknad
koncentrationstillskott efter exploatering och rening
0,0002 0,0008 0,003 0,00004 0,0002 0,0002 0,000003 0,000002 - 0,0002
Årsmedel gränsvärde recipient (SFÄ1, AA- MKN2)
1,2 0,5 5,5
0,09 (0,08- 0,253)
3,4 4 0,074 0,00017 0,00065 0,5
1) Särskilt förorenande ämnen, HVMFS 2019:25 2) Prioriterade ämnen, årsmedelvärde, HVMFS 2019:25
3) AA-MKN beror på vattnets hårdhetsgrad. Vattnet i Kungsbacka kommun är mjukt (3-3,5 dH) enligt Rent vatten, Råd & regler för avlopp från yrkesmässig verksamhet, Kungsbacka kommun, Förvaltningen för Teknik, februari 2013.
4) Avser maximalt tillåten halt
Av Tabell 11 framgår att planområdet efter exploatering och rening genom förslagen dagvattenhantering bidrar till ett koncentrationstillskott av metaller. Tillskottet utgör dock endast 0,006 - 0,2 % av gällande gränsvärden i recipienten för flertalet metaller. För benso(a)pyren (BaP) utgör tillskottet en något större andel av gränsvärdet; 1,1 %. Det ska sättas i relation till att planområdets yta uppgår till ca 0,2 % av Kungsbackaåns
delavrinningsområde. Det är också viktigt att påtala att de beräknande halterna för
25(28) löst halt. Det innebär att påverkan från planområdet är mindre i verkligheten än de
redovisade resultaten.
Planförslaget med föreslagen rening eller motsvarande bedöms inte påverka möjligheten att nå MKN för särskilda förorenande och prioriterade ämnen i vattenförekomsten.
Suspenderat material
Enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten är riktvärdet för uppslammande fasta partiklar 25 mg/l. Halten i dagvattnet från planområdet efter exploatering och rening reduceras ca 90 % med föreslagen dagvattendamm och bedöms ligga på ca 7,6 mg/l. Alltså uppnås riktvärdet för laxfiskvatten och planområdet bedöms inte försämra förutsättningarna i recipienten för fisken.
8.6.5 Sammanfattande bedömning
Dagvattnet från det planområdet utgör en liten andel av det totala flödet i recipienten och en liten andel transporterade föroreningar till recipient. Dock bidrar planalternativet med större mängd föroreningar för flera ämnen jämfört med befintlig situation så det är av stor vikt att föreslagna åtgärder eller motsvarande genomförs för att minska den totala
belastningen till recipienten. Det är viktigt att begränsa spridning av föroreningar direkt vid källan när det är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt rimligt.
Dagvatten från planområdet efter exploatering och rening i föreslagen dagvattendamm bedöms, utifrån undersökta parametrar, inte enskilt påverka möjligheten att nå god ekologisk eller kemisk status i vattenförekomsten Kungsbackaån i sin helhet. Inte heller bedöms längre nedströmsliggande vattenförekomster påverkas.
9 Skyfall
I händelse av extrem nederbörd går dagvattensystemet fullt och vatten rinner av på marken. Planområdet ska planeras så att det inte tar skada eller orsakar skada för nedströmsliggande områden vid kraftig nederbörd.
Inom planområdet
Det finns ingen höjdsättning av planområdet framtagen vid genomförandet av utredningen.
Dagens förutsättningar visar att avrinningen inom planområdet är god (se avrinnings- och lågpunktsanalys i kapitel 3.5). Genom noggrann höjdsättning av planområdet anses skyfall inte utgöra risk för skada på bebyggelse eller människors hälsa. Ingen belastning från omkringliggande områden bedöms ske vid skyfall.
Det är viktigt att höjdsättning av planområdet utformas så att avrinning kan ske längs säkra stråk och att inga instängda områden skapas. Rekommendationer för höjdsättning av planområdet ges i kapitel 11.
Boende och räddningstjänst bedöms ha god framkomlighet till och från planområdet vid skyfall via Gröningevägen och Stora Bäcksleden.
I händelse av att kapaciteten av föreslagen dagvattendamm överskrids vid kraftig nederbörd, ska vatten säkert kunna rinna ytledes till Hallabäcken vid bräddning. Detta åstadkoms genom höjdsättning.
Nedströms planområdet
Skyfall från planområdet bör genom styrd avledning ledas norrut via naturmark till Hallabäcken. Den styrda avledningen ska hindra att avledning likt idag sker till
Energigatan (för befintlig avrinningsväg se Figur 3). Detta föreslås åstadkommas genom noggrann höjdsättning av planområdet. Åtgärden innebär att justering av markhöjder utanför planområdet blir aktuellt, vilken bedöms kunna samordnas med
anläggningsarbete för dagvattenutloppet. Upplysning att åtgärden är nödvändig för att planområdet inte ska medföra ändrade förutsättningar för nedströmsliggande bebyggelse bör göras i planbeskrivning.
Dagens förutsättningar för infiltration är begränsade eftersom marken inom området främst utgörs utav lera. Därtill minskar markens förmåga att infiltrera vatten ytterligare i händelse av kraftig nederbörd, då regnintensiteten är väsentligt högre än
infiltrationshastigheten. Exploateringen bedöms därav inte ha en betydande påverkan på volymen avrinnande vatten till Hallabäcken vid skyfall. Förslagen dagvattenhantering medför dessutom att en större volym vatten magasineras inom planområdet jämfört med vad befintliga lågpunkter magasinerar.
Majoriteten (knappt 70 %) av Kungsbackaåns hela avrinningsområde (drygt 300 km2) utgörs av skogsmark. Detta talar för att långvarig, lågintensiv nederbörd ger
dimensionerande händelse för högvattenföring i Kungsbackaån, och inte vid de korta, högintensiva skyfallen. Sannolikheten att ett skyfall inträffar samtidigt som höga vattenflöden i Kungsbackaån är låg. Skyfall inträffar vanligen under sommarhalvåret, medan höga flöden i vattendrag i södra Sverige vanligen inträffar under senhösten.
Ett skyfall över de urbana delarna innebär å andra sidan att snabbare avrinning sker till Kungsbackaån. Planområdets yta uppgår till ca 0,2 % av Kungsbackaåns
delavrinningsområde. Detta tillsammans med att förslagen åtgärd för dagvattenhantering medför en ökad magasinering av vatten inom planområdet, bedöms planens påverkan på vattennivåer i Kungsbackaån vid skyfall vara försumbar.
10 Släckvatten
Vid släckning av brand genereras ett orent vatten som kan orsaka skada på grundvatten och ytvatten. Föroreningarna som återfinns i släckvatten kommer dels från medlet som används av räddningstjänsten vid släckningen, dels av det som brinner. Det är relativt svårt och orimligt att skapa ett system för släckvattenhantering för en enskild detaljplan.
27(28) I detta område föreslås dagvattnet avledas till en damm vilken kan förses med en
stängningsanordning så att släckvattnet stannar i dammen. Dammen föreslås ha en permanent vattenyta, vilket medför en utspädning av släckvattnet. Utspädning försvårar reningen, men dammen ses som mest rimliga åtgärd för uppsamling av släckvatten.
11 Höjdsättning
Det rekommenderas att i samband med planering av marknivåer inom planområdet göra en höjdmodellering som underlättar för säkerställning av avledning av dagvatten och skyfall. Höjdsättningen bör granskas av plan- och VA-avdelning för att verifiera att god dagvatten- och skyfallshantering kan uppnås.
Plushöjder rekommenderas anges i plankarta för att säkerställa höjdsättningen av planområdet.
Följande ska noggrant beaktas vid höjdsättning av planområdet:
• Säkerställ att instängda områden undviks när områdets höjdsättning förändras.
• Säkerställ att översvämning av byggnader uteblir vid regn genom omsorgsfull höjdsättning och utformning av hus, entréer och gata m.m., se principskiss i Figur . Byggnadens lägsta golvnivå ska vara belägen ovan nivå på angränsade gata eller grönstråk (rekommenderat ca 50 cm). Detta för att säkert kunna avleda dagvattnet ytledes på gatan vid extrem nederbörd och i händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet överskrids. Närmast huskroppen
rekommenderas en marklutning på 5 %. Längre ifrån huset (ca 3 m) anses en marklutning på 1-2 % vara tillräcklig. (I linje med rekommendationer i P105, 20115).
• Säkerställ att avrinning vid skyfall kan ske ytligt längs säkra stråk, utan att risk för skada på bebyggelse eller människors hälsa uppstår.
• Säkerställ framkomligheten till och från planområdet i händelse av ett skyfall.
5 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och utformning. Svenskt Vatten publikation P105, augusti 2011.
Figur 8 Principskiss rekommenderad höjdsättning av planområde.
12 Fortsatt arbetet
Utredningen har identifierat följande behov av fortsatt arbete som berör framtida dricksvatten-, spillvatten- och dagvattensystem:
• Utredning av geotekniska och hydrogeologiska förhållanden i projekteringsskedet bl.a. med avseende på stabilitet och grundvatten.
• Ta höjd för befintliga markhållandena (lös lera) vid ledningsförläggning.
Det är utmanande markförhållanden och föreligger stor risk att den extra
belastning det blir på marken under byggskedet kan ge upphov till sättningar. Då ledningarna förläggs i vägarna så måste man kompensera vägkroppens vikt med lättfyllnad. Rustbädd och/eller förstärkt ledningsbädd kan komma att bli aktuellt, något som behöver utvärderas vid detaljprojektering av området. Det skall också tas höjd för att vid lösa material kan flackare slänter behövas. Detta påverkar utbredningen på arbetsområdet. Slutligen kan det också komma att bli aktuellt med fler och mer omfattande markundersökningar för att med större säkerhet ta reda på var exempelvis gyttjan ligger.
• Reservera erforderliga ytor för dagvattenhantering i plankarta.
• Höjdsättning av planområdet och åtgärd för att hindra avledning till nedströms bebyggelse. Höjdsättning ska utformas så att god dagvatten- och
skyfallshantering kan uppnås. Plusnivåer rekommenderas anges i plankarta.
• Noggrannare dimensionering och projektering av dricksvatten-, spillvatten- och dagvattensystem när verksamheter och höjdsättning inom planområdet är fastställd.
• I detaljplaneskedet ta fram en drift och underhållsplan som tydliggör vad och när samt av vem drift och underhåll ska genomföras av dagvattensystemet.
