Lägenhetsbebyggelse. i Macksta. Rapport 2016:58 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

(1)

Lägenhets- bebyggelse i Macksta

Rapport 2016:58

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Västmanlands län, Västmanland, Köpings socken, Köpings kommun, Macksta 1:3 m.fl.

Wivianne Bondesson Lägenhetsbebyggelse i Macksta

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Macksta 1:3 m.fl. Utredningen gjordes inför planerad bostadsbebyggelse i området. Vid utredningen registrerades tre lokaler med sentida lägenhets- bebyggelser. De bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar då de tillkommit efter år 1850.

(2)

(3)

Lägenhetsbebyggelse i Macksta

Rapport 2016:58

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Dnr 5.1.1-2016-00304 Wivianne Bondesson

(4)

Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00

info@arkeologerna.com

fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com

Arkeologerna

Statens historiska museer Rapport 2018:58

Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY.

Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering och layout: Åsa Östlund

Omslag: Ulf Strucke med metalldetektorn i ett fast grepp. Foto: Wivianne Bondesson.

Baksida: I det lilla uthuset i söder fanns ett vackert tegelgolv. Foto: Wivianne Bondesson.

Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2016

(5)

Innehåll

Sammanfattning ___________________________________________________ 5 Inledning __________________________________________________________ 5 Antikvarisk bakgrund ______________________________________________ 5 Arkeologisk potential inför utredningen _____________________________ 6 Målsättning ________________________________________________________ 6 Metod _____________________________________________________________ 6 Resultat ___________________________________________________________ 9 Övriga kulturhistoriska lämningar ______________________________________ 9 Utgår ____________________________________________________________ 12

Kartreferenser ____________________________________________________ 12 Administrativa uppgifter ___________________________________________ 13 Bilagor ___________________________________________________________ 14 Bilaga 1. Objekttabell _______________________________________________ 14 Bilaga 2. Schakttabell _______________________________________________ 15

(6)

Figur 1. Läget för utredningen markerat på utdrag ur Terrängkartan, blad 603 Arboga.

Skala 1:50 000.

(7)

5 Lägenhetsbebyggelse i Macksta

Sammanfattning

Vid utredningen registrerades tre lokaler med sentida lägenhets- bebyggelser. Dessa bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar då de tillkommit efter år 1850.

Inledning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Macksta 1:3 m.fl. Utredningen ska fungera som planering- sunderlag inför bostadsbebyggelse i området. Uppdragsgivare var Köpings kommun.

Utredningsområdet om sammanlagt cirka 0,024 km² (2,4 ha) är beläget till största delen inom ett sammanhängande idag upp- odlat område med postglacial finlera. Mindre delar av området är beläget på delvis skogklädd sandig morän. Berggrunden utgörs av kvarts-fältspatrik sedimentär bergart (typ sandsten, gråvacka m.m.).

I den norra delen är en sentida vattenfylld lertäkt som gett lera till kakelugnstillverkning.

Området är beläget mellan 15–20 m ö.h.

Antikvarisk bakgrund

Utredningsområdet inventerades första gången år 1962 och revide- rades år 1988. Det är beläget i en rik fornlämningsbygd sett i stort men inom en cirka 500 meters radie från området finns endast en fornlämning registrerad i FMIS, Köping 134:1. Detta är ett gravfält med 11 gravar av typerna högar och övertorvade stensättningar, vilket daterar dem till yngre järnålder.

Det finns inga fynd registrerat på de aktuella ägorna eller som kan knytas direkt till utredningsområdet, dock finns en fyndplats i

”Köpingområdet” registrerad i SHM:s lösfyndsregister, inv. nr 7871, ett lösfynd från stenålder. Det scannade dokumentet är mycket otyd- ligt varför fyndet inte kan bestämmas närmare än så.

I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade.

(8)

Arkeologisk potential inför utredningen

Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta boplatser från den befolkning som fanns här från bronsåldern och framåt och som under yngre järnåldern anlagt de gravar som är i närområdet. För cirka 3000 år sedan var platsen belägen på norra stranden av en udde som sträckte sig ut i den stora havsfjärd som då sträckte sig hit. Öster om udden var då en skärgård med mindre öar. Här har då varit en mycket strategisk plats ur såväl odlings-, fiske- och kommunikationssynpunkt. Därefter har den upp- grundade leriga dalgången erbjudit goda förutsättningar för framför allt bete på de sankängar som bildades allteftersom landhöjningen gjorde att havet drog sig undan. Under brons- och tidig järnålder har lerjordarna varit mindre lämpade för odling.

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas:

• Identifiera förhistoriska boplatser, från bronsålder och framåt.

• Identifiera förhistoriska gravar, från bronsålder och framåt.

• Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska läm- ningar som exempelvis äldre bebyggelselämningar.

Metod

• Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, excerpter, ortnamns- registret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan.

• Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identi- fierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades.

• Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, här boplatslä- gen, och möjliga gravar, har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Samtliga schakt genomsöktes syste- matiskt med metalldetektor. Denna utfördes som en del av den skiktvisa avbaningen av schakten, i huvudsak dels efter det att det ytliga vegetationsskiktet avlägsnats dels i en till två omgångar ner till orörd mark. Vid behov finrensades ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.

• Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport.

(9)

Obj. 2 Obj. 5

Obj. 1 Obj. 6

Obj. 7

Obj. 4 Obj. 8

Obj. 3

Macksta

Y557700

X6597700

Y557500

X6597400

0 50 m

Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning

Figur 2. Resultatkarta med övriga kulturhistoriska lämningar och utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, blad storruta 10G, Ekonomisk karta 10G9c. Skala 1:2 000.

(10)

Obj. 2 Obj. 5

Obj. 1 Obj. 6

Obj. 7

Obj. 4 Obj. 8

Obj. 3

Macksta

S19 S20 S10

S12

S18 S9

S5

S16 S2

S4

S15 S13

S11 S1

S14

S17 S6

S3

S8 S7

Y557700

X6597700

Y557500

X6597400

0 50 m

Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Ej kulturhistorisk lämning enligt utredning Schakt

Figur 3. Objektkarta med samtliga objekt, schakt och utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, blad storruta 10G, Ek karta 10G9c. Skala 1:2 000.

(11)

Resultat

Vid utredningen registrerades åtta objekt. Inga av dessa är klassade som lagskyddade fornlämningar. Sju objekt klassades som övriga kulturhistoriska lämningar.

Ett av objekten utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer inom stor delar av ytan vid utredningsgrävningen.

Övriga kulturhistoriska lämningar

De sju objekten (1–2, 4–8) som klassats som övriga kulturhistoriska lämningar utgörs av lämningar efter tre lägenhetsbebyggelser (obj. 4, 7 och 8) som med största sannolikhet tillkommit efter år 1850.

Det södra objektet (obj. 4) består av tre husgrunder, dels efter bostadshus med spismursröse (obj. 1) dels av jordkällare (obj. 2) respektive uthus (obj. 5).

Det mellersta objektet (obj. 7) består av en synlig husgrund efter bostadshus med spismursröse (obj. 6).

Det norra objektet (obj. 8) är en plats för ett hus, nu helt borttaget.

Platsen har lagts in utifrån kartuppgift. Enligt kartan har här inte funnits uthus.

Samtliga objekt återfinns tidigast på en historisk karta som upprättades mellan år 1894 0ch 1898. Då anges att bebyggelsen i norr

Figur 4. Husgrunden objekt 1 i den södra lägenhetsbebyggelsen (objekt 4).

Foto: Wivianne Bondesson.

(12)

Obj. 2 Obj. 5

Obj. 1 Obj. 6

Obj. 7

Obj. 4 Obj. 8

Macksta Obj. 3

Y557700

X6597700

Y557500

X6597400

0 50 m

Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning

Figur 5. Resultatkarta med övriga kulturhistoriska lämningar inlagda med rektifierad historisk karta från år 1894–1898 som bakgrund med detaljer från utdrag ur Fastighets- kartan, blad storruta 10G, Ekono- misk karta 10G9c. Skala 1:2 000.

(13)

tillhört ”arbetaren Aug. Carlqvist”. Det mellersta objektet har tillhört

”Korporalen P. Björk” som benämns ”lägenhetsegare” och bebyggelsen i söder tillhört ”Lägenhetsegaren J A Hammarström”. På båda de två sistnämnda tomterna finns då ytterligare uthus markerade som dock inte haft tillräckligt tydliga grundrester för att mätas in i fält.

Bebyggelsen har här klassificerats som lägenhetsbebyggelse utifrån benämningen ovan av ägarna men det kan inte uteslutas säkert att det inte handlar om gårdar. På Häradskartan från år 1905–1911 återfinns alla lägenheterna och en del uthus. Bebyggelsen i mellersta delen saknas sedan på Ekonomiska kartan från år 1962 medan bostadshusen i söder och norr då ännu kvarstår. På äldre kartor saknas bebyggelsen helt. Avritningen från år 1718 visar dikade åkrar, impediment och skogar men inga hussymboler över huvud taget. Detsamma gäller på generalstabskartan från år 1840. Att hus/gårdssymboler saknas behöver dock inte alltid betyda att de inte funnits. I ortnamnsregist- ret SOFI benämns dock Mackstajorden som ”jordbrukslägenheter och lägenheter”. Äldsta skriftliga belägg är från år 1609 och då som

”Makesta”, ”een skattegård uthi (lakun) sockn, Makesta benämnd. Två år senare, år 1610 nämns ”Makestaby” och ”Makesta hemmanen”. Var dessa/detta hemman ska ha legat har inte gått att utröna inom ramen för uppdraget, det är i alla fall inte inom utredningsområdet.

Figur 6. Husgrunden objekt 6 i den norra lägenhetsbebyggelsen (objekt 7).

Foto: Wivianne Bondesson.

(14)

Enligt ortsbor ska bebyggelsen i Macksta ha tillkommit efter den stora branden i Köping. Denna ägde rum år 1889, förstörde 48 gårdar och 92 hus vilket gjorde 650 personer hemlösa. Branden startades av att ett tioårigt barn lekte med eld.

I Riksarkivets databas SVAR har inget belägg för flyttning till Macksta kunnat hittas, sannolikt för att personerna redan var hem- mahörande i församlingen och inte inflyttade utifrån. Det finns heller inga fastighetslängder äldre än från år 1875 i Köpings stadsförsam- lings kyrkoarkiv. I senare längder förekommer ”Mackstajorden” med angivna ägare till fastigheterna men det har inte gått att finna belägg för bosättning här före år 1850 i dessa källor varför objekten inte kan bedömmas vara fornlämningar.

Utgår

Objekt 3 utgår då det inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen. Det utgjordes av ett förmodat boplatsläge som valts ut utifrån sina goda topografiska förutsättningar sett ur ett perspektiv från bronsålder och framåt. På lämpliga platser inom ytan drogs sammanlagt 20 schakt av varierande längd mellan 7 och 21 meter. I schakten påträffades endast recenta fynd och anläggningar.

Kartreferenser

Ekonomisk karta, år 1962, J133 10g9c64, Rikets allmänna kartverks arkiv.

Generalstabskartan, år 1840, J243-73-1, Rikets allmänna kartverks arkiv.

Häradskartan, år 1905-11, J112-73-10, Rikets allmänna kartverks arkiv.

Köping stad, Macksta, år 1718, avritning, T33-1:6, Lantmäteristyrel- sens arkiv.

Köping stad, Macksta, år 1765, avmätning, T33-1:16, Lantmäteristy- relsens arkiv.

Macksta, år 1898, övrigt, 19-köp-249, Lantmäterimyndigheternas arkiv.

(15)

Administrativa uppgifter

SHMM:s dnr: 5.1.1-2016-00304.

Länsstyrelsens dnr: 431-1839-2016.

SHMM:s projektnr: A13355.

Intrasisprojekt: SHMM2016:063.

Undersökningstid: 20 april samt 2–4 och 9 maj 2016.

Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedar- betare Ulf Strucke och Magnus Lindberg samt systemförvaltare Johan Stenvall.

Underkonsulter: LIP AB.

Exploateringsyta: 2,4 ha.

Undersökt yta: xxx kvadratmeter/löpmeter.

Läge: Fastighetskartan, Storruta 10G. Ek karta 10G9c.

Koordinatsystem: Sweref 99 TM.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

E 557354,70, N 6597337,38.

Höjdsystem: Rikets, RH 00.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras

tillsammans med Intrasis-databasen.

Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

(16)

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Objekt nr Beskrivning Statusförslag Kommentar

1 Lägenhetsbebyggelse. Husgrund, ca 8×5 m stor (ÖSÖ–VNV), med utbyggnad i Ö, ca 3×2 m. Betongtrappa till utbyggnaden. Stenfot 0,2–0,4 m hög av tuktade stenar, 0,2–1,5 m långa, lagda i ett skift.

Spismursröse i SV hörnet, 4×2 m stort och 0,5 m högt, övertorvat.

Bevuxet med flera lövträd. Biologiskt kulturarv: Flera trädgårdsbuskar bl.a. syren. Se obj. 2 och 5. Orientering: -. Terräng: Flack Ö sluttning.

F.d. tomt. Höjd: 15–20 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk

lämning Se objekt 5 och 2. Ingår i objekt 4.

2 Lägenhetsbebyggelse. Jordkällare och växthusgrund. Källaren är av betong, 4×4 m stort och ca 1,6 m högt. Intakt med tak. I S ansluter en växthusgrund (?) med grundläggning av betong och sten, 4×4 m stor och 0,3 m hög, övermossad och täckt av bråte. Se obj. 1 och 5.

Orientering: -. Terräng: Flack Ö sluttning. F.d. tomt.

Höjd: 15–20 m ö.h.

3 Boplatsläge, ca 350×100 m stort (N–S). Flackt område på ömse sidor om dikning. Vallbevuxen åker. Orientering: S och V om vägar. Terräng:

Flackt område. Åkermark, gräs. Höjd: 15–20 m ö.h.

Utredningsobjekt Utredningsgrävt med 20 schakt. Inga förhistoriska indikationer påträffades 4 Lägenhetsbebyggelse. Ca 55×50 m stor (NV–SÖ). Inkluderar

husgrunderna obj. 1, 2 och 5. Förutom dessa har enligt historisk karta ytterligare uthus funnits på platsen i SÖ, dock utan synlig grund. Nu bevuxet med träd sly och ris. Orientering: -. Terräng: Flack förhöjning.

F.d. tomt. Höjd: 20 m ö.h.

lämning Äldsta kartbelägg år 1894.

”Lägenhetsegaren J A Hammarström”.

Samt ” Backe, delvis bebyggd” om området väster därom.

Se obj. 1, 2 och 5.

5 Lägenhetsbebyggelse. Husgrund, 3,5×3,5 m stor och 0,05–0,1 m hög med ställvis synlig stenfot 0,1 m hög av sten och betongsten. Uthus.

Bevuxen med nässlor. Vid avskrapning av ytskikt visade sig ett lagt tegelgolv. Ingår i obj. 4. lägenhetsbebyggelse. Orientering: -.

Terräng: Flack förhöjning. F.d. tomt. Höjd: 20 m ö.h.

6 Lägenhetsbebyggelse eller gård. Husgrund, 13,5×7 m stor (N–S) med stenfot, 0,4–1 m långa stenar lagda i ett skift, 0,4 m hög. Utbyggnad mot V. Spismursröse, tegel, centralt, 8×4 m stort 0,5 m högt. Bevuxen med flera lövträd och en ung gran. Orientering: Ca 4 m V om hus.

Terräng: Flack V sluttning. Tomt. Höjd: 15 m ö.h.

lämning Ingår i objekt 7.

7 Lägenhetsbebyggelse eller gård. Ca 50×15 m stor (N–S). En synlig husgrund efter bostadshus, obj. 6. Strax söder om husgrunden har ett uthus legat, ingen tydlig husgrund efter denna var dock synlig.

Lägenhetsbebyggelse eller gård. Orientering: - Terräng: Flackt område. Tomt. Höjd: 15 m ö.h.

lämning Äldsta kartbelägg år 1894. Enligt karta har gården tillhört ”Korporalen P. Björk”.

Se objekt 6.

8 Lägenhetsbebyggelse eller gård. Ca 17×15 m stor (NNÖ–SSV).

Utbredning byråmässigt inlagt utifrån historisk karta. Idag planerat område utan tydlig husgrund. Orientering: Omedelbart V om väg.

Terräng: Flackt område. Tomt. Höjd: 15 m ö.h.

lämning Äldsta kartbelägg år 1894.

Enligt karta har gården tillhört ”arbetaren Aug. Carlqvist”.

(17)

Bilaga 2. Schakttabell

Schakt nr Objekt nr Beskrivning Anläggningar och fynd

1 3 14,5×2,5 m stort (Ö–V) och 0,3–0,4 m djupt. Torv/ploglager 0, 1 m tjockt, sen lera. Ett

djuptag ca 0,5 m djupt. Tegel m.m.

2 3 11,5×2,5 m stort (N–S) och 0,3–0,4 m djup. Torv/ploglager 0,05 tjockt, sen lera. Tegel, porslin m.m.

3 3 13,5×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,3 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen lera. Tegel porslin m.m.

4 3 13×2,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,3 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen lera i V

delen, silt i mitten och grusig silt i Ö delen. Tegel, kol m.m.

5 3 10,5×2,5 m stort (Ö–V) och 0,3–0,4 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen grus i V

delen, silt i mitten och lera i Ö delen. Tegel spik m.m.

6 3 16×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,3–0,7 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen lera med enstaka småsten. En oregelbunden mörkfärgning i mitten.

7 3 21,5×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,3–0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, ploglager 0,2 m

tjockt, sen lera. Tegel m.m.

8 3, 4 15×2,5 m stort (Ö–V) och 0,3–0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, ploglager 0,2 m tjockt, sen

lera. Enstaka upp till 0,7 m stora stenar (A1). A1. Eldpåverkad sten, ca 0,7 m

stor. Runt stenen syns kol och sot samt skärvor från stenen.

Recent material bland kolet.

Röjning.

9 3 10×2,5 m stort (N–S) och 0,3–0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m

tjockt, sen lera. Tegel, spik, glas m.m.

10 3 13×2,5 m stort (N–S) och 0,3–0,45 djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,3 m

tjockt. Påförd jord, under det var lera. Tegel glas porslin m.m.

11 3 14×2,5 m stort (N–S) och 0,35–0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m

tjockt, sen lera med enstaka småsten. Sparsamt med tegel m.m.

12 3 15×2,5 m stort (N–S) och 0,3×0,45 m djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt sen lera. Enstaka småsten. Lämningar efter korsande väg i S delen, ca 2 m bred av ett 0,05 m tjockt grusbemängt skikt.

13 3 17×2,5 m stort (NNÖ–SSV) och 0,3 till 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder

ploglager 0,2 m tjockt sen lera. Något järn, porslin, tegel.

14 3 20×2,5 m stort (N–S) och 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m

tjockt, sen lera. Sopanhopning i N delen. Järn, porslin, tegel, recent

smidesslagg med hopsvetsade stycken av järnplåt.

15 3 14×2,5 m stort (N–S). Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,3 m tjockt ovanpå 0,5–0,7

m tjockt skikt pålagrat material. Tegel, slagg, järn, mynt?

16 3 12×2,5 m stort (N–S) och 0,3–0,4 djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m

tjockt. Schaktet ansluter till ett stenfyllt dike i längriktningen. Tegel, järn, Cu-legering.

17 3 15×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,3–0,45 djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m

tjockt, sen lera med grus i undergrunden. Beläget nära dike i NV. Recent metall, glas, keramik, tegel.

18 3 13×2,5 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,3–0,45 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager

0,2 m tjockt sen styv lera. Sten i botten i V delen. Keramik, tegel, järn.

19 3 7×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,4 m djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m

tjockt, sen lera med någon sten. Tegel, glas, järn, Cu-legering.

20 3 8×2,5 m stort (NV–SÖ) och 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m

tjockt, sen lera med någon sten. Tegel, glas, järn Cu-legering.

(18)

(19)

(20)

Lägenhets- bebyggelse i Macksta

Rapport 2016:58

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Wivianne Bondesson Lägenhetsbebyggelse i Macksta

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Macksta 1:3 m.fl. Utredningen gjordes inför planerad bostadsbebyggelse i området. Vid utredningen registrerades tre lokaler med sentida lägenhets- bebyggelser. De bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar då de tillkommit efter år 1850.