Ställningstagande - Försegling med stöd av 2 kap. 17 § tredje stycket UB av lokal under pågående förrättning
(Ersätter ställningstagande Nr 4/08/IND)
Om behov av försegling uppstår, t.ex. när ett större varulager ska utmätas, betalningssäkras eller beläggas med kvarstad, har Kronofogdemyndigheten (KFM) befogenhet att försegla den lokal där egendomen finns för att säkerställa att förrättningen kan slutföras. För att detta ska vara tillåtet måste de
förutsättningar som anges i bifogade rättsliga promemoria vara uppfyllda. När det i ett enskilt fall är nödvändigt att försegla ska de rutiner som beskrivs i
promemorian användas.
Promemorian har förtydligats på några punkter efter det att det tidigare ställningstagandet (Nr 4/08/IND) fastställdes.
• Ytterligare några exempel på hur en försegling kan gå till i praktiken redovisas.
• Vidare har skrivningarna kompletterats när det gäller vad KFM ska tänka på när det bestäms i vilken form försegling ska ske.
Maria Mindhammar
Chef Verksamhetsområde 2
Ann-Marie Ahlqvist
Verksjurist
Dnr
830 32820-13/121
RÄTTSLIG PROMEMORIA - Försegling med stöd av 2 kap. 17 § tredje stycket UB av lokal under pågående förrättning
1 Sammanfattning
KFM kan med stöd av 2 kap. 17 § tredje stycket utsökningsbalken (UB) försegla en lokal eller annat utrymme helt eller delvis vid utmätning, betalningssäkring och kvarstad om förrättningen inte kan slutföras utan avbrott. Detta får emellertid
Webbplats: www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se
Postadress Besöksadress Telefon Telefax
Box 1050 Esplanaden 1 0771-73 73 00 08-29 26 14
172 21 SUNDBYBERG 172 67 SUNDBYBERG
endast ske i undantagsfall. Om försegling sker ska åtgärden pågå så kort tid som möjligt. Vidare får fler rum eller en större yta än nödvändigt inte förseglas.
2 Bakgrund, frågeställning och syfte
I KFM:s handbok Utmätning, utgåva 6 s. 113 anges att gäldenärens lokal kan förseglas tillfälligt när KFM t.ex. utmäter all egendom i ett lager och att en sådan förrättning kan ta flera dagar i anspråk. Vidare anges att försegling av en hel lokal bör undvikas och inte ske för en längre tid. Inom KFM förekommer ändå en viss osäkerhet om vad som gäller i fråga om försegling. Detta förklaras bl.a. av att JK i några fall har beslutat om skadestånd sedan en lokal har förseglats med stöd av 6 kap. 10 § UB för att säkerställa en kvarstad efter det att KFM:s förrättning slutförts.
Vidare får möjligheten att försegla en lokal med stöd av 2 kap. 17 § tredje stycket UB inte förväxlas med bestämmelsen i 3 kap. 5 § utsökningsförordningen (UF). I denna bestämmelse föreskrivs att KFM får avvisa en enskild person, en part eller någon annan som har rätt att vara närvarande vid förrättningen, om han eller hon stör förrättningen eller på annat sätt uppträder otillbörligt. Ett sådant beslut riktar sig mot en eller flera utpekade personer medan en försegling gäller i förhållande till alla som vill ha tillträde till lokalen.
Med försegling menas att en lokal, annat utrymme eller ett markområde (här används samlingsbeteckningen lokal) spärras av helt eller delvis. Att en lokal förseglas innebär att alla, som av någon anledning vill ha tillträde till lokalen, inte får gå in i lokalen. Detta gäller inte bara gäldenären utan också kunder och
anställda m.fl. Endast efter tillstånd från KFM får en person gå in i en lokal som har förseglats och då i regel endast i närvaro av förrättningspersonalen.
Syftet med försegling enligt 2 kap. 17 § tredje stycket UB är att gäldenären eller någon annan inte ska kunna föra bort den egendom som finns i lokalen eller på annat sätt försvåra det fortsatta genomförandet av förrättningen.
2.1 Besluten om skadestånd
I bl.a. följande två fall har JK, efter det att KFM har förseglat en lokal, beslutat att skadestånd ska utbetalas till gäldenären respektive hyresvärden. I dessa fall har det inte varit fråga om försegling under en pågående förrättning utan försegling i syfte att säkerställa att egendom som belagts med kvarstad inte skingras.
JK:s beslut den 21 mars 1991, dnr 1769-90-40
Sedan KFM belagt hyresrätten till en lokal samt varulager och inventarier i lokalen med kvarstad har KFM bytt ut låsen till lokalen. Syftet var att säkerställa kvarstaden av lagret. Gäldenären har som en följd av detta inte kunnat disponera lokalen, samtidigt som han varit skyldig att betala hyran för lokalen. Förseglingen kom att bestå under drygt tre månader. JK beslutade om skadestånd till
gäldenären för den tid under vilken han varit utestängd från lokalen. JK ansåg att bestämmelsen i 6 kap. 10 § UB om att KFM utöver vad som förskrivs i 6 kap. 1-9
§§ UB ska vidta de åtgärder som i varje särskilt fall behövs för att en utmätning ska säkerställas inte kunde användas för att säkerställa kvarstaden genom att utestänga gäldenären från den lokal, i vilken egendomen förvaras.
JK:s beslut den 14 oktober 1992, dnr 4228-91-40
Egendom som belagts med kvarstad i en lokal som hyrts av gäldenären har
lämnats kvar i lokalen. För att säkerställa kvarstaden har låsen till lokalen bytts ut.
Tio dagar därefter har hyresavtalet löpt ut och efter ytterligare 20 dagar försattes gäldenären i konkurs. JK beslutade om skadestånd till hyresvärden, då denne varit förhindrad att hyra ut lokalen till en ny hyresgäst under de 20 dagar som förflutit från det att gäldenärens hyrestid löpt ut fram till dess att konkursen inträffade.
3 Gällande rätt m.m.
KFM:s befogenheter att använda tvång vid en förrättning regleras i 2 kap. 17 § UB. Med stöd av denna bestämmelse får KFM anlita låssmed och i övrigt använda tvång i den utsträckning det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna.
I förarbetena har det inte närmare utvecklats vad detta innebär. I prop. 1980/81:8 s. 247 f. anges emellertid som ett exempel på vad som är tillåtet att KFM får stoppa fartyg eller luftfartyg som är på väg att lämna landet. Vidare anges i SOU 1973:22 (U XII) s. 545 f. att det är uppenbart att det inte går att reglera
användningen av tvångsmedel i detalj. Viss frihet att handla efter vad omständigheterna kräver i det enskilda fallet måste finnas. Vissa råd och anvisningar bör kunna meddelas i administrativ ordning.
Numera anges i Kommentaren till utsökningsbalken, utgåva 4, att det under vissa förutsättningar kan bli aktuellt med försegling av en lokal eller annat utrymme helt eller delvis om en förrättning av någon anledning måste avbrytas, se KUB IV s. 53 f.
4 Kronofogdemyndighetens bedömning
KFM anser att försegling av lokal helt eller delvis är en sådan tvångsåtgärd som får vidtas med stöd av 2 kap. 17 § tredje stycket UB om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet kan anses befogat. I regel blir det aktuellt med försegling om förrättningen inte kan slutföras samma dag som den har påbörjats.
När KFM ska ta ställning till om en lokal ska förseglas på grund av att det finns risk att egendom förs bort eller förstörs eller att den fortsatta förrättningen på något annat sätt försvåras, ska bl.a. följande beaktas:
• hur lång tid förrättningen beräknas pågå
• vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalen
• i vilken utsträckning tredje man, t.ex. en hyresvärd, berörs.
KFM anser också att det i största möjliga utsträckning ska undvikas att det uppstår en situation, då försegling måste tillgripas. En förrättning ska förberedas och planeras i syfte att hitta andra lösningar.
Om förrättningen tillfälligt måste avbrytas och försegling därför sker får inte fler rum eller en större yta än nödvändigt förseglas. Vidare får en lokal inte vara förseglad under längre tid än vad som är oundgängligen påkallat.
4.1 Hur försegling i praktiken genomförs
I normalfallet ska försegling ske genom att KFM byter lås till en lokal, ett visst rum eller ett visst förvaringsställe. Andra former av försegling t.ex. avspärrning eller inhägnad (plombering) kan också bli aktuellt i ett enskilt fall. Vidare bör de gula klisterlapparna (BI 9435) på vilka det anges att försegling enligt
utsökningsbalken har skett användas, eftersom det är viktigt att det står klart för var och en att lokalen har förseglats. Gäldenären eller annan som bryter
förseglingen kan dömas för överträdelse av myndighets bud enligt 17 kap. 13 § första stycket brottsbalken (BrB).
Någon gång kan det även bli aktuellt att anlita ett vaktbolag för att
förseglingen ska få avsedd verkan. KFM måste då tänka på att mycket stora kostnader uppstår om vakter ska anlitas och att kostnader av detta slag ska tas ut som särskild avgift, jfr 14 § punkt 5 förordningen (1992:1094) om
avgifter vid Kronofogdemyndigheten. Om verkställigheten gäller ett enskilt mål ska KFM först inhämta sökandens syn och kräva förskott för att en sådan åtgärd ska vidtas.
De åtgärder som KFM vidtar ska stå i rimlig relation till det intresse som ska tillgodoses. I vilken form försegling ska ske styrs därför av bl.a. följande faktorer:
• beskaffenheten av och värdet på den egendom som ska utmätas, betalningssäkras eller beläggas med kvarstad
• hur stor risken bedöms vara för att gäldenären eller någon annan t.ex.
fraktar bort eller förstör egendom som finns i lokalen
• kvalitén på dörrarna och andra byggnadsdelar och lokalens läge.
De överväganden som KFM gör när det gäller försegling och formerna för förseglingen ska dokumenteras i INIT. Vidare ska det i KFM:s protokoll alltid antecknas att beslut om försegling har fattats och hur förseglingen har gjorts, se 3 kap. 11 § punkt 7 UF.
