Yttrande över detaljplan för skola och bostäder vid Gåsagången/norra
Litteraturgatan inom stadsdelen Backa i Göteborg - samråd
Förslag till beslut
1. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen tillstyrker fortsatt planarbete.
2. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen översänder tjänsteutlåtande Yttrande över detaljplan för skola och bostäder vid Gåsagången/ norra Litteraturgatan inom stadsdelen backa i Göteborg- samråd daterat 10 januari 2020 som eget yttrande till byggnadsnämnden.
3. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen förklarar paragrafen omedelbart justerad.
Sammanfattning
Byggnadsnämnden har för samråd remitterat förslag till detaljplan för skola och bostäder vid Gåsagången/norra Litteraturgatan. Utvecklingen av Backa syftar till att förbättra de stadsmässiga kvaliteterna, öka tryggheten, skapa attraktiva stadsrum och mötesplatser med barns önskemål och säkerhet i fokus, minska Litteraturgatans barriäreffekt samt stärka kopplingar till Selma Lagerlöfs torg. Förslaget till detaljplan innebär i korthet att cirka 1000 nya bostäder kan skapas och att Brudbergsskolan kan utökas och ge fler utbildningsplatser samtidigt som de nya byggnaderna längs Litteraturgatan medger ökad tillgång till service.
Förvaltningen menar att planförslaget är välarbetat och belyser de sociala konsekvenserna av projektet på ett grundligt och adekvat sätt och att planförslaget ger förutsättningar att uppnå planens syfte enligt ovan. Sammanfattningsvis lyfter förvaltningen nedanstående synpunkter på förslaget:
• En större blandning av bostäder där övergången mellan olika upplåtelseformer blir mindre tydlig behövs i Backa
• Byggrätterna bör fördelas på både hyres- och bostadsrätter och en del av område kan med fördel markanvisas för så kallade byggemenskaper
• I kommande markanvisningsprocess behöver området kompletteras med senior- och trygghetsbostäder.
• Skrivningar om bostäder med särskild service borde finnas i planen med tanke på behovet som finns av dessa i staden.
Norra Hisingen
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-01-10
Diarienummer N140-0604/19
Handläggare: Bengt Nilsen Telefon: 031-366 80 02
E-post: bengt.nilsen@norrahisingen.goteborg.se
• Planhandlingen behöver förtydliga var i området befintliga odlingslotter ska placeras.
• Föreslaget aktivitetstorg är positivt för tryggheten i området.
• Dimensioneringen av den planerade förskolan är i underkant med tanke på behovet bebyggelsen beräknas generera.
• Höjden på det föreslagna punkthuset bör ses över med anledning av beräknade skuggeffekter.
• Gång- och cykelbanor behöver dimensioneras för att undvika konflikter mellan gående och elfordon (som får framföras på cykelbanor).
• Verksamhetslokaler i bottenplan längs Skälltorpsvägen ger förutsättningar för framtida stadsutveckling längs stråket.
• Planen kan förändra Backas identitet i vissa avseenden exempelvis från karaktären av ett utpräglat förortsområde till ett mer stadsnära område
Bedömning ur ekonomisk dimension
Stadsdelsförvaltningen har inte ansvar för exploateringsekonomi och konsekvensbedömer således inte förslaget utifrån den aspekten. Enligt stadsbyggnadskontorets
genomförandebeskrivning kommer den kommunägda marken att säljas till kommande exploatörer efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Kommande
exploatörer som förvärvar den kommunägda kvartersmarken ansvarar för utbyggnad den mark de förvärvar. Framtiden Byggutveckling ansvarar för utbyggnad av den
kvartersmark de förfogar över.
Bedömning ur ekologisk dimension
Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens förslag inte innebär någon betydande miljöpåverkan, och att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Förvaltningen analyser inte dessa ställningstaganden då det inte ligger inom stadsdelsnämndens uppdrag att bedöma miljökonsekvenserna av planförslag.
Bedömning ur social dimension
Förvaltningen bedömer att detaljplanen har ett tydligt barnperspektiv och ger förslag på ett flertal lösningar som stärker barns plats i det offentliga rummet och ger förutsättningar till bra boendemiljöer för denna målgrupp. Det gäller t.ex. den nya skolan och dess placering med tillhörande idrottshall och spontanidrottsplats, ett utbyggt gång- och cykelnät som binder ihop planområdet med Selma Lagerlöfs torg och resten av
Litteraturgatan. Vidare tillgodoser förslaget att barn och unga får tillräckliga vistelseytor på den nya skol- och förskola som planeras samt att skolvägarna dit hastighetssäkras vid de nya gång- och cykelpassagerna som kommer att ske i plan över Litteraturgatan.
I planhandlingen finns en social konsekvensanalys/barnkonsekvensanalys tillsammans med en beskrivning av stadsdelens sociala förutsättningar som förvaltningen i stort delar.
Stadens bedömning är att dessa analysverktyg följer barnkonventionen paragraf 31, om barn rätt till lek, vila och fritid, som grund. Utifrån ett barnperspektiv vill förvaltningen dock lyfta att planen behöver säkerställa tillgången till bostadsnära park, resonemanget utvecklas under förvaltningens överväganden.
Förvaltningen bedömer, likt stadsbyggnadskontoret, att den stadsmässighet planförslaget vill åstadkomma, till förmån för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer, är positiv utifrån ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv. En utbyggd kollektivtrafik och bättre sammanbundna gång- och cykelvägar har ett tydligt jämställdhetsperspektiv då kvinnor i högre utsträckning än män åker kollektivt samt går och cyklar i vardagen.
Den täta staden möjliggör också att fler målpunkter tillgängliggörs och möjliga mötesplatser uppstår d.v.s. att stadsrummet blir mer befolkat vilket är positivt ur
jämställdhetssynpunkt då kvinnor i betydligt högre grad än män upplever otrygghet i det offentliga rummet. Denna otrygghet begränsar kvinnors rörelsefrihet och tillgång till det offentliga rummet. Planen kan således verka för att individer och grupper som idag använder det offentliga rummet i lägre utsträckning får ökad tillgång och bidra till ett mer jämställt och jämlik tillgång till stadsrummet.
Områdesbaserade insatser och kompletteringsbebyggelse kan jämna ut fördelningen vad gäller olika boendemiljöers kvalitet och attraktivitet liksom tillgången service, handel och kultur. Den ökade närheten, stadsmässiga utformningen och utvecklingen av
Litteraturgatan med nya bostäder och verksamheter kan bidra till att Backa blir än mer attraktivt och intressant att bosätta sig i för göteborgare som kanske tidigare haft en negativ bild av området. Utvecklingen ger också ökade möjligheter till kvarboende och boendekarriär i Backa vilket kan få folk att stanna och känna stolthet över sin stadsdel.
Samtidigt kan områdesutveckling- och upprustningar leda till att boende och verksamheter trängs undan från området då hyror för bostäder och befintliga
verksamhetslokaler tenderar att öka, vilket kan leda till minskad mångfald i ett område.
Samråd
Samhällsbyggnadsrådet 2019-09-18 och 2019-12-11
Samverkan
I förekommande fall ange att samverkan har skett med de fackliga organisationerna.
Bilagor
1. Sammanfattning av planförslaget
2. Planbeskrivning
3. Plankarta
Beslutet ska skickas till: Stadsbyggnadskontoret sbk@sbk.goteborg.se
Ärendet
Stadsdelsnämnden Norra Hisingen har för yttrande fått förslag till detaljplan för skola och bostäder vid Gåsagången/norra Litteraturgatan inom stadsdelen Backa. Planen befinner i samrådsskede under tiden 27/11 2019-7/1 2020. Stadsdelsnämnden har beviljats förlängd svarstid till den 5/2.
Syftet med detaljplanen är att utveckla Backa för att förbättra de stadsmässiga kvaliteterna, öka tryggheten, skapa attraktiva stadsrum och mötesplatser med barns önskemål och säkerhet i fokus, minska Litteraturgatans barriäreffekt samt stärka kopplingar till Selma Lagerlöfs torg.
Beskrivning av ärendet
För en sammanfattande beskrivning av planförslaget, se bilaga 1. För samrådshandling (detaljplanen) se bilaga 2 och för plankarta se bilaga 3.
Förvaltningens bedömning
Sammanhållen stad
Förvaltningen delar i stort stadsbyggnadskontorets beskrivning av primärområdet Skälltorps sociala förutsättningar och behov. Det handlar bl.a. om att komplettera
bostadsbeståndet med andra typer av bostäder för att fler befolkningsgrupper ska vilja och kunna bo kvar i stadsdelen. 75 procent av bostäderna i Skälltorp är byggda på 1960- och 70-talen vilket innebär att många lägenheter har dålig tillgänglighet och saknar hiss.
Samtidigt ökar de äldre från 75 år och uppåt i synnerhet i Skälltorp där denna åldersgrupp enligt prognos ökar mest i hela stadsdelen. Förvaltningen menar därför att det är
angeläget att området, som vid Selma Lagerlöfs Torg, kompletteras med trygghets- och/eller seniorbostäder och att detta behöver beaktas i kommande
markanvisningsprocess.
Som stadsbyggnadskontoret framhåller är Backa idag bostadsmässigt uppdelat i enklaver med en påtaglig boendesegregation. Förvaltningen vill därför framhålla att det är viktigt att få en bättre blandning av bostäderna där övergången mellan områden med olika upplåtelseformer blir mindre tydlig jämfört med idag. Byggrätterna behöver fördelas för både hyres- och bostadsrätter och förvaltningen ser gärna att del av området markansvisas för byggemenskaper där boende ges möjlighet att sänka produktionskostnaderna genom inslag av eget arbete. Det behövs fler egna hemsbostäder i Göteborg i för att kunna tillgodose boendepreferenserna hos t.ex. barnfamiljer som flyttar ut från kommunen.
Förvaltningen saknar skrivningar om bostad med särskild service (BMSS) i
planhandlingen. Det finns ett fortsatt ett stort behov av den här typen av lägenheter med stöd för personer med funktionsvariation, vilket behöver beaktas i den fortsatta
planeringen och där avstämning behöver göras med bl.a. stadens samlade planeringsfunktion och med lokalsekretariatet för BMSS i Örgryte-Härlanda.
Planförslaget ger möjligheten för centrumutveckling/verksamhetslokaler i
bottenvåningarna, bostäder och skola i vissa kvarter mot Skälltorpsvägen. Förvaltningen menar att denna flexibilitet är positiv då den tar höjd för framtida stadsutveckling längs Skälltorpsvägen. I yttrandet över förslag till ny översiktsplan lyfter stadsdelsnämnden att en sådan förtätning skulle knyta primärområdena Backa och Tuve till varandra på ett tydligare sätt än idag och att det är en önskvärd utveckling.
Samspel
Som stadsbyggnadskontoret framhåller har staden tidigare identifierat att Backa har brist på bostadsnära park d.v.s. en mindre park på ett avstånd inom 300 m från bostad,
arbetsplatser och skolor. Stadsbyggnadskontoret menar att anläggandet av Selma Park avhjälpt denna brist men enligt park- och naturförvaltningen kommer Selma Park, fullt utbyggd, klassas som en stadsdelspark d.v.s. vara en större park med mer varierat innehåll. Det innebär troligen fler besökare samt ett högre besökstryck och slitage varför det är viktigt att det planläggs för bostadsnära park inom ramen för denna detaljplanen, t.ex. skoltomtens västra del som stadsbyggnadskontoret pekar ut i planhandlingen. En sådan lösning ger också möjligheter till samutnyttjande av offentliga ytor vilket blir en
allt viktigare fråga i förtätningen av staden. För att öka mängden parkmark i Backa vill förvaltningen framhålla möjlighet är att studera naturområdet mellan Skälltorpsvägen och Backatorp, norr om planområdet. Området har dålig tillgänglighet men får nu ett
strategiskt läge i och med utvecklingen längs Litteraturgatan och Skälltorpsvägen samtidigt som närliggande bostadsområden som Backatorp och Bäckebol också skulle få ökad tillgänglighet till parkområden.
I nordöstra delen av planområdet finns idag odlingslotter som enligt
bostadsrättsföreningen är lågutnyttjade. Marken tas i anspråk för den nya bebyggelsen och enligt uppgift till förvaltningen ersätts lotterna med annan plats i närområdet.
Förvaltningen önskar ett förtydligande i planhandlingen om var i området odlingslotterna ersätts.
Förvaltningen delar stadsbyggnadskontorets bedömning om att den ökade täthet och de utökade ytor för möten och samliv som planförslaget ger upphov till kan ha positiva effekter på upplevd trygghet i området. Det aktivitetstorg som föreslås vid den nya skolans entré är positivt, dels för områdets rörelser och trygghet och dels för att
ytterligare aktiviteter med koppling till fysisk aktivet för barn- och unga tillförs området.
Förvaltningen vill framhålla att det är viktigt att platsen förses med aktiviteter för både flickor och pojkar och gärna också utifrån blandade åldrar för att den skall bli en attraktiv mötesplats i området. Med tanke på ytans närhet till Litteraturgatan behöver den utformas på ett sådant sätt att konflikter inte uppstår med biltrafik och gång- och cykeltrafikanter på Litteraturgatan.
Vardagsliv
Den ökade täthet som planen innebär bedöms ge bättre förutsättningar för vardagslivet och för att affärer och service på Selma Lagerlöfs torg skall kunna bära sig och utvecklas.
En ny förskola på åtta avdelningar (för 144 barn) planeras på skoltomten samtidigt som planförslaget möjliggör skolverksamhet i norra delen av området. Förvaltningen vill framföra att detta är i underkant av den mängd nya förskoleplatser som bebyggelsen antas generera enligt schablonmodellen, vilket är cirka 170 barn. Förslaget redovisar skol- och förskolegårdsytor utomhus på ca 17 000 kvm vilket är i enlighet med stadens
Ramprogram för lokaler för det antal barn som förväntas vistas där. Därutöver finns ca 10 000 kvm att disponera på övriga aktivitetsytor och grönområde, vilket är positivt.
Identitet
Förvaltningen bedömer att projektet tillsammans med övrig stadsutveckling i Backa kan komma att förändra Backas identitet i vissa avseenden t.ex. från karaktären av ett utpräglat förortsområde till ett mer stadsnära område. Det punkthus som föreslås i planområdets mitt kan också bidra till det eftersom området domineras av lägre flerbostadshus. Den ökade närheten och utvecklingen av Litteraturgatan med nya bostäder, kollektivtrafik och verksamheter kan bidra till att Backa blir attraktivt och intressant att bosätta sig i för göteborgare. Utvecklingen ger fler boendealternativ och större möjligheter till kvarboende och boendekarriär i Backa vilket kan få invånare att bo kvar i stadsdelen. I denna utveckling finns samtidigt en risk för undanträngningseffekter av befintliga boende och verksamheter som är i behov av billigare boenden och
verksamhetslokaler.
Det finns, som stadsbyggnadskontoret lyfter fram i planhandlingen, en otrygghetsproblematik i Backa. Förvaltningens erfarenhet är att det i olika
medborgardialoger under senaste år frågor framkommit att många backabor trivs i stadsdelen och bland annat värdesätter både närheten till centrala Göteborg och Backas grönområden. Båda perspektiven är viktiga att beakta i den fortsatta stadsplaneringen och delar av stadsdelens identitet.
Hälsa och Säkerhet
Idag saknas ett sammanhängande gång- och cykelnät från Selma Lagerlöfs torg och norrut mot Skälltorpsvägen. Cyklister och gående ska idag korsa Litteraturgatan via gångtunnlar så att konfliktpunkter minimeras mellan olika slags trafikanter.
Gångtunnlarna är dock identifierade som otrygga platser i Backa och används sparsamt.
Befintliga tunnlar är också utrymmeskrävande, vilket inte bidrar till en stadsmässig gestaltning och uppfyller inte gällande tillgänglighetskrav. För att trygga barnens skolvägar kommer nya gång- och cykelpassager i plan över Litteraturgatan
hastighetssäkras, vilket ökar trafiksäkerheten. Förvaltningen vill framhålla att det är viktigt att gång- och cykelbanor i området dimensioneras för att undvika konflikter mellan gående och elfordon som tillåts använda dessa. I utförd solstudie framgår att det planerade punkthuset på Familjebostäders tomt skuggar parkstråket under höst.
Förvaltningen anser att höjden på byggnaden bör ses över för att minska dess skuggeffekter.
Camilla Blomqvist Stadsdelsdirektör
Anna Lifjorden
Sektorschef Samhälle och kultur
