Framtida mötesplatser i stadsdelen Norra Hisingen

(1)

Norra Hisingen

Framtida mötesplatser i stadsdelen Norra Hisingen

Utifrån uppdrag för budget i balans

(2)

Inledning

I september månad, i samband med augustiprognos, gav stadsdelsdirektören sektorschef för Samhälle och kultur i uppdrag att utifrån tidigare uppdrag om mötesplatser (GÖM- utredning om Generationsöverskridande mötesplatser ) inkomma med förslag på inriktning för

stadsdelens mötesplatser och fritidsverksamhet motsvarande önskad effekt för 2018 på 500 tkr, helårseffekt och på sikt 9 mkr. Uppdraget innebär att beskriva Vision och Strategier för framtidens mötesplatser med inriktning på hur fritidsverksamhet och övriga öppna

verksamheter ska bedrivas i framtiden.

Bakgrund

Förvaltningsledningen gav i oktober 2017 dåvarande sektor kultur och fritid i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur förvaltningen kan samordna och utveckla mötesplatser över sektors- och generationsgränser från och med augusti 2018. Av uppdraget framgick att sektorn skulle lämna förslag på samlokalisering av såväl verksamheter som minskning av lokalyta. Huvudmålet var att utredningen skulle lämna förslag på generationsöverskridande mötesplatser för en ökad jämlikhet och trygghet i stadsdelen. Som delmål angavs att

utredningen skulle lämna förslag på hur dessa mötesplatser har tänkt att arbeta generations- och sektorsövergripande där de olika delarna samarbetar och resurser samnyttjas för en högre effektivitet så som exempelvis lägre lokalkostnader, personalkostnader och materialkostnader.

Utredningen överlämnades till stadsdelsdirektören den 15 december 2017.

Uppdraget pausades av stadsdelsdirektören under våren 2018 i avvaktan på rekrytering av sektorschef för samhälle och kultur samt med anledning av den pågående omorganisation för stadsdelen i samband med att grundskola och förskola lämnade stadsdelsförvaltningen för ny grund- och förskolenämnd.

GÖM-utredningen fokuserade på att ge en nulägesbild av stadsdelens befintliga mötesplatser, vilken verksamhet som bedrivs på de olika mötesplatserna samt redovisning av

lokalkostnader, bemanning, medarbetarnas kompetens och verksamhetsmedel. Utifrån dessa lades ett antal förslag kring organisering av generationsöverskridande mötesplatser fram. Ett delvis medskapande arbetssätt användes i GÖM- utredningen på så sätt att alla medarbetare inom kommande sektor Samhälle och kultur bjöds in att delta i en workshop för att tänka tillsammans kring ett antal frågeställningar kring vad generationsöverskridande mötesplatser kan innehålla. För sammanställning av alla tankar, synpunkter och reflektioner, se bilaga 1.

I föreliggande rapport ges inledningsvis en redovisning av befintliga mötesplatser, vilka uppdrag de har idag och vilka utgångspunkter/ styrdokument som finns för respektive verksamhet samt kostnader för lokaler och hur många medarbetare som bemannar verksamheterna. En översikt finns också över mötesplatsernas tillgänglighet.

I stadsdelen Norra Hisingen finns tre bibliotek. Dessa finns i Tuve, Kärra och Backa.

kommunfullmäktige fattade i mars i år beslut om att kulturnämnden ska ansvara för alla stadsdelsbiblioteken. Enligt gällande planering ska biblioteken från och med den 1 april 2019 vara överflyttade till kulturförvaltningen. Förvaltningens utgångspunkt är att biblioteken framöver ses som en mötesplats för stadsdelens invånare. Kulturförvaltningen är en given samarbetspartner för stadsdelsförvaltningen vad gäller att skapa förutsättningar för en god och meningsfull fritid för stadsdelens invånare. I föreliggande rapport finns biblioteken med som befintliga mötesplatser för översiktens skull.

(3)

Nuläge-befintliga mötesplatser i stadsdelen Norra Hisingen hösten 2018

Utgångspunkter för sektor Samhälle och kulturs verksamheter

I kommunallagen regleras kommunens befogenheter. Kommunen har hand om sådana angelägenheter som är av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar. Med undantag för biblioteksverksamhet är ingen av de verksamheter som bedrivs vid nuvarande mötesplatser reglerade i lag utöver att de bedöms falla inom ramen för det som kallas kommunens kompetens¹. Hälsofrämjande och förebyggande verksamheter samt fritidsverksamhet av olika slag faller inom ramen för kommunens kompetens.

I stadsdelsnämndens Budget för 2018 anges att alla verksamheter ska bidra till att skapa arenor och möjligheter till generationsöverskridande möten i vardagen för alla. Detta sker genom att skapa nätverk mellan förvaltningens verksamheter, civilsamhället och invånarna som bygger på det lokala perspektivet i stadsdelens bostadsområden och torg.

Nedan följer en översikt av befintliga mötesplatser avseende lokalisering, uppdrag, målgrupp och arbetssätt samt bemanning² och kompetens. Avsnittet avslutas med en översikt över i vilken omfattning mötesplatserna är tillgängliga för invånarna/ brukarna för så kallad dropin.

Selma Center

Det övergripande politiska målet, för projektet Socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i fokus som Selma Center var en del av, var som namnet talar om ett hållbart Norra Hisingen.

Det mer kortsiktiga målet med projektet var att skapa en attraktiv, livfull och trygg stadsdel för alla.³

Bakgrund och nuvarande lokalisering

Selma Center drivs av före detta utvecklingsavdelningen som från och med 1 juli flyttades över till sektor Samhälle och kultur. Selma Center startade våren 2012 som en insats kopplad till projektet Backa i fokus, där ett av uppdragen var att starta ett medborgarkontor på Selma Lagerlöfs torg. Uppdraget har delvis förändrats sedan 2012, främst när det gäller

medborgarkontorstanken. Selma Center är inget renodlat medborgarkontor – men hjälper och stöttar de besökare som behöver hjälp med sådana typer av ärenden. Därav är inte

medborgarservice tydligare uttryckt i målen.

Uppdrag, målgrupp och arbetssätt

Visionen är att göra Medborgarkontoret till den självklara mötesplatsen kring olika

samhällsfrågor – hit vänder man sig med synpunkter och frågor, här deltar man i möten och här får man information om aktuella frågor och händelser i stadsdelen. Medborgarkontoret har ett brett innehåll med tydligt fokus på information och dialog, trygghet och tillgänglighet samt på närvaro och flexibilitet. Målgruppen är alla invånare. Vissa insatser riktas motspecifika

1 Den kommunala kompetensen anger gränserna för den kommunala verksamheten det vill säga kommunens behörighet att befatta sig med olika slags angelägenheter (Bohlin 2011). Den kommunala kompetensen regleras i kap 2 kommunallagen.

2Definition av bemanning - månadsavlönade i tjänst omräknat till heltid med hänsyn tagen till tjänstgöringsgrad och partiella tjänstledigheter (november 2017)

3 Projektbeskrivning För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i fokus - bilaga till tjänsteutlåtande daterat 2011- 10-23 dnr N140-0489/11

(4)

målgrupper. Syftet är att bidra till ökad trygghet i stadsdelen, att inhämta synpunkter och förslag från invånarna samt att bygga förtroende för samhällsaktörerna hos invånarna.

Selma Center har 4 mål som ska vara styrande för verksamheten:

• Bidra till ökad trygghet

• Bygga förtroende för samhällsaktörer

• Inhämta synpunkter och förslag

• Kommunicera och informera om aktuella frågor

Det centrala i uppdraget och i arbetssätt på Selma Center är att möta besökare, backaborna och allmänheten i ögonhöjd. Genom att ställa frågan hur kan vi göra det här tillsammans eller säga vi gör det tillsammans hanteras de ärenden som kommer med människan och dennes egna förmåga i fokus. Inte sällan kan besökaren själv formulera sitt ärende, men får stöd i att hitta rätt vägar. Detta gäller oavsett om det är någon som söker ekonomiskt bistånd, bostad, föreningsbidrag, arbete eller vill skapa en aktivitet eller projekt i området.

Selma Center är en plats där besökare kan ställa en fråga, lämna en synpunkt eller lämna en fråga som rör den kommunala verksamheten, oavsett om frågan organisatoriskt hanteras av stadsdelsförvaltningen eller inte. Tillsammans med besökaren kan medarbetarna adressera frågan till den som det berör och även säkerställa en återkoppling. Kännetecknande för arbetssättet är: dialog – att skapa utifrån möten och samtal med besökare, att synliggöra fler perspektiv genom att lyfta och belysa de teman och aktuella frågor som kommer till

mötesplatsen. En viktig del i Selma Centers verksamhet bygger på samverkan med andra aktörer, så väl andra kommunala verksamheter, förvaltningar eller bolag som det lokala civilsamhället.

Bemanning och kompetens hos medarbetare

En stor del av arbetet på Selma Center handlar om att kommunicera kring de lokala stadsutvecklingsprojekten, och en central samarbetspart i detta arbete är Selma Stad. De delfinansierar hyreskostnader och det är en viktig part när det kommer till att kommunicera mellan besökare och byggherrarna.

För allmänheten är verksamheten öppen 14 timmar/ vecka och två medarbetare på utvecklingsavdelningen arbetar (var för sig) motsvarande halvtid med arbetsuppgifter kopplade till Selma Center. Formell kompetens är lämplig högskoleutbildning. I övrigt bedöms förmåga att självständigt initiera, planera, driva och fullfölja processer vara viktiga förmågor. Vidare är förmåga till helhetssyn och analytisk förmåga att hantera komplexa sammanhang som påverkar uppdraget i relation till stadsdelsförvaltningen och omvärlden viktigt samt god kommunikationsförmåga och förmåga att etablera och behålla

förtroendefulla samarbetsrelationer. Att möta människor med olika bakgrund, förmågor och ärenden, inte sällan med kritik att framföra, kräver verktyg kring samtalsmetodik och kunskap om hur man kan föra konstruktiva samtal i konflikt.

Utvecklingsledare från utvecklingsavdelningen har huvudansvaret för bemanningen men även andra funktioner i förvaltningen stöttar i bemanningen exempelvis volontärsamordnare mm.

(5)

Mötesplats Backa Brunnsbo

Bakgrund och nuvarande lokalisering

På Mötesplats Backa Brunnsbo (MBB) är medskapande utgångspunkt för verksamheten. I tjänsteutlåtandet⁴ som låg till grund för stadsdelsnämndens beslut om ansökan står följande: I arbetet för en socialt hållbar utveckling i Norra Hisingen ses ökad framtidstro och

medskapande som en grundläggande förutsättning. MBB drivs av utvecklingsavdelningen och är ett initiativ med bakgrund i stadsdelsnämndens arbete För ett socialt hållbart Norra Hisingen – med Backa i Fokus (2012-2014) som inleddes efter några år med social oro i Backa. I arbetet för en socialt hållbar utveckling i Norra Hisingen togs ökad framtidstro och medskapande samt infrastruktur och mötesplatser som vägledande strategier.

Stadsdelsnämnden lämnade i april 2014 in en ansökan till kommunstyrelsen om medel ur sociala utvecklingsfonden bland annat för att starta upp en mötesplats i området Backa Röd.

I september 2016 beslutade stadsdelsnämnden att hyra in en lokal på Folkvisegatan 14 för Mötesplats Backa Brunnsbo. Av tjänsteutlåtandet⁵ framgår att mötesplatsen är en mötesplats för boende, föreningar och andra samhällsaktörer för ökad tillit mellan människor och samhället, en del i arbetet för ett jämlikt Norra Hisingen.

Uppdraget har en särskilt tydlig anknytning till det politiska målet Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel, i budget 2017, och då bland annat strategierna om att Skapa fler arenor och möjligheter till generationsöverskridande möten i vardagen för alla samt Utveckla ny kunskap och nya arbetssätt för ett jämlikt Norra Hisingen, genom att medskapa tillsammans med fler verksamheter och aktörer i lokalsamhället.

Initiativet till att skapa MBB har en viktig koppling till forskning gällande komplexa samhällsfrågor och medskapande ledarskap och dialogarbetssätt. Det handlar om en insikt kring att om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort, kommer vi inte att nå någon förändring. Kärnan i uppdraget är att genom ett processorienterat ledarskap tillämpa och utveckla medskapande dialogmetoder och förhållningssätt. Erfarenheter och kunskaper ska sedan kunna tillvaratas, spridas och användas som koncept för att starta eller utveckla fler liknande mötesplatser på Norra Hisingen.

Den övergripande visionen för MBB är ökad framtidstro, delaktighet och tillit till samhället och mellan människor i lokalsamhället. Syftet är att medskapa en mötesplats tillsammans med föreningar, boende samt privata och offentliga samhällsaktörer i området. Mötesplatsen ska vara en gränsöverskridande plats, ett ”community” som erbjuder alla i området ett ställe i närheten till hemmet att mötas på och skapa innehåll utifrån behov och intresse. I första hand medskapas tillsammans med invånare i närområdet, för att växa därifrån och att även främja brett deltagande i hela stadsdelen och staden.

Baserat på förvaltningens perspektiv samt lärdomar och insikter som framkommit i dialog med invånare ska MBB vara ett slags gemensamt vardagsrum där alla är välkomna, som är kostnadsfritt och öppet dagtid/kvällstid/helger med ett aktivitetsbaserat och flexibelt innehåll

4 Tjänsteutlåtande Ansökan om medel till sociala utvecklingsfonden 2014 2014-04-11 dnr N140-0215/14

5 Tjänsteutlåtande Inhyrning av lokal på Folkvisegatan 14 för Mötesplats Backa Brunnsbo 2016-09-06 dnr N140-0579/16

(6)

som också kan bidra till ökad tillgänglighet till samhällsservice. Eftersom mötesplatsen ska växa fram i medskapande dialog och görande är mötesplatsens syfte och innehåll flexibelt över tid.

Mötesplatsen är inredd i mer eller mindre 100% återbrukade möbler och inredning och är utformad på ett flexibelt sätt som gynnar samutnyttjande. Ansvariga medarbetare arrangerar Öppet Hus två vardagar kl. 14-17 resp. kl. 14-18 och utöver dessa tider arrangerar invånare, föreningar med flera olika aktiviteter. Mötesplatsen växer fram som ett ställe för möten och samverkan mellan olika sektorer inom förvaltningen, civilsamhälle, föreningsliv, näringsliv, offentlig sektor och akademi.

Bemanning och formell kompetens hos medarbetarna

Krav på formell kompetens hos medarbetarna är högskoleutbildning med inriktning ledarskap, demokratiska processer, medskapande eller liknande. Vidare är allmänbildning, social kompetens och god kunskap om offentlig verksamhet ett krav liksom förmåga att självständigt leda och utveckla verksamheten.

Fritidsgårdar

Fritidsverksamhet ritad mot barn och unga

Enligt Stadsdelsförvaltningarnas plan för fritidsverksamhet 2018-2012 (planen är antagen på förvaltningsnivå) ska fritidsverksamheten erbjuda aktiviteter och mötesplatser som stimulerar ungas personliga och sociala utveckling. Verksamheten karaktäriseras av att den bygger på frivillighet, delaktighet och lärande utifrån ett främjande förhållningssätt. Det främjande och generella arbete som fritidsverksamheten bedriver får en förebyggande effekt.

Bakgrund och lokalisering

Sedan många år tillbaka finns fem fritidsgårdar i stadsdelen. Dessa är organiserade under tidigare sektor Kultur och fritid. De är lokaliserade till Säve (Bärby bygdegård), Kärra (i centrum), Tuve (i Kulturpunkten vid Tuve torg), Backa (i Backa kulturhus) och Brunnsbo (i Brunnsboskolan).

Uppdrag målgrupp och arbetssätt

Fritidsverksamhetens mål är att ge unga en rik och meningsfull fritid. Genom att skapa förutsättningar för unga att förverkliga egna idéer och vara delaktiga bidrar

fritidsverksamheten till en ökad jämlikhet i Göteborg. Verksamheten karakteriseras av att den bygger på frivillighet, delaktighet och lärande och den primära målgruppen för verksamheten är barn och unga mellan 10 och 19 år. Uppdraget är att ungdomar ska vara delaktiga och ges möjlighet till att utveckla och själva producera sin egen fritid och att verksamheten ska nå lika många flickor som pojkar. Inom fritidsverksamheten erbjuds både öppen, så kallad dropinverksamhet och gruppaktiviteter i form av läger, utflykter, arrangemang med mera.

Verksamheten UNG består av två medarbetare som arbetar med ungdomar i gymnasieåldern.

Till fritidsverksamheten hör också fältgruppen som består av sju medarbetare som har hela stadsdelen som sitt upptagningsområde.

För att få en tillsvidareanställning inom fritidsverksamheten krävs fritidsledarutbildning, socionomexamen eller motsvarande utbildning. Knappt tre fjärdedelar (71%) av den tillsvidareanställda personalen har fritidsledarutbildning eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Under 2017 har arbetsgivaren erbjudit medarbetare möjlighet att läsa en ledarskapsutbildning på distans vid Wendelsbergs folkhögskola.

(7)

Hösten 2018 har tre medarbetare antagit arbetsgivarens erbjudande att gå en

valideringsutbildning till fritidsledare på distans. Utbildningen pågår under ett läsår 2018/2019.

Livslust

Livslust är organiserad under sektor Kultur och fritid men delfinansieras av sektor

Äldreomsorg och Hälso-och sjukvård (ÄO-HS) i form av att sektorn står för halva kostnaden för planeringsledaren som arbetar med Livslust. Livslust har sin egen verksamhetslokal i Backa kulturhus men arrangerar även aktiviteter i andra delar av stadsdelen främst i Kärra och Tuve.

Livslust arbetar hälsofrämjande med aktiviteter som ska bidra till gemenskap, fysisk aktivitet och stimulans för hjärnan. Verksamheten erbjuder ett gediget program med aktiviteter

planerade på terminsbasis. Programmet innehåller olika fysisk aktivitet som yoga, sittgymnastik och dans, musik, konst, "hjärngympa", social samvaro, utflykter och resor.

Blandningen ska attrahera en bred publik. Det finns basaktiviteter som deltagarna kan komma på varje vecka. Det handlar om bingo, frågesport, bordtennis, biljard mm. Dessa är gratis. Det finns också grupper som t ex handarbetar tillsammans och skapar mindre aktiviteter som t ex lotteri med gruppens alster som priser. Andra aktiviteter har en mindre avgift 20-100 kr viket möjliggör att verksamheten kan erbjuda ett så stort utbud. Här finns musikcafé, föredrag och artistframträdanden. Längre utflykter och resor finns också i programmet, men arrangeras till självkostnadspris. Detsamma gäller kursverksamhet som presenteras i programmet men betalas till extern leverantör. Aktiviteterna riktar sig till alla åldrar men majoriteten av deltagarna är seniorer (personer över 65 år). Många seniorer är också volontärer i

verksamheten. Det innebär att de hjälper till vid arrangemang, men de leder också flera av aktiviteterna som finns i programmet. Många volontärer vittnar i utvärderingarna om hur betydelsefull gemenskapen är bland volontärer samt hur uppdraget bidrar till att känna sig del av ett större sammanhang och behövd.

Livslust bemannas av en planeringsledare med kompetens inom området pedagogik, folkhälsa och kultur samt 1,5 kulturassistenter.

Reception Backa kulturhus

Receptionen har funnits i Backa kulturhus sedan 70-talet. För ett antal år sedan flyttade den upp på plan två på grund av arbetsmiljöskäl.

Uppdrag målgrupp och arbetssätt

Receptionen servar de som bokar lokaler i Backa kulturhus. Receptionen är idag bemannad måndag-torsdag kl. 8-17.30 samt fredag kl. 8-16. Receptionen hanterar lokalbokningar, ger service åt hyresgäster vad gäller utrusning och möblering av lokalen. Receptionen sköter fakturering kring den uthyrning som sker till föreningar och privatpersoner. De lämnar ut överenskommelser vid uthyrning samt lämnar ut nycklar och larmbrickor till de som hyr när receptionen är obemannad. Receptionen har också hand om biljettförsäljningen för Livslust, vilket är en stor arbetsuppgift framförallt i terminsstart. Till receptionen kommer även frågor om allt möjligt. Både som gäller huset och dess verksamhet, men också i stadsdelen i stort.

(8)

Receptionen bemannas av 1,5 medarbetare.

Träffpunkter för seniorer

Hälsofrämjande och förebyggande enheten erbjuder förebyggande insatser för att främja hälsa och goda livsvillkor för personer över 65 år och personer som är daglediga. I Göteborgs stad finns en Handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande verksamhet som i skrivande stund är på väg att revideras. I stadsdelsnämndens budget för 2018 är Äldres livsvillkor ska förbättras ett

prioriterat mål. I strategin anges att ensamhet och social isolering är ett folkhälsoproblem oavsett ålder. Social samvaro och gemenskap med andra leder till ökad integration och ett inkluderande samhälle. Äldreomsorgen ska genom aktiviteter på äldreboende och träffpunkter möjliggöra social gemenskap och samvaro med andra. Tillgängligheten till kultur ska öka och attraktiva mötesplatser utvecklas i syfte att stimulera möjligheter till en rik fritid.

I stadsdelen finns tre träffpunkter för seniorer. Dessa var fram till 30 juni i år organiserade under sektor ÄO-HS. Från och med 1 juli är träffpunkterna organiserade under sektor Samhälle och kultur. En träffpunkt för seniorer finns också i Säve men denna drivs av volontärer genom Röda korset.

Träffpunkterna vänder sig till seniorer och daglediga, alltså även till personer som är under 65-år. Mötesplatserna skapar meningsfullhet i form av social samvaro, delaktighet och möjliggör innehållet av aktiviteter som skapar mervärde samt bryter social isolering.

Träffpunkterna arbetar efter folkhälsans fyra hörnpelare- social samvaro, fysisk aktivitet, delaktighet samt goda matvanor.

Tre medarbetare bemannar träffpunkterna för seniorer, samtliga är äldresamordnare, två av dem har omsorgsutbildning och en har fritidsledarutbildning.

Bibliotek

Biblioteksplan för Göteborgs stad

Av Biblioteksplan för Göteborg framgår att lokala bibliotek ska ligga på gångavstånd från tätbebyggelse, gärna integrerad med annan samhällsservice i närområdet. Göteborgarnas jämlika tillgång till medier ska garanteras av att mediebeståndet vid de olika biblioteken är gemensam.

Stadsdelsbibliotek finns idag i Kärra, Tuve och Backa och är organiserade under tidigare sektor Kultur och fritid. Kärra bibliotek kommer att flyttas till andra lokaler i

Klarebergsskolan då bibliotekets nuvarande lokaler ska nyttjas som lärosalar av Klarebergskolan. Tuve bibliotek finns idag i Kulturpunkten vid Tuve torg och Backa bibliotek finns i stadsdelsförvaltningens lokaler vid Selma Lagerlöfs torg.

I bibliotekslagen (2013:801) finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Enligt bibliotekslagen har kommunerna ansvar för de så kallade folkbiblioteken.

I biblioteksplan för Göteborg (antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013) anges bland annat följande: Folkbiblioteken i Göteborg ska vara mötesplatser som utifrån göteborgarnas behov tillhandahåller medier, information och IT-teknik. Biblioteken ska med professionell

(9)

handledning och relevanta arrangemang möjliggöra läsning och språkutveckling, upplevelser och lärande, kreativitet och eget skapande samt ge lust och motivation. Utifrån sitt uppdrag i biblioteksplanen tillhandahåller biblioteken olika medier för utlåning och arrangerar olika läsfrämjande aktiviteter, kulturaktiviteter med mera. Alla bibliotek är med och påverkar mediainköp via olika inköpsgrupper och med egna inköp.

Bemanning och kompetens hos medarbetarna

För att få tillsvidareanställning vid bibliotek krävs bibliotekarieutbildning eller motsvarande utbildning.

Översikt mötesplatser

Nedan visas tabell över de olika mötesplatserna och dess kostnader och intäkter för såväl hyra, verksamhet och personal

Lokalkostnad för befintliga mötesplatser Mötesplats Lokalkostnad/

År

Intäkter Bemanning (heltidstjänster)

Personalkostnad

Kärra bibliotek 840 tkr 4,5 -

Backa bibliotek 770 tkr 7,0 -

Tuve Bibliotek Finns i Kulturpunkten

4,0 -

Kärra

6fritidsgård

0 kr enligt överenskommelse med skolan

4,25 1 990 tkr

Säve/Bärby fritidsgård

235 tkr 80 tkr 0,8 240 tkr

Backa kulturhus (receptionen)

1 730 tkr 200 tkr 1,5 1 000 tkr

Livslust Finns i Backa kulturhus

2,5 1 140 tkr

Backa fritidsgård

Finns i Backa kulturhus

5,0 (varav 0,5 är avsatt för Made in Backa)

2 500 tkr

Brunnsbo fritidsgård

0 kr enligt överenskommelse med skolan

3,5 1 700 tkr

Tuve fritidsgård 1 390 tkr 331 000 kr 4+1 medarbetare⁷ 2 080 tkr Seniorhörnan i

Tuve

Finns i Kulturpunkten

2,0 1 000 tkr

6 Verksamheten är för tillfället stängd på grund av flytt

7 Lovsamordnare finansieras med statliga medel fram till 2019

(10)

Träffpunkten Kärrahus

50 tkr 1,0 500 tkr

Brunnsboknuten 85 tkr 1,0 500 tkr

Selma Center 60 tkr 1,3 800 tkr

MBB 540 tkr 2,5 1 600 tkr

Fältgruppen 7, 0 3 650 tkr

UNG 2,0 1 000 tkr

Totalt 5 700 tkr 54 +1 19 700 tkr

Översikten nedan visar när stadsdelsförvaltningens olika mötesplatser har så kallad dropinverksamhet det vill säga när en lokal är bemannad och besökare kan komma och gå utan att delta i någon aktivitet. Utöver nedanstående så pågår fritidsaktiviteter i form av planerade gruppaktiviteter och liknande i varierande grad i de olika verksamheterna.

Tillgänglighet till öppen fritidsverksamhet

Mötesplats Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Selma Center 14-17 14-17 14-18 9-13 Stängt Stängt Stängt

Mötesplats Backa Brunnsbo

stängt 14-17 stängt 14-19 stängt stängt Stängt

Backa Fritidsgård

stängt Mellanstadiet 14-16

Mellanstadiet 14-16 Högstadiet 18-21

Högstadiet 18-21

Högstadiet 18-22 v v

Stängt Stängt

Brunnsbo Fritidsgård

Mellanstadiet 14-16.30 Högstadiet 18-21.30

Högstadiet 18-21.30

Mellanstadiet 13.30-16.30 Högstadiet 18-21.30

Mellanstadiet 13.30-16.30 Högstadiet 15-21.30

Mellanstadiet 13.30-16.30 Högstadiet 18-23

Stängt Stängt

Tuve Fritidsgård

stängt Mellanstadiet 14-16.30 Högstadiet 17.30-21

Mellanstadiet 14-16.30 Högstadiet 17.30-21

Mellanstadiet 14-16.30 Högstadiet 17.30-21v.v

Mellanstadiet 14-16.30 Högstadiet 17.30-21 v.v

Stängt Stängt

Kärra Fritidsgård

Mellanstadiet 14-17 Högstadiet stängt

Mellanstadiet 14-17 Högstadiet 17.30-21

Mellanstadiet 14-17 Högstadiet 17.30-22

Stängt Stängt

Säve Fritidsgård

18-21.30 Stängt 18-21.30 18-21.30 Stängt Stängt Stängt

Träffpunkt seniorer Brunnsbo

9-15 Endast öppet vid aktiviteter

9-15 9-15 9-14 Stängt Stängt

Träffpunkt Seniorer Tuve

9-11 stängt 9-11 9-11 9-11

Träffpunkt seniorer Kärra

7.30-16 7.30-16 7.30-16 7.30-16 7.30-16

Träffpunkt seniorer Säve (extern drift)

13-15 (jämna veckor)

13-15 (ojämna veckor)

Stängt Stängt Stängt Stängt Stängt

Livslust⁸ 8-16:30 8-16:30 8-16:30 8-16:30 Stängt Stängt

UNG⁹

8 Livslust har ingen öppen verksamhet- endast planerade aktiviteter

9 UNG- har ingen öppen verksamhet- endast planerade aktiviteter

(11)

Bibliotek

Backa 10-19 10-17 10-19 10-19 10-17 11-15

Tuve 10-19 10-17 10-17 10-19 10-15 Stängt Stängt

Kärra 10-19 10-17 10-16 10-19 10-16 Stängt Stängt

Observera att skolor i stadsdelen har i enlighet med tidigare utfärdat uppdrag inrättat fritidshem för barn i mellanstadieåldern.

Fritidsverksamheten har inget givet uppdrag att arbeta med mellanstadiebarn som en alternativ till skollornas fritidsverksamhet

Vad vet vi idag om deltagande i öppen fritidsverksamhet

Öppen fritidsverksamhet

Förekomst av öppen fritidsverksamhet kan följas över tid genom kartläggningar som genomförs av Sveriges kommuner och Landsting samt MUCF¹⁰. Undersökningar visar att antalet fritidsgårdar har minskat med ungefär hälften mellan 1990 (ca 1600 st) och 2014 ca 850 st . Däremot har antalet ungdomshus/ allaktivitetshus ökat från drygt 100 stycken 1990 till ca 160 st 2014. Statistik över kostnader för kommuners fritidsverksamhet visar dock att kommunernas kostnader för fritidsverksamhet inte har minskat sedan slutet av 1990-talet.

MUCF konstaterar därmed att minskat antal fritidsgårdar inte nödvändigtvis innebär att kommunerna satsar mindre på fritidsverksamhet. ¹¹

I Göteborg genomförs regelbundet en kartläggning av barn och ungdomars fritidsvanor.

Undersökningen visar en stor del av verksamhetens målgrupp aldrig besöker fritidsgården. I Norra Hisingen besöker 7% barn och unga i åk 5 och 8 fritidsgården minst en gång i månaden och 66% besöker aldrig fritidsgården. Motsvarande siffror för hela staden är 8% och 66.¹² Ungas deltagande i den öppna fritidsverksamheten i Norra Hisingen

Den statistik som förs i den öppna verksamheten grundar sig på nyckeltal framtagna av KEKS¹³. All fritidsverksamhet för unga i stadsdelen ska loggas i IT-stödet Loggboken.

Dropin- verksamhet, gruppverksamhet och ungdomsproducerad verksamhet Inom den öppna fritidsverksamheten särskiljs dropinverksamhet och så kallad

gruppverksamhet. Dropin- verksamhet innebär att fritidsgårdarna är bemannade och öppna för besökare att komma och gå. Planerade gruppaktiviteter som exempelvis utflykter som sker vid specifika tillfällen men kan också utgöras av en grupp bestående av samma ungdomar somträffas regelbundet över tid för att ägna sig åt en viss aktivitet eller fördjupa sig i något ämne.

Exempelvis loggas antal deltagare i verksamhet fördelat på pojkar, flickor och annat, andel ungdomsproducerad verksamhet mäts precis som andel öppen verksamhet (så kallad dropinverksamhet) och andel gruppverksamhet. Stadsdelsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att andel flickor i den öppna fritidsverksamheten och andelen ungdomsproducerad verksamhet ska öka. Förvaltningen kan konstatera att andelen flickor ökat sedan 2017 och det har också andelen ungdomsproducerad verksamhet. Dock finns det stora skillnader mellan de olika fritidsgårdarna och UNG. Fritidsgårdarna i Tuve och Säve har ingen ungdomsproducerad

10 Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor

11 Kartläggning av öppen fritidsverksamheten nationell bild (MUCF 2016)

12 Undersökning om barn och Ungas fritid i Göteborg

13 KEKS står för kompetens och kvalitet i samverkan

(12)

verksamhet alls. Noteras ska att den totala andelen ungdomsproducerad verksamhet uppgår till 16%.

Förvaltningen ser att verksamheten UNG som har ett mobilt arbetssätt utan egen fast lokal har en betydligt högre andel ungdomsproducerad verksamhet än övriga och ser att en av

anledningarna till detta är just den att verksamheten inte har någon fast lokal. Medarbetarnas tid är inte bunden till öppen dropinverksamhet utan kan i stor utsträckning användas till att stötta ungdomar i att skapa sin egen fritid.

Förvaltningen vet av erfarenhet att det finns grupper av ungdomar som inte besöker fritidsgårdar exempelvis barn och unga med olika typer av funktionsnedsättningar och att arbetet med inkludering och att skapa reella förutsättningar för allas möjlighet till deltagande är ett område att utveckla.

Vision och strategier för framtidens mötesplatser och fritidsverksamhet

Uppdrag

Sektor Samhälle och Kultur har fått i uppdrag att utifrån tidigare uppdrag om mötesplatser inkomma med ett inriktningsbeslut kring förslag på Strategier gällande framtidens

mötesplatser och fritid. Uppdraget ska innehålla idé om vision och inriktning på hur fritidsverksamheten och öppna verksamheter ska bedrivas i framtiden.

Vision – en idé

Norra Hisingens mötesplatser ska vara en arena för generations och gränsöverskridande möten som främjar en god fritid genom hela livet och som präglas av trygga. jämlika, och hälsofrämjande miljöer, där alla är välkomna

Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel (stadsdelsnämndens Budget 2017)

Strategi: Ett demokratisk och långsiktigt arbete i stadsdelsförvaltningens alla led för att skapa delaktighet, inflytande och känsla av sammanhang. Detta ska ske genom att:

• Utveckla ny kunskap och nya arbetssätt för ett jämlikt Norra Hisingen, genom att medskapa tillsammans med fler verksamheter och aktörer i lokalsamhället.

• Stärka förhållningssätt i förvaltningens alla led som stödjer goda mellanmänskliga möten.

Utveckla arbetssätt som utgår ifrån behovet hos individen och därför är gränsöverskridande, inom och utom förvaltningen.

•

Strategi: Skapa fler arenor och möjligheter till generationsöverskridande möten i vardagen för alla. Detta ska ske genom att:

• Skapa nätverk mellan förvaltningens verksamheter, civilsamhället och invånarna som bygger på det lokala perspektivet i stadsdelens bostadsområden och torg

Strategi: Säkra jämlikhetsperspektivet genom att:

• Grunden i arbetet är ett normkritiskt förhållningssätt och rättighetsperspektiv som utgår från alla människors lika värde

(13)

I stadsdelsnämndens budget från 2018 anges att Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel.

Utifrån en förändrad organisation, där alla mötesplatser samlats under sektor Samhälle och kultur, så kan uppdraget genomföras på ett mer sammanhållet och dokumenterat sätt.

Strategier

Hela stadsdelen som arena med stadsdelshuset som nav för kultur och fritidsverksamhet

Under 2019 kommer nytt Stadsdelshus med rum för kultur vara färdigt. Befintliga

verksamheter i Backa kommer att flytta in i det nya huset, såsom fritidsgård och Selma Center samt bibliotek. Det nya Stadsdelshuset kommer bli navet för möten människor emellan.

Mötena och aktiviteterna i husets karaktär kan vara av olika slag, allt ifrån utställningar, regelbundna aktiviteter, eller spontana utifrån behov. Det ska finnas möjlighet såväl till öppen drop-in verksamhet som planerade aktiviteter och arrangemang. De aktiviteter som sker i huset behöver inte vara på initiativ av stadsdelen utan kan också komma på initiativ av

föreningar, besökare och brukare. Innehåll i verksamheten ska utgå från allas delaktighet, vara lätt att komma till, och trygg att vistas i. Hela stadsdelens verksamheter ska arbeta

tillsammans så att alla känner sig välkomna såväl besökare som medarbetare. Andra arenor, så som skolor, bibliotek och utomhusparker ska ses som möjliga arenor för verksamhet och arrangemang.

Stadsdelshuset mittpunkt som benämns som ”hjärtat” kommer att bli navet för

medborgardialog och samhällsvägledning. Receptionen från Backa kulturhus flyttar in i hjärtat och det gör även Selma Center. Även om stadsdelshuset blir som ett nav där

verksamhet utgår ifrån behöver fortsättningsvis dialogen och mötet med medborgaren finnas och bedrivas i närsamhället. Den lokala anknytningen är viktig liksom närheten då vi vet att många människor inte har möjlighet eller förutsättningar att röra sig över stadsdelen. Genom förändrade arbetssätt, där mobilitet och flyttbarhet blir en del i uppdraget ges också

förutsättningar för att möta invånaren i deras närmiljö.

(14)

Förändrade arbetssätt

Idag arbetar stora delar av medarbetarna inom respektive område och enhet, särskilt riktat till sin målgrupp. Vidare tillhandahåller man i stor utsträckning aktiviteter och arrangemang på bestämda mötesplatser med fasta öppettider som förutsätter en viss form av bemanning.

Förändrade arbetssätt med mindre resurser ökar kraven på verksamhetens flexibilitet och mobilitet. Personal kommer inte i lika stor utsträckning finnas på fasta mötesplatser utan röra sig över stadsdelen utifrån planerade arrangemang. Vidare kommer verksamheten i större utsträckning öppna upp för generation - och gränsöverskridande möten. Förvaltningen beslutade i januari att mötesplatsernas karaktär ska präglas av generationsöverskridande arbetssätt där fokus ska var intressen som förenar. Åldersindelad verksamhet kommer också att fortsätta finnas kvar.

Vidare kommer arbetets karaktär att vara mer av främjande arbetssätt som bygger på ett stödjande, vägledande, coachande förhållningssätt för att engagera besökare att arrangera aktiviteter och driva projekt. I fritidsplanen kommer att bli vägledande för hur stadsdelen ska arbeta utifrån ett förändrat uppdrag.

Stadsdelen behöver utforska möjligheten till att tillhandahålla projektkontor som möjliggör medskapande och delaktighet, och där aktiviteter bygger på att man inte bara konsumerar sin fritid utan att man också är med och producerar den.

Förändrade arbetssätt där hela stadsdelen blir en arena för aktiviteter ställer högre krav på kommunikation och marknadsföring av utbudet. Vidare behöver andra aktörer i stadsdelen få kunskap och vetskap om vad som erbjuds för att vara behjälplig i marknadsföringen, ex socialtjänsten och äldreomsorgens handläggare.

Från drop-in verksamhet till planerad verksamhet

Drop-in verksamheten ska vara kvar men i mindre utsträckning.

För att anpassa verksamheten med mindre resurser behöver verksamheten eller mötesplatsens karaktäristiska struktur gå ifrån öppethållande flera dagar i veckan, liknande drop-in, till att framöver bestå mer av planerade arrangemang utifrån besökarens tankar och idéer, med hela stadsdelen som arena. Den öppna verksamheteten, behöver finnas kvar men kan med fördel ske inom skolans och bibliotekens arenor.

Vi går från delarna till helhet

(15)

En ny sektor som samlar allt under ett gemensamt tak möjliggör att verksamheterna kan arbeta tillsammans och planera det gemensamma fritid- och kulturutbudet på ett annat sätt än tidigare. Tidigare har respektive fritidsgård, bibliotek och träffpunkt samt Livslust arrangerat aktiviteter på olika sätt och med olika förutsättningar. Genom att satsa på ett kulturutbud för hela stadsdelen som vänder sig till alla blir det tydligare för invånaren vad denne kan hitta vad som erbjuds. Programutbud ska planeras och arrangeras tillsammans med medarbetare och invånare och besökare utifrån delaktighet och behov, samt arrangeras tillsammans med volontärer och föreningar. Samverkan kring utbud behöver också ske mellan stadsdelen och kulturförvaltningen. Utbudet ska anpassas efter verksamhetens resurser vad avser planering och genomförande. Gemensamt fokus ökar också förutsättningarna till jämlikhet över stadsdelen där alla ges samma förutsättningar kring deltagande.

Från egen regi till gemensamt ansvarstagande

En viktig del av verksamheten och utbudet bygger på samverkan med andra aktörer så som kulturförvaltningen, bolag, och det lokala civilsamhället. Biblioteket kommer fortsättningsvis, även om de övergår till Kulturförvaltningen, ha en betydelsefull roll för stadsdelshuset

Formerna för hur detta behöver utredas och säkerställas genom överenskommelser mellan Stadsdelen och Kulturförvaltningen. Andra samverkansparter är skolorna i stadsdelen. Skolan ses som en viktig arena och mötesplats i lokalsamhället och samarbetet mellan skolan och sektorn behöver stärkas.

Vidare behöver samverkan och utveckling med andra aktörer, såsom civilsamhället, utvecklas kring hur stadsdelen kan bli en jämlik stadsdel. Verksamheten ska aktivt söka aktörer att samarbeta med för att ge unga och äldre tillgång till mer verksamhet. Att fokusera på att utveckla områden, arenor och mötesplatser i lokalsamhället, tillsammans med andra stärker stadsdelens möjligheter att uppnå måluppfyllelse. Att samverka med andra aktörer och samordna gemensamma aktiviteter och arrangemang, ökar möjligheteten till en mer tillgängligt och bredare kultur och fritidsverksamhet.

Anpassning av verksamhet

Med mindre resurser för mötesplatser och fritidsverksamhet behöver verksamheten anpassas.

Den öppna dropin tiden som erbjuds idag behöver minska i omfattning, vilket i sig inte nödvändigt vis innebära mindre fritidsverksamhet.

Färre medarbetare

För att anpassa verksamheten efter de ekonomiska resurserna behöver volymen minska vad gäller antalet medarbetare.

Färre egna mötesplatser

Stadsdelen egna mötesplatser behöver minska i omfattning. Utifrån stadsdelens geografiska struktur behöver det finnas arenor och mötesplatser att bedriva verksamhet inom, samt möta besökare som en fast punkt. Sektorn behöver inte själv ha ansvaret för mötesplatserna utan samutnyttjande av befintliga lokaler och arenor är nödvändigt.

Förändrad organisation

Sektor samhälle och Kultur behöver förändra sin organisation för att möjliggöra effektivare resursanvändning av personal och verksamhetsmedel. Medarbetare som ska arbeta med aktiviteter, arrangemang och mötesplatser behöver finnas inom samma enhet. Det ger möjlighet till flexiblare lösningar och hållbar planering och ökad måluppfyllelse.

(16)

Förändrad ledningsorganisation

Idag har sektorn 4 enhetschefer. Två inom fritidsverksamheten, en för förebyggande och en chef för biblioteket. Bibliotekschefen kommer gå över till kulturförvaltningen och påverkas inte av förändringen. Utifrån att verksamheten minskar i volym behöver ledningsstrukturen anpassas efter uppdraget och minskas med en chef.

Medskapande och dialog

För att klara de ekonomiska utmaningar som stadsdelen står inför måste en förändring påbörjas. Medarbetarnas röster är viktiga i det fortsatta arbetet. När verksamheter genomför stora förändringsarbete är det viktigt att skapa förutsättningar för information, dialog och medskapande. Under hösten kommer medarbetare ges möjlighet att på olika sätt delta i arbetet. Vidare kommer risk- och konsekvensanalyser att göras.

Sammanfattande bedömning

Genom förändrade arbetssätt med mötesplatser som verktyg bedömer sektorn att stadsdelen kan tillhanda hålla jämlika, tillgängliga och trygga arenor för såväl äldre som yngre.

Förändrade arbetssätt kommer att ställa högre krav på flexibilitet, mobilitet och tillgänglighet i annan form. Vidare stärks möjligheten att arbeta såväl generationsöverskridande och

gränsöverskridande, främst genom ny sektor men också genom effektivisering av verksamhet, där vi lägger fokus på gemensamt kultur- och fritidsutbud som riktar sig till alla, utifrån intressen och behov.

(17)

Bilaga 1

Sammanfattning av medarbetardialogen kring generationsöverskridande mötesplatser Medarbetardialog

En halvdagsworkshop med medarbetare fritidsverksamheten, biblioteken, äldreomsorgens förebyggandeenhet, funktionshinderområdet och utvecklingsavdelning, genomfördes den 6 december. Ca 47 medarbetare deltog i workshopen (7 av dem vid ett senare tillfälle) och i grupper diskuterades fyra olika frågeställningar, se nedan.

Utredningen väljer att lyfta fram nedanstående idéer, tankar, farhågor och synpunkter som medarbetarna delade med sig av.

Hur skulle framtidens generationsöverskridande mötesplats i Norra Hisingen se ut om du fick bestämma?

En generationsöverskridande mötesplats är en plats som ALLA människor har tillgång till och där ALLA känner sig välkomna och trygga. Detta kräver ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt hos medarbetarna. En generationsöverskridande mötesplats behöver inte innebära att alla aktiviteter måste vara öppna för alla. Det måste finnas möjlighet att utifrån behov ha riktad verksamhet för vissa grupper. Lokalerna är flexibla och väl anpassade för en mängd olika typer av verksamhet som svarar mot behoven av både riktad verksamhet och öppen verksamhet. Viktigt är att lära av varandra. Mötesplatsen har generösa öppettider- den är öppen på kvällar och helger. Hos medarbetarna finns flera olika kompetenser som kan möta besökares olika behov och medarbetarna skapar tillsammans med besökare, föreningar och andra aktörer mötesplatsen. Medarbetarna känner gemensamt ansvar för besökarna. Det är också viktigt att det finns café eller restaurang på mötesplatsen.

Vilka kompetenser behövs vid våra framtida generationsöverskridande mötesplatser?

Här diskuterads både formell kompetens och mer personliga färdigheter. Vid

gruppdiskussionerna framhölls alla de yrken som finns representerade vid de mötesplatser som redan finns idag såsom ungdomshandledare, bibliotekarie, äldresamordnare,

processledare, receptionist, vaktmästare med flera. Det framkom också tankar om

professioner som inte finns vid befintliga mötesplatser exempelvis kultursamordnare och kulturpedagog, ljud- och ljustekniker, coacher och socialarbetare. Viktiga personliga förmågor är bland anat att ha ett gott bemötande, kunna samarbeta och samordna, vara inlyssnande, lösningsfokuserad, coachande, pedagogisk och kontaktskapande.

Vilka risker ser du med framtida generationsöverskridande mötesplatser?

Medarbetarna ser en rad risker med generationsöverskridande mötesplatser. Att identifiera risker är en viktig del i en eventuell förändring. Många medarbetare uttryckte farhågan att brukare drabbas på olika sätt exempelvis att mötesplatsen kan upplevas som otrygg och att besökare inte känner sig hemma, att det kan uppstå konflikter mellan olika målgrupper och intressen. När de ekonomiska resurserna blir mindre finns det risk att fler arbetsuppgifter läggs på medarbetarna och att arbetet gemensamma arbetssätt på mötesplatserna leder till att kompetens inte tas tillvara och därmed försvinner. Vad gäller styrning, ledning och

organisation framkommer risker som otydlig ansvarsfördelning och problem med

samordning. En samordnare för varje mötesplats är något som återkommer som en viktig funktion när flera verksamheter oh professioner ska arbeta mer tillsammans.

Vilka möjligheter ser du med framtida generationsöverskridande mötesplatser?

(18)

Möjligheterna med generationsöverskridande är många enligt förvaltningens medarbetare.

Besökare får tillgång till fler kompetenser hos medarbetarna och ökad samverkan mellan olika typer av verksamhet och möten med fler brukare ger nya idéer och perspektiv vilket i sin tur kan utveckla och bredda verksamheten. En mötesplats där människor möts över

generationsgränserna är trygghetsskapande och ökar tolerans mellan åldersgrupper. Möjlighet till delaktighet och inflytande, medskapande och erfarenhetsutbyte ökar. Detta stärker

relationer människor emellan och ökar tilliten.