BARNBOKSLUT Verksamhetsår 2019

BARNBOKSLUT

Verksamhetsår 2019

2 Kontakt:

Jaqueline Nilsén

Strateg, mänskliga rättigheter med fokus barnrätt Stadskontoret

Tfn: 036-10 61 09

E-post: jaqueline.nilsen@jonkoping.se Foto: Jimmy Nyström

3

Förord

Jönköpings kommun tar varje år fram ett barnbokslut som är en sammanställning av verksamheternas olika mål, insatser och resultat under det gångna året. Barnbokslutet har till uppgift att belysa hur beslut och insatser har haft effekt för barn och unga i Jönköpings kommun och är ett viktigt verktyg för att synliggöra barn och ungas livssituation i kommunen, utifrån rättigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Syftet med Jönköpings kommuns barnbokslut är att skildra implementeringen av barnkonventionen inom kommunens olika verksamheter, få en bild av hur livssituationen är för barn och unga och hur beslutsfattande påverkat barn och unga i kommunen.

Barnbokslutet ska också ge en helhetsbild av och vara ett samlat dokument om prioriteringar och insatser som gjorts och bör göras inom de olika verksamheterna framöver, för att tillgodose barnets rättigheter.

Årets barnbokslut är det åttonde barnbokslutet i ordningen och är ett levande dokument.

Det finns mycket att vara stolt över när det kommer till arbete med barnets rättigheter i Jönköpings kommun. Arbetet med att synliggöra barnets rättigheter inom de olika verksamhetsprocesserna går stadigt framåt, vilket är viktigt för barn och unga som medborgare i Jönköpings kommun. Trots att arbetet kommit långt finns det alltid saker att förbättra för att tillgodose barnens rättigheter utifrån barnkonventionen.

4

Innehållsförteckning

Inledning och syfte 1

Barnkonventionen 2

Nationell utblick 3

Barnkonventionen som lag 3

Agenda 2030 4

Barnrättsarbetet i Jönköpings kommun 5

Mål och uppföljning 5

Barnrätt i nämnder och verksamhetsplaner 6

Kunskaps- och kompetensförsörjning 9

Förankring och implementering 10

Hur mår barnen? 12

Indikatorer och mätning 12

Delaktighet och inflytande 15

Utvärdering handlingsplan samverkan för barns och ungas hälsa 16 Barn som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda 17

Barn med funktionsnedsättning 17

Barn som upplever eller bevittnar våld eller övergrepp i hemmet 18

Barn som anhöriga 19

Ohälsa bland unga HBTQ-personer 20

Utvecklingsområden och rekommendationer 22

1

Inledning och syfte

Jönköpings kommuns barnbokslut är ett verktyg för att synliggöra barns livsvillkor och arbetet med barnets rättigheter. Det ska också följa upp förändringar som skett under året för kommuninvånarna under 18 år.

Sedan 2012 finns det i Jönköpings kommun en strategisk och förvaltningsövergripande funktion med uppgift att driva på och stödja utvecklingen av barnrättsarbetet i kommunen framåt. Det är strategens uppgift att sammanställa ett barnbokslut för att synliggöra hur beslut, aktiviteter eller budget påverkar barns livsvillkor i Jönköpings kommun.¹

Årets barnbokslut är det åttonde i ordningen och har fyra huvudsyften:

 Följa upp och utvärdera nämndernas arbete med barnets rätt i beslutsfattande.

 Följa upp genomförda särskilda insatser som berör barn och unga.

 Ge en analys och en helhetsbedömning av nämndernas verksamheter utifrån ett barnrättsperspektiv.

 Ge förslag på inriktningar och prioriteringar inför kommande år.

Jönköpings kommuns barnbokslut sammanställs årligen, med en djupare analys var fjärde år.² Den djupare analysen genomförs i samband med uppföljningen av samverkansplanen för barn och ungas hälsa. För att få ett helhetsperspektiv rörande barns livsvillkor i Jönköpings kommun krävs samverkan både internt och externt. Genom samverkan kan viktiga områden belysas och insatser göras för att tillgodose barns rättigheter.

Jönköpings kommuns barnbokslut för 2019 är indelat i sex kapitel:

Kapitel 1 redogör för FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Kapitel 2 ger en nationell utblick av barnrättsarbetet.

Kapitel 3 visar hur långt Jönköpings kommun kommit i utvecklingen av barnrättsarbetet.

Kapitel 4 visar vad statistik säger om hur kommunens barn mår.

Kapitel 5 pekar på grupper av barn som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda.

Kapitel 6 utvecklingsområden och rekommendationer i barnrättsarbetet.

I sammanhanget bör påpekas att de insatser och aktiviteter som analyserats i barnbokslutet utgått från det 2019 års förutsättningar. Under 2019 var barnkonventionen ännu inte svensk lag, vilket satte andra förväntningar på förvaltningarna och nämnderna.

Det innebär också att grunder som barnbokslutet analyseras utefter kan komma att förändras framöver, efter barnkonventionens laginförande 1 januari 2020.

1 Kommunfullmäktiges beslut 2012-10-18 § 300; Bilaga 2012-07-29; Ks/2012:169 105.

2 Ks/2018:128 710 113.

2

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) fastställer barnets grundläggande mänskliga rättigheter. Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989 och Sverige ratificerade konventionen 1990, som ett av de första länderna i världen. Det innebär att Sverige bundit sig folkrättsligt till att förverkliga barnkonventionen.

Rättigheterna i barnkonventionen är barnets, inte barns. Det handlar om varje enskilt barn.

Genom barnkonventionen är varje människa under 18 år är ett barn och har specifika rättigheter.³ Barnkonventionen består av 54 artiklar, som ska läsas som en helhet, varav fyra artiklar är konventionens huvudprinciper:

Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3 Barnets bästa ska bedömas och beaktas i alla åtgärder som berör ett barn.

Artikel 6 Varje barn här rätt att leva och utvecklas.

Artikel 12 Varje barn har rätt till att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör barnet.

Barnkonventionen har även två principer som berör konventionens genomförande:

Artikel 4 Staterna ska till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.

Artikel 42 Konventionens principer och artiklar ska genom lämpliga och aktiva åtgärder göras kända för såväl barn som vuxna.

Arbetet med barnets rättigheter är inte bara viktigt inom de verksamheter som möter barn dagligen och har ett tydligt fokus på barn, så som socialtjänst, skola eller barnomsorg.

Barnets rättigheter är minst lika viktiga inom t.ex. kultur- och fritidssektorn, samhällsbyggnad eller tekniska- och miljöfrågor. Det krävs därför att personal inom alla verksamheter har kunskap om barnets rättigheter och villkor.

Barnets rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna. Därför bör de mänskliga rättigheternas principer för genomförande – icke-diskriminering, jämlikhet, delaktighet, inkludering, transparens och ansvar – beaktas.

3 Barnkonventionen artikel 1.

3

Nationell utblick

Den 13 juni 2018 beslutade riksdagen att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Beslutet innebär att barnkonventionen kommer få en ställning som lag och förhoppningen är att konventionen därigenom kommer få en tydligare ställning i den svenska rättstillämpningen, då domstolar och myndigheter kan tillämpa den i förhållande till annan lagstiftning.

Barnkonventionen som lag

För kommunsverige innebär laginförandet bland annat att barnkonventionen som svensk lag får en starkare ställning. Det finns i Sverige en stark tradition av att följa lagar. Fram till idag har det inte alltid funnits kunskap om barnkonventionens rättsstatus, vilket inneburit att den i många fall tolkats som ett råd eller riktlinje i arbetet med barnrättsfrågor.⁴

Inför lagförslaget gjordes en statlig utredning, men också en utredning av myndigheten Barnombudsmannen (BO), där tillämpningen av barnkonventionen utreddes.

Utredningarna visade på fyra nyckelpunkter där barnets rättigheter inte alltid tillgodoses:

Barn ses inte som rättighetsbärare. Föräldrarätten väger ofta tyngre än barnets rättigheter och barn har ofta svårt att få hjälp från vuxenvärlden – vuxenvärlden lyssnar inte.

Barnets bästa utreds inte ordentligt. I utredningar är resonemangen ofta allmänt hållna och utgår inte från det individuella barnet. Barn faller också ofta mellan stolarna p.g.a.

myndigheternas arbete i stuprör.

Barnets rätt att komma till tals tillgodoses inte. Barn blir inte tillfrågade eller pratade med alternativt får barnet frågor om irrelevanta saker. Det finns också en svårighet att se barnets åsikt i utredningar och hur den beaktats.

Det finns en kompetens- och kunskapsbrist kring barnets rättigheter.

Kartläggning av svensk lagstiftning och praxis

Inför laginförandet beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge stöd i det fortsatta transformeringsarbetet av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden och att skapa bättre förutsättningar för att utveckla processtöd för myndigheter och andra verksamheter.⁵ Utredaren har begärt att få förlängd utredningstid och uppdraget ska därför redovisas under november 2020.

4 Se bl.a. barnombudsmannen.se – frågor och svar inför att barnkonventionen blir svensk lag; prop.

2017/18:186 s. 1.

5 Se dir. 2018:20 s. 4.

4

Vägledning i tolkning och tillämpning av barnkonventionen

Under maj 2018 gavs Karin Åhman, lektor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, i uppdrag att utforma en vägledning som stöd i tillvägagångssätt vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen utifrån en nationell kontext.⁶ Vägledningen⁷ publicerades den 13 november 2019. Vägledningen innehåller bland annat en redogörelse för folkrättsliga rättskällor och tolkningsregler, samt hjälpmedel vid tolkning av barnkonventionen.

Kunskaps- och stödjandeuppdrag

Under 2017-2019 har Barnombudsmannen (BO) haft ett regeringsuppdrag att stödja kommuner, regioner och särskilt berörda myndigheter med tillämpningen av barnets rättigheter utifrån barnkonventionen. Uppdraget har genomförts genom bland annat webbsända seminarier med olika tematiska utgångspunkter, framtagandet av en webbutbildning samt framtagandet av ett digitalt processtöd riktat till kommuner, regioner och myndigheter.

I samband med publiceringen av Vägledningen gavs BO regeringsuppdraget att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser under 2019-2020.⁸ Uppdraget riktas framförallt mot statliga myndigheter, kommuner och landsting, vilka är viktiga för att barnets rättigheter ska få genomslag.

Agenda 2030

I september 2015 antogs Agenda 2030 med 17 globala mål för en hållbar utveckling. Målen gäller alla väldens länder och ska bidra till en miljömässig, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Under de globala målen finns 169 delmål samt indikatorer för att mäta framstegen. Alla mål, och delmål, är integrerade med varandra och är därför odelbara.

De globala målen är ett komplement till FN:s olika konventioner och arbetet med mänskliga rättigheter. Målen har stark koppling till barnkonventionen och är därför också viktiga i arbetet för att stärka barnets rättigheter. Bland annat har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gjort en presentation om hur barnets rättigheter går att finna i de olika målen, men också UNICEF har tagit fram en text som tydliggör kopplingarna mellan barnkonventionens olika artiklar och målen i Agenda 2030.⁹

6 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/11/regeringen-beslutar-om-utbildningsinsatser-om- vagledning-vid-tolkning-av-barnkonventionen/.

7 DS 2019:23 Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter.

8 https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2019/11/uppdrag-att-genomfora-utbildnings--och-

spridningsinsatser-om-vagledningen-vid-tolkning-och-tillampning-av-fns-konvention-om-barnets-rattigheter /.

9https://skr.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattigheter/utbildningarbarne tsrattigheter.8995.html; Unicef De Globala målen och Barns Rättigheter.

5

Barnrättsarbetet i Jönköpings kommun

För att få genomslag i barnrättsarbetet är det viktigt med en tydlig förankring.

Det krävs till exempel att det finns beslut fattat kring arbetsmetoder för implementeringen av barnkonventionen i det dagliga arbetet, på alla nivåer.

Mål och uppföljning

För att varje barn i Jönköpings kommun ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen behöver kommunen veta hur de beslut som fattas påverkar olika grupper av barn. Det krävs då olika former av kartläggning och datainsamling för att synliggöra skillnader och förändringar i barns uppväxtvillkor.

Jönköpings kommuns barnrättsarbete utgår i stort från den nationella strategin för barnets rättigheter¹⁰ och FNs konvention för barnets rättigheter (barnkonventionen). I kommunens verksamhets- och investeringsplan för 2019 var det framförallt fyra mål som helt eller delvis hade bäring för barns livsvillkor och rättigheter:

- Alla kvinnor och män, flickor och pojkar, som är invånare eller vistas i Jönköpings kommun ska ha rätt till bemötande, service och myndighetsutövning som är likvärdig oavsett kön.

- Små barn behöver små barngrupper och god personaltäthet. Målet för barngruppernas storlek ska vara max 12 barn i småbarnsgrupp och 18 barn i syskongrupp. Personaltätheten ska vara 5 eller färre barn per årsarbetare.

- [...] Andelen pojkar och flickor som i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet och som fullföljer gymnasieutbildningen med en examen inom tre år ska öka.

- Värdegrundsarbete ska genomsyra all skolverksamhet och alla barn och elever ska känna sig trygga, sedda och respekterade för den de är.

Jönköpings kommuns barnrättsarbete har inte några tydliga inriktningsmål eller måldokument kopplat till just arbetet med barnkonventionen och barnets rättigheter. I barnbokslutet för 2017 och 2018 rekommenderades att kommunens nämnder, utifrån respektive uppdrag och arbeten, skulle överväga att beakta den nationella strategin i arbetet med barnets rättigheter vid verksamhetsspecifika målsättningar.

Kommentar mål och uppföljning

En svårighet i barnrättsarbetet för Jönköpings kommun är att kommunen inte har någon förvaltningsövergripande målsättning rörande barnrättsarbetet. De mål som syns i verksamhets- och investeringsplanen för 2019 är inte utformade eller anpassade för att det

10 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, Dnr S2010.026.

6

övergripande barnrättsarbetet ska kunna genomsyra hela kommunens arbete. Därtill har målen varken någon tydlig utgångspunkt i barnkonventionen eller rättighetsaspekt i sin skrivning. Det finns med andra ord områden som berör flickor och pojkar¹¹ och deras rättigheter som inte täcks upp av den kommungemensamma verksamhetsplaneringen.

Dock är det viktigt att poängtera att det finns mål som är relevanta för barnets rättigheter som tas upp i nämndernas egna verksamhetsplaner.

Till årets sammanställning av barnbokslutet står det klart att samtliga nämnder inte beaktat tidigare rekommendation och uppdrag om att utgå från den nationella strategin i målsättningar som berör barn. Inom vissa nämnder finns det tydliga uppdrag genom lagstiftning att arbeta utifrån barnkonventionen, exempelvis i skollag och socialtjänstlag, men det finns flera nämnder där så inte är fallet och det blir där tydligt att barnets rättigheter får ”stå åt sidan” för andra perspektiv när det inte finns lokala målskrivningar. Det är trots allt viktigt att poängtera att nämnderna på olika sätt bedriver arbeten för att öka och tillgodose barn sina rättigheter, men det kan vara möjligt att få en större inverkan för barns rätt om de lokala utmaningarna för Jönköpings kommun tydliggörs. En möjlighet är exempelvis att nyttja barnbokslutet i arbetet – vilken till stor del ser över barnets rättigheter ur ett lokalt perspektiv.

I utvecklingen av barnrättsarbetet och arbetet med att sätta mål finns god statistik att ta tillvara. Bland annat genomförs årliga hälsosamtal med barn från förskoleklass upp till årskurs 2 på gymnasiet. Dessutom genomförs också enkäter så som Ung Livsstil och Folkhälsa ung/ ANDTS regelbundet. Dessa verktyg ger möjlighet att dels sätta mål utifrån områden där barns och ungas livsvillkor behöver utvecklas, dels följa upp mål.

Barnrätt i nämnder och verksamhetsplaner

Under året har kommunens nämnder gjort olika insatser för att tillgodose kommunens flickor och pojkar sina rättigheter och för att driva barnrättsarbetet framåt. Nedan visas ett utdrag av dessa. Insatserna är inte alltid tydliggjorda i verksamhetsplanerna och det kan också vara så att insatserna pågått genom samverkan och under flera år.

I barnrättsarbetet är det viktigt att se över vilka resultat och effekt insatsen fått för de barn som varit målgruppen. Om det är en insats som nyligen genomförts är det inte alltid möjligt, men det kan ändå finnas en intention bakom insatsen och en önskad effekt kan då eventuellt beskrivas.

Individ- och Familjeomsorgsnämnd

Under året har nämnden bland annat genomförts en genomlysning kring placerade barns syn på hur de upplever möjligheten att påverka sin egen situation. Genomlysningen genomfördes genom bland annat intervjuer och enkätfrågor och svaren från barnen utgjorde underlag till fortsatta insatser. Exempel på två förslag efter genomlysningen:

-

11 Barnbokslutet tittar på skillnader utifrån juridiskt kön – flicka eller pojke, kvinna eller man.

7

-

Nämnden genomför årligen flera arbeten för att bland annat öka barns och ungas delaktighet, inflytande och inkludering, exempel på sådana är samverkan med Barnahus och Signs of Safety. En utmaning för dessa arbeten är att se hur de olika insatserna har effekt för det enskilda barnet, på lång och på kort sikt.

Socialnämnd

Nämnden gjorde 2018, inför påbörjandet av laginförandet, en satsning med utbildningar och information om barnkonventionen för bland annat chefer och handläggare i funktionshinderomsorgen. Efter utbildningarna togs riktlinjer om att fortsättningsvis arbeta vidare utefter den information och kunskap utbildningarna gav och utifrån dessa riktlinjer har barnrättsarbetet sedan fortsatt.

Nämnden har under året bland annat genomfört en kartläggning av arbetet med barn och unga med psykisk ohälsa inom nämndens verksamheter. Arbetet är pågående och en del i uppdraget är också att identifiera när barn ”faller mellan stolarna” i organisationen.¹²

Inför det kommande året ser nämnden utmaningar i utbildnings- och kompetensbehov utifrån barnkonventionen som lag. Dessutom finns det utmaningar i att all personal som möter barn ska känna att de har kunskap om och känner sig trygga i att samtala med barn och att se barnrättsperspektivet i arbetet.

Äldrenämnd

Inom nämndens uppdrag ingår inte bara arbete för äldre, utan också hälso- och sjukvårds- verksamhet. Det är oftast inom det här området som verksamheter möter barn. Ett viktigt arbete är att genomföra samtal med både barn och förälder om insatser för de fall där barnet är patient.

Nämnden ser att det finns utvecklingsbehov i de fall där flickor och pojkar är anhöriga, både inom äldreverksamhet och inom sjuk- och hälsovårdsverksamhet. Det rör bland annat när ett barn är anhörig till ett syskon eller förälder med insatser, men också när ett barn är anhörig till en äldre släkting eller mor/farförälder. Det finns rutiner för hur arbetet med barn som anhöriga ska genomföras, men utmaningen är att dessa behöver utvecklas och nya metoder arbetas fram, då flickors och pojkars situation ofta är olik den vuxna som anhörig.

Utbildnings- och arbetsmarknad och Barn- och utbildningsnämnd

Nämnderna har under det senaste året bland annat genomfört en stor satsning för en likvärdig skola. I arbetet har bland annat ingått processtöd, utbildningsinsatser och systematiskt arbete för att se över och tillgodose alla barn deras rätt till en likvärdig skola.

Syftet har dessutom varit att skapa större likvärdighet och ge stöd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling eller trakasserier.

12 Att barn faller mellan stolarna i många verksamheter nationellt var också någonting som

barnombudsmannen uppmärksammade i sin nationella kartläggning av barnets rättigheter, inför laginförandet av barnkonventionen.

8

Inom ramen för elev- och hälsoenhetens arbete genomförs varje år hälsosamtal med barn och unga från förskoleklass till år 2 på gymnasiet. Arbetet bidrar till att barn och unga får möjlighet att samtala kring och få kunskap om frågor som berör sin egen hälsa.

Inom ramen för flera av nämndens verksamheter finns det tydliga kopplingar mellan lag och barnkonventionen, exempelvis skollagen. Trots det ser nämnden ett behov av att bli bättre på att synliggöra kopplingen mellan flera verksamheter och barnkonventionen, samt att kartlägga behovet av kompetensutveckling om barnets rättigheter.

Vidare ser nämnden en utmaning och utvecklingsområde i att tillgänglighetsarbetet behöver bli mer strategiskt och systematiskt. Arbetet behöver bli mer förebyggande istället för reaktivt, som idag, vilket skulle innebära att fler barn med funktionsnedsättning skulle få sina rättigheter tillgodosedda.

Teknisk nämnd

Inom nämndens arbete är frågor som berör flickor och pojkar genom exempelvis trygghetsskapande belysning och tillgänglighet till lek- och kommunala platser prioriterade.

I arbetet med barnrättsfrågor arbetar nämnden för att skapa delaktighet vid ny- och ombyggnationer.

Under året har nämnden bland annat förstärkt inspektionen av lekplatser och kommunala ytor i anslutning till skolgårdar. Detta för att skapa större trygghet för barn att vistas på dessa platser, på och efter skoltid

Nämnden ser en utmaning i att hitta forum och plattformar för att skapa kontinuerlig dialog med barn och unga i frågor som berör dem, inom de områden som nämnden verkar. Det är också en utmaning att synliggöra barnrättsperspektiven i utredningar och ärenden, vilket behöver utvecklas.

Stadsbyggnadsnämnd

Under året har nämnden bland annat genomfört projektet Parklets, ett arbete som syftat till att lyfta frågor om barns och ungas närvaro i stadsmiljön. Arbetet gjordes i samverkan med förskolebarn från Huskvarna. Projektet skapade stor debatt då parkeringsplatser togs bort under en vecka för att skapa utrymme för lekytor. Nämnden summerade debatten:

parkeringar är viktigare än barnets plats i den offentliga miljön.

Nämnden ser en utmaning i kunskap och kompetens om barnkonventionen bland både medarbetare, chefer och förtroendevalda, framförallt kopplat till att barnkonventionen blivit lag. Det finns också en efterfrågan och utmaning i att skapa forum och plattformar för flickor och pojkar att göras delaktiga i nämndens olika verksamhetsfrågor.

Räddningstjänst

Under året har bland annat ett arbete för att revidera brandskyddsutbildningar för elever i åk 2 genomförts. I arbete var eleverna själva inkluderade och delaktiga i både utvärdering av tidigare utbildning, ny utbildning och framtagandet av material.

Räddningstjänsten har genomfört riktade utbildningsinsatser för samtlig personal rörande värdegrund, bemötande och mänskliga rättigheter, där barnrätt inkluderats. Trots det finns

9

utmaningar kopplat till kunskap om den nya lagen och dess innebörd i räddningstjänstens arbete. Vidare ser räddningstjänsten ytterligare utmaningar och utvecklingsbehov i arbete för att förbättra återkopplingen till barn som varit involverade i arrangemang eller aktiviteter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Nämnden delar årligen ut ett miljöpris till förskola/skola. Arbetet med och runt miljöpriset syftar till att uppmärksamma flickor och pojkar om deras rätt till hälsa och att det också är kopplat till en god miljö.

Nämnden ser utmaningar i att barnrättsarbetet idag är separerat den ordinarie verksamheten och ser att barnrättsarbetet, likt övriga perspektiv, bör integreras i det löpande arbetet med och hanteringen av ärenden.

Kultur- och fritidsnämnd

Under året har nämnden rustat inför att barnkonventionen blivit lag. Detta gjordes bland annat genom en förvaltningsdag med en utbildning och workshop för samtliga medarbetare, där syftet dels var att stärka kunskaperna om rättigheterna och dels tydliggöra hur barnkonventionen som lag påverkar nämndens olika verksamheter.

Nämnden ser fortsatt utmaningar i kunskap, då personal och förtroendevalda behöver detta för att ta bra beslut för barnets rättigheter. Vidare finns det utmaningar i att synliggöra barnrättsfrågan i budgetprocess och verksamhetsplanering samt att genomföra regelbundna konsekvensanalyser utifrån barnets rättigheter.

Kunskaps- och kompetensförsörjning

Under 2014-2017 genomfördes flera utbildningar om barnkonventionen av stadskontoret.

Utbildningarna riktades till all personal inom kommunens verksamheter, men var också öppen för civilsamhällesorganisationer och andra att delta i. En uppskattning är att drygt 1200 personer från kommunens verksamheter genomförde en grundutbildning i barn- konventionen under dessa fyra år. Efter 2018 har utbildning genomförts av stadskontoret på efterfrågan från förvaltningar, varpå enskilda förvaltningar valt att fortsatt genomföra regelbundna utbildningsinsatser både för nyanställda och övrig personal.

Efter utbildningssatsningen finns fortsatt efterfrågan på kompetens- och kunskapshöjning om både mänskliga rättigheter och barnkonventionen bland kommunens medarbetare, chefer och förtroendevalda, särskilt då kopplat till barnkonventionens införande i svensk lagstiftning. Kunskap är en av de viktigaste nycklarna till genomförandet av alla mänskliga rättigheter, vilket också är något som lyfts av utredningen till barnkonventionens laginförande samt av Barnombudsmannen.

Under hösten 2019 genomfördes en tvådagars regional konferens i samverkan men bland annat Jönköping University, Länsstyrelsen Jönköpings län och Region Jönköpings län.

Konferensen hade utgångspunkt i barnkonventionens laginförande och riktade sig till båda förtroendevalda, chefer och medarbetare inom flera organisationer och verksamheter.

Konferensen var uppskattad och efterfrågad vilket innebar att den snabbt blev fullbokad.

Flera av Jönköpings kommuns förtroendevalda och personal som ville gå fick inte möjlighet. Bland annat barn- och utbildningsnämnden efterfrågade då en liknande utbildning från stadskontorets strateg för barnrätt och barn- och elevombudet på

10

utbildningsförvaltningen. Av den anledningen gick stadskontoret under hösten 2019 ut med ett erbjudande till samtliga nämnder om en utbildning och workshop kring barnkonventionen, varav samtliga nämnder utom äldrenämnden tackat ja till erbjudandet.

Utbildningssatsningen planeras genomföras under våren 2020.

Förankring och implementering

En grundsten för att se framgångarna i barnrättsarbetet är att se hur väl det implementerats. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram en checklista för att ge en överblick kring hur barnrättsarbetet utvecklas i en kommun. Checklistan tar upp åtgärder som kommunen bör vidta, på alla nivåer.

Vid en översyn av Jönköpings kommuns utveckling av barnrättsarbetet mot checklistan finns det en del att uppmärksamma. Naturligt kan vissa av punkterna på enskild basis diskuteras, exempelvis genomförs vissa arbeten regelbundet inom vissa förvaltningar varpå mer sällan eller aldrig inom andra. Dock är checklistan fortfarande användbar vid en översyn av helheten av kommunens barnrättsarbete.

Jönköpings kommun kan bocka av flera av punkterna på SKR:s checklista:

Kommunfullmäktige har beslutat att arbeta med barnkonventionen, barnrättsarbetet Checklista för barnrättsarbete

 Mycket på plats

 Delvis, på väg

 Se över arbetet

Barnrättsarbetet är förankrat i den politiska ledningen

 Kommunfullmäktige har fattat beslut om att arbeta med barnkonventionen.

 Barnrättsarbetet återrapporteras och revideras regelbundet.

 Budgeten har ett barnrättsperspektiv.

 De förtroendevalda har grundläggande kunskaper om konventionen.

 Styrdokument innehar ett barnrättsperspektiv.

 Kunskap och statistik om barns villkor tjänar som underlag för beslut.

 Det finns personer och resurser avsatta på förvaltningarna för barnrättsarbetet.

Barnrättsarbetet är långsiktigt

 Det finns en långsiktig plan för arbetet med barnrätt, som är tvärpolitisk förankrad.

 Det erbjuds återkommande barnrättsutbildningar.

 En centralt placerad person har till uppgift att driva barnrättsfrågor.

 Rutiner att informera barn och vuxna om barnets rättigheter finns.

 Det finns en instans dit barn kan vända sig om de fått sina rättigheter kränkta.

Barnkonventionen är väl förankrad i hela organisationen

 Medarbetare och chefer har tillräckliga kunskaper om konventionen.

 Barnrättsfrågor diskuteras i centrala forum på varje arbetsplats.

Kunskapen om barns villkor är god

 Barnkonsekvensanalyser är rutin.

 Rutiner för att inhämta barns synpunkter finns.

 Rutiner att lyssna på enskilda barn i ärenden som berör dem finns.

 Det finns rutiner för prövning av barnets bästa i alla verksamheter.

11

återrapporteras regelbundet, samt en centralt placerad funktion driver det övergripande barnrättsarbetet. Däremot finns det flera punkter där kommunen har ett påbörjat arbete (de gulmarkerade punkterna), men där det krävs ytterligare satsningar för att få barnrättsarbetet på plats. Det handlar bland annat om att kunskap och statistik om barns livsvillkor och att särskilt utsatta grupper av barn behöver identifieras vid beslutsunderlag, vilket i stort är en del av en konsekvensanalys. Det tidigare gjorts upprepade försök att skapa arbetssätt för barnkonsekvensanalyser, vilka dessvärre inte uppfyllt syftet eller där genomförarna (medarbetare, chefer eller förtroendevalda) svarat slentrianmässigt på frågorna eller inte gjort en konsekvensbeskrivning – om detta är gjort på grund av kunskapsbrist eller för att frågan inte anses viktigt är oklart – vilket gör att genomförandet av detta fortfarande är en olöst fråga. Vidare handlar det också om att det bör finnas resurser och personal avsatta att bevaka barnrättsfrågorna på varje förvaltning, vilket idag finns på fem av åtta förvaltningar men det är inte alltid tydligt hur uppdraget ser ut eller vilket mandat personerna har. Till sist behövs ytterligare rutiner för att inhämta barns synpunkter till verksamheterna. Idag finns olika rutiner inom de olika förvaltningarna och detta är också någonting som flera nämnder lyfter som en utmaning, att få kontakt med och hitta rutiner för att föra dialog med barn och unga.

De mest centrala delarna av checklistan att lyfta är däremot de rödmarkerade punkterna.

Återkommande i barnbokslutet i år, och tidigare år, är avsaknaden av en långsiktig plan för barnrättsarbetet som dessutom är tvärpolitiskt förankrad samt ett barnrättsperspektiv i budget och verksamhetsplanering. En långsiktig plan för barnrättsarbetet viktig för att sätta en riktning för utvecklingsarbetet av barnrättsfrågorna i Jönköpings kommun. Angående barnrättsperspektiv i budget och verksamhetsplan är det en fråga som inte bara berör barnrättsperspektivet utan också flera perspektiv inom paraplyet mänskliga rättigheter.

Svårigheter med att barnrättsarbetet inte kopplas till den ordinarie verksamhetsplaneringen och uppföljningen är också någonting som lyfts av flera nämnder.

Kommentarer förankring och implementering

Barnrättsarbetet är väl förankrat inom den politiska ledningen och rutiner för arbetet har växt fram med tiden. Dock finns det fortsatt arbete att göra bland annat för att öka barns och ungas delaktighet och inflytande i kommunens verksamheter och nämnder samt att öka kunskap om barnets rättigheter.

Jönköpings kommun avser att besluta om ett program för social hållbarhet under 2020.

Inom ramen för programmet kommer också barnrättsperspektivet att vara en del, tillsammans med övriga perspektiv i paraplyet mänskliga rättigheter, och det finns möjlighet att i programmet lyfta områden som särskild berör barn. Programmet kan då vara ett stöd i målsättning och arbete med mänskliga rättigheter och därigenom barnrätt.

Barnkonsekvensanalyser är något som kommunens förvaltningar och nämnder överlag behöver bli bättre på. Det finns metodstöd för konsekvensanalyser framtagna, vilka är tillgängliga för all personal på kommunens intranätssida. Tydligare rutiner behöver arbetas fram på varje arbetsplats för att genomföra analyser och för att dessa ska bli en integrerad del av arbetet, samt att detta efterfrågas av nämnderna.

12

Hur mår barnen?

Att undersöka och mäta hur barn och unga i Jönköpings kommun mår är av stor vikt. Inte bara då de omfattar 22 procent av kommunens invånare, utan också för att det speglar hur kommunens olika insatser haft effekt för barns och ungas rättigheter och livsvillkor. Nedan följer en redogörelse för indikatorer och mätningar, möjligheten till delaktighet och inflytande samt en sammanfattning av samverkansarbetet för barns och ungas hälsa.

Under tredje kvartalet 2019 hade Jönköpings kommun 140 797 invånare varav 31 044 är barn.¹³ Antalet kommuninvånare mellan 0-18 år är 22 procent av den totala folkmängden i Jönköpings kommun.

De allra flesta barn i Jönköpings kommun har det bra. De går på en skola där de trivs, har vänner och förstående vuxna i sin närhet och upplever att de har en meningsfull fritid. Trots det är det inte alla barn som upplever att de mår bra och det finns omständigheter som berör barns livsvillkor som kan förbättras.

Indikatorer och mätning

I barnrättsarbetet används olika indikatorer och mätningar, dels beroende av vilka frågor som ska följas upp, dels görs de olika uppföljningarna av barns och ungas livsvillkor av olika verksamheter. Till barnbokslutet har använts bland annat resultat från:

- Skolnärvarostatistik.

- Skolresultat.

- ANDTS¹⁴ - Enkäter besvarade av ungdomar i åk 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten genomförs vart annat år, ena året av Jönköpings kommun och andra gången genom enkäten Folkhälsa Ung.

13 Av dessa är 15 936 pojkar och 15 108 flickor.

14 Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spel.

Antal invånare i procent

Vuxna Barn 0

5000 10000

0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år

13-15 år

16-18 år

Så många barn bor i Jönköpings kommun 2019

Totalt Pojkar Flickor

Figur 2 Diagrammet visar hur många barn i olika åldrar som bor i Jönköpings kommun

Figur 1 Bilden visar hur stor procent av invånarna i kommunen som är barn.

13

- Hälsosamtal¹⁵ - är personliga samtal med elever i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt år 2 på gymnasiet. Samtalen genomförs med skolornas sjuksköterskor och informationen sammanställs genom utbildningsförvaltningens elevhälsoenhet.

Indikatorerna mäter olika områden av barns och ungas liv, men genom dem går det att få en bild av barns och ungas livsvillkor. Flera av de olika mätningarna har gjorts under lång tid, vilket gör det möjligt att gå tillbaka och följa eventuella trender eller förändringar.

Skolresultat och skolnärvaro

Arbete för barns rätt till utveckling och skolgång pågår i Jönköping och trenden i skolresultat jämfört med rikssnittet ser bra ut. Däremot finns en negativ trend där resultaten mellan flickor och pojkar minskar på riksnivå, medan skillnaderna mellan flickor och pojkar i Jönköpings kommun ökar. Det finns fortfarande betydelsefulla skillnader i skolnärvaron, som kan sägas påverka rätten till utvecklig, mellan barn i olika stadsdelar och skolområden, utifrån kön, funktionsnedsättning eller socioekonomisk bakgrund.

Elever i Jönköpings kommun uppnår generellt höga skolresultat i jämförelse med andra kommuner i motsvarande storlek. Såväl grundskolan som gymnasiet följer dock riket som helhet när det gäller skillnader i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar, det vill säga flickor har högre betyg än pojkar. I grundskolan har flickorna som gick ut åk 9 ett högre genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) på alla skolorna och kvinnorna som gick ut åk 3 på gymnasiet har ett högre genomsnittligt betyg, när man slår ihop alla de gymnasie- gemensamma ämnena, på alla gymnasieskolorna. I sammanhanget kan nämnas att när det gäller andelen behöriga till gymnasiet är andelen av pojkarna i Jönköpings kommun högre än andelen av flickorna på riksnivå.¹⁶

Forskning visar att elever som klarar grundskolan är den i särklass viktigaste skyddsfaktorn för att barn och unga ska få en god uppväxt och sedan kunna leva ett gott vuxenliv. Av den anledningen är det viktigt att fånga upp de elever som har en lång närvaro, för att kunna utreda och göra insatser för individen. Elever i Jönköpings kommun med mindre än 70 procent närvaro i skolan är i snitt 1 procent för elever i årskurs 1-6 och 5 procent för elever i årskurs 7-9. Skillnaderna mellan skolområden varierar däremot stort. Som exempel har Attarpskolan 7-9 registrerat drygt 2 procent, medan Rosenlundsskolan 7-9 har registrerat 6 procent med elever som har mindre än 70 procent närvaro. Det är oklart vad skillnaderna beror på, men en orsak skulle kunna vara olika rutiner mellan skolorna i att föra närvarostatistik.

Diskriminering, kränkningar och trakasserier

Antalet anmälningar av kränkningar och trakasserier har ökat de senaste åren. Det är dock stora skillnader mellan skolorna. Enligt skollagen ska rektorn göra en anmälan så snart någon upplever en kränkning. Sen är det vid den påföljande utredningen som det ska visa sig om så verkligen är fallet, det vill säga om det har funnits uppsåt i den kränkande handlingen. När det gäller trakasserier och sexuella trakasserier ska åtgärder sättas in oavsett om det finns ett uppsåt.

15 Samtal med elever i förskoleklass, åk 4, 7 och 2 på gymnasiet.

16 Barn- och utbildningsnämndens redogörelse till barnbokslutet.

14

Under året har barn- och elevombudet genomfört både förebyggande och åtgärdande insatser. Det handlar om såväl processtöd (sex grundskolor, två förskolor och en gymnasieskola), utbildning (tre grundskolor, en förskola, grupper med chefer och strateger) och hantering av kränkningsärenden (52, varav 39 i grundskolan, 5 i förskolan och 5 i gymnasiet och vuxenutbildningen).

Barn- och utbildningsnämnden har sett en koppling mellan barn- och elevombudets utbildningar om kränkande behandling och diskriminering och antalet anmälningar. Det kan tyda på en ökad uppmärksamhet när det gäller att upptäcka olika former av kränkningar, men också en ökad medvetenhet om skolans/förskolans ansvar enligt skollag och diskrimineringslag. Även efterfrågan på information, stöd och vägledning tenderar att öka efter en utbildningsinsats.

När det gäller förskolan är antalet anmälningar mycket lågt. Det kan bero på att det finns en problematik kring att skollagens formuleringar är svårare att applicera på förskolans verksamhet. Det är svårare att avgöra när någon upplever sig kränkt. Det är också svårare för yngre barn att avgöra när det finns uppsåt i en kränkande handling.

Trender i mående och hälsa

Av flickor och pojkar i åk 4, 7 och 2 på gymnasiet är det cirka 1,3 procent som uppger att de trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan, i svaren är det inte nämnvärd skillnad mellan kön.

Av flickor och pojkar i samma grupp uppger 60-80 procent att de upplever att de får lagom mycket sömn. Den stora skillnaden är påtaglig mellan pojkar och flickor i årskurs 4 jämfört med elever i årskurs 7 och år 2 på gymnasiet. Av de svarande eleverna i åk 4 uppger närmare 80 procent att de upplever att de får lagom mycket sömn, men till åk 7 har den siffran sjunkit till i snitt 67 procent (varav flickor uppger ca 62 procent och pojkar 73 procent). Vad denna förändring beror på är oklart, men just sömn är något som forskning visar har en stor påverkan på barns och ungas skolresultat och mående i övrigt.

Andelen flickor och pojkar i år 2 på gymnasiet som i hälsosamtalen svarat att de inte använt eller provat tobak svarar fler flickor (97,3 procent) än pojkar (90,6 procent) att de inte provat eller nyttjar någon tobak i form av snus eller cigaretter. I Jönköping, liksom i riket, visar årliga mätningar att ungas nyttjande av alkohol och tobak stadigt minskar, medan nyttjandet av droger eller andra narkotiska preparat under de senaste 10 årens mätningar ligger relativt stabilt, men är en klar riskfaktor för ungas hälsa.¹⁷ Dock finns det tendenser på att narkotikaanvändning kryper neråt i åldrarna bland Jönköpings barn och unga.

Kommentar indikatorer och mätning

Barn och ungas känsla av trygghet och frihet från kränkningar och trakasserier är en viktig faktor för barns rättigheter och livsvillkor. Det förebyggande arbetet kan alltid utvecklas och förbättras för att säkra varje barns rättighet till en trygg skolmiljö. I det arbetet är en viktig del jämställdhetsarbetet, att arbeta mot könsstereotypa normer, där det ibland krävs särskilda åtgärder med fokus på flickor eller på pojkar.

17 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Skolelevers drogvanor 2019.

15

Resultaten av ungas bruk av alkohol, tobak och droger är en positiva trend för det hälsoförebyggande och främjande arbetet för barns och ungas hälsa. Jönköpings kommun arbetar aktivt med frågorna och har länge genomfört enkäten ANDTS och Folkhälsa ung.

Just det förebyggande arbetet för att motverka både ungas användande av tobak, droger och narkotika, men också det våldspreventiva arbetet är något som visat sig ha positiva effekter för ungas hälsa och det är därför viktigt att fortsätta och utveckla arbetet.

Delaktighet och inflytande

Människor är delaktiga när de vet om och förstår hur de kan ta tillvara sina mänskliga rättigheter, så också barn. Delaktighet är en grundsten för allt rättighetsarbete och är i barnrättsfrågorna en nyckel i implementeringen av barnkonventionen. Om alla nämnder beslutar att inhämta barns synpunkter och ta dem tillvara kan också barnvänliga rutiner växa fram – vilket också är något som kan ha en positiv påverkan för andra utsatta grupper.

Myndighetssverige har fått hård kritik rörande barns delaktighet och inflytande. I utredningen till barnkonventionen som lag konstaterades att offentlig verksamhet många gånger är otillgängliga för barn eller inte anpassade för flickors och pojkars förutsättningar, vilket gör det svårt för dem att ta tillvara på och utkräva sina rättigheter.¹⁸

Något som är tydligt i Jönköpings kommun är att det i mångt och mycket finns en önskan och efterfrågan om att göra barn och unga delaktiga i nämndernas verksamheter.

Utmaningarna är ofta att det är svårt att hitta strukturer för att komma i kontakt med barn och unga, att göra dialoger rutinmässigt eller att insatser för att göra barn och unga delaktiga i arbetsprocessen inte planeras in. En annan utmaning är att många dialoger med flickor och pojkar görs i samverkan med kommunens olika skolor, vilket är svårt då skolan ofta har en hög arbetsbelastning i övrigt.

I sammanhanget är det viktigt att poängtera att flera insatser regelbundet görs och har gjorts under året för att öka barns och ungas delaktighet i verksamheterna – både som grupp och för det enskilda barnet – något som kan läsas i de särskilda insatserna som nämnderna rapporterat. Under året beslutades också att från kommunfullmäktiges sida genomföra årliga dialoger med ungdomar, så kallade demokratidialoger med start hösten 2020, i syfte att lyfta barns och ungas möjlighet att påverka kommunens verksamheter samt ge möjlighet att byta tankar, kunskap och idéer kring demokrati och samhällsfrågor.

Kommentar delaktighet och inflytande

Barn är delaktiga när de får vara delaktiga och där de vet om sina rättigheter. Det bör därför finnas olika forum eller plattformar för barns delaktighet och inflytande som flickor och pojkar själva kan vara med att utforma, men som också kan vara anpassade dels till verksamheterna, dels på en förvaltningsövergripande nivå. Sådana forum är också en del i att öka tillgängligheten för barn och unga att kunna vända sig direkt till verksamheterna för att kunna ställa frågor eller lämna synpunkter.

Arbetet med barns delaktighet har resulterat i flera aktiviteter, insatser och beslut, vilket fört frågan framåt. Trots det finns mycket kvar att göra för att hitta en regelbundenhet och tydlig

18 SOU 2016:19

16

struktur för flickors och pojkars delaktighet, arbetet för att informera om deras rättigheter och underlätta för barn och unga i kontakt med kommunens verksamheter.

Utvärdering handlingsplan samverkan för barns och ungas hälsa

I Jönköpings kommuns samverkansstruktur för barns och ungas hälsa ingår social- förvaltning, utbildningsförvaltning, kultur- och fritidsförvaltning och stadskontoret. Sedan 2011 finns en handlingsplan med aktiviteter och insatser för att öka barns och ungas hälsa.

Nedan presenteras en sammanställning av resultatet för handlingsplanen 2016-2019.¹⁹

Från att tidigare ha identifierat sammanhang för samverkan kring barns och ungas hälsa, har handlingsplanen 2016-2019 fokuserat på områden som behöver bli bättre för barn, med utgångspunkt i barnkonventionen. Utifrån områdena har sedan samverkansaktiviteter identifierats. Under 2016-2019 har samverkansstrukturen arbetat med rätt till hälsa, rätt till trygghet, rätt till inflytande och rätt till utveckling.

Resultat

Inom några områden går det att se förändringar i positiv eller negativ riktning. Det positiva är att barn och unga tycks sova fler timmar per dygn. Det är positivt att ungas alkohol-bruk håller sig på jämförelsevis låga nivåer. Allt fler verksamheter har rutiner för att fråga barn och unga om de utsatts för våld i nära relationer

Inom några områden är siffrorna i stort sett oförändrade. Tandhälsan ligger på samma höga nivå under hela planperioden. De flesta yngre barnen äter frukost och lunch varje dag. Även när det gäller att bli erbjuden och att använda narkotika håller de relativt låga siffrorna i sig. Om att vara nöjd med sig själv svarar yngre barn och högstadieungdomar att de är nöjda i väldigt stor utsträckning, samma höga nivå som det varit tidigare.

Det är oroande att barn och unga rör sig allt mindre. Undersökningarna visar att gymnasie- ungdomar slarvar mer med att äta regelbundet. Gymnasieungdomar är i något mindre grad nöjda med sig själva – det är ett oroande tecken som det behöver arbetas vidare med.

Sammanfattning

Det hinner hända mycket på fyra år. Satsningar som gjordes i handlingsplanens början har av olika anledningar avslutats, för att de varit tillfälliga eller för att de ekonomiska förutsättningarna förändrats. En del satsningar har visat sig svåra att genomföra.

Sammantaget har mycket gjorts i samverkan under planperioden. Handlingsplanen har varit ett använt redskap. Det kan vara svårt att utvärdera vilken skillnad en handlingsplan för samverkan gör. Det är många faktorer som påverkar utvecklingen och svårt att säga vilken aktivitet som leder till vilket resultat. Det går att konstatera att en del av de mätpunkter som används i handlingsplanen visar på god utveckling, medan andra tycks tyda på att situationen för barn och unga i Jönköping blivit svårare.

Det får konstateras att en gemensamt utarbetad handlingsplan utgör ett stöd i det svåra arbete som behöver göras i samverkan, när det inte räcker med en verksamhets insatser.

19 Bifogat finns en komplett utvärdering av handlingsplanen för 2016-2019.

17

Barn som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda

Trots ett gediget och många gånger väl utvecklat barnrättsarbete finns det barn som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Det handlar om grupper av barn som är särskilt utsatta och där medarbetare eller andra uppmärksammat att det finns brister eller stora utvecklingsmöjligheter.

Denna del belyser ett urval av barn och unga som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda utifrån det arbete som Jönköpings kommun genomför. Det handlar bland annat om sådant som lyfts i nämndernas svar till sammanställningen av barnbokslutet, men också sådant som strategen för barnrätt uppmärksammat. I sammanhanget bör tilläggas att det utöver de tre grupper av barn som belyses nedan finns ytterligare grupper av barn där man behöver vara särskilt vaksam kring hur barnets rättigheter tillgodoses.

Barn med funktionsnedsättning

Barnkonventionen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning betonar att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett liv som är fullvärdigt och anständigt samt rätten att få delta i samhället på lika villkor. För att kunna utöva rättigheten ska det finnas stöd som är anpassat till individens funktionsnedsättning och ålder. I barnkonventionens 2 artikel klargörs att funktionsnedsättning är en diskrimineringsgrund just på grund av att barn med någon form av funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp.

Det är inte alltid som barn med funktionsnedsättning får det stöd som de behöver för att kunna nå så långt som möjligt i skolan. Ofta är det bristen på tillgänglighet som pekas ut som en av orsakerna och elever kan få vänta länge på att få det stöd som de har rätt till.²⁰

Ett funktionsrättsperspektiv behövs inom utbildningar på olika nivåer för att skapa både fysiska och praktiska förutsättningar för elever att kunna ta del av utbildningen. Att skapa en tillgänglig läromiljö kan handla om att säkerställa att utbildningssystemet är tillräckligt flexibelt för att kunna möta människors olika förutsättningar, talanger och fulla utvecklingspotential. Det kan också handla om att ha ett utvecklat och tillgängligt system för att säkerställa individuella anpassningar och stöd där eleven behöver detta för att klara av målen.²¹ Att ha tillgängliga läromedel och en tillgänglig läromiljö är två grundläggande förutsättningar för deltagande och genomförande av utbildning. För elever med funktions- nedsättning är den generella läromiljön, kvaliteten i undervisningen och på elevhälsan, ändamålsenliga lokaler samt tillgången på ändamålsenligt stöd av särskild vikt.²²

20 En funktionshinderpolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle, Myndigheten för delaktighet, 2016.

21 Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2018, Myndigheten för delaktighet, 2019.

22 Ibid.

18

Jönköpings kommuns rapport av programmet Ett samhälle för alla uppmärksammar bland annat att kommunens skolor och förskolor har olika förutsättningar för att arbeta med tillgängligheten. En del skolor har brister i den fysiska miljön, men även i den pedagogiska och sociala, vilka tillsammans skapar förutsättningar för lärande och utveckling för eleven i en tillgänglig läromiljö. De olika delarna är beroende av varandra och främjar eller hindrar arbetet för tillgänglighet och följaktligen elevens möjlighet till en likvärdig skolgång.²³ I arbetet för att öka tillgängligheten arbetar utbildningsförvaltningen med den tillgänglighetsmodell som Specialpedagogiska myndigheten utvecklat. Modellen omfattar såväl sociala, pedagogiska och fysiska aspekter av miljön. Därtill erbjuder förvaltningen riktat stöd till i form av föreläsningar eller kompetensutvecklingspaket till verksamheterna.

Kommentar barn med funktionsnedsättning

Varje barn och ungdom, flicka som pojke, med någon form av funktionsnedsättning har rätt till förutsättningar för att utvecklas på lika villkor som andra barn. Det är därför viktigt att kommunen säkerställer att varje barn med funktionsnedsättning kan nå målen i skolan, utifrån sina individuella förutsättningar, genom tillgång till tillgänglig och god utbildning i tillgängliga lokaler. Det bör också finnas särskilt stöd till det barn som behöver det. Att lärare och skolpersonal har kunskap om hur funktionshinder kan avhjälpas och förebyggas är viktigt, då det skapar en trygg, inkluderande och ändamålsenlig läromiljö för eleven.

Vidare är det också av vikt att det finns en fungerande samverkan mellan olika skolenheter och skolformer, mellan skolan och andra aktörer, så som skolskjuts eller liknande, för att skapa goda förutsättningar för varje barn att kunna delta i utbildningen på lika villkor som andra barn. Både utbildningsförvaltning och socialtjänst har ett ansvar för att rättigheterna för barn med funktionsnedsättning tillgodoses, varför det är viktigt att stärka och utveckla ett barnrättsperspektiv vid såväl myndighetsutövning som verkställighet.

Barn som upplever eller bevittnar våld eller övergrepp i hemmet

Barn som på olika sätt upplever våld har rätt till stöd utifrån sina egna behov och förutsättningar. Flickor och pojkar som upplever, bevittnar eller utsätts för våld i hemmet är särskilt utsatta. Det är socialnämndens ansvar att, utan dröjsmål, inleda utredning om ett barns behov av skydd, stöd och hjälp vid kännedom om att ett barn kan ha utsatts för eller bevittnat våld av en närstående.²⁴ Vid misstanke om att ett barn utsatts för våld bör socialnämnden skyndsamt göra en polisanmälan, om det inte strider mot barnets bästa.²⁵

Enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapportering för 2018 anmäldes omkring 23 800 misshandelsbrott mott barn i åldrarna 0-17 år, varav 3 990 av dessa mot barn i åldern 0-6 år. Den reella omfattningen av barnmisshandel är svår att ta reda på, då en stor andel inte polisanmäls. Sedan 2009 har det totala antalet anmälningar om misshandelsbrott mot barn ökat med cirka 25 procent. Hur många av de anmälda barnmisshandelsärendena som geografiskt kan kopplas till Jönköpings kommun är oklart.²⁶

23 Ett samhälle för alla – programuppföljning 2019.

24 SOSFS 2014:4.

25 SOSF 2014:6.

26 BRÅ statistik kring barnmisshandel, https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran- brottstyper/barnmisshandel.html#Misstankta.

19

Jönköpings kommuns socialnämnd beslutade 2015 om en långsiktig strategi och handlingsplan för arbetet med våld i nära relation. Strategin är i dagsläget under revidering och ett nytt kommunövergripande program för arbetet mot våld i nära relation håller på att tas fram. I den långsiktiga strategin från 2015 tydliggörs att barn som bevittnat eller utsatts för våld är en målgrupp som är särskilt utsatt och där symptomen eller uttrycken för barnets situation av en våldshändelse kan variera, men att de allra flesta barn är i behov av någon form av stöd eller behandling.²⁷ I det våldsförebyggande och reaktiva arbetet samverkar kommunen också med Regionen, polisen, Barnahus m.fl. för att stödja barnet som utsatts för eller bevittnat våld.

Kommentar barn som upplever eller bevittnar våld eller övergrepp i hemmet

I arbetet med våld i nära relationer är det viktigt att tydliggöra barnet som part eller offer, i både styrdokument, program, handlings- och åtgärdsplaner. Kommunens medarbetare som arbetar med och möter flickor och pojkar i dessa situationer har ofta goda kunskaper kring tillvägagångssätt, men det är inte alltid som barnen uttrycks som part i kommunens styrdokument. Det är därför viktigt att tydliggöra att våld i nära relation inte är synonymt med mäns våld mot kvinnor eller våld mellan/mot vuxna, utan att det i dessa sammanhang också finns fler parter, så som barn, som berörs.

Vidare är det viktigt att alltid inleda en utredning om barns behov av stöd och hjälp vid en misstanke om att ett barn upplevt våld. Att flickor och pojkar har likvärdig tillgång till stöd och hjälp är också något som påverkar barnets rätt till goda livsvillkor, jämlikhet och jämställdhet. Det ska inte spela någon roll var i kommunen barnet bor eller befinner sig om det finns en misstanke om brott, utan varje flicka eller pojke ska bemötas likvärdigt, icke- diskriminerande och att barnet får stöd och hjälp utifrån sitt individuella behov.

Barn som anhöriga

För många barn är det vardag att leva och växa upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder eller annan nära familjemedlem missbrukar, har psykisk ohälsa, har en allvarlig sjukdom, en funktionsnedsättning eller plötsligt avlider. För det barn som lever under de här omständigheterna kan det innebära oro, ett orimligt ansvarstagande, förändringar i vardagen eller svåra traumatiska upplevelser. Det kan leda till svårigheter i skolgång, egen ohälsa eller andra negativa konsekvenser på sikt. Stöd till barn som är anhöriga är ett lagstadgat ansvar inom hälso- och sjukvården och en viktig uppgift inom socialtjänsten, förskola och skola.²⁸

Socialtjänstlagen stadgar ett starkt ansvar för kommunen an ge skydd och stöd för barn så att de får växa upp under goda och trygga uppväxtvillkor, men också att erbjuda stöd vid svåra livssituationer. Vidare ger Lagen om stöd och service (LSS) rätt till stöd till vissa personer med funktionsnedsättning. Lagstiftning tydliggör att den vuxna föräldern har ansvar för omsorg för sitt barn till dess att barnet fyllt 18 år. Att ett barn skulle ge omsorg åt sin förälder eller annan familjemedlem (s.k. ung omsorgsgivare) är alltså inte tänkbart, utan det förutsätts att sådan omsorg och stöd ges av samhället.²⁹ Trots lagstiftningen visar studier att närmare 8-17 procent flickor och pojkar i Sverige, under sin uppväxt, tar hand

27 Våld i nära relationer – långsiktig strategi och handlingsprogram 2015-2018.

28 Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Fakta om barn som anhöriga.

29 Ibid.

20

om en vuxen förälder eller nära anhörig som lider av psykisk ohälsa, sjukdom eller missbrukar. Det är också framlagt att barn till missbrukande föräldrar löper dubbelt så stor risk att gå ur grundskolan men ofullständiga betyg, alternativt, om de läser på gymnasiet, inte fullföljer sina gymnasiestudier.³⁰

Gruppen unga omsorgsgivare är endast en av de grupper av barn som anhöriga som är utsatta. Anhörig är barnet också om de exempelvis har ett syskon eller mor/farförälder med en sjukdom, funktionsnedsättning eller som missbrukar. Dock är både lagstiftning och riktlinjer kring dessa förhållanden och situationer oklara.

Jönköpings kommun arbetar med barn som anhöriga på olika sätt. Inom Funktionshinder- omsorgen (FO) har man arbetat med frågorna i ett antal år och 2018 gjordes en intern kartläggning av antalet barn som var anhöriga till någon med insatser från FO.

Kartläggningen visade att ungefär 120-150 barn och unga kan räknas som anhöriga. Dock är det viktigt att understryka att denna siffra inte är helt tillförlitlig, då mätningar och frågor gjordes på olika sätt samt i olika sammanhang.

Flera verksamheter inom Jönköpings kommun arbetar med metoden BRA-samtal³¹ som startades av stiftelsen Allmänna Barnahus 2011. Modellen ska säkerställa att barn som anhöriga får komma till tals och får sina rättigheter tillgodosedda. Den syftar också till att stödja personalen i hur de ska gå tillväga för att uppmärksamma anhöriga barns rätt till information, råd och stöd.

Kommentar barn som anhörig

Att arbeta med gruppen barn som anhöriga är viktig. Inte minst då barns upplevelser och situation ofta kan vara mycket olik den vuxnas. Att ha ett syskon med en sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande kan, liksom för föräldrarna, innebära ett stort ansvar för barnet men det kan också innebära att barnet får mindre tid med sin förälder eller har svårt att ta in information om sitt syskons situation.

Kommunens, och då framförallt FOs, arbete med BRA-samtal är något som växer. Dock finns det fortfarande situationer där modellen inte används, där det är oklart vem som ska genomföra samtalen eller att genomförarna faktiskt inte är de som borde genomföra samtalen – för barnets bästa. Det är också oklart hur metoden ska användas då ett barn är anhörig till ett annat barn, då modellen framförallt är utformad för när barn är anhörig till en vuxen. I arbete är det viktigt att också de verksamheter, förvaltningar och nämnder där barn normalt inte är den naturliga målgruppen, så som exempelvis äldreomsorgen, lyfter frågan kring att barn finns i deras verksamheter, men som anhörig.

Ohälsa bland unga HBTQ-personer

Unga HBTQ-personer mår sämre än andra barn och unga då de allt oftare utsätts för diskriminering, hot och våld. Undersökningar som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) gjort visar att var femte ung homo- och bisexuell person uppgett att de någon gång utsatts för fysiskt våld av en närstående.³²

30 Ibid.

31 Barnets rätt som anhörig.

32 https://www.mucf.se/unga-hbtq-personers-halsa-0

21

Sverige har idag sju diskrimineringsgrunder, där könsidentitet och könsuttryck samt sexuell läggning ingår. Begreppet HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. Studier visar på en trend där unga HBTQ-personers ohälsa ökar. Allt fler unga inom denna grupp uppger att de försökt begå självmord, att de hotats eller utsatts för våld av en närstående och att de har lägre förtroende för polis, sjukvård, socialtjänst eller andra offentliga verksamheter än unga som inte definierar sig inom HBTQ-spektrat.³³

Under 2019 genomfördes en kartläggning av Jönköpings kommuns arbete med HBTQ- frågor, både arbete som riktar sig mot vuxna och till barn och unga, på efterfrågan av nätverket för mänskliga rättigheter och social hållbarhet. I kartläggningen deltog representanter från Qom-ut, Spectra samt personal från Jönköpings förvaltningar. RFSL genomförde 2015 en kommunundersökning där Jönköping visades vara en av 49 kommuner som fått godkänt betyg, samt en av de fem kommuner med högsta betyg i arbetet med HBTQ-frågor. Trots det är upplevelsen från civilsamhällesorganisationer att dessa frågor inte är prioriterade i kommunens arbete, annat än under Pride-veckan.

Kartläggningen av kommunens HBTQ-arbete visade att de förvaltningar som idag arbetar mest med frågorna är kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Detta grundar sig troligen i att dessa nämnder och förvaltningar har ett strukturerat och övergripande HBTQ-arbete. Det pågår arbeten med HBTQ-frågorna också inom de övriga nämnderna och förvaltningarna, exempelvis socialtjänstens fältgrupps samverkansarbete med fritidsgården Brunnen. Men, i de fallen drivs arbetet ofta framåt genom ett individuellt engagemang från medarbetare, vilket i sin tur styr utvecklingen av HBTQ-arbetet, snarare än att det efterfrågas från chefs- eller nämndsnivå. Genomgående finns det en vilja av att arbeta med frågorna inom alla nämnder och förvaltningar, men kartläggningen visar att det finns en osäkerhet i hur det ska genomföras i praktiken.

Kommentar ohälsa bland barn och unga HBTQ-personer

MUCF:s nationella rapport om ohälsa bland unga HBTQ-personer är något som också vittnas om i Jönköpings kommun, bland annat av Qom-ut och Spectra. För barn och unga som identifierar sig inom HBTQ-spektrat handlar det om att få sina rättigheter som barn och människor tillgodosedda, rätt till bemötande och service på samma villkor som andra utan diskriminering, hot, våld eller utanförskap på grund av samhällets normer.

En svårighet i arbetet med och kartläggningen av unga HBTQ-personers hälsa är att det finns lite eller ingen statistik, både lokalt och nationellt. Unga HBTQ-personer vittnar själva om en ökad ohälsa, men det är ofta svårt för verksamheterna att initiera arbeten på grund av för lite fakta. Trots det finns det ett behov av att arbeta med barn och unga i målgruppen för att inte ohälsan ska öka mer, men det är också viktigt att kommunens verksamheter och nämnder arbetar med normer för att minska stigmatiseringen av HBTQ-personer.

33 https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/hbtq/