• No results found

Konjunkturläget, december 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Konjunkturläget, december 2016"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Göran Hjelm

KONJUNKTURINSTITUTET 20 december 2016

Konjunkturläget, december 2016

(2)

Sammanfattning

• Fortsatt stabil internationell konjunkturuppgång

– men betydande politisk osäkerhet

• Högkonjunkturen i Sverige förstärks

– uppgång hotas av tilltagande brist på efterfrågad kompetens

• Låga löneökningar trots fallande arbetslöshet

– Riksbanken tvingas förlita sig på svag växelkurs men misslyckas nå målet under sin prognoshorisont

• Överskott i de offentliga finanserna

– men inget utrymme för ofinansierade reformer i nästa budget

(3)

Prognosen i sammandrag (oktober 2016 inom parentes)

Årlig procentuell förändring respektive procent

1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP

0,4 (0,5) 0,2 (0,2)

0,7 (0,0) Offentligt finansiellt

sparande3

-0,25 (0,50) -0,50 (-0,25)

Reporänta2

1,7 (2,0) 1,6 (1,6)

1,4 (1,4) KPIF

6,3 (6,3) 6,5 (6,4)

6,9 (6,8) Arbetslöshet1

2,0 (1,9) 2,2 (2,1)

3,4 (3,4) BNP

2018 2017

2016

-0,50 (-0,50)

(4)

Fördjupningar

• Så beräknas drivkrafter till BNP

• Utvecklingen på arbetsmarknaden på lång sikt

• Budgetpropositionen för 2017

(5)

Internationell konjunkturutveckling

(6)

Fortsatt stabil internationell konjunkturåterhämtning

18 16

14 12

10 08

06 4

2

0

-2

-4

-6

4

2

0

-2

-4

-6

BNP-gap i OECD

Procent av potentiell BNP, säsongsrensade kvartalsvärden

(7)

Konsumentförtroendet talar för fortsatt återhämtning

16 14

12 10

08 06

2 1 0 -1 -2 -3 -4

2 1 0 -1 -2 -3 -4 USAEuroområdet

Kina

Konsumentförtroende

Standardiserade avvikelser från medelvärde, månadsvärden

(8)

Även förtroendeindikatorer hos företagen något högre än normalt

16 14

12 10

08 06

60 55 50 45 40 35 30

60 55 50 45 40 35 30 USAEuroområdet

Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, månadsvärden

(9)

Investeringar och omläggning av finanspolitiken påskyndar återhämtning i OECD

18 16

14 12

10 08

06 10

5

0

-5

-10

-15

10

5

0

-5

-10

-15 USAEuroområdet

Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring

(10)

USA når konjunkturell balans 2018, euroområdet först 2020

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4

2

0

-2

-4

-6

4

2

0

-2

-4

-6 OECDUSA

Euroområdet

BNP-gap

Procent av potentiell BNP

(11)

Tillväxtekonomierna bidrar till ökad tillväxttakt i världen

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 10

8 6 4 2 0 -2 -4

10 8 6 4 2 0 -2 -4 Världen

OECDTillväxtekonomierna

BNP

Procentuell förändring

(12)

Men i ett historiskt perspektiv växer svensk exportmarknad i långsam takt

Svensk export och svensk exportmarknad Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

17 12

07 02

97 92

87 82

15 10 5 0 -5 -10 -15

15 10 5 0 -5 -10

-15 Svensk export

Svensk exportmarknad

Svensk exportmarknad, medelvärde 1982-2015

(13)

Osäkerheter i den internationella prognosen

• Stor osäkerhet om utvecklingen i USA

• Europasamarbetet under press

• Hårdlandning i Kina (oförändrad)

• Höga tillgångspriser (oförändrad)

(14)

Konjunkturen i Sverige

(15)

Barometern indikerar att efterfrågan är högre än normalt i samtliga branschaggregat

16 14

12 10

08 06

3 2 1 0 -1 -2 -3

3 2 1 0 -1 -2 -3 Näringslivet

Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation

Bygg- och anläggningsverksamhet, orderstock

Efterfrågeläget, nulägesomdöme

Standardiserade avvikelser, säsongsrensade kvartalsvärden

(16)

15 13

11 09

07 05

03 01

75

70

65

60

55

50

75

70

65

60

55

50 Andel

Medelvärde 2001-2016

Andel arbetsställen som högst kan öka produktionen med 10 procent utan att nyrekrytera

Procent, halvårsvärden

Högt resursutnyttjande inom företagen signalerar utbudsbegränsningar och ett högt resursutnyttjande

(17)

Brist på efterfrågad kompetens signalerar också

utbudsbegränsningar och ett högt resursutnyttjande

15 13

11 09

07 70

60 50 40 30 20 10

70 60 50 40 30 20 10 Näringslivet

Näringslivet, medelvärde 2007-2016 Offentlig sektor

Offentlig sektor, medelvärde 2007-2016

Brist på efterfrågad kompetens

Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent, halvårsvärden

(18)

Dagens Konjunkturbarometer indikerar att högkonjunkturen förstärks

18 16

14 12

10 08

06 130

120 110 100 90 80 70 60

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Barometerindikatorn

BNP (höger)

Barometerindikatorn och BNP

Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

(19)

Hushållen och samtliga branschaggregat bidrar till att Barometerindikatorn är högre än normalt

(20)

Export och hushållens konsumtion tar över som drivkrafter för BNP-tillväxten

17 15

13 11

6

4

2

0

-2

6

4

2

0

-2 Hushållens konsumtion

Offentlig konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar

Export BNP

Importjusterat bidrag till BNP-tillväxten Förändring i procent av BNP föregående år

(21)

Konjunkturell nedgång i investeringstillväxten

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 95

93 30

20

10

0

-10

-20

-30

30

20

10

0

-10

-20

-30 Näringslivet exkl. bostäder

Bostäder

Offentliga myndigheter Fasta bruttoinvesteringar

Procentuell förändring, fasta priser

(22)

Även tillväxten i offentlig konsumtion växlar ned

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4

3

2

1

0

-1

-2

4

3

2

1

0

-1

-2 Offentlig konsumtion

Medelvärde 2000-2015

Offentlig konsumtion

Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

(23)

Befolkningen i olika åldersgrupper Procentuell förändring

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 98

96 94

4

3

2

1

0

-1

4

3

2

1

0

-1 Alla åldrar

0-19 år

80 år och äldre

Hög tillväxt i antal unga och antal äldre

(24)

Arbetsmarknad, löner och inflation

(25)

Dagens Konjunkturbarometer pekar mot att

sysselsättningstillväxten blir hög närmsta kvartalen

15 13

11 09

07 05

03 30

20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 Anställningsplaner

Medelvärde 2003-2016

Anställningsplaner i näringslivet Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

(26)

Arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

17 15

13 11

09 07

05 18 16 14 12 10 8 6 4

18 16 14 12 10 8 6 4 Totalt

Inrikes födda Utrikes födda

Arbetslöshet ger en för dyster bild av utrikes föddas utveckling på arbetsmarknaden

������� ö�h�� �%= ����������� ������� ä������

�����������

 

(27)

Arbetskraftsdeltagande

17 15

13 11

09 07

05 74

72

70

68

66

64

74

72

70

68

66

64 Totalt

Inrikes födda Utrikes födda

Procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Deltagandet i arbetskraften har stigit

trendmässigt och kraftigt bland utrikes födda

������� ö�h�� �%= ����������� −������� ä������

�����������

 

(28)

17 15

13 11

09 07

05 70 68 66 64 62 60 58 56 54

70 68 66 64 62 60 58 56 54 Totalt

Inrikes födda Utrikes födda

Sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen 15−74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Sysselsättningsgraden har stigit ca 4 procentenheter sedan 2010 bland utrikes födda

������� ö�h�� �%= ����������� −������� ä������

�����������

 

(29)

Sysselsatta

18 16

14 12

5100

5000

4900

4800

4700

4600

4500

5100

5000

4900

4800

4700

4600

4500 Månadsutfall

Kvartalsprognos

Tusental, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

Nytt AKU-utfall har ej beaktats i prognosen men pekar mot en ännu starkare utveckling i närtid

(30)

Stark efterfrågan på arbetskraft innebär att arbetslösheten fortsätter falla tillbaka

Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet

Procent av arbetskraften respektive potentiell arbetskraft, säsongsrensade kvartalsvärden

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5

9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 Arbetslöshet

J ämviktsarbetslöshet

(31)

Centralt avtalade lönenivåer i hela ekonomin har reviderats upp…

14 12

10 08

06 04

02 00

98 4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5 Avtal, justerade

Avtal, ojusterade

Centrala avtal

Procentuell förändring

(32)

… vilket innebär att löneökning utöver avtal har reviderats ned

14 12

10 08

06 04

02 00

98 2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0 Lön utöver avtal, justerat

Lön utöver avtal, ojusterat Lön utöver avtal

Procentuell förändring

(33)

Ny, lägre bedömning av löneutvecklingen framöver trots högre resursutnyttjande

Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet Procent av potentiell arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4

5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 Arbetsmarknadsgap

Timlön (höger)

(34)

Parternas beteende ger huvudbry för Riksbanken

Bakgrund

• Låg inflation under lång tid  låga inflationsförväntningar

• Industrin sätter märket  speglar inte ekonomin som helhet

• Låg inflation i omvärlden  svaga inflationsimpulser utifrån

Åtgärder och önskade effekter

• Låg ränta under lång tid  ökad efterfrågan i Sverige samt obligationsköp

• Mer expansiv penningpolitik  försvagad växelkurs, starkare nettoexport än i omvärlden högre importerad inflation

• Kommunikation om målets  öka parternas förståelse och betydelse inflationsförväntningar

Icke-önskade effekter

• Fackens avtalskrav har ej ökat  liknande krav 2013, 2016, 2017

• Löneökningar utöver avtal låga  reagerar mindre på arbetslöshet

• Effekter från importerad  upprepade deprecieringar ej hållbar inflation tillfälliga strategi

• Exceptionella huspriser  ökade risker för ekonomin längre fram

(35)

Riksbankens penningpolitik i blixtbelysning – betydligt lägre realräntor än i omvärlden

20 18

16 14

12 10

08 06

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Sverige

USAEuroområdet Reala styrräntor Procent

(36)

Mycket negativa realräntor driver på högkonjunkturen vilket krävs för få upp inflationen till målet

21 19

17 15

13 11

2 1 0 -1 -2 -3 -4

2.4 2.0 1.6 1.2 0.8 0.4 0.0 Realränta

BNP-gap

KPIF-inflation (höger)

Realränta, KPIF-inflation och BNP-gap

Procent respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

(37)

Riksbanken höjer betydligt senare än Fed, ett halvår innan ECB

Styrräntor

Procent, dags- respektive månadsvärden

21 19

17 15

13 11

09 07

6 5 4 3 2 1 0 -1

6 5 4 3 2 1 0 -1 Sverige

Euroområdet

USAEuroområdet, Eonia, månadsgenomsnitt

(38)

Finansiellt och strukturellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP respektive potentiell BNP

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4 3 2 1 0 -1 -2 -3

4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Förändring i strukturellt sparande

Inget utrymme för ofinansierade åtgärder i nästa års budget

(39)

Sammanfattning

• Fortsatt stabil internationell konjunkturuppgång

– men betydande politisk osäkerhet

• Högkonjunkturen i Sverige förstärks

– uppgång hotas av tilltagande brist på efterfrågad kompetens

• Låga löneökningar trots fallande arbetslöshet

– Riksbanken tvingas förlita sig på svag växelkurs men misslyckas nå målet under sin prognoshorisont

• Överskott i de offentliga finanserna

– men inget utrymme för ofinansierade reformer i nästa budget

References

Related documents

• Andra vågen av smittspridningen som sköljer över bland annat Sverige och övriga Europa innebär att återhämtningen bryts det fjärde kvartalet.. • Vaccineringskampanjer

I åldersgruppen 20–64 år steg arbetslösheten bland personer med högst grundskoleutbildning till drygt 25 procent tredje kvartalet 2020 från 20,5 procent fjärde kvartalet

Stabilitets- och till- växtpaktens gränsvärde för det finansiella sparandet i den korri- gerande delen på −3 procent av BNP ger utrymme att försvaga sparandet med ca 150

Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.. Källor: SCB

Sam- mantaget faller tillväxten i näringslivets investeringar exklusive bostäder från drygt 5 procent 2018 till ca 1 procent per år både 2019 och 2020.. Inbromsningen innebär

• Svensk export blir viktig tillväxtmotor 20184. • Sysselsättningen fortsätter

– Lämpligt med åtminstone fullt finansierade reformer i budgeten för

Med andra ord finns ingen vidare kommunikation då blästringen kan börja, antingen i Garp eller på annat sätt, utan arbetarna ser när godsen är redo för blästring (Fältstudie 2