Göran Hjelm
KONJUNKTURINSTITUTET 20 december 2016
Konjunkturläget, december 2016
Sammanfattning
• Fortsatt stabil internationell konjunkturuppgång
– men betydande politisk osäkerhet
• Högkonjunkturen i Sverige förstärks
– uppgång hotas av tilltagande brist på efterfrågad kompetens
• Låga löneökningar trots fallande arbetslöshet
– Riksbanken tvingas förlita sig på svag växelkurs men misslyckas nå målet under sin prognoshorisont
• Överskott i de offentliga finanserna
– men inget utrymme för ofinansierade reformer i nästa budget
Prognosen i sammandrag (oktober 2016 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP
0,4 (0,5) 0,2 (0,2)
0,7 (0,0) Offentligt finansiellt
sparande3
-0,25 (0,50) -0,50 (-0,25)
Reporänta2
1,7 (2,0) 1,6 (1,6)
1,4 (1,4) KPIF
6,3 (6,3) 6,5 (6,4)
6,9 (6,8) Arbetslöshet1
2,0 (1,9) 2,2 (2,1)
3,4 (3,4) BNP
2018 2017
2016
-0,50 (-0,50)
Fördjupningar
• Så beräknas drivkrafter till BNP
• Utvecklingen på arbetsmarknaden på lång sikt
• Budgetpropositionen för 2017
Internationell konjunkturutveckling
Fortsatt stabil internationell konjunkturåterhämtning
18 16
14 12
10 08
06 4
2
0
-2
-4
-6
4
2
0
-2
-4
-6
BNP-gap i OECD
Procent av potentiell BNP, säsongsrensade kvartalsvärden
Konsumentförtroendet talar för fortsatt återhämtning
16 14
12 10
08 06
2 1 0 -1 -2 -3 -4
2 1 0 -1 -2 -3 -4 USAEuroområdet
Kina
Konsumentförtroende
Standardiserade avvikelser från medelvärde, månadsvärden
Även förtroendeindikatorer hos företagen något högre än normalt
16 14
12 10
08 06
60 55 50 45 40 35 30
60 55 50 45 40 35 30 USAEuroområdet
Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, månadsvärden
Investeringar och omläggning av finanspolitiken påskyndar återhämtning i OECD
18 16
14 12
10 08
06 10
5
0
-5
-10
-15
10
5
0
-5
-10
-15 USAEuroområdet
Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring
USA når konjunkturell balans 2018, euroområdet först 2020
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 4
2
0
-2
-4
-6
4
2
0
-2
-4
-6 OECDUSA
Euroområdet
BNP-gap
Procent av potentiell BNP
Tillväxtekonomierna bidrar till ökad tillväxttakt i världen
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 10
8 6 4 2 0 -2 -4
10 8 6 4 2 0 -2 -4 Världen
OECDTillväxtekonomierna
BNP
Procentuell förändring
Men i ett historiskt perspektiv växer svensk exportmarknad i långsam takt
Svensk export och svensk exportmarknad Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
17 12
07 02
97 92
87 82
15 10 5 0 -5 -10 -15
15 10 5 0 -5 -10
-15 Svensk export
Svensk exportmarknad
Svensk exportmarknad, medelvärde 1982-2015
Osäkerheter i den internationella prognosen
• Stor osäkerhet om utvecklingen i USA
• Europasamarbetet under press
• Hårdlandning i Kina (oförändrad)
• Höga tillgångspriser (oförändrad)
Konjunkturen i Sverige
Barometern indikerar att efterfrågan är högre än normalt i samtliga branschaggregat
16 14
12 10
08 06
3 2 1 0 -1 -2 -3
3 2 1 0 -1 -2 -3 Näringslivet
Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation
Bygg- och anläggningsverksamhet, orderstock
Efterfrågeläget, nulägesomdöme
Standardiserade avvikelser, säsongsrensade kvartalsvärden
15 13
11 09
07 05
03 01
75
70
65
60
55
50
75
70
65
60
55
50 Andel
Medelvärde 2001-2016
Andel arbetsställen som högst kan öka produktionen med 10 procent utan att nyrekrytera
Procent, halvårsvärden
Högt resursutnyttjande inom företagen signalerar utbudsbegränsningar och ett högt resursutnyttjande
Brist på efterfrågad kompetens signalerar också
utbudsbegränsningar och ett högt resursutnyttjande
15 13
11 09
07 70
60 50 40 30 20 10
70 60 50 40 30 20 10 Näringslivet
Näringslivet, medelvärde 2007-2016 Offentlig sektor
Offentlig sektor, medelvärde 2007-2016
Brist på efterfrågad kompetens
Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent, halvårsvärden
Dagens Konjunkturbarometer indikerar att högkonjunkturen förstärks
18 16
14 12
10 08
06 130
120 110 100 90 80 70 60
3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Barometerindikatorn
BNP (höger)
Barometerindikatorn och BNP
Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Hushållen och samtliga branschaggregat bidrar till att Barometerindikatorn är högre än normalt
Export och hushållens konsumtion tar över som drivkrafter för BNP-tillväxten
17 15
13 11
6
4
2
0
-2
6
4
2
0
-2 Hushållens konsumtion
Offentlig konsumtion
Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar
Export BNP
Importjusterat bidrag till BNP-tillväxten Förändring i procent av BNP föregående år
Konjunkturell nedgång i investeringstillväxten
17 15
13 11
09 07
05 03
01 99
97 95
93 30
20
10
0
-10
-20
-30
30
20
10
0
-10
-20
-30 Näringslivet exkl. bostäder
Bostäder
Offentliga myndigheter Fasta bruttoinvesteringar
Procentuell förändring, fasta priser
Även tillväxten i offentlig konsumtion växlar ned
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 4
3
2
1
0
-1
-2
4
3
2
1
0
-1
-2 Offentlig konsumtion
Medelvärde 2000-2015
Offentlig konsumtion
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Befolkningen i olika åldersgrupper Procentuell förändring
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 98
96 94
4
3
2
1
0
-1
4
3
2
1
0
-1 Alla åldrar
0-19 år
80 år och äldre
Hög tillväxt i antal unga och antal äldre
Arbetsmarknad, löner och inflation
Dagens Konjunkturbarometer pekar mot att
sysselsättningstillväxten blir hög närmsta kvartalen
15 13
11 09
07 05
03 30
20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 Anställningsplaner
Medelvärde 2003-2016
Anställningsplaner i näringslivet Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
Arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
17 15
13 11
09 07
05 18 16 14 12 10 8 6 4
18 16 14 12 10 8 6 4 Totalt
Inrikes födda Utrikes födda
Arbetslöshet ger en för dyster bild av utrikes föddas utveckling på arbetsmarknaden
������� ö�h�� �%= ����������� − ������� ä������
�����������
Arbetskraftsdeltagande
17 15
13 11
09 07
05 74
72
70
68
66
64
74
72
70
68
66
64 Totalt
Inrikes födda Utrikes födda
Procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden
Deltagandet i arbetskraften har stigit
trendmässigt och kraftigt bland utrikes födda
������� ö�h�� �%= ����������� −������� ä������
�����������
17 15
13 11
09 07
05 70 68 66 64 62 60 58 56 54
70 68 66 64 62 60 58 56 54 Totalt
Inrikes födda Utrikes födda
Sysselsättningsgrad
Procent av befolkningen 15−74 år, säsongsrensade kvartalsvärden
Sysselsättningsgraden har stigit ca 4 procentenheter sedan 2010 bland utrikes födda
������� ö�h�� �%= ����������� −������� ä������
�����������
Sysselsatta
18 16
14 12
5100
5000
4900
4800
4700
4600
4500
5100
5000
4900
4800
4700
4600
4500 Månadsutfall
Kvartalsprognos
Tusental, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden
Nytt AKU-utfall har ej beaktats i prognosen men pekar mot en ännu starkare utveckling i närtid
Stark efterfrågan på arbetskraft innebär att arbetslösheten fortsätter falla tillbaka
Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften respektive potentiell arbetskraft, säsongsrensade kvartalsvärden
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5
9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 Arbetslöshet
J ämviktsarbetslöshet
Centralt avtalade lönenivåer i hela ekonomin har reviderats upp…
14 12
10 08
06 04
02 00
98 4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5 Avtal, justerade
Avtal, ojusterade
Centrala avtal
Procentuell förändring
… vilket innebär att löneökning utöver avtal har reviderats ned
14 12
10 08
06 04
02 00
98 2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0 Lön utöver avtal, justerat
Lön utöver avtal, ojusterat Lön utöver avtal
Procentuell förändring
Ny, lägre bedömning av löneutvecklingen framöver trots högre resursutnyttjande
Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet Procent av potentiell arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4
5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 Arbetsmarknadsgap
Timlön (höger)
Parternas beteende ger huvudbry för Riksbanken
Bakgrund
• Låg inflation under lång tid låga inflationsförväntningar
• Industrin sätter märket speglar inte ekonomin som helhet
• Låg inflation i omvärlden svaga inflationsimpulser utifrån
Åtgärder och önskade effekter
• Låg ränta under lång tid ökad efterfrågan i Sverige samt obligationsköp
• Mer expansiv penningpolitik försvagad växelkurs, starkare nettoexport än i omvärlden högre importerad inflation
• Kommunikation om målets öka parternas förståelse och betydelse inflationsförväntningar
Icke-önskade effekter
• Fackens avtalskrav har ej ökat liknande krav 2013, 2016, 2017
• Löneökningar utöver avtal låga reagerar mindre på arbetslöshet
• Effekter från importerad upprepade deprecieringar ej hållbar inflation tillfälliga strategi
• Exceptionella huspriser ökade risker för ekonomin längre fram
Riksbankens penningpolitik i blixtbelysning – betydligt lägre realräntor än i omvärlden
20 18
16 14
12 10
08 06
3 2 1 0 -1 -2 -3 -4
3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Sverige
USAEuroområdet Reala styrräntor Procent
Mycket negativa realräntor driver på högkonjunkturen vilket krävs för få upp inflationen till målet
21 19
17 15
13 11
2 1 0 -1 -2 -3 -4
2.4 2.0 1.6 1.2 0.8 0.4 0.0 Realränta
BNP-gap
KPIF-inflation (höger)
Realränta, KPIF-inflation och BNP-gap
Procent respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Riksbanken höjer betydligt senare än Fed, ett halvår innan ECB
Styrräntor
Procent, dags- respektive månadsvärden
21 19
17 15
13 11
09 07
6 5 4 3 2 1 0 -1
6 5 4 3 2 1 0 -1 Sverige
Euroområdet
USAEuroområdet, Eonia, månadsgenomsnitt
Finansiellt och strukturellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP respektive potentiell BNP
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 4 3 2 1 0 -1 -2 -3
4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande
Strukturellt sparande
Förändring i strukturellt sparande
Inget utrymme för ofinansierade åtgärder i nästa års budget
Sammanfattning
• Fortsatt stabil internationell konjunkturuppgång
– men betydande politisk osäkerhet
• Högkonjunkturen i Sverige förstärks
– uppgång hotas av tilltagande brist på efterfrågad kompetens
• Låga löneökningar trots fallande arbetslöshet
– Riksbanken tvingas förlita sig på svag växelkurs men misslyckas nå målet under sin prognoshorisont
• Överskott i de offentliga finanserna
– men inget utrymme för ofinansierade reformer i nästa budget