• No results found

Konjunkturläget, december 2017

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Konjunkturläget, december 2017"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ylva Hedén Westerdahl

KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2017

Konjunkturläget, december 2017

(2)

Sammanfattning

Stark ekonomi möter förhöjda risker

• Svensk konjunktur allt starkare

• Investeringsledd konjunktur i omvärlden

• Svensk export blir viktig tillväxtmotor 2018

• Sysselsättningen fortsätter att växa

• Arbetslösheten faller ner till 6,2 procent 2019

• Fall i bostadspriserna stor osäkerhetsfaktor

(3)

Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt

18 16

14 12

10 08

06 130

120 110 100 90 80 70 60

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Barometerindikatorn

BNP (höger)

Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(4)

Bostadsinvesteringar

18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 280

240 200 160 120 80

40

30

15

0

-15

-30 Miljarder kronor

Procentuell förändring (höger)

Miljarder kronor, fasta priser respektive procent

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Bostadsprisindex för bostadsrätter och villor

18 16

14 12

10 08

06 110 100 90 80 70 60 50 40 30

110 100 90 80 70 60 50 40 30 Sammanvägt index

HOX bostadsrätter

Fastighetsprisindex (villor)

Index 2016 kvartal 4=100, kvartalsvärden

Källor: Valuegard, SCB och Konjunkturinstitutet.

(5)

Optimismen större eller mycket större än normalt

Konfidensindikatorer för näringslivet

Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden

Källa: Konjunkturinstitutet.

17 15

13 11

09 07

130 120 110 100 90 80 70 60

130 120 110 100 90 80 70 60 Tillverkningsindustri

Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel

Privata tjänstenäringar

(6)

Konsumentförtroendet positivt i Sverige, USA och euroområdet

Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden

Källor: Conference Board, Eurostat, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

16 14

12 10

08 06

120 110 100 90 80 70 60

120 110 100 90 80 70

60 Sverige

USAEuroområdet

(7)

Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin indikerar högre än normal tillväxt

16 14

12 10

08 06

130 120 110 100 90 80 70 60 50

130 120 110 100 90 80 70 60 50 Inköpschefsindex, USA

Konfidensindikator, euroområdet Konfidensindikator, Storbritannien

Index medelvärde=100, månadsvärden

Källor: Institute for Supply Management, Europeiska kommissionen och Macrobond.

(8)

Konjunkturåterhämtningen i OECD-länderna nästan fullbordad

22 20

18 16

14 12

10 08

06 10

8 6 4 2 0 -2 -4 -6

10 8 6 4 2 0 -2 -4 -6 Världen

OECDTillväxtekonomierna

BNP

Procentuell förändring

Källor: OECD, IMF, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(9)

Konsumentpriser utvecklas i måttlig takt

Årlig procentuell förändring, månadsvärden

Källor: OECD, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

18 16

14 12

10 4

3

2

1

0

-1

4

3

2

1

0

-1 Euroområdet, HIKP

USA, KPI OECD, KPI Sverige, KPIF

(10)

Industrins omdöme om exportorderstocken

17 15 13 11 09 07

05 03 01 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

Källa: Konjunkturinstitutet.

Industrins kapacitetsutnyttjande

15 10

05 00

95 90

85 80

95

90

85

80

75

95

90

85

80

75 Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

Källa: SCB.

(11)

Maskiner och inventarier tar över som motor i investeringstillväxten

19 17

15 13

11 09

07 10

5

0

-5

-10

-15

10

5

0

-5

-10

-15 Totala investeringar

Bostäder

Övriga byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier

Immateriella tillgångar och övrigt

Årlig procentuell förändring respektive procentenheter

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(12)

Export och investeringar ger starkt bidrag till BNP-tillväxten

19 17

15 13

11 6

4

2

0

-2

6

4

2

0

-2 Hushållens konsumtion

Offentlig konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar

Export BNP

Importjusterat bidrag till BNP-tillväxten

Procentuell förändring respektive procentenheter

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(13)

Finanspolitiken behöver stramas åt framöver

22 20

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

4 3 2 1 0 -1 -2 -3

4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Förändring i strukturellt sparande

Finansiellt sparande och strukturellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(14)

Näringslivet vill fortsätta anställa fler

17 15

13 11

09 07

05 03

01 80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80

80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 Tillverkningsindustri

Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel

Privata tjänstenäringar

Anställningsplaner

Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

Källa: Konjunkturinstitutet.

(15)

Brist på arbetskraft

17 15

13 11

09 07

05 70

60 50 40 30 20 10

70 60 50 40 30 20 10 Näringslivet

Näringslivet, medelvärde 2005-2017 Offentlig sektor

Offentlig sektor, medelvärde 2005-2017

Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent, halvårsvärden

Källa: Arbetsförmedlingen.

(16)

Brist på arbetskraft inom landsting och staten

17 15

13 11

09 07

100 80 60 40 20 0

100 80 60 40 20

0 Lasarett och slutenvårdskliniker

Tandvård Primärvård

Övrig verksamhet Staten

Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent, halvårsvärden

Källa: Arbetsförmedlingen.

17 15

13 11

09 07

100 80 60 40 20 0

100 80 60 40 20 0 Barnomsorg

Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vård och omsorg Övrig verksamhet

Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent, halvårsvärden

Brist på arbetskraft inom kommunal sektor

Källa: Arbetsförmedlingen.

(17)

Sysselsättning och arbetslöshet

19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 1.2

0.6

0.0

-0.6

-1.2

9.0

8.0

7.0

6.0

5.0 Sysselsättning

Arbetslöshet (höger)

Procentuell förändring respektive procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda

19 17

15 13

11 09

07 05

18 16 14 12 10 8 6 4 2

18 16 14 12 10 8 6 4 2 Totalt

Inrikes födda Utrikes födda

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(18)

KPIF-inflationen nära men under 2 procent

19 18

17 16

15 14

2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5

2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 Räntekostnader, kapitalstock

Boende exkl. räntekostnader och energi Tjänster

Varor Energi

KPIF-inflation

Procentenheter respektive procentuell förändring

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(19)

Riksbanken väntar med att höja reporäntan tills nästa höst

Procent, dags- respektive kvartalsvärden

Källor: Nasdaq OMX, Riksbanken, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(20)

Osäkerhet i prognosen

 Ekonomisk-politisk osäkerhet i Europa

Hårdlandning i Kina

 Nedgång i tillgångspriser

Stor osäkerhet på bostadsmarknaden Större realekonomiska konsekvenser Påverka bankernas upplåning

 Underskattad svensk exportefterfrågan

 Hushållens konsumtion kan växa starkare

Risken för en sämre utveckling dominerar

(21)

Prognosen i sammandrag

(oktober 2017 inom parentes)

Årlig procentuell förändring respektive procent

1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP

2016 2017 2018 2019

BNP 3,2 (3,3) 2,5 (2,8) 2,9 (2,7) 2,0

Arbetslöshet

1

6,9 (6,9) 6,7 (6,6) 6,4 (6,3) 6,2

KPIF 1,4 (1,4) 2,0 (2,0) 1,8 (1,7) 1,8

Reporänta

2

-0,50 (-0,50) -0,50 (-0,50) -0,25 (-0,25) 0,25 Offentligt finansiellt

sparande

3

1,2 (1,1) 1,0 (1,0) 0,9 (0,6) 1,1

(22)

Sammanfattning

Stark ekonomi möter förhöjda risker

• Svensk konjunktur allt starkare

• Investeringsledd konjunktur i omvärlden

• Svensk export blir viktig tillväxtmotor 2018

• Sysselsättningen fortsätter att växa

• Arbetslösheten faller ner till 6,2 procent 2019

• Fall i bostadspriserna stor osäkerhetsfaktor

References

Related documents

I åldersgruppen 20–64 år steg arbetslösheten bland personer med högst grundskoleutbildning till drygt 25 procent tredje kvartalet 2020 från 20,5 procent fjärde kvartalet

Stabilitets- och till- växtpaktens gränsvärde för det finansiella sparandet i den korri- gerande delen på −3 procent av BNP ger utrymme att försvaga sparandet med ca 150

Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.. Källor: SCB

Sam- mantaget faller tillväxten i näringslivets investeringar exklusive bostäder från drygt 5 procent 2018 till ca 1 procent per år både 2019 och 2020.. Inbromsningen innebär

• Starka konjunkturen i omvärlden draglok för svensk export och näringslivets investeringar.. • Sysselsättningen fortsätter att växa, men lite

• Dämpade löneökningar bidrar till att inflationen inte varaktigt når 2 procent förrän 2020.. • Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till hösten

• Sysselsättningen ökar snabbt för framför allt utrikes födda och arbetslösheten minskar 2017 och 2018. • Dämpade löneökningar bidrar till att inflationen inte varaktigt når

– Riksbanken tvingas förlita sig på svag växelkurs men misslyckas nå målet under sin prognoshorisont. • Överskott i de