Konjunkturläget, december 2020

(1)

Ylva Hedén Westerdahl

KONJUNKTURINSTITUTET 17 december 2020

Konjunkturläget, december 2020

(2)

Återhämtningen stannar av tillfälligt

• Stark återhämtning det tredje kvartalet då smittspridningen bedarrade

• Andra vågen av smittspridningen som sköljer över bland annat Sverige och övriga Europa innebär att återhämtningen bryts det fjärde kvartalet

• Vaccineringskampanjer som inleds i Sverige och i många handelspartner gör att återhämtningen tar fart igen det andra kvartalet nästa år

• Djupa lågkonjunkturen består även 2021 och arbetslösheten uppgår till i genomsnitt 9 procent nästa år

• Starka statsfinanser gör att det fortfarande finns ett stort utrymme att stötta ekonomin om utvecklingen blir sämre än prognostiserat

(3)

Återhämtningen bryts det fjärde kvartalet 2020

Barometerindikatorn och BNP. Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

22 20

18 16

14 12

10 08

06 130

120 110 100 90 80 70 60 50

6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 -10 Barometerindikatorn

BNP (höger)

(4)

Grundläggande antaganden för prognosen

• Godkända vaccin mot covid-19 kommer finnas tillgängliga i Sverige och viktigaste handelspartners det första kvartalet 2021.

• Covid-19-pandemin fortsätter i oförminskad styrka de närmaste månaderna. Smittspridningen avtar senare under 2021 delvis pga vaccineringar av en stor del av befolkningen i många länder.

• Restriktionerna är inte fullt lika restriktiva som i våras. Industrin kommer därför inte att drabbas av stora problem med leveranskedjor.

• Nuvarande restriktioner i Sverige ligger kvar under inledningen av 2021.

• Förskolor och grundskolor kommer att bedriva sin verksamhet på plats.

• Storbritannien och EU antas komma överens och en ”hård” brexit undviks.

(5)

Detaljhandeln i valda länder och regioner

Försäljning i löpande priser, årlig procentuell förändring, månadsvärden

Källor: China National Bureau of Statistics (NBS), Eurostat och U.S.

Consensus Bureau.

Årlig procentuell förändring, månadsvärden

Industriproduktion i valda länder och regioner

Källor: Eurostat, Federal Reserve och Konjunkturinstitutet.

20 19

18 17

16 15

10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35

10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 Euroområdet

USA Kina 19

17 15

13 11

09 07

30

20

10

0

-10

-20

-30

30

20

10

0

-10

-20

-30 Euroområdet

USA Kina

(6)

Konsoliderad bruttoskuld

Procent av BNP Index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagars glidande

medelvärde

Börsutveckling

Källor: Standard & Poor’s, STOXX och Macrobond.

US DE

SE UK

ES IT

FR EU

160 140 120 100 80 60 40 20 0

160 140 120 100 80 60 40 20 0 2019 kvartal 4

2020 kvartal 2

Källor: Eurostat och Federal Reserve Bank of St. Louis.

20 18

16 14

12 10

300 250 200 150 100 50 0

300 250 200 150 100 50

0 USA (S&P 500)

Euroområdet (STOXX) Storbritannien

Tillväxtekonomier

(7)

Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

Konsumentförtroende

Källor: Conference Board, Eurostat och Macrobond.

Inköpschefsindex

Index, månadsvärden

Källa: IHS Markit.

20 18

16 14

12 10

08 06

3

2

1

0

-1

-2

-3

3

2

1

0

-1

-2

-3 Euroområdet

USA Kina

20 19

18 60

50

40

30

20

10

60

50

40

30

20

10 Euroområdet

USA Kina Världen

(8)

Återhämtningen i omvärlden saktar in

2019 2020 2021 2022

BNP i världen 2,9 -4,0 (4,3) 4,6 (5,2) 3,9

BNP i USA 2,3 -3,6 (-3,9) 3,6 (4,2) 3,4

BNP i euroområdet 1,2 -7,2 (-7,9) 4,2 (5,2) 4,0 Svensk exportmarknad 2,8 -10,1 (-10,0) 5,5 (7,2) 5,4

Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad (föregående prognos inom parentes)

(9)

20 18

16 14

12 10

08 06

80

70

60

50

40

30

20

60

40

20

0

-20

-40

-60 Inköpschefsindex

Konjunkturbarometern (höger)

Diffusionsindex respektive nettotal, säsongsrensade månadsvärden

Exportorderingång i industrin

Källor: Swedbank SILF, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

Omsättning jämfört med normalläge

Bygg och anläggn.

Handel Tillverkningsind.

Tjänstesektorn

0

-5

-10

-15

-20

-25

0

-5

-10

-15

-20

-25

Vecka 20-21 Vecka 31-32 Vecka 37-38 Vecka 42-43 Vecka 48-49 Vecka 50-51 Extraundersökning. Procent

Källa: Konjunkturinstitutet.

(10)

Stora svängningar i hushållens konsumtion

Hushållens konfidensindikator och hushållens konsumtion. Index medelvärde=100,

säsongsrensade månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

24 22

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50

8 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 -10 Hushållens konfidensindikator

Hushållens konsumtion (höger)

(11)

Hushållens totala konsumtion och olika komponenter

22 21

20 19

120

100

80

60

40

20

120

100

80

60

40

20 Dagligvaror (15%)

Sällanköpsvaror (19%) Bilar (3%)

Konsumtion i utlandet (6%) Tjänster exkl. bostad (31%)

Svenska hushållens totala konsumtion

Index 2019 kvartal 3=100, fasta priser, säsongsrensade kvartalsvärden

Anm: Siffrorna inom parentes är procent av hushållens totala konsumtion 2019.

24 22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 6

4

2

0

-2

-4

-6

20

16

12

8

4

0

-4 Hushållens konsumtion

Hushållens sparkvot (höger)

Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden, respektive procent av disponibel inkomst

Hushållens konsumtion och sparkvot

(12)

Finanspolitiken stöttar ekonomin

24 22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4

4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Förändring i strukturellt sparande Procent av BNP respektive potentiell BNP

Finansiellt och strukturellt sparande i offentlig sektor

2020 – 194 mdkr

• Stöttar företag

– Bla korttidspermittering, omställningsstöd, sjuklönekostnader

• Stöttar hushåll

– Bla ersättning för karensavdrag, förebyggande sjukpenning och höjd a-kassa

• Ersättning till kommunsektorn

– Bla covid-relaterade ersättningar

2021 – 120 mdkr

• Ofinansierade åtgärder i budgeten

– Skattesänkningar

– Transfereringar till hushåll och företag – Statsbidrag till kommuner

• Förlängd korttidspermittering och vaccin

(13)

Exporten och hushållens konsumtion driver återhämtningen

Importjusterat bidrag till BNP-tillväxten

Procentuell förändring respektive procentenheter

22 20

18 16

14 6

4

2

0

-2

-4

6

4

2

0

-2

-4 Hushållens konsumtion

Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar

Export BNP

(14)

Sysselsättningen har fallit främst i hotell- och restaurangbranschen

P-S M&N

L K

J H&I

G F

D&E B&C

A 5

0

-5

-10

-15

5

0

-5

-10

-15 Sysselsättningsförändring andra och tredje kvartalet 2020 jämfört med år 2019

Procent, säsongsrensade värden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet Jordbruk mm

Industri mm

El, avlopp mm Bygg

Handel

Hotell, rest, trans.

Info, komm

Finans mm

Fastighet

Juridik, ek. mm

Utbildn, vård, kultur mm

(15)

Arbetslöshet för olika åldersgrupper

Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

Arbetslöshet efter utbildningsnivå

20 18

16 14

12 10

08 35 30 25 20 15 10 5 0

35 30 25 20 15 10 5 0 Eftergymnasial utbildning

Gymnasieutbildning Grundskoleutbildning

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Källa: SCB.

19 17

15 13

11 09

07 05

30

25

20

15

10

5

0

30

25

20

15

10

5

0 15-24 år 25-34 år 35-44 år

45-54 år 55-74 år

(16)

25 20

15 10

05 00

95 90

85 80

12

10

8

6

4

2

0

12

10

8

6

4

2

0 Arbetslöshet

J ämviktsarbetslöshet

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet

21 19

17 15

1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 -2.0

1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 -2.0 Total sysselsättning

Offentliga myndigheter och HIO Tjänstebranscher

Industri

Bygg inkl. övriga varubranscher

Procentuell förändring respektive procentenheter, säsongsrensade kvartalsvärden

Bidrag till sysselsättningstillväxten

(17)

Framtunga avtal driver på lönetillväxten 2021

21 19

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 5

4

3

2

1

0

5

4

3

2

1

0 Centrala avtal

Utöver centrala avtal

Timlön i hela ekonomin. Procentuell förändring

Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.

(18)

Konsumentpriser

22 21

20 19

2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0

2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 Räntekostnader, kapitalstock

Boende exkl. räntekostnader och energi Tjänster

Varor Energi

KPIF-inflation

Procentenheter respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Bidrag till KPIF-inflationen

Anm: Bidragen är approximativt beräknade.

Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 5 4 3 2 1 0 -1 -2

5 4 3 2 1 0 -1 -2 KPI

KPIF

KPIF exkl. energi

(19)

Risken för en lägre tillväxt i BNP dominerar

 Utvecklingen av covid-19-pandemin

– Tuffare restriktioner som gör att efterfrågan blir lägre och att det uppstår problem med leveranskedjor

 Försämrade statsfinanser i omvärlden

– Stödåtgärder kan behöva tas tillbaka för tidigt och då riskera att återhämtningen tar längre tid.

 Storbritannien lämnar övergångsperioden utan ett handelsavtal med EU

 Vaccinering gör att smittspridningen avtar snabbare och/eller att styrkan i återhämtningen underskattas

(20)

Prognosen i sammandrag

Årlig procentuell förändring respektive procent (föregående prognos inom parentes)

1 Procent av arbetskraften ²Vid årets slut ³Procent av potentiell BNP

2019 2020 2021 2022

Världens BNP 2,9 (2,9)

-4,0 (-4,3) 4,6 (5,2) 3,9

BNP 1,3 (1,3) -2,8 (-3,4) 3,2 (3,6) 3,5

Arbetslöshet¹ 6,8 (6,8) 8,5 (8,7) 9,0 (9,1) 8,0

KPIF 1,7 (1,7) 0,5 (0,6) 1,1 (1,3) 1,4

Reporänta² -0,25 (-0,25) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 Strukturellt

sparande³ 0,3 (0,3) -1,8 (-1,8) -1,3 (-1,1) -0,6 Finansiellt sparande 0,4 (0,4) -3,4 (-3,6) -2,8 (-2,6) -1,1

(21)

Återhämtningen stannar av tillfälligt

• Stark återhämtning det tredje kvartalet då smittspridningen bedarrade

• Andra vågen av smittspridningen som sköljer över bland annat Sverige och övriga Europa innebär att återhämtningen bryts det fjärde kvartalet

• Vaccineringskampanjer som inleds i Sverige och i många handelspartner gör att återhämtningen tar fart igen det andra kvartalet nästa år

• Djupa lågkonjunkturen består även 2021 och arbetslösheten uppgår till i genomsnitt 9 procent nästa år

• Starka statsfinanser gör att det fortfarande finns ett stort utrymme att stötta ekonomin om utvecklingen blir sämre än prognostiserat