• No results found

Underlag till detaljplan och MKB

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Underlag till detaljplan och MKB"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Allmänekologisk naturinventering

Centrum/Torsvik, Lidingö

Underlag till detaljplan och MKB

2011-12-09

(2)

Innehåll

Sammanfattning 3

1. Bakgrund och syfte 4

2. Områdesbeskrivning 4

3. Metod 6

4. Resultat 8

Generell områdesbeskrivning 8

Naturvärdesbedömning 9

Behov av fördjupade studier 9

Spridningsvägar och barriärer i landskapet 9

Spridningsvägar och barriärer inom det inventerade området 11 Spridningsvägar och barriärer mellan det inventerade området och närliggande

delar av Lidingö 12

Förslag på nya spridningsvägar inom planområdet och till närliggande delar

av Lidingö 12

5. Slutsatser och rekommendationer 13

6. Referenser 14

BILAGA 1. Ortofoto med områdesbeskrivning 15

BILAGA 2. Delområdesbeskrivningar från fält inventering 17

BILAGA 3. Spridningsvägar och barriärer 35

BILAGA 4. Förklaring av ord och begrepp 37

Allmänekologisk naturinventering, Centrum/Torsvik, Lidingö Underlag till detaljplan och MKB. 2011-12-09.

(3)

Sammanfattning

Miljö- och stadsbyggnadskontoret fi ck 2009 i uppdrag att ta fram förslag till program för detaljplan för Centrum/Torsvik. Med anledning av detta har Tyréns genomfört en utredning som omfattar inventering och naturvärdesbedömning i det utpekade planområdet. Uppdraget innebar att på en översiktlig nivå inventera djur- och växtliv inom programområdet, även delar av vattenområdet, samt identifi era spridningsvägar för växter och djur.

Planområdet är cirka 60 hektar, varav cirka 1 hektar är vatten. Den yta som inventerades var cirka 24 hektar inklusive vattenområdet. Av dessa 24 hektar är omkring 16 hektar naturpark/

park/vattenområde medan resterande cirka 8 hektar utgör ianspråktagen tomtmark. Det aktuella planområdet har avgränsats på ortofoton och därefter indelats i 13 delområden för att underlätta vid redovisning och fältinventeringar.

Den allmänekologiska inventeringen visar tydligt att naturmiljön inom planområdet generellt är påverkad av mänskliga aktiviteter och har en låg grad av kontinuitet och naturlighet. Det saknas alltså många av de komponenter som ingår i naturliga ekosystem vilka brukar bidra till biologisk mångfald. Av denna anledning bedöms ungefär hälften av de 13 delområdena som inventerats inte ha några specifi ka naturvärden, medan resterande hälft bedömts ha ringa naturvärde av lokalt intresse. De delområden, eller delar av dessa, som ansetts ha ett visst naturvärde av lokal karaktär är generellt större, sammanhängande grönområden eller ingår i sådana. För de allra fl esta av dessa gäller också att de bedömts ha potential att inom en tid av 30-50 år utveckla sådana komponenter i landskapet att en högre grad av naturlighet och ett högre naturvärde uppnås. Merparten av de inventerade områdena är unga ur ett landskapsekologiskt perspektiv och värdekomponenter som död ved och lavar saknas nästan helt. Som en följd av det som beskrivs ovan saknas också arter som normalt uppträder som indikatorer på naturlighet, så kallade signalarter och indikatorarter, liksom arter som fi nns upptagna på rödlistan. Dock ligger det i sakens natur att föreliggande inventering inte kan fånga upp alla eventuella arter som någon gång befi nner sig inom planområdet, exempelvis kan fjärilar och skalbaggar som är rödlistade eller sällsynta vara svåra att pricka in vid ett enstaka inventeringstillfälle. Av denna anledning föreslås fördjupade studier av insekts- och växtlivet i ett delområde. I övriga områden bedöms resultatet från den allmänekologiska inventeringen vara tillräckligt som underlag för att göra adekvata bedömningar i det kommande planarbetet.

De sammanhängande grönområdenas funktion som spridnings- och migrationsvägar i ett annars helt urbaniserat samhälle som mycket av ytan inom planområdet utgör, är viktig att bevara vid framtida exploatering. Redan idag utgör infrastruktur som järnväg, vägar och byggnader mängder av barriärer i det inventerade området. Därför är det viktigt att undvika att skapa ytterligare barriärer vid kommande utredning och planering av detaljplan för området.

Förutom att undvika att skapa nya barriärer bör möjligheterna att skapa nya spridningsvägar studeras, i synnerhet mellan de olika delområdena.

Förutom en generell rekommendation om att bevara vissa områden för att på sikt tillskapa högre naturvärden och förutsättningar för biologisk mångfald, föreslås mer konkreta åtgärder som redan på kort sikt kan bidra till att höja den biologiska mångfalden.

(4)

1. Bakgrund och syfte

Miljö- och stadsbyggnadskontoret fi ck 2009-09-07 §107 i uppdrag att ta fram förslag till program för detaljplan för Centrum/Torsvik. Programmets syfte är att utreda förutsättningar och föreslå förändringar för att utveckla Lidingös centrala delar från brofästet i väster och förbi centrum i öster. Detta inbegriper bland annat överdäckning av Södra Kungsvägen, utveckling av Lidingö centrum, förtätning med verksamheter, handel och bostadsbebyggelse, utveckling inom och av grön- och vattenområden samt att söka lösningar för

parkeringsproblem i området. Ny bebyggelse vid brofästet skulle kunna innebära att Lidingö får en ny entré. Lidingös centrala delar behöver också en översyn avseende mötesplatser, stråk och innehåll som olika typer av service med mera. Detta gäller även eventuell komplettering med skolor, förskolor, äldreboende och annan kommunal service.

Med anledning av detta arbete har Tyréns genomfört en utredning som omfattar

inventering och naturvärdesbedömning i det utpekade planområdet. Uppdraget innebar att på en översiktlig nivå inventera djur- och växtliv inom programområdet, även delar av vattenområdet, samt identifi era spridningsvägar för växter och djur inom detta område.

Fältarbetet utfördes 2011-08-30 – 2011-08-31.

Syftet med utredningen är att denna ska utgöra planeringsunderlag i det fortsatta arbetet med detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning. Specifi ka frågor som utredningen ska besvara är:

• Finns det några rödlistade arter i området?

• Vilka områden är så viktiga för den biologiska mångfalden så att de bör bevaras?

• Vilka åtgärder kan utföras för att stärka sambandet mellan de grönområden som bör bevaras samt omkringliggande naturområden?

2. Områdesbeskrivning

Planområdet är cirka 60 hektar, varav cirka 1 hektar är vatten (fi g. 1). Det är endast allmänna platser och stadens mark (allt som är färgat på preliminär avgränsning) som har inventerats.

Mycket av marken består av ianspråktagen tomtmark eller park/naturpark. Den yta som inventerades var cirka 24 hektar inklusive vattenområdet. Av dessa 24 hektar är cirka 16 naturpark/park/vattenområde medan resterande cirka 8 hektar utgör ianspråktagen tomtmark.

References

Related documents

Kommunen har styrmedel genom sitt planmonopol, men kan också genom t ex strategiska markköp och markanvisningstävlingar verka för att verksamheter lokaliseras till

Området kan vara lämpligt för blandad bebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse med 30-50 nya bostäder.. Det bör utformas småskaligt och smälta in i omgivande natur

• Orsakas av varje dag-användning på grund av exempelvis hämtning och lämning, arbetsparkering eller andra regelbundna besök..

Älg och kronobsperioden är de 7 första dagarna under de första 30 dagarna från älgjaktstarten (8 oktober - 6 november.) Dagarna behöver inte vara sammanhängande utan kan

hushållsavfallet på den egna fastigheten eller sorterar ut allt matavfall för separat hämtning och har dispens enligt 29 § för detta, kan efter anmälan till renhållaren medges

De slutsatser som utredningen kommit fram till gällande bebyggelse enligt föreslagen detaljplan för Lilljansberget är att den inte beräknas leda till att MKN eller miljömålen

Inom och i anslutning till planområdet finns några dammar som tillsammans med den omgivande sten- och blockrika miljön och de mindre inslagen av blandlövskog kan ha ett visst

Med anledning av det begränsade avståndet mellan järnvägen, planerad ny bebyggelse samt befintlig garagebyggnad inom Tygeln 3 bedöms urspårning kunna bidra till risknivån inom det