KOL. Kampen går vidare. Jag drack för mycket och för ofta. tema HJÄLP DITT. Covid-19: REGION NORRBOTTEN NR Maggan, 67:

Britt-Mari, 75, tänker leva länge med sin sjukdom

REGION NORRBOTTEN NR 3 •2020

Covid-19:

Kampen går vidare

Maggan, 67:

Jag drack

för mycket och för ofta

KOL tema

NÄR BLINDTARMEN

BLIR INFLAMMERAD HJÄLP DITT FEBRIGA BARN NYFIKEN PÅ

PSYKOTERAPI?

2 1177 vårdguiden 3 • 20

1177 Vårdguiden

är en tidning från Region Norrbotten som produceras i samarbete med Region Stockholm. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.

Chefredaktör & ansvarig utgivare:

Anna Sjökvist

Redaktörer: Maria Fröjdh, Anna Ritter Redaktion Norrbotten: Jonas Hansson Kontakt: 0920-28 46 57

1177vardguiden@norrbotten.se Region Norrbotten

1177 Vårdguiden

Kommunikationsavdelningen 971 89 Luleå

Medicinsk granskning: Pia Näsvall, Region Norrbotten, samt Johan Bratt och Tero Shemeikka, Region Stockholm Upplaga: 131 000 Norrbottens län Upplaga: 1 112 000 Stockholms län Upplaga: 183 000 Uppsala län Upplaga: 157 000 Värmlands län Omslagsfoto: Petra Älvstrand Grafisk form: Graffoto, Stockholm Tryck: Quad Graphics, Polen

Tidningen 1177 Vårdguiden distribueras även i digital form via 1177.se.

Ring 1177 för sjukvårdsråd - givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Från utlandet:

+46 771 1177 00.

Använd 1177.se för hjälp att hitta rätt i vården. Här finns kontakt- uppgifter till alla mottagningar samt fakta om sjukdomar, behandlingar och läkemedel.

Logga in på 1177.se för att kontakta vården. Här kan du till exempel boka, om- eller avboka tider på din hälsocentral eller mottagning, förnya ditt recept och läsa i din journal.

Ring 0920-28 40 00 till Region Norrbottens växel. Hit vänder du dig med frågor om hälso- och sjukvården samt patienträttig- heter, fakturor, sjukresor och patientavgifter.

Kontakta din vårdgivare eller Patientnämnden, 020-59 90 00, om du har synpunkter på vården.

Ring 112 vid livshotande tillstånd.

Man måste kunna andas. Den realiteten har på ett brutalt sätt gjort sig påmind den här våren och sommaren.

För den som har covid-19 blir tillståndet allvarligt när andningen fallerar. Vårens extrema situation med smittspridning och många svårt sjuka människor har satt spår i de flesta av oss. Oro för oss själva eller våra närstående, sorg över förlorade resor eller festligheter vi sett fram emot. I värsta fall även sorg över förlorade vänner eller närstående.

Tidningen 1177 Vårdguiden fick möjligheten att följa med till en intensivvårdsavdelning i Stockholm och fotografera arbetet under den hektiska försommaren. Bilderna är starka men ändå hopp­

ingivande och kan vara en påminnelse om det som ändå har varit en del av Sverige 2020.

Andningen är central även vid folksjukdomen KOL. Långvarig rökning är den i särklass största riskfaktorn för att få KOL, men även icke­rökare kan drabbas. I det här numret av tidningen får du möta Britt­Mari och Christopher, med olika ingångar till sjukdomen men som ändå gör vad de kan för att leva ett så bra liv som möjligt.

När sommaren går mot höst kan det vara lätt hänt att ta med sig sina sommarvanor (eller ovanor) in i vardagen. Många dricker både mer och oftare under de ljusa sommarmånaderna, men kan behöva ta ett aktivt beslut för att det inte ska bli en ovana som biter sig fast. På sidan 24 får du träffa Maggan som insåg att det hade blivit för mycket

av det goda. Där kan du också få tips om hur du själv kan bryta mönstret om du känner att du vill förändra dina vanor.

Det här numret av tidningen 1177 Vård­

guiden är det sista du får från Region Norr­

botten. Tidningen fortsätter att publiceras och delas ut i flera andra regioner i landet, men Norrbotten väljer att i stället satsa på digitala kanaler. Läs mer på sidan 4.

Med förhoppning om en fin och frisk höst!

Anna Sjökvist, chefredaktör

Man måste

kunna andas

20 ”Vi har kämpat – och vi håller ut”

Innehåll 3 

• 

20

5 Inspiratören Kurt Lind 6 Feber hos barn

17 Gustav, 8, fick blindtarmsinflammation 26 Huvudvärk kan ha många orsaker Också  i det här numret:

”Så här i efterhand kan jag se att jag allt oftare drack för att lindra stress

och ångest. Till slut blev vin det enda sättet att koppla av på.”

22   Maggan slutade dricka alkohol

8 ^{Tema KOL}

Britt-Mari, 75, mår bäst när hon är aktiv

28

Psykoterapi – så

funkar det

4 1177 vårdguiden 3 • 20

DIGITALT FÖRST

Region Norrbotten ligger i front- linjen i utvecklingen av digitala vårdtjänster. Därför styrs kom- munikationen över från papper till regionens kanaler på nätet.

Detta nummer av tidningen 1177 Vårdguiden är det sista du får i din brevlåda.

– Vår läsarundersökning visar att allt fler norrbottningar vill ha information om vården digi- talt. Det är också en hållbarhets- fråga, samtidigt som vi kan lägga resurserna på att synas mycket oftare än fyra gånger om året, säger Tony Järlström, tf kommu- nikationsdirektör på Region Norrbotten.

Digitalen, som startade i feb- ruari, är en gratis vårdchatt där patienter kan få direktkontakt med sjuksköterska eller läkare via mobil, surfplatta eller dator.

– Den har blivit en succé. Vi ut- vecklar också nya digitala tjäns- ter, bland annat video vid åter- besök och digitala hälsosamtal via video.

DIGITALA

VÅRDTJÄNSTER ÖKAR

Antalet digitala vårdbesök inom Region Norrbotten ökar snabbt.

Jämfört med förra året loggar fler in på 1177.se och fler besök utförs över telefon eller som videomöte. Dessutom finns nu vårdchatten Digitalen.

Digitalen har även börjat användas som en ny ingång till vård hos ett antal hälsocentra- ler. Om fler använder regionens tjänster minskar hälsocentral- ernas kostnader för de privata nätläkarna.

 norrbotten.se/digitalen

Ungefär 40 procent

av befolk­

ningen får tandlossning, parodontit.

Detta oavsett var du bor i världen.

Det konstaterar Region Norrbot­

tens parodontologer Konstantin Sarkissov och Anna Arespång. De arbetar inom Tandvårdens kompe­

tenscentrum, Region Norrbottens specialisttandvård, och träffar pa­

tienter i hela länet.

Parodontit är en

inflammations­

sjukdom som leder till att tänderna lossnar, långsamt eller snabbt, gen­

om att deras fäste i käken förstörs.

Regelbundna tandvårdsbesök och noggrann rengöring är de bästa sät­

ten att förebygga tandlossning.

Något inte alla känner till är att det finns en koppling mellan parodontit och vissa sjukdomar och tillstånd.

– Har man en tandlossningssjuk­

dom kan det leda till att man utveck­

lar exempelvis diabetes, hjärt­kärl­

sjukdom, impotens, lunginflamma­

tion eller komplikationer under en eventuell graviditet, säger Konstan­

tin Sarkissov.

– Det som händer

i munnen är inga bagateller. Hela kroppen är ett och samma system som hänger ihop, säger Anna Arespång.

Även det omvända förhållandet gäller, att dessa, och många andra, sjukdomar kan leda till tandlossning.

Har man väl fått parodontit är det viktigt att hålla sjukdomen i schack.

Ofta behövs hjälp av en tandhy­

gienist.

– Kronisk parodontit kräver livs­

lång uppföljning, säger Anna Are­

spång.

 1177.se/tandlossning

Tandlossning, parodontit, har en koppling till en rad andra sjukdomar. Därför är munhälsan viktig. ”Hela kroppen är ett och samma system”, säger specialist­

tandläkaren Anna Arespång.

”Viktigt att hålla

parodontit i schack”

Anna Arespång och Konstantin Sarkissov är specialisttandläkare i parodonto- logi i Norrbotten. FOTO: JONAS HANSSON

”Visst var jag överviktig och hade ofta ont i huvudet, men jag tyckte ändå att jag mådde bra. När jag fyllde 60 år blev jag kallad till ett hälsosamtal på Pajala hälsocen- tral. Då fick jag veta att mitt blod- tryck var väldigt högt: 220/140.

Det kom som en chock och jag fick blodtryckssänkande läkemedel direkt. Läkaren gav mig rådet att motionera mer, äta nyttigare och undvika stress. Det blev en tanke- ställare.

Jag bestämde mig för att tänka mer på mig själv och bytte till ett mindre stressigt jobb efter 16 år som chef. Jag började också träna på gym och att gå långa promena- der med stavar. En annan föränd- ring var att jag och min fru började äta mer grönsaker, även om jag var skeptisk i början. Jag älskar kött, särskilt älgkött, men nu har jag mer grönt än brunt på tallriken.

I dag väger jag mindre, men fram- för allt är jag piggare och sover bättre. Det mest fantastiska är att huvudvärken är borta. Och jag behöver inte ta så mycket medicin.

Mitt råd till andra som vill förändra sina levnadsvanor är att inte ge upp, även om det känns motigt.

Och att gå på hälsosamtalet när du blir inbjuden.”

 norrbotten.se/halsosamtal

berättat för MARIA FRÖJDH foto PETRA ÄLVSTRAND

” I dag tränar jag och har mer grönt än brunt på tallriken”

Kurt Lind, 65:

6 1177 vårdguiden 3 • 20

Febrigt värre

Feber – och särskilt hög feber – väcker oro hos många föräldrar.

Det är också en vanlig anledning till att kontakta 1177 Vårdguiden på telefon.

Så tar du hand om ditt barn när kroppstemperaturen stiger.

text MARIA FRÖJDH foto MATTON

STANNA HEMMA

Barn med symtom på förkylning ska stanna hemma från förskola, skola eller annan barnomsorg. Det gäller även om symtomen är lindriga. Stanna hemma tills barnet är friskt och sedan två dagar till, då symtomen kan bero på covid-19. Det är viktigt att följa råden och stanna hemma för att inte smitta andra.

 1177.se/corona

+ Sök vård

Kontakta en hälsocen- tral eller jouröppen mottagning om:

Barnet är under tre månader och har en temperatur på 38,0 grader eller högre.

Barnet är yngre än sex månader och har 39,0 grader eller högre.

Barnet är mellan sex månader och två år och har 39,0 grader eller högre utan att ha förkylningsbesvär.

Barnet har feber i mer än fyra dagar (alla åldrar).

Kontakta genast en hälsocentral, barn- läkarmottagning eller jouröppen mottag- ning om något av följ- ande stämmer:

Barnet har 41,0 grader eller högre.

Barnet har feber och verkar mycket sjukt.

Barnet har feberkramp för första gången.

Barnet har feber och verkar ha ont eller gråter otröstligt.

Barnet vill inte dricka alls eller visar tecken på uttorkning.

Är det stängt, sök vård på en akutmottagning.

Febrigt värre P

annan är het och ögonen glansiga.

Dags att ta tempen och att konstatera:

ditt barn har fått feber, igen.

Med feber menas att kroppstempe­

raturen är 38 grader eller högre.

Kroppstemperaturen kan variera något mellan olika barn och under olika tider på dygnet. Oftast är den lägst på natten och högst på eftermiddagen.

Feber är ett sätt för kroppen att försvara sig mot infektioner. Kroppstemperaturen höjs för att be­

kämpa virus och bakterier. Feber är vanligt vid virusinfektioner som förkylning, hosta och halsont, men förekommer även vid bakterieinfektioner.

– Feber i sig är inte farligt, men ibland kan orsa­

ken till febern göra att barnet behöver undersökas och behandlas, säger Sandra Soeria­Atmadja, barnläkare vid barnakutmottagningen vid Karo­

linska Universitetssjukhuset Huddinge.

Barn påverkas olika

mycket av feber.

– En del är pigga vid ganska hög feber, medan and ra framstår som sjukare vid lägre temperaturer.

Barn med feber kan sova annorlunda än van­

ligt, bli gnälliga och ibland tillfälligt förvirrade. Det är visserligen ofarligt men kan vara obehagligt både för barn och vuxna.

Hur hög febern är säger

generellt inte så mycket om hur sjukt barnet är. Det är bättre att fokusera på allmäntillståndet, alltså hur barnet mår för övrigt.

– Hur är barnets ork? Dricker och kissar det som det ska? Verkar han eller hon ha ont någonstans?

Verkar barnet inte särskilt sjukt och dricker och kissar som det ska är det ofta ingen fara. I de flesta fall går febern över av sig själv utan att du behöver kontakta vården.

Ett barn med feber

behöver stanna hemma för att vila och återhämta sig. Han eller hon måste inte ligga i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt.

Barn med feber blir lättare uttorkade och behöver därför dricka mer än vanligt. Ge barnet vad det tycker om att äta och dricka.

– Minskar aptiten under några dagar är det ingen fara. Det viktiga är att barnet får i sig till­

räckligt med vätska, säger Sandra Soeria­Atmadja.

Anpassa kläder och sängkläder efter barnets temperatur. När febern är hög kan det vara skönt att ha svalt, men inte kallt, i rummet.

Låt barnet vila en stund, gärna en halvtimme,

”Hur är barnets ork? Dricker och kissar det som det ska? Verkar han eller hon ha ont någonstans?”

innan ni mäter temperaturen. Ta tempen regel­

bundet i örat eller stjärten och använd samma mätmetod varje gång. Mår barnet bra för övrigt behöver febern inte behandlas.

– Men vill barnet inte dricka eller äta kan du ge receptfria febernedsättande läkemedel för att det ska må lite bättre. Samma sak om barnet är gnäl­

ligt eller sover dåligt.

Fråga på ett apotek om vilken sort och styrka ditt barn ska ha. Ring 1177 eller din hälsocentral innan du ger febernedsättande läkemedel till ett barn som är yngre än sex månader.

Ibland behöver en

läkare under­

söka barnet för att hitta orsaken till febern. Ett exempel är om febern har varat i mer än fyra dagar. Orsakas infektionen av bakterier kan barnet behöva behandlas med antibiotika.

Feber bedöms lite olika beroende på hur gammalt barnet är.

– Riktigt små barn har större risk att få bakterieinfektioner som snabbt kan bli allvarliga, så dem är vi extra obser­

vanta på, säger Sandra Soeria­Atmadja.

Kontakta vården om ett barn under tre månader har 38 grader eller hög re, eller om ett barn under sex månader har 39 grader eller högre. Samma sak gäller om ett barn mellan sex månader och två år har 39 grader eller högre utan att ha förkylningsbesvär.

Ibland är det bråttom.

Kontakta vården genast om ett barn med feber verkar mycket sjukt, har 41 grader eller högre, har feberkramp för första gången, verkar ha ont någonstans eller gråter otröstligt.

– Det gäller också om barnet inte vill dricka alls eller visar tecken på uttork­

ning, till exempel kissar mindre än vanligt och är torr i munnen.

Ring innan ni åker in. Det finns rutiner för hur ni ska tas emot, så att ni inte smittar andra.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 eller kontakta Digitalen (norrbot­

ten.se/digitalen) för sjukvårdsrådgiv­

ning och hjälp att bedöma symtom.

MER INFORMATION

 1177.se/feber-barn

8 1177 vårdguiden 3 • 20

K

OL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en av våra stora folksjukdomar. KOL orsakas framför allt av tobaksrökning, som framkallar en inflammation i luft- vägarna. Inflammationen kan så små- ningom leda till sjukliga förändringar, främst i de små luftrören och lungblåsorna.

– Men 10–15 procent av alla som får KOL har inte rökt. Brist på det skyddande proteinet alfa-1-anti- trypsin, passiv rökning, luftföroreningar, damm eller låg födelsevikt ökar risken för KOL. I vissa delar av världen är eldning med biobränsle inom- hus, till exempel vid matlagning, en stor riskfaktor.

Troligen är KOL inte ett tillstånd, utan flera, säger

text MARIA FRÖJDH Illustration MATTON

Uppemot 700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL, kroniskt obstruktiv lung sjuk­

dom. Många har sjuk domen utan att veta om det.

Britt-Mari Nilsson, 75, och Christopher Harling, 61, mår båda bättre sedan de fått behandling och lärt sig leva med sin sjukdom.

KOL – viktigt med

tidig upptäckt

Kjell Larsson, professor i lungmedicin vid Karo-

linska Institutet.

KOL utvecklas

långsamt

under många års tid och är ovanligt hos personer under 40 år. I början är symtomen rela-

tivt lindriga.

– Tidiga tecken är täta och långvariga luftvägsinfektioner, hosta, ofta med segt slem, och pipande andning. Så små- ningom kan man få andnöd vid ansträngning.

KOL delas in i olika stadier, där lindrig till medelsvår KOL är vanligast. Vid svår

KOL är besvären så omfattande att var- dagen påverkas negativt på olika sätt.

– Svårt sjuka personer med KOL har andnöd även vid vila och en del känner en stor trötthet, så kallad fatigue, som inte går över efter vila. Det gör att många avstår från den där middagsbjudningen eller

fisketuren. Detta kan leda till social isolering och i förlängningen depression, säger Kjell

Larsson.

Även andra sjukdomar och tillstånd, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet, är van- ligare hos personer med KOL än hos andra.

– Rökning är en riskfaktor även här, liksom stilla- sittande som ofta är en konsekvens av att leva med KOL.

Vid svår KOL kan även ofrivillig viktnedgång och svullna fötter och underben förekomma. I samband med luftvägsinfektioner har många personer med KOL perioder då de mår sämre än annars.

Eftersom symtomen vid KOL

kommer smyg- ande under många år uppfattas de ofta inte som tecken på sjukdom.

– Många vänjer sig, till exempel vid hostan, »

» eller tror att besvären beror på stigande ålder.

Eller så skuldbelägger man sig själv för att ha orsakat besvären och undviker att söka vård.

Bara ungefär en tredje- del av alla som har KOL vet om det, säger Kjell Larsson.

Kontakta vården

om du har symtom som tyder på KOL.

– Att upptäcka sjuk- domen i tid, medan besvären är relativt lindriga, är viktigt. Då ökar chansen att kunna påverka utvecklingen.

För den som röker är rökstopp det enda som kan stoppa sjukdoms- förloppet. Gör man det vid 45 års ålder i stället för vid 65 ökar chansen att leva ett bra och aktivt pensionärsliv, säger Kjell Larsson.

Socialstyrelsen kon- staterar att hälso- och sjukvården måste bli bättre på att upptäcka patienter med KOL.

– Det är också viktigt att öka kunskapen i samhället, så att fler känner igen symtomen.

KOL kan inte botas, men med behandling kan besvären minska.

Det finns mycket hjälp att få.

– Ju tidigare du söker hjälp desto bättre, säger Kjell Larsson.

MER INFORMATION

 1177.se/kol

”Ju tidigare du söker hjälp desto bättre.”

10 1177 vårdguiden 3 • 20

– Det som gör mig illa är att se unga, söta flickor stå och röka. Jag skulle vilja gå fram och säga åt dem att sluta. Jag vet ju vilka följder rökning kan få, säger Britt­Mari Nilsson.

Britt-Mari, 75, fick diagnosen KOL för fyra år sedan:

” Jag tänker leva länge med min sjukdom”

text MARIA FRÖJDH foto PETRA ÄLVSTRAND

B

ritt­Mari Nilsson i Kalix rökte i 45 år, från det att hon var 14 år tills hon var 59. 2003 lyckades hon fimpa för gott.

– Jag vet inte hur jag klarade av det, men jag var riktigt moti­

verad. Jag gjorde det för barnbarnens skull, för att leva länge, berättar hon.

Britt­Mari var glad över att äntligen vara rökfri men tröttheten och krämporna, som hade kommit smygande under åren, tilltog.

– Jag hostade på morgnarna och ibland kunde jag ha segt slem långt ner i luftrören.

När det var kallt ute, eller blåste mycket, var det tungt att andas.

Britt­Mari har alltid varit aktiv, prome­

nerat och rört på sig mycket, så konditionen har trots allt varit bra.

– Men ibland har det varit lite flåsigt i backarna, säger hon.

Hostan, andfåddheten

och den stund­

tals tunga andningen gjorde att hon för fyra år sedan sökte vård på sin hälsocen­

tral. Efter samtal och läkarundersökning fick hon blåsa i en spirometer, en apparat som mäter hur lungorna fungerar.

– Det gick inte alls bra. Jag fick inte ut så mycket luft. Efter det fick jag även göra en röntgenundersökning.

Läkarens diagnos kom som en överrask­

ning.

– Jag hade inte en tanke på att jag kunde ha KOL. Visst vet jag att KOL i de flesta fall orsakas av rökning, men jag hade ju slutat

13 år tidigare. Och jag kände mig så pass pigg ändå.

Att få diagnosen var givetvis tråkigt.

– Nog var man tokig som började röka, men gjort är gjort. Jag är inte den som grä­

ver ner mig i några sorger. Det som gör mig illa är att se unga, söta flickor stå och röka.

Jag skulle vilja gå fram och säga åt dem att sluta. Jag vet ju vilka följder rökning kan få.

En tröst för Britt­Mari är att hon trots allt har slutat, och därmed stoppat utveck­

lingen av sjukdomen.

Britt-Mari behandlas

i dag med luft­

rörsvidgande läkemedel.

– Det fungerar bra, tycker jag. Men det allra viktigaste är att jag rör på mig. Varje morgon tar jag en lång promenad. Då kraxar, hostar och spottar jag, och sedan går det bra resten av dagen.

Ofta blir det 10 000 – 12 000 steg per dag.

Utöver det tränar hon i vanliga fall tre gånger i veckan: sittgympa, vattengympa och vanlig gympa.

– Rör jag inte på mig samlas det mer slem i bröstet. Dessutom trivs jag med att vara aktiv. Jag blev änka för två år sedan och tycker om att träffa folk.

Ibland funderar Britt­Mari på hur det ska bli när hon blir äldre.

– Kommer jag att behöva syrgas då? Men jag försöker att inte oroa mig. Motionen gör att jag håller mig i form. Jag tänker leva länge med min sjukdom, säger hon.

+ Sök vård

Kontakta en hälsocentral om du tror att du kan ha KOL eller om du har KOL och får en luftvägsinfektion.

Kontakta genast en hälso- central eller jouröppen mot-

tagning om du har KOL och får svårt att andas, trots behand ling hemma. Är det stängt, sök vård på en akut- mottagning.

Du kan alltid ringa telefon-

nummer 1177 eller kontakta Digitalen (norrbotten.se/

digitalen) för sjukvårdsråd- givning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

12 1177 vårdguiden 3 • 20

Visste du att …

… ungefär hälften av alla personer som har rökt under många år har fått KOL vid 75 års ålder.

Hjälp att sluta röka

Det är aldrig för sent att sluta röka. Det finns bra stöd att få för dig som vill ha hjälp. Finns det en särskild mottagning för rökavvänjning där du bor kan du kontakta den. Du kan också få hjälp på din hälsocentral, där sjuksköters- kor och läkare kan ge handledning och tips.

Det finns särskilda läkemedel som ökar dina chanser att lyckas sluta röka. I första hand används receptfria nikotinläkemedel, till ex- empel tuggummi, plåster, inhalator och tab- let ter. Du som har fyllt 18 år kan köpa dem i en mataffär eller på ett apotek. Om de inte hjälper kan du få prova läkemedel utan niko- tin, som finns som receptbelagda tabletter.

Ibland kan båda varianterna kombineras för att förstärka effek ten av behandlingen.

På 1177.se finns en rad tips och råd för dig som vill sluta röka på egen hand. Du kan också an- vända tjänsten Rökfri, på din dator eller din smarta telefon. Tjänsten är kost nads fri och inne håller information, tips och öv ning ar som hjälper dig att starta ett rökfritt liv.

En annan hjälp är Sluta röka-linjen.

Ring 020-84 00 00 eller gå in på slutaroka- linjen.se. Där kan du bland annat få stöd av erfar na tobaksavvänjare.

 1177.se/sluta-roka

 rokfri.1177.se

 slutarokalinjen.se

 norrbotten.se/tobak

Undvik infektioner …

… och nära kontakt med personer som du vet har en infektion. Detta är alltid viktigt för dig som har KOL. Tvätta händerna ofta för att minska risken för att bli smittad.

STÖD FRÅN ANDRA I SAMMA SITUATION

Vill du dela tankar och erfarenheter med andra personer som har KOL?

Riksförbundet Hjärtlung är en patient- organisation för personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom och deras när- stående. Förbundet har lokal föreningar över hela landet, som erbjuder stöd och gemenskap.

 hjart-lung.se

KOL OCH COVID-19

Du som har KOL riske- rar att bli sjukare och få svårare att klara av covid-19. Därför är det extra viktigt att du följer Folkhälsomyn- dighetens rekommen- dationer. Prata med läkaren eller sjukskö- terskan där du får din behandling om du har frågor om vilka råd du bör följa eller hur du ska sköta din behand- ling.

 1177.se/corona

KOM IHÅG ATT VACCINERA DIG!

En virusinfektion som influensa kan bli allvar- lig om du har KOL. Där- för bör du vaccinera dig mot säsongsinfluensan varje år. Du bör också vacci nera dig mot pneumokocker för att minska risken för att få svår lung inflammation.

KOL SLÅR HÅRDARE MOT KVINNOR

KOL slår extra hårt mot kvinnor och dödlighe- ten i denna grupp ökar.

En förklaring är att an- delen kvinnliga rökare sedan början av 1990-talet har varit större än andelen man- liga. En annan förkla- ring kan vara att to- baksrökning skadar kvinnors lungor mer än mäns.

UNDERLÄTTA ANDNINGEN

Känns det tungt att andas? Prova att andas ut med halvstängda läppar. För att få i dig tillräckligt med luft kan du behöva använda fler muskler än vanligt, till exempel musklerna vid skuldrorna. Då kan det vara skönt att stödja armarna på ett bord.

En fysioterapeut eller sjukgymnast kan ge dig fler råd om andnings- teknik och hur du effek- tivt får upp slem från luftvägarna.

N

är du söker vård med symtom på KOL får du beskriva dina symtom och sedan göra en kroppsunder­

sökning. Du får också andas in ett läkemedel som vidgar luftrören och därefter blåsa i en spirometer, en appa­

rat som mäter hur lungorna fungerar.

Ofta tas blodprov för att utesluta andra sjuk­

domar eller för att mäta halten av ett skyd­

dande protein, alfa­1­antitrypsin.

Om läkaren misstänker KOL görs en lung­

röntgen, främst för att utesluta andra lung­

sjukdomar. Ibland görs även skiktröntgen för att se hur lungornas delar har påverkats och EKG för att mäta hjärtats elektriska aktivitet.

– Sedan gör läkaren en samlad bedömning.

Diagnosen KOL bygger på tre hörnstenar: sym­

tom, långvarig exponering för skad liga äm­

nen som tobaksrök eller andra miljöfaktorer samt lungfunktionstest med spirometer, säger Kjell Larsson, professor i lungmedicin.

Att få besked om en kronisk sjukdom som KOL kan vara svårt och omskakande. Den som behöver hjälp kan få samtalsstöd från kura­

tor eller annan vårdpersonal.

Den skada som redan

har skett i lungor­

na vid KOL kan inte repareras, men sjuk­

domsutvecklingen går att stoppa. Det viktig­

aste rökare med KOL kan göra är att sluta röka.

Rökstopp är det enda som kan bryta utveck­

lingen av sjukdomen.

– Många slutar på egen hand, men hälso­

centralerna kan ge hjälp och stöd till den som vill sluta.

På många håll i landet finns särskilda mot­

tagningar för rökavvänjning. Även läkeme­

del vid rökavvänjning kan vara en hjälp.

(Läs mer här intill.)

Olika typer av läkemedel kan minska de dag liga besvären. Luftrörsvidgande läkeme­

del tas genom inhalator. Vid viss typ av KOL kan du behöva andas in kortison. I för säm ­ ringsperioder kan du få kortvarig behand­

ling med kortison i tablettform. Det finns

även andra läkemedel som kan förkorta och minska antalet försämringsperioder.

Syrgas är en annan behandling som kan ges på sjukhus i perioder när du mår sämre, el­

ler hemma om du har svår KOL med ständig syrebrist i blodet.

På många hälsocentraler

och sjukhus finns särskilda astma/KOL­mottagningar som utreder, behandlar och följer upp dig som har KOL. Där finns läkare, sjuksköterska, fysiotera­

peut/sjukgymnast, samt ofta tillgång till ar­

bets terapeut, dietist och kurator. Du kan också bli erbjuden utbildning, till exempel i en KOL­

skola, där du får lära dig mer om din sjukdom och hur du ökar kontrollen över den. Det är viktigt att vara uppmärksam på dina besvär och tecken på försämringsperioder.

Det finns mycket

du själv kan göra för att må bättre med KOL.

Fysisk aktivitet gör att du orkar mer och minskar känslan av andfåddhet. Vardagliga aktiviteter som promenader och att gå i trap­

por är ofta bra. En del klarar även att gå på gympa.

– Rörelse är oerhört viktigt, men det gäller att veta på vilken nivå du kan träna. En fysio­

terapeut kan göra ett särskilt anpassat pro­

gram. För den som har svår KOL kan träning vara att sätta sig och resa sig på en stol tio gånger, säger Kjell Larsson.

En arbetsterapeut kan ge dig råd om hur du bäst hushållar med dina krafter och bedöma vilka hjälpmedel som underlättar din vardag.

Energirik mat är viktigt för dig som har gått ner i vikt. Vid behov kan en dietist ge kostråd. Ibland är det svårare att andas om du äter mycket på samma gång. Ett tips är därför att äta fler mindre måltider än några få stora.

Att lära sig mer om sin sjukdom ökar chan­

sen att vara aktiv i sin behandling och att leva ett så bra liv som möjligt.

Rökstopp och behandling mot dagliga besvär

Det finns mycket att vinna på att söka vård för KOL i tid.

Sjukdomsutvecklingen går att stoppa och med rätt behandling

kan besvären minska.

14 1177 vårdguiden 3 ^• 20

Christopher, 61, fick KOL utan att ha rökt:

”Det är tröttsamt att bli ifrågasatt”

B

esvären var diffusa och blev långsamt värre. Christopher Harling var ofta trött och det kom pipljud från bröstet när han andades.

– Jag fick den ena förkylningen efter den andra och kunde vara sjuk i flera veckor i sträck. Och så snart jag blev frisk var det dags igen. Det var tungt att andas, särskilt när jag ansträngde mig, berättar han.

Christopher sökte vård och fick diagnosen astma.

Han började ta luftrörsvidgande läkemedel med inhalator, vilket hjälpte till viss del. Men andnöden upphörde inte utan förvär-

rades snarare med tiden, särskilt när han hade en luft vägsinfektion.

– Ibland var det så tungt att andas att det kändes som att jag höll på att drunkna. Det var en läskig

upplevelse. Jag minns en natt när jag nästan fick panik.

Christopher och hans fru

Sarah började und- ra om det även fanns andra orsaker till besvären.

Efter två år fick Sarah honom att söka vård igen.

– Läkaren undersökte mig och lät mig blåsa i en spirometer. Resultatet var väldigt tydligt. Jag kun- de inte blåsa ut så mycket luft. Vid ett senare besök fick jag diagnosen KOL.

Christopher blev lättad över att äntligen få en förklaring till besvären. Samtidigt var han förvå- nad, eftersom han aldrig har rökt. 85–90 procent av alla fall av KOL orsakas av tobaksrökning.

– Som ung smakade jag en gång, men det är det värsta jag har provat. Sedan dess har jag aldrig gjort om det. Kanske kan mina föräldrars rökning inomhus och i bilen under min uppväxt vara en anledning till att jag har fått sjukdomen, säger han.

Christopher behandlades med

fler typer av luftvidgande läkemedel och kortison. Långsamt började han må lite bättre.

– Jag fick bra stöd av min vårdcentral, som har astma- och KOL-kompetens. Vi har regelbunden

kontakt. Jag har också fått gå i KOL-skola och den har hjälpt mig mycket.

I KOL-skolan fick Christopher information om sin sjukdom och vad han själv kan göra för att må bättre.

Han fick också träffa andra i samma situation.

– Där gick två personer till som inte har rökt. Det var skönt att få veta att jag inte är ensam, säger han.

Fysisk aktivitet är extra viktigt vid KOL, och i samband med KOL-skolan fick Christopher även träna tillsammans med en fysioterapeut.

– Mina värden kontrollerades hela tiden, vilket kändes tryggt och bra. Det visade sig att jag kunde ta i mycket mer än vad jag trodde.

Både Christopher och Sarah började träna och röra sig betydligt mer än tidigare. Det kunde vara styrketräning, cykling och löpband. Paret har också hundar som kräver promenader.

I dag orkar

Christopher mer och mår betydligt bättre än tidigare.

– Jag vet när det är dags att ringa vårdcentralen, till exempel när jag får en infektion, och blir inte lika chockad när en försämringsperiod kommer.

Jag undviker alltid folksamlingar för att inte bli sjuk och vaccinerar mig mot säsongsinfluensan.

En sak som har tagit mycket energi är misstron han ibland kan möta från omgivningen.

– Trots att jag har läkarintyg kan jag få höra: ”Du som inte har rökt kan väl inte ha KOL”. Det kan även hända vid nya kontakter med vården. Det är trött- samt att bli ifrågasatt och behöva försvara sig hela tiden, säger han.

Christopher arbetar heltid

och behöver mycket vila för att orka med i vardagen.

– Vi har anpassat vårt liv efter sjukdomen och för- söker göra roliga saker tillsammans. Som när stå en de är det viktigt att ha tålamod, ge kärlek och stötta.

Jag följer med på alla läkarbesök, säger Sarah.

Varken hon eller Christopher oroar sig särskilt mycket för framtiden.

– Så länge jag tar hand om mig och är vaksam på symtomen känns det som att jag kan hålla sjuk- domen på den här nivån, säger han.

” Ibland var det så tungt att andas att det kändes som att jag höll på att drunkna.”

text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE KRONHOLM

I dag orkar Christopher röra sig betydligt mer och går på långa promenader med mopsarna Penny, Mimmi och Polly.

16 1177 vårdguiden 3 • 20

Digital samtalsvän som alltid har tid

Kan AI, artificiell intelligens, vara ett stöd för unga med psykiska ohälsa? Det ska EU­projektet Chatpal, där Region Norrbotten är en partner, ge svar på.

Den psykiska ohälsan

ökar och vårdens resurser riskerar att inte räcka till. Därför har flera länder gått samman i EU­projektet Chatpal. Syf­

tet är att se om AI, artificiell intelli­

gens, kan bidra till att avlasta vård­

personalen och ge fler hjälp och stöd.

Norrbotten är svensk

partner­

region och samarbetar med Irland, Skottland, Finland och Nordirland.

I Norrbotten drivs projektet i sam­

verkan mellan Region Norrbotten, Luleå tekniska universitet och Norr­

bottens Kommuner.

Svenskt fokus ligger på ungas psykiska hälsa.

Annika Nordstrand, före detta chef för Folkhälsocentrum i Region Norrbotten, var med och startade pro­

jektet. Hon lyfter fram att det redan finns ett gott samarbete i Norr­

botten mellan de med­

verkande organisa tio ­

nerna, bland annat kring elevhälsa.

– Förhoppningen är att Chatpal ska utgöra ett komplement till dag­

ens behandlingar. Det ska vara till­

gängligt dygnet runt och på ett tid­

igt stadium kunna stötta unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa.

För att tjänsten

ska bli så bra som möjligt kommer projektet att ha fokus grupper med både unga och hälso­ och sjukvårdspersonal. De som berörs ska få komma till tals, vilket bidrar till att skapa en använ­

darvänlig tjänst.

Exakt hur tjänsten ska utformas är för tid­

igt att säga. Målet är att skapa en ”chatpal”, en samtalsvän, som reage­

rar på olika inprogram­

merade nyckelord och fraser.

De språk som är aktuella till en början är svenska, finska och engelska.

Annika Nordstrand, tidigare chef för Region Norrbottens folkhälsocentrum, samt professorerna Catrine Kostenius och Karolina Parding på Luleå tekniska universitet, har varit med att starta Chatpal-projektet.

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA

Mental Health First Aid, MHFA, är ett utbildningskoncept för att ge första hjälpen till personer med psykisk ohälsa.

Norrbotten har redan ett antal certifierade instruktörer, bland annat kopplat till det samiska kunskapsnätverket och vissa hälsocentraler. Nu har ytterli- gare 15 instruktörer utbildats.

MHFA-instruktörer finns även inom kommuner, ungdoms- mottagningar och ideella orga- nisationer.

Utbildningen tar bland annat upp hur man agerar i en akutsi- tuation, när någon är på väg att ta sitt liv eller har drabbats av en psykos, men även hur man hjälper den som bara mår all- mänt dåligt.

Många gånger kan det räcka med att den som mår dåligt blir sedd och hörd, men ibland be- hövs hjälp för att ta kontakt med vården.

 norrbotten.se/mhfa

HPV-VACCINATION ÄVEN FÖR POJKAR

I höst utökas det allmänna vac- cinationsprogrammet för barn så att även pojkar erbjuds HPV-vaccin. Först ut är pojkar födda 2009.

HPV, humant papillomvirus, är ett virus som finns i drygt 200 varianter. De flesta är ofar- liga, men några kan orsaka in- fektioner och cellförändringar som på sikt kan leda till cancer.

Framför allt livmoderhalscancer, men även cancer i svalg, änd- tarmsöppning, slida och penis.

HPV sprids vid sexuell kontakt.

HPV-vaccin har ingått i barn- vaccinationsprogrammet se- dan 2010, men bara för flickor.

 1177.se/hpv

16 1177 vårdguiden 3 • 20

Hannas son Gustav, 8, fick blindtarmsinflammation:

”Vi trodde att det var vanlig magsjuka”

Gustav, 8 år, hade ont i magen. När han började kräkas trodde hans mamma Hanna att det var magsjuka.

”Jag önskar att jag hade vetat att även kräkning kan vara ett symtom på blindtarmsinflammation. Då hade vi sökt hjälp tidigare”, säger hon.

text MARIA FRÖJDH foto ULF HUETT

* Blindtarmsinflammation

18 1177 vårdguiden 3 • 20

stigt att det inte gick över, men efter några timmar verkade han må bättre. Senare, på natten, hörde jag honom gnälla i sömnen.

Hanna blev orolig

och frågade var det gjorde ont i magen när han vaknade på morgonen.

– Han svarade att det var på höger sida, och då tänkte jag att det kanske var blindtarmsinflamma- tion. Efter en stund sa han att det var kring naveln och under magen. När jag ringde 1177 fick jag veta att blindtarmssmärta kan flytta på sig.

Hanna fick rådet att åka direkt till närakuten.

Magsmärtorna tilltog under tiden de satt i vänt- rummet.

– Det gjorde jätteont, säger Gustav.

– Ja, du var ledsen och skrek rakt ut, fyller Hanna i.

Efter undersökning och provtagning sa läkaren att Gustav hade blindtarmsinflammation.

– Då fick jag åka ambulans till sjukhuset. Det var jätteroligt! Jag fick ligga i en säng och mamma satt bakom. Sedan fick jag en ambulansnalle, berättar Gustav.

På sjukhuset undersöktes

han igen, och fick lämna nya prover.

– Snabbsänkan var hög, så de misstänkte att blindtarmen var brusten. Han fick också smärtstil- lande, säger Hanna.

Gustav sövdes och opererades med titthålsteknik.

– Det var en nervös väntan på rummet. Efter nå- gon timme ringde de från uppvaket. Senare fick jag veta att blindtarmen mycket riktigt varit brus- ten, säger Hanna.

Gustav minns inte så mycket från timmarna efteråt.

– Mamma var där och jag hade slangar i armarna.

Det kändes lite konstigt.

Hanna och Gustavs pappa Johan turades om att vara på sjukhuset och hemma med lillasyster Ida.

De första dagarna var Gustav öm i magen och hade svårt att resa sig, så han fick låna en rullstol.

– På lekterapin pysslade jag och spelade tv-spel.

Där fanns ett rymdrum också. Alla var jättesnälla.

Jag fick stickpresenter varje gång de stack mig.

Och jag fick själv välja mat – pannkakor och maka- roner varje dag. Allt var gratis, men inte för mamma.

Efter sex dagar

fick Gustav åka hem igen. Det enda som påminner om upplevelsen är tre små märken på magen.

– Allt har gått bra. Jag önskar bara att jag hade vetat att även kräkning kan vara ett symtom på blindtarmsinflammation. Då hade vi sökt hjälp tidigare, säger Hanna.

S

märtan i magen kom och gick. Gustav, som varit i skolan som vanligt, klagade på magont när han lade sig på kvällen.

– Vid niotiden vaknade han och kräktes. Det kom väldigt plötsligt, minns hans mamma Hanna Forsling.

Eftersom det gick magsjuka på Gustavs skola an- tog Hanna att det var det han hade fått.

– Det var inte annorlunda än andra gånger han varit magsjuk. Vi tröstade honom och bäddade rent i sängen. Efter en stund somnade han om.

På morgonen kräktes han igen. Hanna gav ho- nom vätskeersättning och lät honom fortsätta sova.

– När han vaknade verkade han medtagen och hade fortfarande ont. Jag tyckte att det var kon- I dag mår Gustav

bra igen och spelar fotboll precis som vanligt. Det enda som påminner om operationen är tre små märken på magen.

Att barn får akut ont

i magen är väldigt van­

ligt och kan ha många orsaker. En av dem är blind­

tarmsinflammation, som är vanligast i åldrarna mellan 10 och 20 år.

– Men 80 procent av alla fall där barn söker vård på grund av akuta magsmärtor beror på tillstånd som inte behöver opereras. Vanligast är förstopp­

ning, mag sjuka eller så kallad körtelmage, säger Sara Björn, specialist i allmänkirurgi på Sunderby sjukhus i Luleå.

Just körtelmage kan vara svårt att skilja från blindtarmsinflammation, då symtomen ofta är lik­

nande med feber och smärta i nedre, högra delen av magen. Körtelmage innebär att lymfkörtlarna i magen är svullna och ömma på grund av en vanlig virusinfektion, som förkylning.

Blindtarmsinflam- mation

innebär att det lilla bihanget till blind tarmen är inflam­

merat. Det kan bero på att en hård bit mat el­

ler avföring har fast­

nat. När bihanget är tilltäppt kan det infek­

teras och svullna upp.

– Typiska symtom är feber, ofta runt 38 gra­

der, och magont som ofta börjar i mitten, upptill i magen eller som en mer allmän magsmärta. Inom någ­

ra timmar till ett dygn förflyttar sig ofta smär­

tan till magens nedre högra del, där blindtar­

men sitter.

Ibland kan det vara svårt att veta om ett barn har blindtarmsin­

flammation eller inte.

Särskilt i början kan symtomen vara otyd­

liga. Att må illa, tappa

matlusten eller kräkas är exempel på vanliga symtom som ibland kan bero på blindtarmsinflammation.

– Vid blindtarmsinflammation gör det ofta mer ont när man hos tar eller rör på sig, så ofta vill barnet helst vara stilla, eller gå lite framåtlutat, säger Sara Björn.

Vid symtom på

blindtarmsinflam­

mation ska du alltid söka vård genast.

Hos barn kan det gå snabbt att få brus­

ten blindtarm, särskilt om barnet är under sju år. Då kan det ta tolv timmar från de första symtomen tills att blind­

tarms bihanget brister. Symtom på brus­

ten blindtarm är feber över 39 grader, försämrat allmäntillstånd, mycket ont i magen och svårt att gå på grund av smärtan. Då är det viktigt med snabb behandling, det vill säga operation.

Vid misstänkt blindtarmsinflamma­

tion undersöker läkaren barnet genom att bland annat känna på magen. Bar­

net får lämna blodprov, och ibland urin­

prov för att utesluta urinvägsinfektion.

– Är symtomen otydliga

kan det bli aktuellt med en ultraljudsundersök­

ning eller titthålsoperation.

Blindtarmsinflammation behandlas oftast genom att operera bort blind­

tarms bihanget. Vanligast är titthålstek­

nik, då kirurgen arbetar med titthåls­

instrument genom små hål i magen. Be­

roende på barnets ålder och hur pass inflammerat blindtarmsbihanget är kan kirurgen välja att göra så kallad öppen kirurgi. Då lägger kirurgen ett snitt på höger sida, strax under naveln.

– De allra flesta barn mår ganska bra direkt efter operationen. Nästan på en gång får de börja äta och komma upp ur sängen. Oftast går det att åka hem redan dagen efter. Om blindtarmen brustit kan det behövas några dagars antibiotika­

behandling, säger Sara Björn.

 1177.se/blindtarmsinflammation

 1177.se/ont-i-magen-barn

Blindtarmsinflammation eller inte?

Som förälder kan det kännas svårt att veta hur allvarligt det är när ens barn klagar över magont. Här är de vanligaste symtomen på blindtarmsinflammation.

text ANNA RITTER

ANTIBIOTIKA ELLER KIRURGI?

I vissa fall kan blindtarms- inflammation behandlas med enbart antibiotika eller till och med få läka av sig självt. Eftersom blindtarmsbihanget finns kvar finns det dock en viss risk för en ny blindtarms- inflammation.

– Än så länge är antibioti- ka som enda behandling endast aktuellt vid miss- tänkt lindrig blindtarms- inflammation hos en äldre, mycket skör person där operation bedöms som alltför riskfyllt, säger Sara Björn, specialist i allmän kirurgi.

Inflammerat blind- tarmsbihang.

+ Sök vård

Ibland kan det vara svårt att skilja mellan blindtarmsinflamma- tion och annan mag- smärta som också kan behöva behandlas.

Kontakta genast en hälsocentral eller jour- öppen mottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:

• Både ont i magen och andra symtom, som feber, kräkning, svull- nad i ljums ken, ont i pungen, svart och löst bajs eller bajs som innehåller färskt blod, mer än bara enstaka strimmor.

• Ont i magen som är tydligt svullen, och varken bajs eller gaser kommer ut.

• Barnet är trött och medtaget av smärt- orna.

• Smärta som inte går över, blir kraftigare, är mycket intensiv eller verkar flytta sig mot ena sidan.

• Barnet har ont i tyd- liga intervaller.

• Mycket ont på ena sidan av magen.

• Barnet har magont och sveda när hen kissar.

Är det stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 för att få hjälp att bedöma symtomen.

ningssystem, finns tid för tröst eller en stunds medmänsklig kontakt.

Södersjukhuset sommaren 2020.

Här, liksom på andra sjukhus runt om i landet, fortsätter kampen mot coronaviruset och covid­19.

Dag för dag, minut för minut.

Fotografen Susanne Walström följde sjuksköterskorna Stina Sinders och Anna­Sofia Börjesson på intensivvårdsavdelningen MIVA/IVA under några intensiva arbetspass.

text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE WALSTRÖM

Det har varit tunga månader i coronapan­

demins skugga. Att försöka sammanfatta tiden sedan den 9 mars, då Södersjukhuset i Stock­

holm fick den första patienten med bekräftad covid­19, är svårt. Stina Sinders liknar den vid en jättelik våg.

– Väldigt många människor har varit väldigt sjuka. Det har varit sorgligt att se vad detta vi­

rus kan göra. Samtidigt har det varit fantast­

iskt att se alla som har klarat sig igenom det.

Det är det vi kämpar för varje dag, säger hon.

” Vi har

kämpat – och vi håller ut”

Intensivvårdsavdelning MIVA/HIA:

På kort tid

ställde vården på sjukhuset om.

Bland annat mångdubblades intensivvårds­

platserna och en ny avdelning, infektionsavdel­

ning 8, öppnade tidigare än planerat. Rutiner och arbetssätt förändrades. Intensivvårds sjuk­

sköt ers kan Anna­Sofia Börjesson berättar om långa, tuffa arbetspass men också om kämpa­

glöd, samarbete och kollegor som ställer upp för varandra.

– Vi har lärt oss otroligt mycket och kunnat rädda väldigt många liv. Vi har kämpat – och vi håller ut, säger hon med eftertryck.

Besöksförbudet har varit känslomässigt svårt och skapat oro hos patienter och deras närstå­

ende.

– Det har också medfört att vi i personalen ibland gått miste om personlig information, som smeknamn och vad patienten gillar och ogillar.

Att ta sig över

barriären som skyddsutrust­

ningen kan skapa mellan patient och personal har varit en utmaning.

– Det blir en distans, inte samma närkontakt.

Men det finns sätt att nå fram ändå. Ibland räcker det med att ta någon i hand eller lägga sin hand på patientens panna. Den mänskliga kontakten är viktig, säger Stina Sinders.

Särskilt skyddsmaskerna har även gjort det svårt att kommunicera med kollegor, till ex­

empel i en akutsituation.

– Det är svårt att höra vad de andra säger.

Ibland är vi som tio kylskåp som står och skri­

ker på varandra. Samtidigt är vi otroligt tack­

samma för maskerna. Vi känner oss tryggare med dem, säger Anna­Sofia Börjesson.

” Vi har

kämpat – och vi håller ut”

Att arbeta i skyddsmask är varmt och tungt, och påverkar mötet med patienterna. ”Vi för­

söker skapa trygghet och medmänsklig kontakt ändå”, säger sjuksköterskan Stina Sinders.

När en patient ska till röntgen­

avdelningen måste all appara ­ tur följa med.

På de små kontoren kan man ta av skyddsutrustningen en stund, observera och dokumentera. ”Glasrutorna har blivit viktiga kommunikationsverktyg.

Där skriver vi meddel anden till varandra”, säger Anna-Sofia Börjesson.

Luftrör och lungor undersöks med ett bronkoskop. Det förs ner genom näsan eller munnen. Det går också att ta prover eller att avlägsna slem.

22 1177 vårdguiden 3 • 20

Baksmälla efter sommaren?

Långa, ljumma kvällar

och inga tider att passa.

Under sommarmånaderna kan det bli mer alkohol än annars. Kanske en kall öl efter kvällsdoppet, rosévin på picknicken eller rödvin, följt av någon drink, under grillkvällen.

– När vi är lediga dricker vi mer, det syns både i un­

der sökningar och i Systembolagets statistik. Då ges det helt enkelt fler tillfällen att dricka. Även på helg­

erna konsumerar vi mer alkohol än på vardagarna, säger Sven Andréasson, alkoholläkare och professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.

De flesta klarar av att bryta mönstret när hösten kom­

mer, men för andra är det svårt. Att fortsätta dricka lite för mycket, lite för ofta kan bli starten på en hög­

riskkonsumtion. Då ökar risken för beroende samt skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.

Riskbruk eller riskkonsumtion

är begrepp som ibland används. Det gäller bland annat om en man dricker mer än 14 standardglas per vecka eller om en kvinna dricker mer än nio. I Region Stockholm har man, baserat på ny forskning, i stället tagit fram re­

kommendationer för lågriskkonsumtion.

– Tanken är att sudda bort idén om en riskfri alko­

holkonsumtion. Risken för exempelvis cancer, hjärt­

kärlsjukdomar och psykisk ohälsa finns hela tiden och växer i förhållande till konsumtionen.

Den allmänna rekommendationen är ”ju mindre, desto bättre”, men de flesta människor är trots allt beredda att ta vissa risker när det gäller alkohol, kon­

staterar Sven Andréasson.

– Begreppen lågriskkonsumtion och högriskkon­

sumtion bygger på att friska män och kvinnor gene­

rellt har en låg risk för skador vid en konsumtion un­

der tio standardglas alkohol i veckan.

De flesta som har

en högriskkonsumtion är med­

vetna om att de dricker för mycket, är Sven Andréas­

sons erfarenhet.

– Många känner att de håller på att tappa kon t rol­

len. Kanske börjar vänner eller personer de lever till­

sammans med att kommentera drickandet. Det bru­

kar vara en varningssignal, säger han.

Den som är orolig för sin alkoholkonsumtion kan

Hösten är här, och med den vardags­

rutinerna. Men en del har svårt att hitta tillbaka till mer måttliga alkohol vanor. Det kan bli början på

en högriskkonsumtion.

text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE WALSTRÖM

22 1177 vårdguiden 3 ^• 20

Baksmälla efter sommaren?

börja med att tänka över hur drickandet har utveck­

lat sig.

– Dricker du i större mängder och oftare än tidigare?

Känner du att begäret efter alkohol har ökat? Är det svårt att avstå?

Du kan också fundera över hur alkoholen påverkar ditt liv och om du har kommit i obehagliga situatio­

ner när du har druckit.

För att lyckas

förändra sina alkoholvanor är det viktigt att vilja det själv. Det räcker inte att andra vill det, eller att du tycker att du borde göra det. Ett första steg kan vara att bestämma vad som är en accepta­

bel konsumtion.

– Skriv sedan ner det och spara. Till exempel: ”Jag tycker det är okej att dricka en halv flaska vin på fredag och lördag och något enstaka glas ibland.” Många landar där ungefär, säger Sven Andréasson.

Nästa steg är att registrera din alkoholkonsumtion under några veckor och sedan jämföra med målbilden.

– Har konsumtionen dragit iväg är det dags att fun de­

ra över i vilka sammanhang det brukar bli för mycket.

Dricker du för att lindra stress eller för att det är socialt trevligt? Vilka tillfällen och sällskap driver drickandet?

Utifrån det kan du fundera över vad du kan ändra på och hur det ska gå till, säger han.

Många börjar förändringen

med en helnykter period.

– De flesta upplever en belöning ganska omgående.

De vaknar pigga och klarare i knoppen. De tänker bätt­

re och känner sig allmänt gladare. Just därför brukar vi rekommendera en vit månad eller mer som start.

Andra väljer att helt avstå från alkohol i fortsätt­

ningen.

– De flesta som vill förändra sina alkoholvanor kla­

rar av att göra det själva. Men det finns en grupp som trots en tydlig önskan inte lyckas. Då kan de få stöd, säger Sven Andreásson.

Kontakta din hälsocentral om du är orolig för hur dina alkoholvanor påverkar din hälsa. Du kan också kontakta företagshälsovården eller en beroende­

mottagning.

Ett annat alternativ är nätbehandling via 1177.se.

Du kan också få stöd genom att ringa Alkohollinjen eller att gå in på Alkoholhjalpen.se.

– Vilken form du väljer beror på hur du värderar det personliga mötet. Det finns stöd och hjälp att få.

Vad gör jag om jag är orolig för någon i min närhet?

– Förmedla på ett sakligt sätt att du ser ett drick­

ande som du är orolig över. Det är en svår konst att prata utan att konfrontera eller skälla. Säg i stället:

”Nu har det blivit mycket och detta har hänt. Jag är orolig.” Ge också ett erbjudande om att hjälpa till, säger Sven Andréasson.

MER INFORMATION

 1177.se/riskbruk

 1177.se/drick-sundare

  1177.se/alkohol

tips för nya alkoholvanor

1. Börja med en helnykter period, kanske en vit månad.

Många mår snabbt betydligt bättre, både fysisk och psyk- iskt. Då kan det vara lättare att förändra alkoholvanorna.

2. Sätt upp en gräns för vad du tycker är en acceptabel alkoholkonsumtion. Bestäm i förväg hur mycket du får dricka per tillfälle och månad.

Ju mindre, desto bättre.

3. Registrera hur mycket alko- hol du dricker. Då får du bätt- re överblick och kan tydlig- are se dina framsteg.

4. Tänk igenom vilka alternativ du har till alkohol. Öva in vad du ska säga när du tackar nej eller väljer en annan dryck.

5. Tänk igenom vad du ska göra i situationer eller sällskap som du vet innebär en risk att dricka för mycket.

6. Hämta stöd från människor i din närhet. Berätta om ditt beslut att dricka mindre alkohol eller inte alls. Säg att du skulle uppskatta deras hjälp.

24 1177 vårdguiden 3 • 20

• Riskbruk gäller vid så kallad högkonsumtion, när en man dricker mer än 14 standardglas per vecka eller när en kvinna dricker mer än nio stan- dardglas per vecka.

• Riskbruk gäller även vid

intensivkonsumtion, när en man dricker fem eller fler standardglas vid samma tillfälle eller om en kvinna dricker fyra eller fler.

• Riskbruk kan även före- komma vid lägre alko-

holkonsumtion, till ex- empel under graviditet, i trafiken, i tidig ungdom eller i arbetslivet. Det kan också gälla vissa sjukdomar eller vid viss medicinering.

DRICKER DU FÖR MYCKET?

Riskbruk eller riskkonsumtion är begrepp som ibland används om en alkoholkonsumtion som medför ökade risker för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.

Ett standardglas …

… motsvarar 12 centiliter vin, 33 centiliter starköl eller

4 centiliter starksprit.

har skrivit en bok om sina erfarenheter.