• No results found

33.9. Bilaga 4 SN Funktionprogram samt Protokollsutsdrag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "33.9. Bilaga 4 SN Funktionprogram samt Protokollsutsdrag"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sammanträdes- protokoll

Socialnämnden

Sammanträdesdatum 2016-05-24

Sidan 1 av 1

... ... ... ... ...

Sign. Ordf. Justerare Exp. datum Sign.

§ 69/2016 Dnr 2016/0087 SN-1

Funktionsprogram för socialnämnden

I ärendet föreligger tjänsteutlåtande 2016-05-18 från socialkontoret.

Sammanfattning

Socialnämnden m.fl. nämnder har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att besluta om funktionsprogram enligt kommunledningskontorets

tjänsteutlåtande 2014-10-28. Funktionsprogrammen ska antas av nämnden för att därefter fastställas av kommunstyrelsen.

Överläggning i socialnämnden

Ordförande Sonia Lunnergård (KD) yrkar följande:

1. Socialnämnden antar funktionsprogram för hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga.

2. Socialnämnden antar funktionsprogram för stödboende.

3. Socialnämnden överlämnar funktionsprogrammen till kommunstyrelsen för fastställande.

4. Paragrafen justeras omedelbart.

Proposition

Ordförande Sonia Lunnergård (KD) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att nämnden bifaller detsamma.

Socialnämndens beslut

1. Socialnämnden antar funktionsprogram för hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga.

2. Socialnämnden antar funktionsprogram för stödboende.

3. Socialnämnden överlämnar funktionsprogrammen till kommunstyrelsen för fastställande.

4. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Beslutsexpediering:

Akt

Kommunstyrelsen

(2)

Sollentuna kommun

Riktlinjer för funktionsprogram

(3)

Inledning ... 3

Funktionsprogrammets tillämpning ... 4

Prioriteringar och gränsdragningar ... 5

Funktioner ... 5

Samhälls- och stadsplanering ... 6

Användning av mallen på respektive förvaltningskontor ... 7

(4)

3

Inledning

På uppdrag av Kommunledningskontoret har riktlinjer tagits fram för kontorens Funktionsprogram. De framtagna riktlinjerna är avsedda för att stödja och hjälpa kontoren i deras arbete, och materialet är utvecklat utifrån kontorens befintliga Funktionsprogram.

Sollentuna kommun har under en 10-årsperiod haft en befolkningsökning med ca 18 % under perioden 2004 -2014 enligt statistik från SCB, samt att man i kommunens framtagna studie befolkningsprognos 2015-2024 tror att Sollentuna kommun kommer att växa till drygt 85 000

innevånare vilket är en ökning med ca 21 procent fram till 2024. Sollentuna kommun ska ansvara för att tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter och lokaler för bland annat förskolor, skolor, idrottshallar och äldreboenden.

Funktionsprogrammet ska möjliggöra en jämn kvalité på beställningar till fastighetsägaren och svara för följande kontors behov gentemot fastighetsägaren.

Socialkontoret Stödboende

Vård- och omsorgskontoret LSS boende

Äldreboende

Kultur- och fritidskontoret Idrottshall

Barn- och ungdomskontoret Grundskola F-9

Förskola 1-5 år Fritidsverksamhet

(5)

4

Funktionsprogrammets tillämpning

Funktionskraven ska beskriva egenskaper vid ny-, till- och ombyggnationer i fastigheter/lokaler. Syftet är att verksamhetens funktionskrav ska förankras i projektet. Tillämpning ska ske från behovsanalys till slut av programskede. Funktionsprogrammet ska inte användas i alla byggprojekt utan endast vid större projekt där det bedöms som ekonomiskt försvarbart vilket beslutas av projektets styrgrupp i ett tidigt skede i projektet.

Tillämpningen av Funktionsprogrammet avgränsas och berör inte total rivning av byggnader.

Funktionsprogrammet presenterar erforderliga funktioner i fastigheten/lokalen och huruvida det är ett råd ”att tänka på” eller ett ”skall-krav”. Fastigheter/lokaler kan innehålla krav från flera olika kontor samt verksamheter. Om ett ”skall-krav” på grund av exempelvis tekniska eller ekonomiska

förutsättningar inte kan eller bör uppfyllas så ska det dokumenteras och motiveras. Dokumentationen skall protokollföras i projektets styrgrupp.

Avvikelser kan skrivas både av beställare – här avses de respektive förvaltningskontoren - och utförare – här avses Trafik- och fastighetskontoret. Avvikelser ska alltid motiveras - dels för

kostnadskontroll och dels för att effektivt nyttja funktionsprogrammet som ett verktyg för Sollentuna kommunledningskontors utvecklingsarbete med erfarenhetsåterföring. En avvikelse kan innebära ett avsteg från funktionsprogrammet genom att en funktion läggs till eller tas bort. I ett projekts alla skeden ska det tydligt framgå om avvikelser finns mot beställning och avvikelser ska godkännas av beställaren. För råd ”att tänka på” är funktionen inte tvingande utan ska tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar.

Förvaltning, vidareutveckling och kommande revideringar av funktionsprogrammen svarar Kommunledningskontoret för tillsammans med respektive förvaltningskontor.

(6)

5

Prioriteringar och gränsdragningar

I varje funktionsprogram ska det tydligt framgå vilka kravställningar som finns från respektive förvaltningskontor. När flera förvaltningar agerar i samma fastighet och respektive funktionsprogram visar på överlappande funktioner, motstridiga krav eller möjligheter till samnyttjande1 måste detta tas upp i dialog mellan respektive förvaltningskontor, med tydlig hänvisning och motivering så att en läsare som bara har tillgång till ett funktionsprogram ska förstå eller hänvisas till det andra funktionsprogrammet. Tillvägagångssättet för detta gränsdragningsarbete tas upp i gemensamt mötesforum med inblandade förvaltningskontor och ska protokollföras samt om nödvändigt tas upp i respektive funktionsprogram. Kontinuerlig avstämning skall ske med kommunledningskontorets ansvariga för funktionsprogrammet. Detta för att säkerställa funktionsprogrammens fortsatta användbarhet och utveckling.

Styrande dokument i form av kommunens policys ska beaktas men redovisas ej i funktionsprogrammen. Dessa ska alltid inhämtas från ursprungskällan.

Funktioner

En funktion beskrivs i textform med förtydligande i punktform ”Att tänka på”. I förtydligandet ska det framgå både sambands- och inredningskrav för fast inredning om sådan finns. Utformningen av fastigheten/lokalen redovisas för varje funktion och/eller rum både in- och utvändigt. Skall-krav för utformning av ytor, funktioner eller nyckel måste styrkas av aktuell lagstiftning eller hänvisas till förvaltningskontorets tolkning/rekommendation. Om projektets budget inte kan projekteras i enlighet med funktionsprogrammets nyckeltal ska dessa kalkyleras av utföraren och redovisas till beställaren.

Om möjligt ska nyckeltalet och funktionen redovisas som en avvikelse och hur denna påverkar budget och/eller hyresnivå i projektet.

Rumsbeskrivning tas fram i projekteringsskedet och där anges inredningskrav och materialval för varje enskilt rum. Fabrikat, material och kulörer beslutas i projekteringsgruppen.

1 Typexempel på överlappande funktioner kan vara personalutrymmen, inlastning, sophantering.

(7)

6

Samhälls- och stadsplanering

En översiktsplan visar huvuddragen i kommunens mark- och vattenanvändning samt hur bebyggelse och naturområden ska utvecklas och bevaras. De mål och riktlinjer som är formulerade i

översiktsplanen är utgångspunkt i all planering av den fysiska miljön. Översiktsplanen fungerar som ett stöd i detaljplanearbetet och kan bidra till ett förenklat arbete med de detaljerade planerna som ska leda fram till färdiga byggprojekt. Kommunfullmäktige måste alltid ha en aktuell sådan och antog denna översiktsplan 2012-12-12.2

En detaljplan är ett dokument som fastlägger hur mark får användas, vad som får byggas på marken samt utformningen av byggnader och mark. Ändringar i detaljplaner beslutas av kommunfullmäktige och handläggs av stadsbyggnadsnämnden. En detaljplan upprättas av kommunen i en planprocess.

Planprocessen regleras av Plan- och bygglagen (PBL) med syfte att skapa ett gott beslutsunderlag och ge möjlighet till insyn och påverkan. 3

Tomtförutsättningarna utifrån det som medges i detaljplanen sätter gränserna på fastighetens utbyggnad och utbredning. Kraven i Funktionsprogrammen måste därmed vara tillämpliga mot

lagakraftvunnen detaljplan. Reservationer av tomtyta och/eller överdimensionering av byggprojekt ska undvikas. Det är upphandlad arkitekt som ska ansvara för projektanpassning av tomten.

Kontaktcenter svarar för hantering och administrering av detaljplaner.

Bygglovet ser till att det som byggs är bestående, vackert, miljövänligt, säkert och tillgängligt för funktionshindrade. Det bidrar till att vi får en hållbar och demokratisk samhällsplanering. När bygglovsansökan granskas mot detaljplanen prövas även om byggnadens placering och utformning tar hänsyn till omkringliggande bebyggelse och kultur- och naturvärden. Men även om en ansökan stämmer med detaljplanens bestämmelser ska byggandet utformas så att omgivningen inte störs och utfarter ska ordnas trafiksäkert.4

2 https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/Stadsplanering-och-byggprojekt/Oversiktsplan/

3 https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/detaljplanearenden/

4 https://www.sollentuna.se/sv/bygga-bo--miljo/Bygglov/

(8)

7

Användning av mallen på respektive förvaltningskontor

Funktionsprogrammet ska följa nedanstående struktur.

Design:

Funktionsprogrammen ska följa Sollentuna kommuns grafiska manual.5 Vidare ska också en enhetlig mall följas för framsida och rubriker.

Framsida:

Alla Sollentuna kommuns funktionsprogram ska ha samma utformning oberoende av vilket förvaltningskontor eller projekt som funktionsprogrammet svarar för.

Inledning:

I funktionsprogrammets inledning ska verksamheternas behov beskrivas och relateras till krav på en fastighet/lokal. Formatet ska vara koncist och övergripande men fortfarande ge en bild av hur verksamheten planerar nyttja fastigheten/lokalen.

Funktionsprogrammets tillämpning:

Text är densamma som återfinns i riktlinjer. Vid behov läggs stycke till med innehåll specifikt för förvaltningskontoret.

Funktioner:

Beskrivs med: rubrik, förklarande text samt funktionskrav utifrån skall-krav eller ”att tänka på”.

5 https://www.sollentuna.se/sv/nyheter--press/grafisk-profil/

(9)

Socialkontoret

Hvb – boende för ensamkommande flyktingbarn

Funktionsprogram

(10)

Inledning ... 3

Funktionsprogrammets tillämpning ... 3

Funktioner ... 4

Nyckeltal ... 7

(11)

3

Inledning

Verksamhetens mål är att ge de boende stöd i att upprätthålla ett fungerande dagligt liv samt skapa/stå för kontinuitet och normalisering av de boendes vardag.

Ett hem får vård eller boende (HVB hem) ansvarar för barns vård, behandling och omsorg. Boendet är bemannat dygnet runt. Utformningen av ett HVB hem kan se olika ut beroende på lokalernas

utformning och placering.

Den boende har som regel ett eget rum med nödvändigt utrymme för säng, skrivbord och förvaring.

Till det finns inom samma byggnad allmän yta för gemensam samvaro såsom kök, våtrum och rum/vardagsrum. De allmänna ytorna ska anpassas beroende på antal rum och boende. Dessutom ska personalutrymmen finnas.

HVB hem har ett högre krav på säkerhet och brandskydd än det som anges som krav och rekommendationer för en enskild bostad. Sollentuna kommun har en policy för vad som gäller för brand och säkerhet i de kommunala verksamheterna.

De allmänna råden enligt plan och bygglagen (PBL) och kring miljö och hälsa ska följas.

HVB hem ska följa de normer för bostäder och dess funktion som finns. Det finns inga krav på specialanpassning.

Funktionsprogrammets tillämpning

Funktionskraven ska beskriva egenskaper vid ny-, till- och ombyggnationer i fastigheter/lokaler. Syftet är att verksamhetens funktionskrav ska förankras i projektet. Tillämpning ska ske från behovsanalys till slut av programskede. Funktionsprogrammet ska inte användas i alla byggprojekt utan endast vid större projekt där det bedöms som ekonomiskt försvarbart vilket beslutas av projektets styrgrupp i ett tidigt skede i projektet.

Tillämpningen av Funktionsprogrammet avgränsas och berör inte total rivning av byggnader.

Funktionsprogrammet presenterar erforderliga funktioner i fastigheten/lokalen och huruvida det är ett råd ”att tänka på” eller ett ”skall-krav”. Fastigheter/lokaler kan innehålla krav från flera olika kontor samt verksamheter. Om ett ”skall-krav” på grund av exempelvis tekniska eller ekonomiska

förutsättningar inte kan eller bör uppfyllas så ska det dokumenteras och motiveras. Dokumentationen skall protokollföras i projektets styrgrupp.

Avvikelser kan skrivas både av beställare – här avses de respektive förvaltningskontoren - och utförare – här avses Trafik- och fastighetskontoret. Avvikelser ska alltid motiveras - dels för

kostnadskontroll och dels för att effektivt nyttja funktionsprogrammet som ett verktyg för Sollentuna kommunledningskontors utvecklingsarbete med erfarenhetsåterföring. En avvikelse kan innebära ett avsteg från funktionsprogrammet genom att en funktion läggs till eller tas bort. I ett projekts alla skeden ska det tydligt framgå om avvikelser finns mot beställning och avvikelser ska godkännas av beställaren. För råd ”att tänka på” är funktionen inte tvingande utan ska tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar.

Förvaltning, vidareutveckling och kommande revideringar av funktionsprogrammen svarar Kommunledningskontoret för tillsammans med respektive förvaltningskontor.

(12)

4

Funktioner

Exteriör – Utomhusmiljö

Funktion:

Krav Att tänka på

- Någon närliggande yta för utemiljö för uteaktivitet.

- Gärna i närhet av något grönområde, allmän kommunikation och affär för att förenkla möjlighet att ta sig till/från skola mm

Exteriör – Parkering

Funktion:

Krav Att tänka på

- Personal samt externa service via t ex matleverans, taxi bör ha nära access till boende

Interiör – Gemensamt trapphus/entré

Krav

- Anpassas utefter antal boende och personal - Möjlighet att förvara kläder/skor för utemiljö Att tänka på

- Möjlighet för verksamheten att ha överblick om vilka som kommer och går via entré

Interiör – Gemensamt allrum (med köks del)

Funktion: Kök med matplats för samtliga boende och personal. Kök dimensionerat för matlagning och måltider. Alt kök för matlagning och plats för måltider i vardagsrum.

Krav

- SS 91 42 31 kök för fler än 4 personer Att tänka på

(13)

5

-

Köket bör göras avskiljbart från de övriga gemensamma utrymmena, för att olika aktiviteter ska kunna bedrivas samtidigt.

-

Vitvara i kök skall anpassas efter storlek på boende och antal personer, samt att det finns viss avlastnings och beredningsyta

Interiör – Gemensamt allrum

Funktion: Vardagsrum med plats för samtliga boende och personal. Plats att sitta i soffa/fåtölj, soffbord, plats för tv, aktivitetsyta med bord/stolar.

Krav Att tänka på

- Vardagsrummet bör göras avskiljbart från de övriga gemensamma utrymmena för att olika aktiviteter ska kunna bedrivas samtidigt.

- Om matplatsen placeras i vardagsrummet bör ett tv-rum göras avskiljbart.

Personalutrymmen

Krav

-

Kontor för personal som rymmer skrivbord, besöksstolar (min 2 st.) samt plats för skrivare och dokument som är sekretessklassad varför rum ska vara låsbart.

-

Personalrum med omklädning, wc med duschmöjlighet anpassad efter personaltäthet

-

Jour rum/vaken jour – sovrum för vila och sovande personal

Att tänka på

-

Jourrummet bör finnas i anslutning till de boendes rum, för att få överblick samt bistå de boende vid behov.

- Omklädningsrum, och vilrum/övernattningsrum kan samlas i en lokalitet.

Interiör - Gemensam tvättstuga

Krav

- Utrustning såsom tvättmaskin och torkmöjlighet i enlighet med allmänna råd för antal boende

Att tänka på

- Tvättstugan ska vara tillgänglig för de boende, samt verksamhets personal - Maskinpark samt ventilation bör anpassas efter boendes storlek och behov

(14)

6

Interiör våtrum

Funktion – dusch/badmöjlighet för de boende Krav

- Antal rum/platser/toaletter anpassas efter boendes storlek - God ventilation

Att tänka på

- Att funktionen dusch och toaletter separeras i möjligaste mån för att ge fler access

Interiör – Rum

Funktion: Sovrum/vardagsrum som är kombinerad samvaro/sovrum för en person.

Krav

-

Plats för säng eller soffa med avställningsyta.

- Arbetsplats/studieyta - Förvaring/garderob

Att tänka på

- Val av material och ytskikt ska väljas för att underlätta skötsel och framtida renoveringar

Övrigt

Krav

- Tillgäng till internet

- Tillgång till basutbud för kabel-tv

- Mindre förrådsyta för verksamhetens allmänna ytor och behov

Att tänka på

- God ventilation gärna med forceringsmöjlighet

- Brandlarm via automatlarm till alla ytor, bostäder och gemensamma ytor - Soprum för verksamhetens behov

- Gärna någon utrustning för utomhusaktivitet -

(15)

7

Nyckeltal

Mål är att den totala ytan blir så funktionell och optimal att den motsvarar ca 30 kvm/per boende

De egna bostäderna/rum bör motsvara ca 60 % av totalytan (30-40 kvm).

De gemensamma utrymmena såsom entré, kök, allrum och korridorer bör motsvara 30 % av totalytan

Ytor för personal, förvaring, städ, avfall och drift bör motsvara ca 10 % av totalytan

Uterum/altan eller balkonger bör motsvara ca 5 kvm boende

Parkeringsytor för personal/besök bör vara minst 2 varav en handikappsparkering

(16)

Socialkontoret Stödboende

Funktionsprogram

(17)

Inledning ... 3

Funktionsprogrammets tillämpning ... 4

Funktioner ... 5

Nyckeltal ... 9

(18)

3

Inledning

Verksamhetens mål är att ge de boende stöd i att upprätthålla ett fungerande dagligt liv, samt skapa/stå för kontinuitet och normalisering av de boendes vardag.

Det innebär även att det inte med särskild anvisning, märkning eller anpassning ska ange att det är en anpassat boende utan ska i möjligaste mån likna vanligt boende såsom vanlig hyresrätt.

Under förutsättning att samtliga som bor i stödboende erbjuds goda levnadsvillkor kan antal boende variera beroende på bostadens utformning och placering. Socialstyrelsens hänvisning för gällande gruppboende kan utökas, då de boende i allmänhet, inte har tungt fysik funktionshinder.

Antal boende/bostäder kan variera beroende på typ av boende, målgrupp samt de ekonomiska förutsättningarna men man ser gärna att man utgår från 12 boende men anläggningens storlek bör kontrolleras mot tänkt målgrupp. Systemet bygger på att drift tilldelas en ersättning per person och boende och den ska täcka deras verksamhet och personalkostnader. Ersättningsnivån kan variera beroende av myndighetsbeslut, målgrupp och kunders behov av stöd, vilka kräver en viss storlek på anläggningen för att det för deras del ska vara ekonomiskt hållbart.

Den boende har vanligtvis ett eget hyreskontrakt som tecknas såsom andrahandsavtal med förvaltning med har egenansvar för sin bostad, samt tillgång till personal och de gemensamma utrymmena för samvaro. Den enskildes bostad ansvarar den boende för, såsom skötsel, skador och åverkan där verksamhet och personal är behjälpliga om den boende så önskar. Utövaren/verksamhetens personal har behov av personalutrymmen i proportion till verksamhetens storlek, men rum som kräv är kontor, sanitetsrum med möjlighet till dusch och ombyte samt jour rum, för vaken eller sovande jour.

Samtidigt som boendet är den enskildes hem är det också personalens arbetsplats vid skötsel och hjälp. Vilket gör att man bör underlätta tillgänglighet i bostaden samt teknisk möjlighet för den boende att komma i kontakt med personal.

Boende har ett högre krav för säkerhet och brand i de enskildas bostäder samt allmänna utrymmen än det som anges som krav och rekommendationer för en enskild bostad. Sollentuna kommun har en policy för vad som gäller för brand och säkerhet i de kommunala verksamheterna som ska följas.

De allmänna råden enligt PBL och miljö och hälsa ska följas samt antagen policy inom Sollentuna kommun. Samt att man eftersträvar god tillgänglighet i bostad och de gemensamma utrymmena, med det finns inga krav på specialanpassning för boende utan de ska följa norm för bostad och dess funktion

Socialstyrelsen anser i de allmänna råden att en bostad med särskild service för vuxna inte bör ligga i nära anslutning till en annan sådan bostad, eller andra bostäder som inte är ordinära såsom till exempel korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre. Som regel bör inte heller en bostad med särskild service för vuxna samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet. En koncentration av bostäder med särskild service och andra sociala verksamheter bidrar inte till att skapa jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning som behöver stöd och det underlättar inte för den enskilde att leva som andra (SOSFS 2002:9).

(19)

4

Funktionsprogrammets tillämpning

Funktionskraven ska beskriva egenskaper vid ny-, till- och ombyggnationer i fastigheter/lokaler. Syftet är att verksamhetens funktionskrav ska förankras i projektet.

Tillämpning ska ske från behovsanalys till slut av programskede. Funktionsprogrammet ska inte användas i alla byggprojekt utan endast vid större projekt där det bedöms som ekonomiskt försvarbart vilket beslutas av projektets styrgrupp i ett tidigt skede i projektet.

Tillämpningen av Funktionsprogrammet avgränsas och berör inte total rivning av byggnader.

Funktionsprogrammet presenterar erforderliga funktioner i fastigheten/lokalen och huruvida det är ett råd ”att tänka på” eller ett ”skall-krav”.

Fastigheter/lokaler kan innehålla krav från flera olika kontor samt verksamheter. Om ett ”skall-krav” på grund av exempelvis tekniska eller ekonomiska förutsättningar inte kan eller bör uppfyllas så ska det dokumenteras och motiveras. Dokumentationen skall protokollföras i projektets styrgrupp.

Avvikelser kan skrivas både av beställare – här avses de respektive förvaltningskontoren - och utförare – här avses Trafik- och fastighetskontoret. Avvikelser ska alltid motiveras - dels för

kostnadskontroll och dels för att effektivt nyttja funktionsprogrammet som ett verktyg för Sollentuna kommunledningskontors utvecklingsarbete med erfarenhetsåterföring. En avvikelse kan innebära ett avsteg från funktionsprogrammet genom att en funktion läggs till eller tas bort. I ett projekts alla skeden ska det tydligt framgå om avvikelser finns mot beställning och avvikelser ska godkännas av beställaren.

För råd ”att tänka på” är funktionen inte tvingande utan ska tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar.

Förvaltning, vidareutveckling och kommande revideringar av funktionsprogrammen svarar Kommunledningskontoret för tillsammans med respektive förvaltningskontor.

(20)

5

Funktioner

Exteriör – Utomhusmiljö

Funktion:

Krav

- Tillgänglighetsanpassad Att tänka på

- Någon närliggande yta för utemiljö i form av balkong, alternativt altan - Gärna i närhet av något grönområde, allmän kommunikation och affär

Exteriör – Parkering

Funktion:

Krav Att tänka på

- Personal samt externa service via t ex matleverans, taxi bör ha nära access till boende

- Uteförråd för cykel mm

- Önskvärd om det finns ytor för att vistas ute t ex på tillhörande utemöbler

Interiör – Gemensamt trapphus/entré

Krav

- Tillgänglighetsanpassad enligt PBL Att tänka på

- Att externa besökare kan komma i kontakt med verksamheten via port tfn/ringklocka

- Möjlighet att sitta för att invänta transport.

- Trapphusinformation likt ordinärt boende med kontaktinfo,

Interiör – Gemensamt allrum (med köks del)

Funktion: Kök med matplats för samtliga boende samt personal. Köket ska dimensioneras för gemensam matlagning och måltider. Alt kök för matlagning och plats för måltider i vardagsrum.

Krav

- SS 91 42 31 kök för fler än 4 personer

(21)

6

Att tänka på

-

Köket bör göras avskiljbart från de övriga gemensamma utrymmena, för att olika aktiviteter ska kunna bedrivas samtidigt.

-

Vitvara i kök skall anpassas efter storlek på boende och antal personer, samt att det finns bra avlastnings och beredningsyta

Interiör – Gemensamt allrum

Funktion: Vardagsrum med plats för samtliga boende och personal. Plats att sitta i soffa/fåtölj, soffbord, plats för tv, aktivitetsyta med bord/stolar.

Krav Att tänka på

- Vardagsrummet bör göras avskiljbart från de övriga gemensamma utrymmena för att olika aktiviteter ska kunna bedrivas samtidigt.

- Om matplatsen placeras i vardagsrummet bör ett tv-rum göras avskiljbart.

Personalutrymmen

Krav

-

Kontor för personal som rymmer skrivbord, besöksstolar (min 2 st.) samt plats för skrivare och dokument som är sekretessklassad varför rum ska vara låsbart.

-

Personalrum med omklädning, wc med duschmöjlighet anpassad efter personaltäthet

-

Jour rum/vaken jour – sovrum för vila och sovande personal

Att tänka på

-

Jourrummet bör finnas i anslutning till de boendes lägenheter, för att kunna bistå de boende vid behov samt att det är kopplat till brandlarm.

- Omklädningsrum, och vilrum/övernattningsrum kan samlas i en lokalitet.

Interiör - Gemensam tvättstuga

Krav

- Utrustning såsom tvättmaskin och torkmöjlighet i enlighet med allmänna råd för antal boende

Att tänka på

- Tvättstugan ska vara tillgänglig för de boende, samt verksamhets personal med möjlighet att boka egen tvättid.

(22)

7

Interiör bostad – Hall

Funktion: Hall/entré med plats för ytterkläder.

Krav

- Plats för kapphylla - Låsbar entredörr

- Brevinkast om det inte finns gemensamma postboxar i entré Att tänka på

- Att minimera trösklar.

- Val av material och ytskikt ska väljas för att underlätta skötsel och framtida renoveringar

- Möjlighet att förvara hjälpmedel

Interiör bostad– Kök/pentry

Funktion: Kök/pentry med matplats. Inredning och utrustning för matlagning, beredning och förvaring av livsmedel

Krav

- Kök/pentry ska ha full utrustning för matlagning och förvaring - Timer till kökets elutrustning utom kyl/frys

- Timer i kök med spisvakt

Att tänka på

- Matbord kan samanvändas som arbetsbord i vardagsrum - Ytskikt och utrustning som underlättar städ och skötsel

Interiör bostad – Rum

Funktion: Sovrum/vardagsrum som är kombinerad samvaro/sovrum för en person.

Krav

-

SS 91 42 22

Att tänka på

-

Plats för säng eller soffa med avställningsyta.

- Stor arbetsplats.

- Val av material och ytskikt ska väljas för att underlätta skötsel och framtida renoveringar

(23)

8

Interiör bostad – Våtrum

Funktion: Dusch/bad och wc

Krav

-

Våtrummet ska ha plats för dusch/badkar

-

Toalett

-

Handfat

-

Badrumsskåp

Att tänka på

- Kan finnas behov av extra stödhandtag vid dusch och wc. Duschplats underlättar då t ex duschkabiner kan ses som trånga och förbättrar hygien och

städförutsättningarna i våtrummet

- Då våtutrymmen kan komma att användas under längre tid, kan behov finnas att komplettera ventilation via någon form av fläkt.

Interiör bostad – Förråd

Funktion: Varje boende skall ha eget förråd för förvaring av tillhörigheter såsom ordinärt förråd i hyreshus.

Krav

Att tänka på

- Utrymmet ska den egna boendes förråd som ska vara låsbart

Övrigt

Krav

- Tillgäng till internet

- Tillgång till basutbud för kabel-tv

- Låssystem där bostäderna har möjlighet till låsning men att verksamheten har/ges möjlighet att få access via huvudnyckel vid behov.

- Mindre förrådsyta för verksamhetens allmänna ytor och behov - Seriekopplat brandlarm, enligt kommunens policy.

Att tänka på

- Gemensamhetslokal och personalutrymmen kan lokaliseras i avskild närliggande lokal/bostad t ex i lägenhet i närliggande trapphus

- De enskilda bostäderna kan lokaliseras avskilt från övriga bostäder och gemensam yta, kravet är bara att gemensamhetslokalen ska var i närhet till bostaden.

- God ventilation gärna med forceringsmöjlighet - Möjlighet att justera allmänbelysningen

- Brandlarm via automatlarm till alla ytor, bostäder och gemensamma ytor - Soprum för verksamhetens behov

(24)

9

Nyckeltal

Mål är att den totala ytan blir så funktionell och optimal att den motsvarar ca 60 kvm/per boende

De egna bostäderna/rum bör motsvara ca 60 % av totalytan (30-40 kvm).

De gemensamma utrymmena såsom entré, kök, allrum och korridorer bör motsvara 30 % av totalytan

Ytor för personal, förvaring, städ, avfall och drift bör motsvara ca 10 % av totalytan

Uterum/altan eller balkonger bör motsvara ca 5 kvm boende

Parkeringsytor för personal/besök bör vara minst 2 varav en handikappsparkering.

References

Related documents

Dock finns svårigheter för personalen att kunna använda denna strategi fullt ut frö elever i behov av särskilt stöd.. Arbetslagen arbetar med flexibel organisation som strategi

Att utvärdera arbe- tet sker bara kort eller för sig själv, personalen anser sig inte ha någon tid till denna dokumentation.. De känner att de inte alltid behöver dokumentera

Från och med vårterminen har elevhälsoteamet ändrat sitt arbetssätt i form av att komma till enheten för att kunna lättare träffa berörda lärare i frågan om eleven i behov

Tillsammans med lärarna tittar vi på utvärderingar och gör bedömningar som ligger till grund för hur vi ska organisera skolan.. Genom utvärderingar och uppfölningar

• Omställning till nya arbetssätt utifrån digitaliseringens möjligheter för att möta såväl demografiska behov som ökad förväntan och interaktion med patienter.. •

Av intervju med företrädare för verksamheten i särskilt boende inom äldreomsor- gen och gymnasieskolan framgår att det inte sker någon mätning, uppföljning och utvärdering

Beslut om rörlig ersättning till samtliga anställda som omfattas av bankens rörliga ersättningssystem fattas av styrelsen.. 5.2 Balans mellan fast och

Där- utöver finns ett behov att uppmärksamma de områden inom universitetet som inte naturligt är antingen utbildning eller forskning utan som på olika sätt utgör