Detaljplan i Ekängen för NÄSBY 5:55 m.fl.

(1)

Detaljplan i Ekängen för NÄSBY 5:55 m.fl.

Planbeskrivning

Antagandehandling

Datum: 2021-01-07

Diarienummer: Sbn 2015-149

(2)

2

Detaljplan i Ekängen för Näsby 5:55 m.fl.

Om detaljplanen

Vad är en detaljplan?

En detaljplan reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Det är kommunen som tar fram en detaljplan och du som medborgare har möjlighet att ta del av informationen och lämna idéer och synpunkter.

Läs mer om detaljplanering på Boverkets webbplats www.boverket.se.

Detaljplanens handlingar

Till detaljplanen hör följande handlingar:

 Plankarta i storlek A0 i skala 1:2000

 Planbeskrivning (detta dokument som även innehåller

genomförandebeskrivning och undersökning om detaljplanen bedöms medföra betydande miljöpåverkan)

 Illustrationskarta i storlek A1 i skala 1:2000

 Grundkarta

 Fastighetsförteckning *

 Samrådsredogörelse *

 Granskningsutlåtande *

Övriga utredningar och underlag som hör till detaljplanen redovisas under rubriken Övrigt i slutet av dokumentet.

Planhandlingarna finns tillgängliga hos Kontakt Linköping på Stadsbiblioteket.

Handlingarna finns dessutom tillgängliga på Linköpings kommuns webbplats Detaljplanering www.linkoping.se/detaljplanering.

Handlingar markerade med * finns inte på webbplatsen på grund av GDPR (dataskyddsregler inom EU).

Detaljplaneprocess och tidplan

Detaljplanen har tagits fram enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) enligt lagstiftningens lydelser vid planprövningens början (2018-09-19). Detaljplanen handläggs med utökat förfarande.

Frågor och synpunkter

Vid frågor hör av dig till Kontakt Linköping, 013-20 60 00.

(3)

3

Sammanfattning

Detaljplanen innehåller förslag till bostadsbebyggelse, förskola och gruppboende inom fastigheten Näsby 5:55 i södra Ekängen som ägs av Trivselhus Mark AB.

Antalet bostadsenheter som föreslås är ca 200–250 i form av främst småhus (villor, par-, rad- eller kedjehus) samt mindre flerbostadshus/stadsradhus. Antalet förskoleplatser som möjliggörs är cirka 120-150 platser. I förslaget har även ytor avsatts för lek/ rekreation, torg, gång- och cykelstråk samt för skydd av träd och som naturmark med naturlig vegetation.

För att kunna ta omhand dagvatten från planområdet samt framtida exploaterings- områden öster om Ekängen redovisas anläggande av ett stort dagvattendike/dagvattenkanal inom planområdet som leder ut till sjön Roxen.

Detaljplanen möjliggör även en ny uppsamlingsgata som föreslås anslutas till Ekängsvägen i form av en cirkulation och löpa söder och öster om bostadsområdet.

Tillfarter till bostadsområdet föreslås ske via två cirkulationsplatser längs uppsamlingsgatan. Uppsamlingsgatan är tänkt att fortsätta vidare norrut och försörja framtida utbyggnadsetapper i Ekängen.

Planförslaget är förenligt med översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp- Gärstad som antogs av Kommunfullmäktige i juni 2012. Detaljplanen är också förenlig med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken.

Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan (som avses i miljöbalkens 6 kap med beaktande av miljöbedömningsförordningen och dess bilaga (SFS

2017:966).

Ändringar efter granskning

Planhandlingarna har kompletterats efter granskningen enligt nedan. Ändringar och kompletteringar av redaktionell karaktär och/eller mindre väsentliga för planens sakfrågor framgår inte av denna skrivelse.

• Planbeskrivningen har reviderats vad gäller information kring möjlighet för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).

• Planbeskrivningen har reviderats vad gäller information om att utbyggnad av telenätet ej längre är aktuellt. All telefoni beräknas ske via fiber.

Dessa ändringar strider inte mot detaljplanens syfte och grundidé och bedöms inte föranleda någon ny granskning. Plankontoret bedömer att detaljplanen kan gå vidare till antagande.

Plankontoret Emma Löfgren

Planarkitekt/projektledare

(4)

4

Innehållsförteckning

Om detaljplanen ... 2

Vad är en detaljplan? ... 2

Detaljplanens handlingar ... 2

Detaljplaneprocess och tidplan... 2

Frågor och synpunkter ... 2

Sammanfattning ... 3

Ändringar efter granskning ... 3

Inledning ... 6

Bakgrund ... 6

Planens syfte ... 6

Planens mål ... 7

Plandata ... 7

Tidigare kommunala ställningstaganden ... 9

Översiktliga planer ... 9

Detaljplaner, områdesbestämmelser etc. ... 9

Program ... 10

Strukturplan ... 10

Kommunala beslut i övrigt ... 10

Förenlighet med miljöbalken ... 11

3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden ... 11

4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden ... 12

5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning ... 12

7 kap. Skydd av områden ... 13

Detaljplanens innebörd ... 17

Bebyggelse ... 17

Natur- och parkmiljö ... 23

Vattenområden ... 32

(5)

5

Kulturmiljö och arkeologi ... 32

Offentlig och kommersiell service ... 34

Sociala aspekter ... 35

Gator och trafik ... 35

Miljö- och riskfaktorer ... 41

Teknisk försörjning ... 50

Avvägningar och hänsyn till motstående intressen ... 53

Genomförande av detaljplanen ... 54

Organisatoriska frågor ... 54

Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser ... 56

Ekonomiska frågor ... 62

Tekniska frågor ... 63

Undersökning om detaljplanen antas medföra betydande miljöpåverkan ... 66

Vad innebär betydande miljöpåverkan? ... 66

Slutsats och ställningstagande ... 66

Miljöchecklista ... 68

Övrigt ... 74

Referenser ... 74

Medverkande tjänstepersoner ... 75

Plankarta ... 76

Planbestämmelser ... 77

(6)

6

Inledning

I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till planen, planens syfte och mål samt plandata som beskriver planområdet.

Bakgrund

Trivselhus Mark AB är markägare till fastigheten Näsby 5:55 i södra Ekängen och har önskemål om att bebygga området med nya bostäder i en blandning av villor, rad-, par-, eller kedjehus samt mindre flerbostadshus/stadsradhus. Karaktären är tänkt att vara trädgårdsstad. Karaktäristiskt för en trädgårdsstad är en småskalig, samman-hållen bebyggelse med tydliga gränser mot gator, platser och

omgivningar. Kvarter med små flerfamiljshus blandas med kvarter med radhus, parhus och friliggande villor. I trädgårdsstaden finns ofta inslag av små

parker/naturmiljöer och torg med service samt skola. Gatusträckningarna är ofta mjukt utformade.

Planförslaget har stöd i Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad, antagen av kommunfullmäktige i juni 2012. Den fördjupade översiktsplanens inriktning för Ekängens framtida utveckling är att orten utvecklas från en liten stadsdel till större tätort med egen identitet och med flera typer av bostäder. I Gemensam översiktsplan för Norrköping och Linköping (2010) är Ekängen utpekat som lämpligt område för särskilda satsningar i vackra lägen i stadens närhet.

Planens syfte

Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av rad-, par- och kedjehus, friliggande villor och mindre flerbostadshus/stadsradhus samt en friliggande förskola och ett gruppboende. Detaljplanen säkerställer också ytor för lek/rekreation, torg, gång- och cykelstråk samt för avledning, fördröjning och rening av dagvatten. Antalet bostäder uppgår till cirka 200-250 bostadsenheter beroende på vilken typ av hus som byggs och storlek på fastigheterna.

Områdets karaktär är tänkt att vara trädgårdsstad. Ramar för bebyggelsens utformning regleras med bestämmelser om hustyper, utnyttjandegrad, volymbegränsningar och placeringsbestämmelser.

Planen syftar även till att planlägga del av en ny uppsamlingsgata som föreslås anslutas till Ekängsvägen i form av en cirkulationsplats och löpa söder och öster om bostadsområdet. Tillfarter till bostadsområdet föreslås ske via två

cirkulationsplatser längs uppsamlingsgatan. Gatan är tänkt att fortsätta vidare norrut för att trafikförsörja kommande utbyggnadsetapper i Ekängen.

Vidare syftar planen till att möjliggöra anläggande av en dagvattenkanal, som leder ut till Roxen. Denna ska kunna ta omhand dagvatten från planområdet, framtida utbyggnadsetapper nordost om aktuellt planområde samt från framtida

verksamhetsområde söder om planområdet.

(7)

7

Planen syftar även till att möjliggöra anläggande av en vattenreservoar och tryckstegringsstation på den södra sidan av uppsamlingsgatan i närheten av

Ekängsvägen för att kunna försörja framtida utbyggnadsetapper i Ekängen med vatten.

Planens mål

Målet med detaljplanen är att möta efterfrågan på boende, förskoleplatser och grupp-boenden i Ekängen i enlighet med översiktsplanen.

Den arkitektoniska grundidén är att skapa karaktär av trädgårdsstad med en små- skalig, sammanhållen bebyggelse med tydliga gränser mot gator, platser och omgivningar. Kvarter med små flerbostadshus/stadsradhus blandas med kvarter med radhus, parhus och friliggande villor.

Detaljplanen ska möjliggöra olika hustyper för att skapa flexibilitet samt för att passa människor med olika behov. Detaljplanen bidrar till ökad mångfald av bostäder i Ekängen som kan efterfrågas av människor med olika sociala och ekonomiska förutsättningar.

Grönstråk bevaras och utvecklas som parkmark av naturlik karaktär vilka binder samman hela området och dess olika platser som kan inrymma lekplatser, bollplaner, pulkabacke och möjlighet till fri skogslek etc., vilket uppmuntrar till rörelse.

Strukturen anpassas efter värdefulla naturmiljöer och partier med värdefulla ekar, med syftet att skydda och förstärka områden med höga naturvärden och värden för rekreation.

Ett torg skapas centralt i området tillsammans med lägenheter som kan utgöra en mötesplats och ge upphov till spontana möten.

En dagvattenkanal anläggs i planområdets norra del för omhändertagande och fördröjning av dagvatten från planområdet och från kommande exploateringar norr och nordost om nu aktuellt planområde i enlighet med översiktsplanen.

Dagvattenkanalen utformas som ett värdefullt rekreationsstråk för området.

Plandata

Planområdet är beläget öster om Ekängsvägen i södra Ekängen, cirka 6 km norr om Linköpings centrum. Planområdets föreslagna bebyggelseområden och dagvattenkanal ligger inom fastigheten Näsby 5:55 som är knappt 24 ha och ägs av

Trivselhus Mark AB. Föreslagen ny uppsamlingsgata berör delar av fastigheterna Näsby 5:56, Idingstad 1:22 och Stensätter 1:2, som ägs av privatpersoner, samt Distorp 2:1 som ägs av Linköpings kommun. Del av Näsby 5:53 berörs av område för dagvattenkanal samt ledningsdragning och ägs av Näsby Park

samfällighetsförening. Planområdet är sammanlagt drygt 37 ha.

(8)

8

Planområdets uppsamlingsgata gränsar i öster och söder främst till åkermark.

Planområdets bebyggelsekvarter gränsar i öster till åkermark, i söder till skogsmark, i väster till skogsmark och villabebyggelse invid Växthusvägen och i norr till planlagd gata och gång- och cykelväg där utbyggnad pågår. Nordväst om planområdet pågår utbygg¬nad av bostadsbebyggelse och förskola enligt

Detaljplan i Ekängen för Stensätter 1:369 m.fl.

(9)

9

Tidigare kommunala ställningstaganden

I detta kapitel beskrivs tidigare kommunala ställningstaganden som är relevanta för detaljplanen direkt eller indirekt, såsom kommunala planer, program och beslut mm.

Översiktliga planer

Planförslaget är förenligt med Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp- Gärstad, som antogs av Kommunfullmäktige i juni 2012. Inriktningen i

översiktsplanen är bland annat att Ekängen ska utvecklas från en liten stadsdel till större tätort med egen identitet, med flera typer av bostäder och fler möjligheter till gemenskap.

I översiktsplanen anges planområdet som en del av område B1 vilket innebär huvudsakligen bostäder med karaktär av trädgårdsstad som karakteriseras av de kriterier som framgår av översiktsplanen. Det gäller exempelvis småskalig, sammanhållen bebyggelse där byggnaderna placeras nära gatan och orienteras utmed gatulinjen med entréer direkt från gatan. I planområdets norra del anges dagvattendike och i planområdets södra och östra del redovisas en

uppsamlingsgata från Ekängsvägen (LV 1057) och norrut mot centrala Ekängen och vidare upp mot Roxtuna. I översikts-planen föreslås kommunalt

huvudmannaskap för kommande bebyggelseområden.

Planförslaget är även förenligt med Gemensam översiktsplan för Norrköping och Linköping, antagen juni 2010, där Ekängen bedöms vara lämpligt för särskilda satsningar i vackra lägen i stadens närhet. Orten möter efterfrågan på boende nära vatten och vid utbyggnad ska kvaliteter som utblickar, vattenkontakt och

intressanta omgivningar tas tillvara.

Detaljplaner, områdesbestämmelser etc.

Det aktuella området är i huvudsak inte detaljplanelagt sedan tidigare. Området väster om det aktuella planområdet är planlagt för bostäder i Detaljplan för del av Näsby 5:1 i södra delen av Ekängen, DP 1268. Aktuell detaljplan berör en mycket liten del av denna detaljplan genom att den östra delen av planområdet tas i anspråk för en dagvattenkanal och ledningsdragning.

Området direkt nordväst om planområdet är planlagt för främst bostäder och förskola samt lokalgata med gång- och cykelväg i Detaljplan i Ekängen för Stensätter 1:369 m.fl. DP 1577.

(10)

10

Program

Enligt PBL (2010:900) finns inget krav på program, men kommunen kan redovisa planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program om det anses behövas för att underlätta detaljplanearbetet (5 kap 10 §). Den föreslagna markanvändningen enligt den nya detaljplanen överensstämmer med intentionerna i gällande översiktsplaner. Kommunen har därför bedömt att det inte finns något behov att upprätta ett särskilt detaljplaneprogram för området.

Strukturplan

En Strukturplan för Näsby 5:55 m.fl. i Ekängen har tagits fram i ett samarbete mellan tjänstepersoner inom Linköpings kommuns Plan- och Stadsmiljökontor, Tekniska Verken och markägaren Trivselhus AB. Trivselhus har bekostat arbetet med strukturplanen som utförts av Hagelsrum Gruppen AB (projektledning), AS- Plan AB (arkitekt) och Mavacon AB (planarkitekt, markprojektör).

Strukturplanen är inget dokument vars framtagande och innehåll regleras av Plan- och bygglagen. För nu aktuellt planområde, utbyggnadsetapp I av Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad, fanns ett behov av att relativt noga utreda övergripande frågor som dagvattenhantering och höjdsättning innan detaljplan kan påbörjas inom etappen. Då dagvattenhanteringen är beroende av gatunätets utformning samt vilken typ av bebyggelse som planeras valde kommunen att studera frågorna i en strukturplan som till sitt innehåll är mer detaljerad än vad ett program brukar vara.

Kommunala beslut i övrigt

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2018-09-19 att prövning av ny detaljplan för Näsby 5:55 tillåts och får påbörjas.

(11)

11

Förenlighet med miljöbalken

I detta kapitel beskrivs detaljplanens förenlighet med miljöbalken, såsom riksintressen, strandskydd mm.

3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden

I 3 kapitlet anges att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som är mest lämpade. Användningen som medför en ur allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Riksintresseområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada miljön, försvåra tillkomst, utvinning eller utnyttjande av sådana anläggningar.

Detaljplanen innebär att skogsmark tas i anspråk för bebyggelse och åkermark för ny uppsamlingsgata och tryckstegringsstation/vattenreservoar. Skogsmarken utgörs av gammal igenväxt åkermark utan större rekreationsvärden. Platsen, i nära anslutning till Ekängens samhälle, skogens avsaknad av större rekreationsvärden och åkermarkens avskildhet från större jordbruksarealer gör att området bedömts rimligt att exploatera. Att Ekängen i den översiktliga planeringen pekats ut som en prioriterad utvecklingsort och omfattas av en fördjupning av översiktsplanen där platsen bedömts lämplig för byggnation spelar också roll i avvägningen.

Detaljplanen bedöms utifrån detta som förenlig med 3 kap.

Riksintresse för naturvård

Västra Roxen är av riksintresse för naturvård och har ett stort värde för rastande fåglar. Västra Roxen är även utpekat som Natura 2000-område (särskilt skydds- område enligt fågeldirektivet).

Detaljplanen har ingen direkt påverkan på riksintresset/Natura 2000-området då planområdet ligger minst 500 meter från Roxen. Föroreningsmängder i dagvatten från planområdet, som så småningom leds ut i Roxen, bedöms inte påverka sjön negativt, se avsnitt Vattenområden. Detaljplanen bedöms därmed inte ha negativ påverkan på naturmiljön eller fågellivet. Sammantaget bedöms detaljplanen inte påverka riksintresset negativt.

Riksintressen för friluftslivet

Göta kanals vattensystem och Kinda kanal är av riksintresse för friluftslivet.

Detaljplanen har ingen direkt påverkan på riksintresset då planområdet ligger långt ifrån vattensystem och kanal.

Riksintresse för yrkesfisket

Sjön Roxen är av riksintresse för yrkesfisket på grund av att det utgör ett värdefullt fångstområde. Föroreningsmängder i dagvatten från planområdet, som så

småningom leds ut i Roxen, bedöms inte påverka sjön negativt, se avsnitt

(12)

12

Vattenområden. Detaljplanen bedöms därmed inte ha negativ påverkan på riksintresset då planområdets exploatering inte bedöms påverka vattenmiljön negativt.

Riksintresse för luftfarten

Linköpings flygplats med kringanläggningar, till exempel in- och utflygnings- områden, är av riksintresse för luftfart. Planområdet ligger inom influensområde för Linköpings flygplats/SAAB:s flygfält. Den maximala höjden på föreslagen bebyggelsen i detaljplanen är lägre än tillåtna gränser för hinderfri höjd.

Hinderfrihet för SAAB:s flygfält är +97,4 meter över havet (RH 2000) inom aktuellt område. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresset negativt.

Karta över riksintressen i närheten av planområdet.

4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden

I 4 kapitlet anges vissa områden i landet där särskilt stor hänsyn måste tas. Planen berör inte något sådant område.

5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning

5 kapitlet behandlar miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning.

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns idag normer för buller, luft och vattenkvalitet.

Buller

Planens genomförande kan väntas medföra ökad biltrafik i området men inte av sådan storlek att man kan anta att miljökvalitetsnormernas värden överskrids, se vidare avsnitt Miljö- och riskfaktorer, buller.

(13)

13

Luft

Vägarna inom planerat bostadsområde bedöms få små trafikmängder vilket inte bedöms kunna leda till ett överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft. I planområdet planeras för en låg och ej sluten bebyggelse som ger goda

förutsättningar för utvädring av luftföroreningar. I översiktsplanen för Ekängen- Roxtuna och Distorp-Gärstad har samtliga föreslagna exploateringar i denna sammantaget inte bedömts medföra att områden utsätts för luftföroreningar överskridande gällande miljökvalitetsnormer.

Vattenkvalitet

Cirka 500 meter nordväst om planområdet ligger sjön Roxen. Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt har 2009, i enlighet med

Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) och 5 kap MB, beslutat om miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och

kustvatten). Roxen bedöms inte uppnå god kemisk status och ha otillfredsställande ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är fastställd till god ekologisk och kemisk status med tidsfrist till 2027.

Planförslaget innebär tillkommande bebyggelse och hårdgjorda ytor vilket medför ökade dagvattenmängder. Detaljplanen avsätter område för dagvattendike/kanal och tre områden för dammar och gatunätet föreslås ha svackdiken som fördröjer och renar dagvattnet innan det släpps ut i sjön Roxen, se avsnitt Teknisk

försörjning, Dagvatten. Kvarvarande föroreningsmängder i dagvatten från planområdet bedöms inte påverka möjligheten att följa beslutade

miljökvalitetsnormer, se avsnitt Vattenområden.

7 kap. Skydd av områden

Biotopskydd

En naturvärdesinventering har genomförts på den aktuella fastigheten av Fennicus Natur AB (2017) som bl.a. omfattade inventering av generella

biotopskyddsområden.

Inom planområdet förekommer främst en del odlingsrösen. Dessa utgörs av en lång mer eller mindre kontinuerlig sträng sten utmed åkerkanten i öster men det finns också ett par enstaka mer välavgränsade rösen. Förutom dessa rösen så förekommer en relativt tydlig stenmur i väster samt diken som faller inom

definitionen av ”Våtmark och småvatten i jordbruksmark” i planområdets norra del samt utmed åkern i öster.

(14)

14

Platser med företeelser som omfattas av det generella biotopskyddet.

Avgränsade odlingsrösen och kontinuerligt odlingsröse mot åkermarken bedöms behöva tas bort för att få en bra och effektiv struktur på planområdet. Småvattnen bedöms av samma skäl behöva ledas om. Stenmuren i väster kan ligga kvar orörd med undantag av en sträcka på ca 14 meter som behöver tas bort för att anlägga dagvattenkanalen och VA-ledningar.

Då odlingsrösen, småvatten och stenmurar är biotopskyddade enligt miljöbalken 1998:808 7 kap. 11§ behöver dispensansökan skickas in till länsstyrelsen.

Beträffande de generellt skyddade biotoperna i odlingslandskapet får länsstyrelsen i enskilda fall medge undantag från förbudet, men bara om det finns särskilda skäl.

Möjligheten till undantag är till för situationer då andra intressen att nyttja mark- eller vattenområden kan anses vara mer angelägna än intresset av att behålla enstaka, skyddade biotoper.

Som särskilt skäl anges att exploateringen inom planområdet bedöms vara av stort allmänt intresse för att tillgodose kommunens behov av bostäder.

Ansökan om dispens från biotopskyddet har inlämnats till länsstyrelsen.

Stenrösen som tas bort kan förläggas på naturmark inom planområdet.

Strandskydd

Planområdet omfattas inte av strandskydd för Roxen vilket är utökat till 150 meter från strandlinjen i enlighet med 7 kap 14§ MB.

Det finns ett dike, Näsby dike, som idag delvis är kulverterat i planområdets norra del, utmed den befintliga grusvägens södra sida. Ett dike finns också i

planområdets östra del parallellt med planerad uppsamlingsgata. Mark och vattenområden i anslutning till dikena omfattas av strandskydd om 100 meter.

Dikena behövs för att hantera dagvatten från planområdet och från kommande exploateringar som planeras i Ekängen. Dikena behöver också få en ökad bredd och ett ökat djup för att kunna hantera större mängder dagvatten.

Strandskyddet måste därmed upphävas. Strandskyddet berör också områden som planeras för ny bebyggelse, park med lekytor, ytor för bullervall, vägar och teknisk försörjning. Planen anger därför att strandskyddet är upphävt inom kvartersmark

(15)

15

(B, S, E) och allmän plats (NATUR, PARK, SKYDD, VÄG, GATA, GÅNG & CYKEL).

Området som upphävs framgår av karta på nästa sida.

Fri passage för allmänheten längs dagvattendiket/kanalen i norr bedöms inte försämras av planområdets exploatering. En befintlig grusväg löper längs dess norra sida och planeras på sikt bli nytt huvudstråk för gång- och cykel. Inom nu aktuellt planområde föreslås en gata med gång- och cykelväg samt en gångstig anläggas parallellt med södra sidan av diket. Fri passage längs diket i öster bedöms vara fortsatt möjligt längs dess östra sida och dess västra sida kommer att gränsa till den nya uppsamlingsgatan. Den mark som tas i anspråk på den västra sidan ligger inom åkermark som redan idag inte är tillgängligt.

En naturvärdesinventering finns framtagen för planområdet. I den utpekas två mycket korta sträckor av diket vara av visst naturvärde (klass 4). Dessa framgår på karta under avsnittet Naturmiljö – Naturvärdesinventering längre fram i planbeskrivningen. Sträckorna har ett visst biotopvärde knutet till rörligt vatten och strandvegetation. Artvärdet bedöms som lågt. I inventeringen anges att

naturvärdet består om diket inte kulverteras och vattnet inte förorenas.

Naturvärdena bedöms försvinna då diket behöver få en ökad bredd och ett ökat djup för hantering av dagvatten.

Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i detaljplan förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap 18 c-d §§ miljöbalken. Som särskilt skäl för att upphäva strandskyddet anförs:

Marken inom planområdet bedöms behöva tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Bakgrunden är kommunens behov av tätortsutveckling vilket skapar ett angeläget behov av kompletterande boendeanläggningar. (MB 7 kap § 18c punkt 5).

Upphävandet av strandskyddet bedöms minska ytan som är allemansrättsligt till- gänglig, men i och med att parkytor iordningställs och ersätter tätbevuxen yngre skog längs dagvattenkanalen bedöms området komma att bli mer tillgängligt än idag. Fri passage för allmänheten är fortfarande säkerställd inom planområdet.

Någon väsentlig försämring av livsvillkoren för djur- och växtarter bedöms inte uppstå av att strandskyddet upphävs.

Efter avvägande mellan befintliga naturvärden och konsekvenserna som uppstår till följd av planförslagets genomförande samt med utgångspunkt i ovan nämnda motiv avser kommunen upphäva strandskyddet i enlighet med 5 kapitlet 7a§ PBL med bedömningen att intresset av att bebygga området med bostäder väger tyngre än strandskyddsintresset.

(16)

16

Område för upphävande av strandskydd framgår med skraffering på utsnitt av plankartan.

(17)

17

Detaljplanens innebörd

I detta kapitel beskrivs detaljplanens förutsättningar och förändringar samt konsekvenser av detaljplanens genomförande.

Bebyggelse

Befintlig bebyggelse

Idag finns ingen bebyggelse inom planområdet. Väster om planområdet ligger Växthusvägen med befintlig villabebyggelse.

Befintlig villabebyggelse väster om planområdet framgår till vänster i bild. Planområdets avgränsning framgår med orange linje.

Ny bebyggelse

Detaljplanen innehåller förslag till bostadsbebyggelse, förskola och ett

gruppboende. Antalet bostadsenheter som föreslås är ca 200–250 i form av främst småhus (villor, par-, rad- eller kedjehus) samt mindre flerbostadshus/stadsradhus, antalet beror på vilken typ av hus som byggs och storlek på fastigheter. Antalet förskoleplatser som möjliggörs är cirka 120-150 platser. I förslaget har även ytor avsatts för ytor för lek/rekreation, torg, gång- och cykelstråk och för avledning, fördröjning och rening av dagvatten.

(18)

18

Illustrationskarta över planområdet, Mavacon AB.

Bostäder

Huvuddelen av planområdet föreslås användas för bostadsbebyggelse. Bostäderna kan variera mellan friliggande hus, par-, rad- eller kedjehus samt mindre

flerbostads-hus/stadsradhus. Tätare bebyggelse föreslås längs planområdets större två ostligaste gator som löper från den sydöstra cirkulationen och upp genom området samt längs gatan parallellt med dagvattenkanalen. Här föreslås par-, rad- eller kedjehus, mindre flerbostadshus/stadsradhus samt mindre tomter för friliggande hus. I planområdets sydostligaste och västra delar möjliggörs något större tomter för friliggande hus.

Byggrätt för rad-, kedje- eller parhus

Minsta fastighetsstorlek är 200 m2 för radhus och 300 m2 för kedje- och parhus.

Största byggnadsarea är 40 % av fastighetsarean.

Högsta byggnadshöjd och nockhöjd för enbostadshus är 7,0 respektive 9,0 meter.

Högsta byggnadshöjd och nockhöjd för komplementbyggnader som garage och uthus är 3,5 respektive 5,0 meter.

Rad-, kedje- och parhus som ligger inom planområdets tätare östra delar ska placeras med någon av huvudbyggnadens fasader parallellt utmed GATA och 2-4 m från användningsgräns mot GATA. Rad-, kedje- och parhus som ligger inom planområdets västra glesare delar ska placeras med någon av huvudbyggnadens fasader parallellt utmed GATA och 4-6 m från användningsgräns mot GATA.

(19)

19

Byggrätt för mindre fastigheter för friliggande enbostadshus

Minsta respektive största fastighetsstorlek är 450 m2 - 800 m2 för friliggande enbostadshus. Största byggnadsarea är 30% av fastighetsarean.

Friliggande enbostadshus ska placeras med någon av huvudbyggnadens fasader parallellt utmed GATA och 2-4 m från användningsgräns mot GATA.

Byggrätt för större fastigheter för friliggande enbostadshus

Minsta respektive största fastighetsstorlek är 801 m2 - 1400 m2 för friliggande enbostadshus. Största byggnadsarea är 25% av fastighetsarean.

Friliggande enbostadshus ska placeras med någon av huvudbyggnadens fasader parallellt utmed GATA och 4-6 m från användningsgräns mot GATA.

Byggrätt för fastigheter där både flerbostadshus, rad-, kedje- och parhus medges Största byggnadsarea är 40% av fastighetsarean för fastigheter där både

flerbostads-hus, rad-, kedje- och parhus medges (fastigheter längs dagvattenkanalen).

Högsta byggnadshöjd för flerbostadshus är 9,0 meter och minsta respektive största takvinkel 14-33°. Högsta byggnadshöjd och nockhöjd för enbostadshus är 7,0 respektive 9,0 meter. Högsta byggnadshöjd och nockhöjd för

komplementbyggnader som garage och uthus är 3,5 respektive 5,0 meter.

Flerbostadshus långsida ska placeras parallellt utmed GATA och 4-6 m från användningsgräns mot GATA. Rad-, kedje- och parhus ska placeras med någon av huvudbyggnadens fasader parallellt utmed GATA och 4-6 m från

användningsgräns mot GATA.

Generella placeringsbestämmelser

Huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter från gräns mot angränsande bostadsfastighet och gräns mot PARK och NATUR. Komplementbyggnader som garage och uthus ska placeras minst 1 meter från gräns mot angränsande fastighet.

Huvudbyggnad och komplementbyggnad får dock placeras närmare eller i gräns mot angränsande bostadsfastighet om det byggs samordnat. Garage, carport eller garagedel av huvudbyggnad ska placeras så att garageport/öppning ligger minst 6 m från gata.

Grundläggning

Byggnader ska utföras källarlösa.

(20)

20

Offentlig service

Kommunen bedömer att föreslagen bostadsexploatering och tillkommande bostadsexploatering i övriga Ekängen medför ett behov av ytterligare

förskoleplatser. En förskola för cirka 120–150 barn möjliggörs därför inom aktuellt planområde. Storleken på förskolans fastighet motsvarar ca 7800 m². Om

förskolan byggs i ett plan kan ca 120 platser tillskapas och om den byggs i två plan ca 150 platser. Placering av förskolan föreslås i planområdets nordöstra del. På detta sätt nås förskolan tidigt i området vilket minimerar trafikstörningar inne i bostadsområdet.

Enligt kommunens framtagna Vägledning för förskolor och grundskolor i samhälls- planeringen gäller nedanstående nyckeltal i aktuellt område vilket innebär följande ytbehov för en förskola med 120 platser.

Typ av anspråk

Nyckeltal (m²/plats)

Behov för 120 förskoleplatser

Tomtbehov för 120

förskoleplatser, förskolebyggnad i ett plan

Tomtbehov för 120

förskoleplatser, förskolebyggnad i två plan

Byggnad 12 m² 1440 m² 1440 m² 720 m²

Friyta 30 m² 3600 m² 3600 m² 3600 m²

Övrig yta 15 m² 1800 m² 1800 m² 1800 m²

Summa: 6 840 m² 6120 m²

Ytbehov för förskola vid olika våningsantal

Största byggnadsarea som medges för förskolan är 25 % av fastighetsarean och största bruttoarea är 2100 m2 för en byggnad om en till två våningar. Högsta byggnadshöjd är 8,0 m.

Kommunen bedömer att det finns behov av att uppföra ett gruppboende i området.

Ett gruppboende möjliggörs därför inom planområdet. Storleken på gruppboendets fastighet motsvarar ca 3400 m². Största byggnadsarea som medges för

gruppbostad är 25 % av fastighetsarean vilket motsvarar ca 850 m2. Om

uppförande av grupp-bostad inte skulle vara aktuellt medges även rad-, kedje- eller parhus inom fastigheten.

Utformning och gestaltning

Karaktären i området är tänkt att vara trädgårdsstad med en småskalig, samman- hållen bebyggelse med tydliga gränser mot gator, platser och omgivningar. Kvarter med små flerbostadshus/stadsradhus blandas med kvarter med radhus, parhus och friliggande villor. I området föreslås inslag av små parker/naturmiljöer och torg samt förskola och gruppboende. Gatusträckningarna är mjukt utformade.

Nedan visas skisser framtagna av RK Arkitektur AB som översiktligt visualiserar möjlig utformning kring den östra radhusgatan inom planområdet samt kring torget centralt inom planområdet.

(21)

21

Möjlig utformning kring den östra radhusgatan inom planområdet, sett söderifrån.

Möjlig utformning kring torget centralt inom planområdet, sett söderifrån.

(22)

22

Möjlig utformning kring torget centralt inom planområdet, sett västerifrån.

Nedan visas exempelbilder från ett projekt i Danmarks kyrkby utanför Uppsala där Trivselhus tagit fram ett villaområde med trädgårdsstaden som förebild.

Bebyggelsemiljöer i Danmarks kyrkby utanför Uppsala.

Strukturen är anpassad efter de värdefulla naturmiljöer och partier med värdefulla ekar som finns inom planområdet. Delar av området består av lek- och

rekreationsområden, med syftet att skydda och förstärka områden med höga naturvärden och värden för rekreation.

I området möjliggörs olika hustyper för att skapa flexibilitet samt för att passa människor med olika behov. Detaljplanen bidrar till ökad mångfald av bostäder i Ekängen som kan efterfrågas av människor med olika sociala och ekonomiska förutsättningar.

Ny bebyggelse innehåller planbestämmelser om krav på utformning genom bestämmelser om byggnadshöjd/nockhöjd och placering. Planbestämmelser om krav på utformning avser även komplementbyggnader som garage och uthus.

(23)

23

Bestämmelserna utgår delvis från den svenska trädgårdsstadens karaktär då gällande översiktsplan föreslagit detta för området, se vidare under rubriken Tidigare ställningstaganden.

Bebyggelsens variation bör hållas samman genom en enhetlig gestaltning av gatu- rummet. För bebyggelsen anger därför planen att huvudbyggnad ska placeras parallellt med gata och på ett enhetligt avstånd från gata.

Bostadsbebyggelsens höjd bedöms huvudsakligen bli två våningar. Flerbostadshus medges i tre våningar. Inom området kan också enplanshus bli aktuella för att tillgodose behoven hos en bredare kundgrupp. I planområdets norra delar, längs kanalen och invid torget, föreslås mindre flerbostadshus eller stadsradhus. Invid torget medges enbart flerbostadshus samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenplan.

Tillgänglighet

Planområdet bedöms kunna få god tillgänglighet, i enlighet med gällande lagstiftning liksom den nationella handlingsplanens intentioner. Utformning av yttre och inre miljö ska ha som mål att uppnå en trygg, säker och tillgänglig miljö för alla oavsett funktionshinder. Vid projektering av kvarteren kommer BBRs krav på tillgänglighet att tillgodoses. Topografin är plan inom området vilket skapar goda förutsättningar att säkerställa tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. En tydlig och lättorienterad struktur har eftersträvats i planarbetet. Tillgängligheten granskas vid kommande bygglovsprövning och projektering.

Kopplingar med intilliggande områden för gång- och cykel har möjliggjorts.

Omfattning av lovplikten

Marklov krävs för fällning av markerade träd inom egenskapsområden markerade med ”träd” eller "n1".

Bygglov får inte ges för skolbyggnad förrän bullerskydd enligt bestämmelse om störningsskydd har uppförts (a1).

Natur- och parkmiljö

Befintlig natur, park och rekreation

De delar av planområdet som planeras för bebyggelse (Näsby 5:55) består huvudsakligen av skogsmark. Skogsområdet domineras av unga lövträd och ung gran-plantering med partier med enstaka värdefulla lövträd. I stort sett all mark har ingått i lantbruksdriften historiskt sett, antingen som betesmark, som äng eller som åker.

I planområdets södra del, i området för den nya uppsamlingsgatan, löper en grusväg från Ekängsvägen och österut som omväxlande omgärdas av åkermark, betesmark och skogsmark.

Planområdets östra delar består av åkermark. Utmed den östra plangränsen löper ett dike som ingår i dikningsföretaget Tegneby Torp m.fl., dikningsföretag år 1905/dikningsföretag Näsby 1981. Utmed planområdets norra del löper ca 700 meter dike/ kulvert som är dikningsföretagets anslutning till Roxen. Av

anslutningen utgörs ca 200 meter av öppendike och 500 meter av kulverterad del (betongkulvert 1000 mm). Norr om diket och planområdet löper en mindre grusväg.

(24)

24

Väster om planområdet går Ekängsvägen och på andra sidan vägen är sjön Roxen belägen efter en sträcka med sankmark. Nordväst om planområdet, på andra sidan Ekängsvägen, håller Ekängens båtklubb till. Nordost om planområdet finns ett fritidshusområde som nyligen rivits för att på sikt planläggas för

permanentboende.

Planområdet omfattar inga värdefulla naturområden utpekade i kommunens naturvårdsprogram.

Naturvärdesinventering

En naturvärdesinventering har genomförts för Näsby 5:55 av Fennicus Natur AB (2017). Vid inventeringen identifierades 5 områden med visst naturvärde (klass 4), där två är skogsmiljöer (ekskogsdominerad lövskogsyta inom område 2 och 4), två småvatten (dike inom område 1 och 5) och en fuktäng (3).

En naturvärdesinventering har även tagits fram av Tyréns för diket i planområdets östra del. Diket är av visst naturvärde (klass 4). Diket innefattar inga

naturvårdsarter och har ett obetydligt artvärde.

Delområden med visst naturvärde(klass4)

I planområdets östra-sydöstra del finns ett par naturområden som inte omfattades av naturvärdesinventeringen. I sydost finns en öppen hagmark med ett flertal äldre, grova ekar. Naturvärden knutna till ekarna och hagmarken ska bevaras.

Längst i öster finns ett grävt dike beläget i ett skogsbryn. Diket bedöms inte innehålla några särskilda naturvärden men värden kan utvecklas med tiden.

Småvatten

Inom område 1 finns ett dike som har ett visst biotopvärde knutet till rörligt vatten och strandvegetation. Artvärdet bedöms som lågt. Troligen har buskvegetationen ett visst värde för fåglar som gulsparv och buskskvätta.

Inom område 5 finns ett dike som har ett visst biotopvärde knutet till rörligt vatten och strandvegetation. Artvärdet bedöms som lågt.

Naturvärdet består om dikena inte kulverteras och vattnet inte förorenas. Natur- värdena bedöms försvinna då diket behöver få en ökad bredd och ett ökat djup för

(25)

25

hantering av dagvatten från planområdet och framtida utbyggnad av Ekängen enligt den fördjupade översiktsplanen. Naturvärden kan dock successivt uppstå på nytt längs det nya dagvattendiket/kanalen.

Skogsmiljöer

Inom område 2 finns en ekdominerad lövskogsyta. Området har ett visst

biotopvärde då det rör sig om en artrik naturtyp med en typisk sammansättning av växter och några värdefulla träd. Artvärdet bedömdes dock som lågt då bara en naturvårdsart påträffades, om än en rödlistad sådan.

För att naturvärdet långsiktigt ska bestå krävs att beståndet hålls någorlunda slutet och att ek tillåts fortsätta dominera. Det kan kräva framtida röjningsinsatser.

Inom område 4 finns ett glest ekdominerat bestånd. Området har ett visst biotop- värde då det rör sig om en artrik naturtyp i någorlunda typiskt skick. Träden är emellertid inte så gamla och inga andra nyckelelement påträffades här varför värdet inte kan bedömas som högre. Artvärdet bedöms som lågt då inga naturvårdsarter påträffades.

Områdets naturvärden består och kommer att stiga om de stora ekarna får växa kvar och åldras. Det är också bra om skogen inte får sluta sig helt.

En inmätning av ekarna har tagits fram inom område 2 och 4. Planförslaget har anpassats efter inmätningen och större delen av områdena sparas som natur/parkmark. Enstaka ekar behöver tas ned för gatu- och tomtmark.

Fuktäng

Inom område 3 finns en fuktängsrest. Biotopvärdet bedöms som i gränslandet mellan ”visst” och ”lågt” då området är starkt negativt påverkat av lång tids ohävd, igenväxning och körskador. Området bedöms ha ett visst artvärde eftersom det finns ett påtagligt inslag av fuktängsväxter här, men de lite mer kräsna arterna saknas helt.

För att bibehålla naturvärdena här skulle området behöva slyröjas och i åtminstone någon del hävdas med slåtter eller bete.

Planförslaget har utformats så att grönområden och gröna stråk till del har förlagts i läge för fuktängen vilket gör att en del av denna om möjligt kan bevaras.

Nyckelelement

Några nyckelelement påträffades i planområdets nordöstra del. Nyckelelement är små detaljer i naturen som har särskilt stort värde för biologisk mångfald.

(26)

26

Nyckelelement (biologiskt särskilt värdefulla träd)

Asken är hamlad, oxeln och den västra aspen grov, den östra ett hålträd och sälgen är gammal med håligheter och stora döda delar.

Hänsyn bedöms kunna tas i planförslaget till den hamlade asken och den grova aspen som ligger inom mark avsatt för parkmark.

Nya områden för natur, park och rekreation

I anslutning till föreslagna bostäder inom planområdet finns möjligheter till ute- vistelse, lek och rekreation för barn och vuxna. Flera större naturområden som sammanbinds av gröna stråk har lagts ut som allmän plats – PARK eller NATUR inom planområdet som möjliggör att boende i området och dess närhet får tillgång till rekreationsytor. Park/naturområden som lagts ut i planen har anpassats till de större områden av naturvärde som redovisas i naturvärdesinventeringen för planområdet.

I planområdets nordvästligaste och nordöstra del finns två värdefulla glesa ekdominerade bestånd. Större delen av dessa områden sparas inom allmän plats.

Utpekade värdefulla träd ges särskild skyddsbestämmelse, ”n1” inom kvartersmark och ”träd” inom allmän plats. Åtgärder som kan skada markerade träd, inklusive trädkronor och rotsystem, får inte vidtas annat än av säkerhetsmässiga eller biologiska skäl. Marklov krävs för fällning av inmätta och markerade träd inom egenskapsområden markerade med ”träd” eller ”n1”.

Inom det nordöstra beståndet finns utöver markerade ekar på plankartan

ytterligare tre ekar som om möjligt ska bevaras. Träden har dock trädkronor som sticker ut över gatumark, varför det är osäkert om dessa kan vara kvar.

Området för fuktängen i planområdets sydöstra del kan till del vara kvar då föreslagen bebyggelsestruktur anpassats till denna och området sparas som allmän plats.

Enligt den arkeologiska utredningen finns två husgrunder inom planområdet.

Husgrunden i planområdets nordöstra del ligger inom ett område som även inrymmer värdefulla ekar varför området undantas från exploatering och sparas inom allmän plats.

(27)

27

Sträckningen av den planerade uppsamlingsgatan har anpassats efter landskapet och så långt som möjligt förlagts i läget för befintlig körväg/grusväg. Vägens linjeföring har också anpassats efter identifierade värdefulla träd, där de flesta av dessa bedöms kunna bevaras. En befintlig trädrad i området kring vägen kan sparas och skapar en allé utmed vägen längs en begränsad sträcka.

Park- och naturytor samt grönstråk inom planområdet. Landskapsarkitekt Martin Nyberg, MN Landskapsarkitekt AB.

Parkstråk

Parkstråk av naturlik karaktär skapas för att binda samman hela området och dess olika platser. Platserna kan inrymma lekplatser, bollplaner, pulkabacke och möjlighet till fri skogslek etc, vilket uppmuntrar till rörelse.

Strukturen har anpassats efter värdefulla naturmiljöer och partier med värdefulla ekar, med syftet att skydda och förstärka områden med höga naturvärden och värden för rekreation. En naturlik karaktär eftersträvas men stråken planläggs som allmän plats, PARK, för att kommunen ska kunna underhålla ytorna kontinuerligt.

Lek och aktivitet

Inom det nordöstra naturområdet föreslås en yta för lek för yngre barn med naturlig karaktär där delar av befintlig naturmark sparas som lekytor med inslag av olika anlagda aktiviteter. Lekplatsen ligger nära förskolan som också kan nyttja området.

(28)

28

Förslag till utformning av lekplats för små barn i planområdets nordöstra del. MN Landskapsarkitekt AB

Inom det sydöstra naturområdet föreslås en yta för lek för äldre barn med naturlig karaktär där delar av befintlig naturmark sparas som lekytor med inslag av olika anlagda aktiviteter.

Förslag till utformning av lekplats större barn i planområdets sydöstra del. MN Landskapsarkitekt AB

Inom det nordvästra naturområdet föreslås en yta för lek och här föreslås en pulkabacke anläggas genom uppfyllnad från överskottsmassor.

Inom det sydvästra naturområdet föreslås en mindre bollplan anläggas då plan- området ligger relativt långt från fotbollsplaner.

Dagvattenkanal

En dagvattenkanal anläggs i planområdets norra del, genom att befintlig kulvert/dike (tillhörande dikningsföretag Tegneby torp m.fl. år

(29)

29

1905/dikningsföretag Näsby 1981) ersätts med en öppen kanal med större bredd och relativt flacka slänter. Kanalen kommer att ges en dimension så att den klarar att transportera vatten till Roxen, både från aktuellt planområde, från framtida exploateringsområden samt från dikningsföretagets kvarvarande dike i öster.

I ett långsiktigt perspektiv är avsikten att områden norr och sydost om

planområdet omvandlas från åker/skog till mark för bostäder och verksamheter i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp- Gärstad. Kanalen dimensioneras så att den klarar att avbörda det dagvatten som samlas inom avrinningsområdet även när dessa områden exploaterats. Hur processen att omvandla diket från att utgöra en del av dikningsföretaget till att utgöra en del av allmän VA-anläggning redovisas i genomförandebeskrivningen, avsnitt fastighetsrättsliga konsekvenser.

Dagvattenkanalen utformas som ett värdefullt rekreationsstråk för området och avsätts som allmän plats - PARK med egenskapsbestämmelsen dagvatten.

Förslag till utformning av dagvattenkanal i planområdets norra del. MN Landskapsarkitekt AB

Dagvattenstråket föreslås utformas så att en naturlik karaktär kan utvecklas genom anläggning av extensivt skötta grönytor, ängsmark och grupperingar av träd och buskar. Vattenstråket föreslås också anläggas svagt meandrande. På detta sätt ges förutsättningar för en utveckling av den biologiska mångfalden. I anslutning till dagvatten- och promenadstråket kan mötesplatser och vistelseytor skapas och ge liv och rörelse till grönområdet.

Vid anläggande av dagvattenkanal kommer djupa schakter erfordras och schakt under grundvattenytan kommer bli aktuellt. I den fortsatta processen bör kompletterande geotekniska och geohydrologiska undersökningar utföras inför detaljprojektering av dagvattenkanal. För att minimera risk för bottenuppluckring beskrivs aktuella geotekniska förhållanden tydligt i kommande detaljprojektering och även utförandet beskrivs noggrant, tex driva schakt från lågpunkt mot högpunkt, tillfälliga pumpgropar, korta schaktetapper, släntlutningar, erosionsskydd m.m.

Den färdiga kanalen måste förses med erosionsskydd i dess botten och en bit upp på sidorna. Slutlig utformning av erosionsskydd ska fylla en både teknisk och estetisk funktion och tas fram i den fortsatta processen.

(30)

30

Mark och geoteknik

Bebyggelsekvarteren

Sweco Civil AB har på uppdrag av Trivselhus AB utfört en översiktlig geoteknisk utredning (2015) inom Näsby 5:55. I samband med den geotekniska utredningen gjordes även jordanalyser för metaller och petroleumkolväten inkl. PA.

Analyserna visade inte på några föroreningar. Huvuddragen av utredningen beskrivs nedan. Vid detaljprojektering av området krävs kompletterande detaljerad geoteknisk undersökning.

Geotekniska förhållanden

Undersökt område domineras helt av moränjordar. Moränjordarnas

sammansättning är i ytan lerig siltig sandig och därmed relativt tät. Härunder är moränen av något grusig sandig siltig karaktär.

Moränen överlagras som regel av ca 0,1-0,2 m mullhaltig jord (vegetationsskikt).

Vid åkermarken överlagras moränen av 0,3-0,4 m matjord. Lokalt kan moränen överlagras av tunnare lager sedimentjordar i form av silt och lera.

Mindre torvmarker finns i liten omfattning och torvdjupen bedöms vara begränsade. Markytans blockighet är låg-normalblockig, och bitvis förekommer större block.

Vid utförda slagsonderingar har borrstopp erhållits 2,5-5,0 m under markytan. Om dessa stopp utgörs av block, berg eller fast morän är oklart. Bergytan kan således förväntas ligga djupare än 2,5-5,0 m. Berg i dagen har ej noterats inom området.

Moränjordarna är flytbenägna i vattenmättat tillstånd.

Geohydrologiska förhållanden

Inom området finns ett flertal diken med mer eller mindre stillastående vatten. Då området är flackt och de ytliga jordarna är täta förekommer områden som är vattensjuka i de lokala lågpunkter som finns i terrängen. Det finns inga naturliga avrinningsområden ut från området då det är så flackt och härvid förekommer ett flertal partier med ”instängt” vatten. Hur området upplevs är starkt beroende av nederbördsmängd och årstid. Grundvattenytan ligger ytligt cirka 1-1,5 m under markytan beroende av årstid och nederbördsförhållanden.

Grundläggning

Grundläggning av byggnader bedöms kunna ske ytligt med platta på mark eller med sockelelement i naturligt lagrad morän.

All mullhaltig jord skall schaktas bort under hela byggnadsytan. Om torv förekommer inom byggnadsytan ska denna grävas ur och ersättas med ny

kontrollerad fyllning. Grundläggning ska ske frostskyddat. Förekommande jordar är ej självdränerande varvid grundkonstruktionen ska förses med dränering.

De naturliga jordarna är i vattenmättat tillstånd mycket känsliga för flytjordsbildning. Vid schaktarbeten under nederbördsrika- och

snösmältningsperioder ska så-ledes flytjordsproblematiken beaktas. De naturligt lagrade jordarna bedöms ej som lämpliga för fyllning under hus men kan dock användas som utfyllnad utanför byggnadslägen. Vid högt vatteninnehåll är dock jordarna svårhanterliga. Schakt, packning och förflyttning bör undvikas i samband med snösmältning, tjällossning och vid nederbördsrika perioder.

Vid djupare schakter skall den relativt ytliga grundvattenytan beaktas. Då endast en översiktlig geoteknisk utredning har utförts kan även bergschakt erfordras vid djupare schakter. Risk för bergschakt bedöms dock som relativt liten.

(31)

31

Uppsamlingsgatan

Tekniska Verken Driftum AB har på uppdrag av Linköpings kommun utfört en geoteknisk undersökning (2016) för förprojektering av planerad uppsamlingsgata i sydöstra delen av Ekängen.

Geotekniska förhållanden längs uppsamlingsgatan varierar längs sträckan. Från anslutningen vid Ekängsvägen och fram till första rondellen utgörs jorden av sandig och siltlig morän. Moränen har relativt hög fasthet och fastheten ökar med djupet. Moränen överlagras av ett cirka 0,3 m matjordskikt som består av

mullhaltig lera. Sonderingar har avslutats 2-5 m under markytan i mycket fast lagrad morän alternativt berg.

Efter första rondellen utgörs jorden överst av en lera med siltskikt ner till cirka 1,2 m under markytan. Leran är halvfast-fast och av torrskorpekaraktär. Under

torrskorpan följer lös till mycket lös lera ned till cirka 2-4 m under markytan. Leran vilar på en sandig siltig morän. Grundvattenytan har uppmätts till mellan 0,7-1,2 m under markytan.

Mellan rondellerna kan markförstärkning erfordras om uppsamlingsgatan ligger högt ovan markytan. Gatan kan byggas med cirka 1,3 m vägbank utan speciella krav på markförstärkning (lättfyllning/förbelastning).

Dagvattenkanalen

På uppdrag av Linköpings Kommun utförde Stadspartner AB

Infrateknik/Geoteknik 2011-08-21 en geoteknisk undersökning för planerad dagvattenkanal inom planområdets norra del.

Hösten 2015 presenterades ett förslag till utförande av diket (EQC Group 2015-08- 13). Därvid väckte Linköpings kommun ett antal frågeställningar beträffande förslagets genomförande från geoteknisk synpunkt exempelvis byggbarhet, konsekvenser av att sänka dikesbotten ytterligare ca 0,5 m, släntlutning 1:2 etc.

Med anledning därav har Geoteknisk PM daterad 2011-08-21 kompletterats/reviderats och ersatts med PM daterat 2016-01-12.

I PM daterat 2016-01-12 framgår att för att kunna avleda dagvatten föreslås ett ca 750 meter långt öppendike som i västlig riktning avvattnas mot Roxen. Inom den mellersta och östra delen (ca 500 m) är föreslagen dikesbotten förlagd på mellan 4 och 5 meters djup under nuvarande markytor. I den västra delen (ca 250 m) varierar dikesdjupet i huvudsak mellan 2 och 2,5 meter.

Jorden längs sträckan för planerad kanal utgörs överst av cirka 0,3 m mullhaltig jord som underlagras av lerig, siltig och sandig morän vars relativa fasthet är hög ned till cirka 1,5 m under markytan och ökar med djupet. Moränen är mycket svårschaktad mot djupet. Utförda sonderingar har avslutats 6-7 m under markytan i mycket fast lagrad morän alternativt berg. Grundvattenytan ligger relativt ytligt (1,0-1,5 m under markytan). Vid anläggande av kanal måste omfattande

länshållning utföras då schaktarbeten kommer ske under grundvattenytan. Risk för bergschakt föreligger i botten av kanalen.

I PM:et framgår att ett öppet dike medför att grundvattennivån sänks i den närmaste omgivningen. Moränen har dock mycket låg vattengenomsläpplighet.

Enligt uppgift är befintlig kulvert utförd med öppna fogar (s k vägrör) i vilka ett visst inläckage sannolikt sker som redan idag påverkar området i anslutning till kulverten. Vidare är moränen föga sättningskänslig och påverkas därför inte av en lokal grundvattensänkning längs diket.

Överskottsmassor som uppkommer vid anläggande kommer att bestå av finkornig morän som i vattenmättat tillstånd är mycket känslig för flytjordsbildning och massorna är i det tillståndet svåra att förflytta och är inte packningsbara.

Nederbörd, minusgrader och snösmältning/tjällossning förvärrar problemen.

(32)

32

Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

Då aktuella jordar är relativt täta bedöms infiltrationsmöjligheterna av dagvatten inom enskilda fastigheter vara begränsade. Svackdiken föreslås anläggas längs alla gator, undantaget u-slingan i planområdets centrala del, som fördröjer och renar dagvatten i området innan det släpps till tre dagvattendammar i planområdets östra och nordvästra del och vidare till planerad dagvattenkanal i planområdets norra del och som leder ut till sjön Roxen.

Radon

Någon markradonmätning har inte genomförts. Markradonmätningar genomförda norr om planområdet indikerar att jorden består av högradonmark.

Grundkonstruktionen ska därför utföras radonsäkert.

Vattenområden

Cirka 500 meter nordväst om planområdet finns sjön Roxen. Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt har 2009, i enlighet med

Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) och 5 kap MB, beslutat om miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och kustvatten). Roxen omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Idag har sjön en otillfredsställande ekologisk och kemisk status. Enligt den gällande

miljökvalitetsnormen, beslutad av vattenmyndigheten i december 2016, ska en god ekologisk och kemisk status ha uppnåtts för Roxen senast år 2027.

Planförslaget innebär tillkommande bebyggelse och hårdgjorda ytor vilket medför ökade dagvattenmängder. Dagvatten innehåller ofta ämnen som kan vara skadliga för miljön. I planförslaget avsätts därför områden för dagvattendike/kanal och dammar, och gatunätet föreslås ha svackdiken som fördröjer och renar dagvattnet innan det släpps ut i sjön Roxen, se avsnitt Teknisk försörjning, Dagvatten.

Dagvattnets påverkan på Roxen vid en exploatering av planområdet har utretts i ett separat PM (H2OCON 2020). Utredningen visar att de största riskerna kommer från två ämnen; näringsämnet fosfor och miljögiftet kvicksilver.

För fosfor innebär den planerade markanvändningen en ökad tillförsel på 4 kilogram per år, men beräkningarna är gjorda utifrån försiktiga antaganden och innebär sannolikt en överskattning. Den ökande fosforbelastningen är dock mycket liten, såväl i förhållande till övrig total tillförsel inom Roxens avrinningsområde och övrig tillförsel från dagvatten (cirka 5 600 kilogram tillförs årligen från dagvatten).

För kvicksilver innebär den planerade markanvändningen en ökad tillförsel med cirka 1 milligram per år. Den ökade kvicksilvertillförseln från planområdet bedöms som försumbar i förhållande till vad som årligen deponeras inom Roxens

avrinningsområde från långväga utsläpp (cirka 66 kilogram per år).

Sammanfattningsvis innehåller planförslaget relativt omfattande åtgärder för att rena dagvatten och de resulterande föroreningsmängderna bedöms inte ge upphov till negativa konsekvenser för Roxen.

Kulturmiljö och arkeologi

Inom planområdet finns inga områden utpekade som värdefulla kulturmiljöer i länsstyrelsens regionala kulturminnesvårdsprogram.

I arbetet med översiktsplanen för Ekängen tog Östergötlands länsmuseum fram en arkeologisk förstudie (ÖLM Rapport 2010:64). I förstudien pekades ett område inom fastigheten Näsby 5:53 (väster om planområdet) ut som ett område med stor

(33)

33

fornlämningskoncentration. Näsby 5:53 berörs till mindre del av område för dagvattenkanal samt ledningsdragning i planområdets nordvästra del. I övrigt finns inga registrerade fornlämningar inom planområdet.

Med anledning av att planområdet kan komma att beröra fornlämningar har Arkeologikonsult under juni månad 2018 utfört en arkeologisk utredning (2018:3140), etapp 1 och 2, inom Näsby 5:55 och Näsby 5:53 med syftet att fastställa förekomsten av fornlämningar inom planområdet och beskriva och om möjligt avgränsa och datera dessa. På grund av att utredningen inom Näsby 5:53 kom att avbrytas kan ytterligare arkeologiska undersökningar bli aktuella för del av fastigheten inför byggnation av dagvattenkanal och ledningsförläggningar.

Karta ur Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inom Näsby 5.55

Vid utredningen för Näsby 5:55 som omfattade inventering, kart- och arkivstudier och sökschaktning av åkermark och tätbevuxen skogsmark påträffades två

husgrunder inom Näsby 5:55 som är möjliga att datera från vikingatid/medeltid till nyare tid. I centrala utredningsområdet påträffades ett röjningsröseområde som bedöms utgöra övrig kulturhistorisk lämning. Stolphålen inom de två områdena ute i åkermarken bedöms utgöra boplatsområde om än väldigt extensivt med lågt vetenskapligt värde.

Samtliga anläggningar och konstruktioner som påträffades bedöms höra till den historiska gården Skogstorp som ska ha legat inom utredningens område. Utifrån kartstudier, fynd och genomförda 14C-analyser bedöms alla anläggningar och konstruktioner utgöra fornlämning.

De tre odlingsrösena (L2019:594, L2019:595, L2019:596) ligger centralt inom planområdet vilket gör dem svåra att bevara. Ansökan om dispens från biotopskyddet har därför inlämnats till länsstyrelsen. Husgrunden i nordost (L2019:598) ligger inom ett område som även inrymmer värdefulla ekar varför området undantas från exploatering. Husgrunden i nordväst (L2019:611) ligger olämpligt till för områdets vägstruktur och behöver därför tas bort.

Arkeologisk förundersökning har genomförts för de objekt som Arkeologikonsult bedömer berörs av detaljplaneläggning för ny bostadsbebyggelse inom fastigheten Näsby 5:55. För de lämningar som behöver tas bort har ansökan om tillstånd till

(34)

34

ingrepp i eller invid fornlämning enligt 2 kap. kulturmiljölagen (SFS 1988:950) inlämnats och därefter tagits bort.

Länsstyrelsen har i yttrande daterat 2016-03-31 konstaterat att uppsamlingsgatan till största del kommer att byggas på åkermark och i områden där inga kända fornlämningar finns. Vägen går också delvis i samma sträckning som befintliga körvägar/ grusvägar. Vid arbeten kring lämningarna RAÄ 77:1 och 78:2 m.fl.

bedömer Länsstyrelsen att arbetet behöver göras som arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Länsstyrelsen har också besökt området kring RAÄ 80:1 och gör bedömningen att uppsamlingsgatan inte kommer att beröra lämningarna (de ligger cirka 60 meter från den planerade vägen). Om antikvariska fynd påträffas under gräv- och schaktarbeten ska arbetet avbrytas och

Länsstyrelsen tillkallas.

Karta över fornlämningar i närheten av uppsamlingsgatan. Streckade linjer på kartan invid markerade fornlämningspunkter/områden finns gamla hägnads-system som utgör fornlämning - Rystad 78:2.

Offentlig och kommersiell service

Ekängsskolan ligger vid Hästhagsvägen cirka 2 kilometer norr om planområdet.

Skolan har verksamhet från förskoleklass och upp till årskurs 6, samt fritidsverksamhet. I Ekängen finns idag sex förskolor med totalt cirka 290 inskrivna barn. Den närmaste förskolan ligger längs Grönhögsvägen cirka 300 meter nordväst om planområdet. För närvarande finns det behov av ytterligare förskoleplatser i Ekängen, särskilt om Ekängen utvecklas enligt den fördjupade översiktsplanen. Mellan Ekängsskolan och förskolan Soldane ligger kyrkan S:t Martin som invigdes 2012.

I Ekängen finns en obemannad livsmedelsbutik men i övrigt finns närmaste service i Linköping. Ett centrum nordost om planområdet föreslås utvecklas på sikt enligt den fördjupade översiktsplanen.

Högstadie- och gymnasieskolor, vårdcentral och kommersiell service finns i Linköping, ca 5 km söder om planområdet.

Detaljplanen medger uppförande av ny förskola med ca 120–150 platser samt ett gruppboende.

(35)

35

Sociala aspekter

Inom planområdet föreslås grönytor som sammanbinds av gröna stråk där barn och vuxna i området kan cykla, promenera och leka. Ett torg föreslås även centralt i området som kan utgöra mötesplats. I planområdet föreslås en förskola och ett gruppboende anläggas som ger upphov till möten och kontakter.

Jämställdhet och mångfald

Detaljplanen inrymmer olika bostadstyper. En blandning av villor, par-, rad eller kedjehus samt mindre flerbostadshus/stadsradhus skapar förutsättningar för ett integrerat område med relativt god socioekonomisk mångfald. En blandning av bostadsstorlekar skapar möjlighet att bo kvar i ett område, även om kraven och behoven förändras. Detaljplanen innehåller även olika gröna ytor i närheten av bostäderna och säkra gång- och cykelvägar som underlättar kopplingen mellan olika målpunkter och ger möjlighet för en befolkning med olika förutsättningar att ta sig fram såväl inom närområdet som i hela Ekängen.

Barnperspektivet

Planområdet bedöms idag inte användas i någon större utsträckning av barn och ungdomar då området är relativt igenvuxet och svårframkomligt. I planförslaget tillskapas flera lättillgängliga grönytor som kan inrymma lekplatser, bollplaner, pulkabacke och möjlighet till fri skogslek vilka kan utgöra målpunkter för barn och ungdomar. En torgyta föreslås också i planområdets nordöstra del vilket kan ge upphov till spontana möten

Trygghet

För att skapa trygga och trivsamma miljöer bör särskild vikt läggas vid utformning av belysning så att områden där människor rör sig och vistas blir attraktiva, tillgängliga och trygga.

Gator och trafik

Biltrafik

Uppsamlingsgata

I översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad redovisas förslag på ny uppsamlingsgata som föreslås anslutas till Ekängsvägen i form av en

cirkulationsplats och löpa söder och öster om planerad bostadsbebyggelse i nu aktuell detaljplan och vidare norrut för att försörja framtida utbyggnadsetapper i Ekängen.

Med hänsyn till bland annat trafiksäkerheten, buller och siktförhållanden görs i översiktsplanen bedömningen att den befintliga Ekängsvägen genom tätorten inte kan belastas av den trafik som en utbyggnad av Ekängen åt öster samt Roxtuna skulle innebära. Detta innebär att en ny vägförbindelse öster om befintliga Ekängen är en förutsättning för att kunna utveckla Ekängen och Roxtuna enligt

översiktsplanen.

På karta nedan redovisas prognosticerade trafikflöden vid en full utbyggnad enligt översiktsplanen.