Examensarbete
Byggingenjör 180 hp
Exoskelett på byggarbetsplatsen
En kvalitativ och kvantitativ studie om dess användbarhet
Byggteknik 15 hp
Halmstad 2021-05-14
Oliver Lovric
i
!"##"$%"&&$'$(
”Armarna känns inte så tunga på kvällen” som en av användarna av exoskelett nämnde till mig.
Den snabba utvecklingen i byggindustrin har lett till ökade belastningar på arbetare inom byggbranschen som har resulterat i stora antal arbetsolyckor, skador,
sjukskrivningar, et cetera. Kroppsdelar som armar, axlar, rygg och ben slits och
skadas frekvent på byggarbetsplatser genom det dagliga arbetet. Olika hjälpmedel har visat goda potential i förebyggandesyften i flera olika branscher, dock har ännu inte rätt hjälpmedel alltid hittats för rätt användningsområde i byggbranschen. Ett utav hjälpmedlen som finns idag är exoskelett. Exoskelett är en mekanisk produkt som är till för att flytta lasten från en kroppsdel till en annan och därmed underlätta ens arbete samt minska risken för slitage och skador. De flesta utvärderingar av exoskelett har genomförts i laborativa miljöer med uppenbara brister på riktiga verifieringar samt återkopplingar från byggarbetsplatser.
I det här examensarbetet kommer både en kvalitativ och en kvantitativ studie att göras om exoskelett användbarhet på byggarbetsplatser, i form av fysiska provningar och en enkätundersökning bland dess användare. Det som kommer att användas som ett studiematerial är ett passivt exoskelett med fokus på axlar/armar avsett för arbete ovanför axelhöjd. Produkten fungerar som en stödstruktur för bärarens överkropp där armarnas vikt förs ner på höfterna, vilket minskar risken för belastningsskador.
Den här studien har således berört respondenternas personliga erfarenheter av exoskelett och slutligen har användningen av produkten på byggarbetsplatser med utvalda yrkesgrupper studerats i min närvaro. Även om en del osäkerheter uppstod gällande användbarheten visade det sig att resultaten av de fysiska provningarna och enkätundersökningen var mestadels positiva, samt att de var i linje med den teoretiska analysen.
Den mest skadadedrabbade kroppsdelen i byggbranschen är ryggen medan axelskador står för flest sjukskrivningar mätt i mediandagar. Därmed kan användning av exoskelett anses ha goda möjligheter att minska muskuloskeletala besvär.
!
ii
!
iii
)*+&,"-&
Work-related musculoskeletal injuries and disorders are still very common problems in the construction industry. A technology that might have potential to reduce the physical demands and fatigue experienced by construction workers are exoskeletons, a wearable device that provides assistance to the user. However, as of today, it is still unusual to find any exoskeleton users within the construction industry. Hence, it cannot be considered implemented in the industry for various reasons. This study presents, through both a qualitative and quantitative method, the exoskeletons usability in the construction industry. The former method consisting of physical tryouts with a passive exoskeleton for overhead work by workers at construction sites.
While the latter method being a survey about the users experience with the specific exoskeleton in question. Even though some uncertainties were found regarding the exoskeleton’s usability, the outcome was mostly positive and in line with the theoretical analysis.
!
iv
!
v
./,0,1 2
Jag vill rikta ett stort tack till Hilti för deras medverkan i studien, men framförallt till Sandra Hedendahl för goda diskussioner kring produkten, samt möjligheten att kunna låna utrustningen att genomföra min studie. Då produkten var ett fundament i mitt arbete var det i högsta grad av väsentlig betydelse.
Vidare vill jag även rikta ett stort tack till min handledare Kristian Widén på Högskolan i Halmstad för god vägledning.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla respondenter som valde att medverka i undersökningen, samt alla deltagare som ställde upp i de fysiska provningarna.
!
vi
!
vii
Innehållsförteckning
1! Introduktion ... 1!
1.1! Bakgrund ... 1!
1.2! Problembeskrivning ... 2!
"#$! Syfte och mål ... 2!
1.4! Avgränsningar ... 2!
1.5! Metodbeskrivning ... 2!
%! Teoretisk referensram ... 3!
3! Metod ... 8!
3.1! Val av metod ... 8!
3.2! Genomförande ... 8!
3.3! Databaser för tidigare forskning ... 9!
3.4! Validitet och reliabilitet ... 10!
3.5! Generaliserbarhet ... 10!
4! Resultat ... 11!
4.1! Kontakt med Hilti ... 12!
4.2! Enkätundersökning ... 13!
4.2.1! Del 1: Bakgrundsanalys ... 13!
4.2.2! Del 2: Erfarenhet av HA EXO-01 ... 16!
4.2.3! Del 3: Behov av HA EXO-01 ... 23!
4.3! Egna provningar på byggarbetsplatser ... 24!
5! Analys ... 27!
6! Diskussion ... 30!
7! Slutsats ... 36!
7.1! Potential ... 36!
7.2! Tänkbara åtgärder ... 36!
7.3! Förslag till vidare studier ... 36!
8! Källhänvisning ... 37!
9! Bilagor ... 39!
1
1! Introduktion
1.1! Bakgrund
Byggindustrin har haft en snabb utveckling över hela världen de senaste å&tionden.
Storskaliga projekt har blivit utbredda och internationella, nya leveransmetodologier för projekt har anammats, design och redskap har konstant förbättrats med kreativa och nya tillvägagån'sätt. Faktorer som tidspress, dålig planering och säkerhetskulturen med mera har tummat på! säkerheten och arbetsmiljön (AFA Försäkring 2017). Höga krav har ställts på!bostadsbyggande och tillfredsställande av mänskliga behov. Allt detta har lett till att byggbranschen har blivit allvarligt drabbad när det kommer till olyckor, skador, sjukskrivningar et cetera. Det sker nämligen dubbelt antal olyckor i byggindustrin jämfört med de övriga sektorerna i snitt, samt att 19,5% av alla dödsfall var inom byggindustrin (Mesaros et al. 2019). Trots att byggindustrin ”endast” har anställt 7% av den totala arbetskraften globalt sett, ansvarar den för ungefär 30–40% av alla olyckor (Zhou et al. 2015). I Sverige år 2014 inträffade 2,5 allvarliga olyckor per 1000 anställda i på hela arbetsmarknaden, men i byggbranschen motsvarade siffran 7,7 allvarliga olyckor per 1000 anställda.
Byggbranschen står för cirka 5% av de sysselsatta i Sverige, men står för cirka 30% av alla godkända arbetssjukdomar (AFA Försäkring 2017).
Enligt statistik från Försäkringskassan (Samuelson 2019) registrerades det 2224 anmälningar gällande arbetsolyckor och arbetssjukdomar inom byggbranschen, varav 377 anmälningar (17%) gällde kroppsrörelse med överbelastning samt 153 (7%) gällde kroppsrörelse utan överbelastning.
Arbetare inom byggbranschen upplever oproportionerligt höga arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär. I USA år 2016 visade det sig att byggnadsarbetare hade 11%
högre muskuloskeletala besvär än övriga industrier tillsammans, där rygg och axlar var de mest drabbade kroppsdelarna, 43% respektive 16% (Kim et al. 2019).
Byggnadsarbeten är ofta komplexa med betydande arbetsvariationer och oregelbundna arbetsperioder, repetitivt manuellt hanteringsmaterial eller verktygsanvändning i icke-optimala ställningar i många fall. För att inte nämna att arbetet utförs i snabb takt i en dynamisk och även oförutsägbar arbetsmiljö i vissa fall.
Sett till Sverige mellan 2013–2017 stod byggbranschen för nästan 50% av arbetssjukdomarna med muskuloskeletal diagnos för män (AFA Försäkring 2019).
Faktum är att det är vanligare bland män i byggbranschen att bli sjukskrivna på grund av muskuloskeletala diagnoser än i övriga branscher.
Exoskelett har huvudsakligen utvärderats för användning inom militären eller för rehabilitering och medicinska ändamål som ett hjälpmedel för funktionshindrade, skadade eller svaga patienter (Alabdulkarim et al. 2019)
!
! !
2 1.2! Problembeskrivning
Exoskelett och dess utveckling i byggbranschen kan problematiseras då de flesta studierna är gjorda i laborativa miljöer (Zhu et al. 2020), vilket inte speglar en byggarbetares arbetsdag till fullo. För att tydliggöra kan man exemplifiera en deltagare i en laborativ studie som står på en och samma plats när ett arbete utförs, vilket inte stämmer överens med en byggarbetares vardag där flexibilitet måste praktiseras i många fall. Således krävs mer studier och verifieringar från användare på byggarbetsplatserna för att utveckla exoskelettet och dess användning.
!"#! Syfte och mål$
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka exoskeletts användarbarhet på byggarbetsplatser då det är brist på det, både internationellt men även här i Sverige.
Målet är att göra en studie om exoskeletts användbarhet genom praktiska provningar från arbetare inom byggindustrin, samt genom en enkätundersökning få ut respondenters erfarenheter av exoskelett om dess användbarhet.
1.4! Avgränsningar
Även om hela kroppen kan komma att tas med i teoretiska delen i den här studien kommer fokus att ligga på exoskelett för axlarna/armarna, med andra ord arbete ovanför axelhöjd. I det här arbetet används produkten HA EXO-01 från Hilti som ett studiematerial.
1.5! Metodbeskrivning
Metoden för det här examensarbetet kommer innefatta både kvantitativa och kvalitativa tillvägagångsätt.
Den kvantitativa delen kommer att bestå utav en enkätundersökning och den kvalitativa av praktiska provningar där jag själv är närvarande.
!
3
!! Teoretisk referensram"
Användning av exoskelett kan innebära risk- och/eller säkerhetsproblem som kan uppstå i form av hudirritation, hygienproblem och allergiska reaktioner. I ett aktivt exoskelett kan även uppstå brännskador från frätande material från batteriet. När det kommer till passiva exoskelett försöker de att flytta lasten från en kroppsdel till en annan. De minskar alltså inte den totala belastningen, utan är till för att underlätta ens arbete. Stöden för passiva exoskelett är gjorda av dämpare, fjädrar eller material som kan lagra energi som ackumuleras av bärarens rörelser och förser den senare som förstärkning (Alabdulkarim et al. 2019).
Hursomhelst kan passiva exoskelett ge obehag till arbete där det krävs mer flexibilitet.
Om vi tar ett exoskelett för ryggen från företaget Laevo som exempel kan vi se att på grund av lastfördelningsmekanismen, kan det ge obehag i bröstområdet och därmed begränsa arbetet som kräver mer flexibilitet (Zhu et al. 2020). Kollar vi på ett exoskelett för armarna/axlarna från ett annat företag, EXHAUSS Stronger, ser vi att bärarens belastning skiftar från axlarna till den nedre delen av ryggen, vilket ökar muskelaktivitet, ansträngningar och kardiovaskulära behov. Därmed är en helhetsbedömning av exoskelett viktig för olika kroppsdelar, samt att ett exoskelett bör överensstämma med arbetsuppgifterna som ska utföras. Dessutom kan användandet av exoskelett skifta en persons tyngdpunkt och riskera ens balans, vilket gör att sannolikheten för att fastna på rörlig utrustning eller utskjutande/passerande föremål ökar (Zhu et al. 2020).
Hittills har de flesta utvärderingar av exoskelett genomförts i laboratoriemiljöer, där de involverade deltagarna var friska med en medelålder mellan 20–30 år (Zhu et al.
2020). På grund av att deltagarna var unga och friska i en sådan medelålder blir det svårare att generalisera resultaten när det kommer till andra människor, till exempel gamla eller människor med funktionsnedsättningar eller skador sedan tidigare. Det är fortfarande okänt om användandet av exoskelett kan hjälpa till att bibehålla eller utöka arbetsmarknadens tillgänglighet gällande de gamla samt de skadade arbetarna (Zhu et al. 2020). Det är inte heller tydligt om bedömningsresultatets tillgänglighet skulle påverkas om deltagarna hade erfarenhet av att använda sig utav exoskelett tidigare.
Det som förväntas av exoskelett är att uppnå produktivitetsökning och förbättringar av arbetskvalitén. Däremot har inte många studier kunnat hittas som stödjer den här förväntningen. Å andra sidan har flera studier hittat att det inte fanns någon markant skillnad i att slutföra ett arbete sabbare med eller utan exoskelett (Zhu et al. 2020).
Enligt Zhu et al. (2020), indikerades det att användandet av exoskelett för ryggen ledde till en ökning av tid att slutföra arbetsuppgifter, fastän omfattningen på observerade ökningar var ganska liten och hade oklar praktisk relevans. Fastän om tiden för att slutföra ett arbete skulle minska, kan antalet fel öka. Därmed finns det fortfarande frågor om huruvida exoskelett markant skulle kunna minska tiden för arbetsuppgifter eller få ett snabbare produktionsflöde.
4
Baserat på det tidigare nämnda krävs det fler utvärderingar av exoskelett. Fokus skulle kunna delas upp i två aspekter. Den ena är att utvärdera effektiviteten av exoskelett i praktiken istället för att bara göra det i laborativa miljöer. Implementeringen med exoskelett på arbetsplatser är starkt beroende av användaracceptans samt hållbarheten och robustheten av ett exoskelett i tuffa arbetsmiljöer, vilket inte har undersökt avsevärt i nuvarande studier. Den andra är att utveckla optimala arbetsmetoder med användning av exoskelett. Exoskelett kommer att påverka arbetare oavsett deras vanor gällande arbetsbeteende.
”Kommer arbetarna att ändra deras arbets- samt rasttider? Vad kommer inlärningskurvan av att bära exoskelett för att utföra byggjobb att vara?
Förövrigt kommer exoskelett att öka en arbetares förmåga. Kommer den här ökningen påverka arbetarnas effektivitet per timme och valet av att använda andra verktyg? Utvärderingar behövs för att kunna övervaka de förändringarna i arbetsbeteendemönstret och ge inblickar på hur teknologin kommer att forma framtidens arbetskontext” (Zhu et al. 2020).
Enligt statistiken som Zhu et al. (2020) plockade fram visar det sig att är ryggskador de vanligaste inom byggbranschen, med undantag för armerare där knäskador var de mest förekommande. Dock kom ryggskador på andra plats när det gällde den här kategorin (armerare), vilket gör det trots allt väldigt vanligt. Byggarbetare är väldigt känsliga när det kommer till ryggskador på grund av upprepande fysisk materialhantering på byggarbetsplatsen, samt att spendera en stor del av arbetstiden med dålig hållning, exempelvis att böja sig eller arbeta med händerna över huvudet.
Enligt samma statistik från Zhu et al. (2020) visar det sig att axelskador är ett allvarligt problem som många drabbas av i byggbranschen, där axelskador faktiskt kommer före ryggskador när det kommer till frånvaro från arbetet mätt i mediandagar i yrken såsom murare, elektriker, rörmokare, snickare och VVS. Skador som till exempel axel ur led, skadad rotatorkuff och seninflammationer är huvudsakligen orsakade av överansträngning, repetitiva armrörelser och dålig hållning.
Arbetsmiljöverkets statistik (2021) visar att det år 2020 anmäldes 3722 arbetsolyckor med sjukfrånvaro i byggindustrin, med en frekvens på 10 arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1000 anställda. Som tidigare nämnt stod byggbranschen för nästan 50% av alla arbetssjukdomar med muskuloskeletala diagnoser hos män. Dock gällde det godkända anmälningar (309 stycken), vilket är underskattat då en arbetssjukdom kan komma långt efter att en person exponerats för skadlig inverkan i arbetet (AFA försäkring 2019). Ryggsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnad, till exempel skulderleden, var de vanligaste och tillsammans låg de på 75% sammanlagt i alla branscher, där byggbranschen var mest utsatt på nästan 50%.
Även oroligheter/bekymmer har identifierats. Till exempel de fördelarna med exoskelett för specifika arbetsuppgifter kan vara i kollision med ett exoskelettets design. Användandet av exoskelett kan leda till mer risktagande arbetsställningar för
5
att utnyttja enhetsstödet, som exempelvis att använda sig utav en mer icke-ergonomisk stil när ett lyft är tänkt att utföras (Kim et al. 2019).
Trots att exoskelett kan vara till en arbetares fördel när det kommet till muskuloskeletala besvär, kan de även medföra oväntade säkerhets- och användbarhetsutmaningar (Kim et al. 2019). Förtillfället är det brist på bevis som stödjer teknikens säkerhet och användning på byggarbetsplatser. Ett bra tillvägagångsätt att få in säkerhets- och hälsotekniken i byggsektorn är genom kommunikation med relevanta intressenter för att få en bättre bild av deras industrispecifika behov och intressen (Kim et al. 2019).
Enligt en semistrukturerad studie gjord av Kim et al. (2019) där 26 stycken personer intervjuades via telefon, kan vi få en uppfattning om exoskeletts användarbarhet på byggarbetsplatser. Syftet var att få fram deras åsikter om tekniken, förväntade fördelar samt upplevda hinder i praktiken (se tabell). Alla 26 personerna var anställda på antigen små- eller storföretag inom bostadsbyggande och anläggning, där yrken kunde delas upp i: VD, projektledare, hälso- och säkerhetschef, snickare, samt ett yrke som var ospecificerat.
Tabell 2.1 (Kim et al. 2019)!
!"#$%&'&((!"
#$%&'&$()"*+,"&$-.$($/$'""/"
01''/$(23%4/$
564-.$%&()"
764()8&4
94*(2:%/-/%)%3;
6:$/$'
</0),=88&"
&40)%3:4&7%
>/$3:$/$'"&-"
3:&(*4"*+,"
3%64$/$'&4
?):$/:3&++)@%&$3
A:*$*B/3:"-/$3%
C*3%$&(3764()8&4
#-:&3%$/$'"@="
/$-)3%)4/$'
?4.$/$' 94*-$/$'
564-.$%&()"
,/$()4"-/("
&$-.$($/$'
AD*3:)8)%%;
%):$/:)4
>)(-)%)$,)%
A77):%/-/%)%
>=$'3/(/',)%
E&4&:%/',)%"*+,"
4*023%,)%
FB'/-$/$')$3"
B*%%&'&$()"*+,"
=3/:%)4
#$-.$(0&4,)%
G%423%$/$'3-/:%
A$:)8%"&%%"
&$-.$(&
C*B@&%/0/8)%"B)("
&$$&$"
3:1((32%423%4$/$'
<):-.B8/',)%
#$%4*@*B)%4/3:"
@&337*4B"
H.:)4,)%
5&3%$&I,&:&"3/'"/"
$='*%
5&83:"
3.:)4,)%3:.$38&
5&88
#88)4'/3:&"*+,"
,1'/)$/3:&"
2%B&$/$'&4
6
Ökad produktivitet var en stor förväntning i undersökningen eftersom arbetarna förväntades kunna utföra sina arbetsuppgifter lättare och på ett mer effektivt sätt, då ett exoskelett kan hjälpa ens kroppsställning och rörelser vid utförande av ens arbetsuppgifter. Hela 85% av respondenterna förväntade sig att muskuloskeletala besvär skulle minska och på sikt kunna behålla arbetstagarna. Dessutom skulle exoskelett kunna gynna personer med fysiska funktionsnedsättningar eller skador med deras arbete, enligt respondenterna. Trots det var det ändå blandade förväntningar huruvida användningen av exoskelett skulle kunna hjälpa till att utöka sin arbetskraft, till exempel genom att behålla ett företags skadade eller äldre arbetare.
Enligt studien (Kim et al. 2019) visade det sig att oro uppstod gällande säkerhetsproblem med att bära ett exoskelett på en byggarbetsplats, som till exempel risker för att fastna i någonting, fall och en slags falsk känsla av säkerhet. Med tanke på att byggnadsarbetare ofta behöver vistas i tuffa arbetsmiljöer, exempelvis leriga platser eller ojämna ytor, blev respondenterna lite bekymrade över om exoskelett skulle kunna påverka bärarens balans under farliga gångtillstånd. Dock påpekade en utav de intervjuade att arbetarna skulle kunna känna sig säkrare med ett exoskelett och därmed vara mer benägna att ta fler risker eller att överanstränga sig.
Gällande exoskelett uttryckte alla de intervjuade praktiska bekymmer över robusthet, effektivitet, mångsidighet och användarbarhet. Med tanke på att exoskelett är någonting bärbart som är till för att öka, hjälpa och/eller förbättra fysiska arbetsaktiviteter, var det en som ifrågasatte huruvida användningen av exoskelett skulle accepteras av ens kollegor, då det kan framstå som eller visa ett tecken på
”svaghet”. En del av respondenterna menar på att ett exoskeletts hållbarhet samt robusthet kan vara ett hinder, då många byggnadsarbeten utförs utomhus under alla väderförhållanden.
“Många arbetsuppgifter vi gör är lika, men ändå olika”, lyder ett citat som beskriver en byggnadsarbetares vardag rätt bra (Kim et al. 2019). ”Det (exoskelett) måste vara tillräckligt flexibelt och mångsidigt för att kunna anpassas till flera situationer” (Kim et al. 2019).
Majoriteten av respondenterna angav potentiella användbarhetsproblem gällande ens personliga skyddsutrustning i samband med exoskelett, såsom andningsskydd eller fallskyddssele.
”Om du arbetar på höjd kan exoskelett kanske komma att störa din sele”.
(Kim et al. 2019).
Det nämndes också i studien att exoskelett skulle kunna vara obekvämt eller svårt att använda då det skulle kunna begränsa kroppsrörelser eller försämra ens kontroll av armrörelser (i synnerhet ett exoskelett med armstöd). Det uttrycktes även en tveksamhet om huruvida användning av exoskelett kan förändra en arbetares nuvarande arbetsmetoder eller att det kräver en lång anpassningsperiod.
7
Startinvesteringskostnader, samt säkerhet angående lönsamhet och kapitalavkastning, indikerades som de viktigaste faktorerna när det kom till beslutsfattandet för implementering av exoskelett på arbetsplatsen i allmänhet. En stor majoritet av intervjuade noterade hur viktigt det var med att få in startinvesteringskostnaderna på jobbet. Fördelarna som uppstod med exoskelett var ekonomiska vinster, till exempel produktivitetsökning och kostnader relaterade till skador och slitage som minskade.
Nästan hälften av alla som intervjuades påpekade att det var viktigt med en snabb kapitalavkastning, samt att de flesta som intervjuades indikerade ett behov av effektivt utbildningsmaterial för teknologin. Flertalet av personerna i studien föreslog även att arbetare ska få en möjlighet att prova på exoskelett i förväg.
Vad som är värt att nämna från studien är att arbetarna var mest bekymrade över att produktens kostnad skulle vara det största hindret från att implementera exoskelett i företaget, medan vissa chefer menade på att det var acceptans och användandet av exoskelett hos arbetarna hade varit det största hindret.
Respondenterna i studien indikerade att exoskelett skulle kunna vara till nytta för arbetare vars uppgifter är tung materialhantering, arbete ovanför huvudet, användning av tunga verktyg eller repetitiva arbeten. Respondenterna nämnde också att folk inom andra industrier skulle ha nytta av exoskelett, som till exempel trädgårdsarbetare, järnarbetare samt människor inom fordonsindustrin.
Det faktum är att exoskelett kan medföra ”oavsiktliga konsekvenser”, såsom ökade fysiska påfrestningar på andra kroppsdelar samtidigt som påfrestningar på specifika önskade kroppsdelar minskar. Ett exempel som vi kan se i en simulerad monteringsuppgift som involverade framåtlutning med kroppen, där ett passivt exoskelett dämpade rygg- och benaktivering, men ledde till ökat bröstbesvär (Alabdulkarim et al. 2019)
!
8
3! Metod
3.1! Val av metod
Studier om exoskelett och dess användbarhet på byggarbetsplatser är det för tillfället brist på, både nationellt men även internationellt sett. Därmed valde jag att göra både kvantitativ samt kvalitativ forskning inom området. Genom att använda mig utav båda metoderna kan jag få en djupare och bredare förståelse inom området. Den kvalitativa metoden gör det möjligt att utforska syftet på djupet och belysa problemen på arbetsplatser. Däremot innebär den även att man inte kan få en bredd, samt att det är svårare att generalisera jämfört med en enkätstudie. Därav anledningen till att jag även använde mig utav den kvantitativa metoden. En stor del av forskning går varken att kategoriseras som kvantitativ eller kvalitativ, där Bryman (1997) anser att den bästa forskningen innehåller båda delarna.
3.2! Genomförande
Det som kommer tillämpas i den här studien är metodtriangulering där jag använder mig av flera metoder och därav även mer än bara en typ av information (Bryman 1997), vilket är det kvantitativa (i form av enkätundersökning) och kvalitativa metoder (fysiska provningar), i kombination med vetenskapliga studier. Med metodtriangulering gynnas både analysen och resultatet då jag får ett bredare och säkrare underlag (Bryman 1997). Triangulering kommer att bidra till att kvalitén i min studie ökar, då jag med hjälp av flera metoder kan samla in olika sorters data om samma fenomen (Denscombe 2004).
Den kvantitativa delen består av två moment där det första momentet är mailkorrespondens mellan mig, min handledare och tre av Hiltis anställda. Den ena anställda är stationerad i Lichtenstein som global produktutvecklare och de andra två arbetar som säljare i Sverige.
Det andra momentet är en enkätundersökning gjord med hjälp av Google Formulär där jag har delat upp den i tre delar. Respondenterna i enkätundersökningen var slumpmässiga, det vill säga att jag inte på förhand valde ut vilka som skulle delta.
Den första delen är en bakgrundsanalys om HA EXO-01, det vill säga Hiltis produkt, där jag var ute efter om folk kände till exoskelett i byggindustrin och framförallt om de hade erfarenhet med HA EXO-01. Det gick ut på att kryssa/fylla i ens yrke, samt vilka arbetsmoment man utsattes för och vilka kroppsdelar som belastades mest. Genom det kunde jag se vilka yrkesgrupper som har erfarenhet av exoskelett. Den sista frågan gällande just erfarenhet var avgörande om huruvida personerna som deltog i undersökningen skulle gå vidare till del två eller hoppa till del tre. Hade de inte någon erfarenhet av HA EXO-01 hoppade de direkt till del tre, vilket gällde huruvida företaget de var anställda på var i behov av HA EXO-01. Slutligen ställdes frågan om test eller prov av produkten kunde bli aktuellt för dem.
Den andra delen och även den av största betydelse för undersökningen handlade om respondentens personliga erfarenhet av HA EXO-01. De sex första frågorna var
9
upplagda på det sättet att respondenten hade möjlighet att välja ett val mellan 1–5 på varje fråga, där 1 är lägst och 5 är högst. Den första frågan handlade om huruvida HA EXO-01 upplevdes vid på- och avtagning. Svår att ta på och av (1) och enkel att ta på och av (5). Andra fråga löd hur HA-EXO-01 kändes vid användning, där 1 var komplicerad att använda samt 5 enkel att använda.
Den tredje frågan var om själva vikten av exoskelett, där 1 var tungt att bära samt 5 var lätt att bära. Sedan på fråga nummer fyra var jag ute efter hur produkten var tidsmässigt. 1, att den är tidskrävande och upp till 5, tidsbesparande. Den nästsista frågan i det här formatet, nummer fem, ville jag veta hur HA EXO-01 kändes rörelsemässigt, med alternativen 1, att den hindrar många andra rörelser, samt 5, att den inte hindrar några. Den sista frågan (sex) i det här formatet handlade om hur tydliga instruktionerna är gällande produkten, där 1 var otydliga och 5 mycket tydliga.
Frågorna 7–12 förutom fråga nio, elva och tolv var strukturerade på det sättet att respondenten fick välja mellan tre val. Ja, nej och annat, där det sistnämnda var fritt att fylla i med egna ord om de första två inte alternativen inte räckte för att beskriva sin erfarenhet med HA EXO-01. Den sjunde frågan handlade om huruvida produktiviteten hade ökat med hjälp av produkten eller inte. På den åttonde frågan ville jag veta om exoskelett är kompatibelt med ens övriga personliga utrustning. Fråga nummer nio handlade om nu exoskelett fungerade bra för användare vars jobb krävde mer flexibilitet/rolighet i ens arbete. Nästa fråga, nummer tio, handlade om säkerhet (likt nummer åtta och nio då de kan räknas in i det också till viss del). Där undrade jag om respondenten upplevde att risken för att ramla/snubbla/fastna ökar i samband med användning av produkten. Den näst sista frågan, det vill säga nummer elva, var jag ute efter att veta om produkten HA EXO-01 påverkar ens rörelseomfång i axlarna, då det trots all är ett exoskelett avsett för arbete över axelhöjd.
Den sista frågan (12) i den här delen av enkäten som även bestod av en underfråga, handlade om ifall exoskelett belastade någon annan kroppsdel och vilken/vilka det rör sig om då.
Den kvalitativa delen av min studie består utav provningar av exoskelett HA EXO-01 på byggarbetsplatser. I den här delen fick fyra personer som jobbar inom byggindustrin möjlighet att testa det på plats. De bestod utav tre stycken installatörer (två montörer och VVS) samt en elektriker. Ingen utav de här personerna hade någon erfarenhet av exoskelett sedan tidigare, men två utav dem kände till det (installatörer båda två). Jag lät de testa produkten, som jag lånade av Hilti och utföra sina arbetsuppgifter som de annars skulle ha gjort i vanliga fall, samt att jag lät de diskutera fritt hur de upplevde produkten. Likt den kvantitativa delen av studien var även deltagarna här slumpmässigt utvalda.
3.3! Databaser för tidigare forskning
De databaser som har använts för att få fram tidigare forskning är: DiVA, Compendex, ResearchGate och Google Scholar. Sökorden jag använde mig utav var: ”exoskeleton”,
”construction”, ”construction site”, ”overhead” och ”shoulders”.
10 3.4! Validitet och reliabilitet
Undersökningsdesignen som baserar studien ger en påverkan på validiteten. Tanken är att uppnå ett neutralt mål och för att åstadkomma det här måste informationen som är oberoende av varandra ge en summarisk bild av undersökningen. Det gör att respondenterna inte har någon grund till att skapa en oklarhet gällande studien. För att enkelt beskriva validitet uppger Thuren (2007) att det innebär att man har uppnått det man önskade undersöka. För att garantera validitet i mitt arbete skall jag i högsta grad följa syftet. Genom att undersöka om dessa har besvarats samt ge en bild av respondentens tankar och åsikter, visar detta hur tillförlitligt arbetet är. Något som också kommer stärka validiteten i arbetet är att fysiska provningar kommer göras med deltagare som inte haft tillgång till information och därmed fått sina tankar påverkade.
Detta med anledning av att få individuella svar och således en stärkt validitet.
Reliabilitet, ett begrepp som beskriver tillförligheten. Det handlar om huruvida ens resultat samt slutsats hade blivit om någon annan person utförde studien. När det kommer till den kvalitativa forskningen kan det vara svårt att beskriva studiens reliabilitet eftersom forskaren är nära anknuten till studien. Det är viktigt att forskaren detaljerat redogör för studiens procedurer och beslutstagande, vilket gör att läsaren kan bedöma forskarens tillförlighet (Denscombe, 2016). Thuren (2007) nämner att reliabiliteten avser huruvida studiens mätningar är utförda på( ett giltigt sätt och om de är tillförlitliga.
3.5! Generaliserbarhet
Innebörden av generaliserbarhet rör sig om hur det framtagna resultatet i en studie kan appliceras i andra sammanhang. Generaliserbarheten kan problematiseras då samtliga respondenters svar sällan kan klassas som representativa för andra intervjuer. En kvalitativ studie har som syfte och mål att få en förståelse som kunskap kring det aktuella fenomenet och därmed aktualiseras ett mindre antal enheter som kan ge god information. Eftersom min studie är strukturerad utifrån ett bestämt antal respondenter som ger mig en insamlad empiri, kan det här leda till att det framtida åstadkomna resultatet från min studie inte blir möjligt att applicera i andra sammanhang, då resultatet riskerar att inte bli korrekt (Denscombe, 2016).
!
11
4! Resultat
Hilti lanserade ett exoskelett, HA EXO-01, för arbete ovanför huvudet under den andra halvan av 2020. De var först med att lansera en sådan typ av produkt i Sverige. HA EXO-01 är ett passivt exoskelett avsett för att hjälpa arbetare utföra deras arbetsuppgifter ovanför huvudet gällande utmattning och minska risken för axelskador. Deras exoskelett utsågs även till byggbranschens mest innovativa produktnyhet 2021 (Stockholmsmässan 2021).
HA EXO-01 (eget foto)
Studiens resultat kommer att delas in i tre delar. Den första delen kommer att bestå utav svar som har fåtts in via mail från två av Hiltis anställda. Den ena personen är anställd på Hiltis huvudkontor i Lichtenstein och arbetar som global produktutvecklare, samt den andra personen arbetar som säljare i Sverige. Den andra delen som tillhör enkätundersökningen kommer att delas in i tre underdelar, nämligen en bakgrundsanalys, erfarenheter och behov av exoskelett. 50 (n=50) personer deltog i min enkätundersökning, varav tio stycken hade erfarenhet av exoskelett. Den sista delen i studien kommer att bestå utav egna provningarna som gjordes på byggarbetsplatser, där fyra deltagare (tre installatörer och en elektriker) var med och provade produkten på sina respektive arbetsplatser.
12 4.1! Kontakt med Hilti
Det som är väl känt sedan tidigare är att en hel del arbeten inom byggindustrin är fysiskt krävande och påfrestande, där muskuloskeletala besvär är en stor faktor som orsakar många sjukskrivningar inom branschen. Eftersom fler och fler inom byggbranschen börjar alltmer att tänka på och diskutera hälso- och säkerhetsfrågor, anser Hilti att de kan ge kunden det den vill ha, enligt deras globala produktutvecklare.
Tanken med Hiltis exoskelett är att underlätta en människas arbete ovanför huvudet och därmed kunna motverka utmattning och reducera risken för axelskador. Enligt en av Hiltis säljare anser personen att personal är en av de största kostnaderna ett företag har, men samtidigt den absolut största tillgången för framgång. Kan man med enkla medel och/eller investeringar (exempelvis hjälpmedel, utbildningar eller rätt produkt för rätt ändamål) öka produktiviteten och minska sjukfrånvaro, samt ha en nöjdare arbetsgrupp skapas det en bra grund, vilket är det exoskelett skulle kunna bidra med.
För att kunna åstadkomma syftet med exoskelett har Hilti använt sig utav en rad olika data/research och tester, inklusive ergonomi och mekanik under produktutvecklingens-fasen där de möter diverse kunder och intressenter för att verifiera och diskutera idéer och produkter.
Hursomhelst är användning av produkten relativt låg i dagsläget, som Hilti menar på att det rör sig om en väldigt konservativ bransch där de inte vill ändra sina nuvarande arbetsvanor. De menar att beteendeförändringar, likt övriga innovativa lösningar, är det utmanande att göra oavsett region. Enligt Hilti själva har exoskelett fått mestadels positiv feedback och de negativa handlar uteslutande om att det känns annorlunda.
Återigen menar Hilti att det rör sig om beteendeförändringar, att kunderna inte testar den tillräckligt länge eller att de inte vill ge det en chans.
!
13 4.2! Enkätundersökning
4.2.1! Del 1: Bakgrundsanalys Fråga 1
Den första frågan i den första delen av undersökningen ville jag ha reda på vilka yrkesgrupper som har svarat på enkäten. Därmed kunde jag se vilka yrkesgrupper har använts sig utav HA EXO-01 och få en klarare bild av det hela. Av de som svarade var arbetsledare den största yrkesgruppen på 30% (15 respondenter), följt av platschefer, 20% (tio respondenter) samt snickare (fem respondenter) och installatörer (fem respondenter) på 10% vardera. Fyra projektledare, respektive fyra montörer kom härnäst på 8% var. De fyra sista grupperna var: två VD, två innesäljare, två elektriker, där de landade på 4% vardera och tillslut en som hade kryssat i VVS som alternativ vilket motsvarar 2%.
Fråga 2
Nästa fråga (2) ville jag veta vilka arbetsmoment alla yrkesgrupper utsattes för. Frågan var flervalsalternativ där respondenterna kunde välja de alternativen som passade bäst. Jag gav de sex stycken alternativ att välja mellan:
14 1)! Tunga lyft
2)! Arbete ovanför axlarna 3)! Repetitivt arbete 4)! Krypande arbete 5)! Bärning av tunga saker 6)! Annat
Det sjätte alternativet, det vil säga ”annat”, fick respondenten möjlighet att själv skriva de arbetsmoment som passade in. Frågan fick totalt 45 svar vilket betyder att fem respondenter avstod från att svara.
Det vi kan se är att ”tunga lyft” och ”arbete ovanför axlarna” var de mest förekommande arbetsmomenten där de blev ikryssade 19 gånger vardera, följt av ”bärning av tunga saker” som blev ikryssat 18 gånger, ”repetitivt arbete” med 15 kryssningar, och
”krypande arbete” med tio kryssningar. De resterande svaren (16 stycken) bestod huvudsakligen av kontorsarbete/stillasittande.
Fråga 3
Den tredje frågan i del ett handlade om vilka kroppsdelar som belastades mest i deras arbeten. För att respondenterna skulle kunna svara i den mest rättvisaste mån om deras arbete, då det oftast inte bara är en kroppsdel som belastas mycket på byggarbetsplatser, gjorde jag även den här frågan möjlig att kunna ge mer än ett svar på. Ryggen blev vald flest gånger (31) följt av axlar som blev valt 30 gånger. Därefter kom armar och nacke på 23 gånger vardera. Benen hamnade på femteplats där alternativet valdes tolv gånger, inklusive knäna som en respondent svarade specifikt.
Övriga svar (6) rörde sig mestadels om något slags kontorsarbete (”huvudet”, ”ingen”
och ”hela kroppen”).
15 Fråga 4
! På fråga nummer 4 ville jag veta hur många som faktiskt känner till exoskelett och deras tillämpning i byggindustrin då det faktiskt fortfarande är väldigt nytt i Sverige.
Av 50 personer svarade 49 på den här frågan, varav 26 stycken (53,1%) svarade ”ja”
samt 23 stycken (46,9%) svarade ”nej”.
Fråga 5
! Den femte och sista frågan i den första delen och även den avgörande vilka respondenter kommer att gå vidare till del två i undersökningen, eller hoppa direkt till den tredje delen. Frågan berörde om huruvida respondenten hade erfarenhet av HA EXO-01 eller inte. Den gick ut på att de som svarade ”ja” fick gå vidare till del två, samt de som svarade ”nej” fick hoppa direkt till del tre. Endast tio respondenter (20%) av 50 hade någon erfarenhet av produkten.
!
16 4.2.2! Del 2: Erfarenhet av HA EXO-01
Del nummer 2, som är den viktigaste i hela enkäten, handlar om personliga erfarenheter av HA EXO-01. Totalt var det tio stycken som deltog i den här delen då de övriga 40 inte hade någon erfarenhet av produkten. De sex första frågorna var upplagda på det sättet att respondenten fick välja ett alternativ mellan 1–5, där 1 är lägst och 5 är högst. Med andra ord, ju högre siffror desto bättre erfarenheter av exoskelett.
De sista sex frågorna, med en underfråga till den sjätte, fick respondenterna välja mellan 2–3 alternativ:
1)! Ja 2)! Nej
3)! Annat, där de fick skriva fritt vad de tyckte.
Fråga 1
Fråga nummer ett i del två rörde sig om respondentens erfarenhet gällande på-och avtagning av HA EXO-01. Som tidigare nämnt fick respondenten möjlighet att välja ett alternativ mellan 1–5, där alternativ 1 var; ”svår att ta på och av”, medan alternativ 5 var; ”enkel att ta på och av”. Två utav de tio upplevde att produkten endast var en tvåa vid på- och avtagning. Fyra personer upplevde att produkten var värd en trea i betyg, viket även var det mest valda alternativet i frågan. Slutligen gav två respondenter en fyra samt två en femma i betyg, alltså att den var enkel att ta på och av.
17 Fråga 2
I den andra frågan ville jag veta lite generellt hur HA EXO-01 kändes vid användning.
Respondenterna fick återigen välja mellan 1–5, där 1 betyder komplicerad att använda, samt 5; enkel att använda. Tre utav tio upplevde att det var något emellan och gav en trea i betyg, medan de övriga sju gav högre, där sex respondenter gav en fyra samt en respondent gav en femma i betyg.
Fråga 3
Fråga nummer tre handlade om hur respondenterna upplevde vikten av produkten, där 1 står för ”tungt att bära” och 5 ”lätt att bära”. Som i föregående fråga var det ingen respondent som gav ett lägre betyg än tre, där det till och med bara var en utav de som markerade en trea. Fyra respondenter upplevde att det var en fyra medan fem respondenter, det mest valda alternativet, tyckte att den var enkel att bära och gav därmed en femma i betyg.
18 Fråga 4
Den fjärde frågan gick ut på att få respondenternas uppfattning om hur produkten kändes tidsmässigt vid användning, där alternativ 1 betyder; tidskrävande, samt alternativ 5; tidsbesparande. Även i den här frågan var det ingen utav respondenterna som gav mindre än en trea i betyg. Sju respondenter upplevde att det var en trea tidsmässigt, som även var det vanligaste svarsalternativet. En av respondenterna upplevde det som en fyra på skalan, samt två respondenter ansåg att den var tidsbesparande och valde att ge en femma i betyg.
Fråga 5
Nästa fråga i den andra delen, fråga nummer fem, ville jag veta vad respondenterna tyckte om användningen av produkten rörelsemässigt, där 1 betyder; hindrar många andra rörelser, samt 5; hindrar inga andra rörelser. Endast en respondent tyckte att den var långt ner på skalan och gav därmed betyget två. Fem respondenter, som även blev det vanligaste svarsalternativet, upplevde användningen som en trea rörelsemässigt. De övriga fyra respondenterna upplevde det som bättre än medel, där
19
två av de gav en fyra i betyg samt de sista två gav en femma då de inte upplevde att den hindrade några andra rörelser.
Fråga 6
Den sjätte frågan och därmed den sista i det här formatet undrade jag hur tydliga instruktionerna var gällande exoskelett, med svarsalternativ 1; otydliga, upp till alternativ 5; mycket tydliga. Två respondenter tyckte inte instruktionerna var alltför tydliga och gav en tvåa i betyg. Tre utav dem tio respondenterna som svarade ansåg att instruktionerna inte var otydliga, men inte heller mycket tydliga och tyckte att betyg tre var passande. Fyra respondenter ansåg att de var rätt tydliga och gav en fyra i betyg, vilket gör det till det mest valda alternativet, samt att en respondent upplevde att de var mycket tydliga och därmed gavs betyget fem i den här frågan.
Fråga 7
!
Här var tanken att försöka få fram om produktiviteten hade ökat med hjälp av exoskelett. Hälften av respondenterna (5) ansåg att den inte hade ökat, medan fyra inte riktigt kunde svara på frågan då de antigen bara hade testat produkten och menade att det var för kort tid, eller att de helt enkelt inte visste. En respondent ansåg att produktiviteten hade ökat och svarade ”ja” på frågan.
20 Fråga 8
! En viktig fråga är om exoskelett är kompatibelt med ens övriga skyddsutrustning. Sex av tio ansåg att produkten var kompatibel, medan två respondenter ansåg att den inte var det. En av de tio som svarade tyckte att produkten oftast var kompatibel med den övriga skyddsutrustningen, dock poängterade respondenten att den inte var det vid användning av fallskyddssele eller snickarbälte. Slutligen var det en respondent som inte visste då personen inte hade testat det i samband med något annat.
Fråga 9
I samband med frågorna om hur användning av exoskelettet funkar rörelsemässigt och huruvida det är kompatibelt med skyddsutrustning, ansåg jag att det är viktigt att få fram information om produkten funkar för dem arbetare som kräver mer flexibilitet/rörlighet i sina arbetsuppgifter. Åtta respondenter ansåg att HA EXO-01 gjorde det, medan två tyckte det inte.!
21 Fråga 10
! Även om en del tidigare frågor skulle kunna kategoriseras inom ”säkerhet”, är fråga nummer tio den första som faktiskt berör säkerhet till fullo. Hälften av respondenterna upplevde att risken för att ramla/snubbla/fastna ökade vid användning av HA EXO- 01, varav en poängterade specifikt att risken för att fastna ökade. Fyra respondenter upplevde att risken inte ökade, samt att en respondent inte hade någon uppfattning och svarade därmed ”vet ej”.
Fråga 11
Eftersom HA EXO-01 är avsett för att underlätta arbete ovanför huvudet är det av stort intresse att veta ifall axlarnas rörelseomfång påverkas utav produkten. Här var svaren 50/50, där fem respondenter ansåg att rörelseomfånget påverkades, medan de övriga fem ansåg att det inte gjorde det.!
22 Fråga 12
Då ett exoskelett är avsett för en specifik kroppsdel, är det känt att det kan ha oönskade effekter med att till exempel belasta andra kroppsdelar under tiden produkten används. Åtta av tio respondenter ansåg dock att den inte belastade någon annan kroppsdel under användningstiden, samt endast två respondenter tyckte att den gjorde det.
En följdfråga till de respondenterna som svarade ”ja” på föregående fråga, där jag ville att de skulle beskriva vilka andra kroppsdelar belastas samt att motivera sina svar. Den första respondenten tyckte att underarmarna belastades vid användning. Personen menade på att det blir ett lätt motstånd när man ville ta ner armarna, då HA EXO-01 är format på det sättet att vilja hålla armarna i höjd ovanför axlarna.
Den andra respondenten menade på att själva spännbanden hindrade blodcirkulationen något, men kanske inte nödvändigtvis belastar någon annan kroppsdel i sig då personen i fråga inte nämnde någonting om det.
23 4.2.3! Del 3: Behov av HA EXO-01
Den tredje och sista delen i enkätundersökningen handlar om respondenterna är i behov av exoskelett eller inte. Den här delen var till för alla 50 som deltog i undersökningen.
Fråga 1
Den första frågan i del tre var rakt på sak om huruvida de är i behov av HA EXO-01 eller inte. De flesta respondenterna, 44% (22 respondenter), svarade att de inte visste.
30% (15 respondenter) svarade ”ja” på frågan, samt 26% (13 respondenter) svarade
”nej”.
Fråga 2
Den sista frågan i enkäten handlade om tester eller provningar av HA EXO-01 skulle kunna bli aktuellt hos företagen de jobbar för. Återigen svarade de flesta ”vet ej”, vilket var 38% (19 respondenter), samt att 36% (18 respondenter) svarade ”ja” och 26% (13 respondenter) svarade ”nej”.
24 4.3! Egna provningar på byggarbetsplatser
Slutligen utfördes egna provningar utav exoskelett, HA EXO-01, på byggarbetsplatser i studien. Deltagarnas yrke var som tidigare nämnt installatörer och elektriker där jag personligen besökte dem under deras arbetstid för att kunna genomföra den kvalitativa delen av studien. Provningarna utfördes under begränsad tid, av den enkla anledningen att deltagarna fick avgöra när de ville sluta då faktorer som hur mycket tid de hade påverkade.
De arbetsmomenten som utfördes bestod av borrning, skruvning, lyft av olika material och montage.
Installatör nummer 1
Deltagaren (man, 24 år) hade kännedom om exoskelett sedan tidigare, dock utan någon erfarenhet av det.
När det kommer till det första och sista momentet gällande på- och avtagning ansåg personen i fråga att det inte direkt var svårt att få på samt ta av produkten, men kände ändå att det uppstod en viss komplikation i båda fallen. Vad som däremot inte var ett hinder för deltagaren var själva produktens vikt, då han tyckte att vikten var väldigt lätt.
Själva användningen av HA EXO-01 upplevde deltagaren som väldigt bra, då arbetet flöt på relativt bra trots att det var en produkt som han aldrig hade använt sig av tidigare. Rent tidsmässigt tyckte deltagaren att produkten inte var tidskrävande, men inte heller tidsbesparande för den delen då tiden för att testa produkten var för kort.
Gällande hur produkten kändes rörelsemässigt var deltagaren neutral då han inte upplevde att den hindrade alltför många rörelser, och kände sig tillräckligt flexibel att kunna utföra de fåtal arbetsuppgifterna som planerat. När det kommer till den personliga skyddsutrustningen och om HA EXO-01 är kompatibelt med den, kände deltagaren att det var det med den specifika utrustningen han hade då vid prövningstillfället, men poängterade att det inte var mycket utrustning han hade på sig som han annars brukar ha i vanliga fall. Även om nu deltagaren inte var fullt utrustad upplevde han inte några risker med att exoskelettet skulle kunna fastna eller haka upp sig i någonting, eller att risken för fall uppstod, varken när han var stillastående eller gående.
Elektriker
Deltagaren (man, 60år) hade varken kännedom eller erfarenhet av exoskelett.
Personen tyckte inte att det var några större problem med att ta på sig samt ta av sig produkten, med ett undantag vid det sistnämnda. Det rörde sig om när deltagaren skulle ta av sig exoskelettet och armstöden ”flög” bakåt i snabb fart, vilket hade kunnat resultera i en olycka om personen som hjälpte honom att ta av det skulle råkat ha huvudet för nära. Som tur är kom ingen till skada. Även den här deltagaren tyckte att
25
produktens vikt var lätt och kände att kroppen inte belastades särskilt mycket rent viktmässigt.
Vad gäller användningen av HA EXO-01 var deltagaren mycket nöjd med produkten och nämnde även att han ser det som en framtidsprodukt, kanske till och med ett krav i vissa företag. Rörelsemässigt ansåg deltagaren att den funkade väldigt bra och hindrade inte honom från att göra några andra rörelser, samt att exoskelettet funkade rätt bra i samband med den personliga utrustningen. Inte heller den här deltagaren kände att någon risk för att kunna fastna i någonting eller att risken för att ramla ökade vid användning, varken gående eller i en stillastående position.
Respondenten upplevde att produkten kunde bidra med positiva effekter för arbete ovanför axelhöjd vertikalt, dock inte horisontellt då han kände att det inte bidrog med någonting, men den hindrade ingenting heller för den delen.
Installatör nummer 2
Deltagaren (man, 55 år) hade kännedom om exoskelett men ingen erfarenhet sedan tidigare.
Personen tyckte att produkten var lite komplicerad att ta på och av, likt den första installatören som tidigare nämnt. Själva vikten av HA EXO-01 kändes väldigt lätt enligt deltagaren och användandet gick relativt bra till även här. Deltagaren kände sig flexibel nog vid användning av produkten, men nämnde att blodcirkulationen hade försämrats, vilket rörde sig om att spännbanden var för hårt spända. Utöver det tyckte deltagaren att produkten funkade bra rörelsemässigt och även med sin övriga personliga skyddsutrustning. Däremot kände deltagaren att risken hade kunnat öka för att fastna, haka eller ramla vid användning av HA EXO-01, men det var inget som skedde under provningen. Rent tidsmässigt hade deltagaren ingen uppfattning om huruvida produkten är tidskrävande eller tidsbesparande, då det återigen rörde sig om en provning under en kort tid för att kunna säga det ena eller det andra.
Även den här deltagaren upplevde att exoskelettet kan vara till hjälp när det kommer till arbete över axelhöjd vertikalt, men inte horisontellt. Dock hindrade den inte honom från att kunna utföra sitt arbete horisontellt.
Installatör nummer 3
Deltagaren (man, 50år) hade varken kännedom eller erfarenhet av exoskelett.
Även den här deltagaren kände att det var lite komplicerat att ta på och av produkten, men själva användningen tyckte han kändes väldigt bra. Produktens vikt kändes, precis som för de övriga deltagarna, väldigt lätt vid användning.
Rörelsemässigt funkade den relativt bra enligt deltagaren och hindrade inte honom från alltför många rörelser. Till och med kände deltagaren att produkten var till hjälp när han skulle lyfta två gipsskivor från golvet som stod lutade mot ett ställ. Däremot tyckte deltagaren inte att produkten var kompatibel med sin personliga
26
skyddsutrustning, men kände ändå att han kunde utföra sitt arbete. Huruvida produkten var tidsmässigt hade deltagaren ingen direkt uppfattning om heller då det var för kort tid för att svara på.
Deltagaren upplevde precis som de andra att HA EXO-01 skulle kunna vara till hjälp för arbete över axelhöjd vertikalt, samt även horisontellt möjligtvis. Dock inte i den utsträckningen som vertikalt arbete.
Eget foto från en av provningarna
!
27
5! Analys
Det vi kan se om exoskelett kännedom är att den, enligt studien, är relativt låg då endast 53,1% av 49 respondenter kände till dess tillämpning i byggindustrin. Det är fortfarande majoriteten, men endast med lite marginal. Endast 20% av 50 respondenter hade någon erfarenhet av exoskelett. Likt mina egna provningar på byggarbetsplatsen var det två deltagare som hade kännedom om exoskelett sedan tidigare, men ingen utav de fyra deltagarna hade någon som helst erfarenhet sedan tidigare.
Ser vi resultatet utav dem tio respondenterna gällande på- och avtagning av HA EXO- 01, visar det sig att 80% utav dem ansåg minst att det var en trea på skalan från 1–5, varav 40% tyckte att det var relativt okomplicerat att ta på och av. Där till och med 20%
av respondenterna upplevde att det faktiskt var enkelt. Jämför man nu det resultatet med de egna provningarna som gjordes, kan vi se att tre utav fyra deltagare upplevde en viss komplikation med att få på samt ta av sig produkten. Medan den fjärde deltagaren inte ansåg det som något större problem.
Gällande produktens vikt kan vi se att 50% av respondenterna upplevde den som lätt att bära. 40% gav betyget under ”lätt att bära” (betyg 4/5) vilket fortfarande är högt upp på skalan. Endast en respondent gav en trea i betyg, vilket var det lägsta i den här frågan. Enligt de fyra deltagarna på de egna provningarna tyckte samtliga att den var lätt att bära utan några problem rent viktmässigt.
När det kommer till själva användningen av HA EXO-01 stämmer även här respondenternas svar relativt bra överens med deltagarnas provning av produkten, där hela 70% av respondenterna upplevde det som minst en fyra på skalan, varav 10% av dem ansåg att den var enkel att använda och gav 5/5 i betyg. En bra jämförelse är elektrikern (likt säljaren på Hilti) som ansåg att det är en framtidsprodukt som kan komma att bli ett krav på vissa företag. Samtliga deltagare i provningen ansåg att HA EXO-01 funkade bra vid användning och endast 30% av respondenterna gav ett och samma betyg under fyra, nämligen 3/5. Vad vi kan se ytterligare bland deltagarna är att tre av fyra (den fjärde nämnde ingenting om det) hade överensstämmande svar gällande att HA EXO-01 hjälper en med ens arbete vertikalt över axelhöjd. En av dem upplevde även att den i någon grad även kan hjälpa en horisontellt.
Rörelsemässigt kan vi se att hälften av de tio respondenterna ansåg att betyget 3/5 passade för att beskriva produkten, där 1 stod för; hindrar många andra rörelser, samt 5; hindrar inga andra rörelser. 20% av respondenterna ansåg dock att produkten inte hindrade några rörelser (5/5 i betyg) samt ytterligare 20% ansåg att den åtminstone inte hindrade många andra rörelser (4/5 i betyg). Ser vi istället till deltagarna under provningarna tyckte en av fyra deltagare att den inte hindrade några andra rörelser när arbetsuppgifterna skulle utföras, samt att två av fyra deltagare ansåg att produkten fungerade relativt bra rörelsemässigt. Sett till det mest valda alternativet i enkäten, betyg 3/5, som stod för hälften av svaren, ser vi att HA EXO-01 enligt den här studien är ett ”mellanting” rörelsemässigt.
28
Även i frågan om HA EXO-01 fungerade bra för personer som kräver mer flexibilitet/rörlighet i sitt arbete visade sig att 80% av respondenterna ansåg att det gjorde det. Enligt den teoretiska delen av den studien att passiva exoskelett kan ge obehag i arbeten där det krävs mer flexibilitet. Tar man nu även hänsyn till axlarnas rörelseomfång och huruvida det påverkas vid användning av HA EXO-01, ser vi att hälften av respondenterna i enkätundersökningen upplevde att produkten gjorde det, medan den andra hälften inte ansåg det. Slutligen visade sig att 80% av respondenterna upplevde inte att HA EXO-01 belastade några andra kroppsdelar. De två respondenterna som upplevde att produkten gjorde det poängterade att det var underarmarna som blev påverkade (enligt den första), respektive att blodcirkulationen kan ha försämrats något (enligt den sista). Angående det sistnämnda upplevde även en av deltagarna på en av mina provningar då spännbanden var för hårt spända. Sett till den teoretiska analysen finner man att ett exoskelett kan belasta oönskade kroppsdelar.
Likt frågan om hur HA EXO-01 känns vid användning rörelsemässigt kan vi se att mönstret är likt frågan gällande produkten tidsmässigt. Även här hade de flesta respondenterna gett 3/5 i betyg (70%), som även var det lägsta betyget. 20% av respondenterna ansåg att HA EXO-01 var tidsbesparande (5/5 i betyg) samt att den sista respondenten ansåg det vara något emellan (betyg: 4/5). Sett till hur deltagarna i provningarna upplevde det hade de ingen direkt åsikt kring det då de ansåg att prövotiden var för kort. Även sett till den teoretiska delen i studien kunde vi konstatera att i dagsläget inte finns några studier som påvisar någon markant skillnad att slutföra ett arbete snabbare med eller utan exoskelett.
Analyserar man vad respondenterna i enkätundersökningen tyckte om instruktionerna gällande HA EXO-01, ser man att 80% av dem gav ett betyg på den övre halvan av svarsalternativen, där det mest valda alternativet var en fyra (40%). 30% av respondenterna gav en trea i betyg och 10% en femma, det vill säga att instruktionerna är mycket tydliga i det sistnämnda svaret. Det lägsta betyget i den här frågan var en tvåa där 20% av respondenterna hade valt det som alternativ. I likhet med teorin är utbildningsmaterial samt möjlighet att få testa exoskelett i förväg någonting som kan vara önskvärt.
Huruvida produktiviteten hade ökat eller inte med hjälp av HA EXO-01 ansåg 50% av respondenterna i enkätundersökningen att den inte hade ökat. Även om produktivitetsökning är en av förväntningarna av exoskelett enligt teorin råder det delade uppfattningar angående det. 40% av de övriga respondenterna kunde inte svara på frågan om produktiviteten har ökat eller minskat, då de bara hade testat det vid något tillfälle eller att de helt enkelt inte visste. 10% av respondenterna ansåg däremot att produktiviteten hade ökat med hjälp av HA EXO-01.
Exoskeletts kompatibilitet med ens personliga skyddsutrustning visade sig vara positiv enligt enkätundersökningen där 60% av respondenterna ansåg att produkten var kompatibel med den. Endast 20% ansåg att den inte var det och 10% av respondenterna ansåg att den oftast var kompatibel med skyddsutrustningen, förutom
29
vid användning av fallskyddssele eller snickarbälte, vilket stämmer överens med den teoretiska delen i studien. Jämförs nu de här svaren med de fysiska provningarna stämmer de bra överens med varandra. Två utav deltagarna ansåg att produkten var kompatibel med deras skyddsutrustning, samt att en tyckte likadant men som tidigare nämnt var han inte fullt utrustad. Den fjärde deltagaren ansåg inte att produkten var kompatibel med skyddsutrustningen, men fick ändå arbetet gjort.
Det som ytterligare berör säkerhetsfrågor är om exoskelett ökar risken för att ramla/snubbla/fastna vid användning. Enligt enkätundersökningen visade det sig att 50% av respondenterna upplevde att risken ökade, varav en av de poängterade att just risken för att fastna ökade. Däremot upplevde 40% av respondenterna att risken för att något utav det skulle ske inte ökade vid användning av HA EXO-01. Sett till vad deltagarna i mina egna provningar tyckte om saken visar det sig att de som nämnde någonting om det (tre av fyra deltagare), ansåg två stycken att ingen risk ökade vid användning av exoskelettet. Däremot upplevde en av deltagarna att risken faktiskt kunde öka med exoskelett, men inget som skedde vid just det tillfället. Likt den teoretiska analysen kunde vi se att en finns oro för risker att någonting av det nämnda skulle kunna inträffa.
Avslutningsvis ser vi att de flesta respondenterna i enkätundersökningen antigen inte vet (44%) eller inte tycker att företaget är i behov av HA EXO-01 (26%). 38% respektive 26% av respondenterna visste inte eller tyckte inte att test/prov av HA EXO-01 eller en likande typ kan vara aktuell hos företaget de är anställda hos. Däremot kan vi även se att 30% svarade ”ja” på frågan angående om de är i behov av produkten, samt 36%
skulle kunna tänka sig att testa/prova produkten.
!
30
6! Diskussion
Som vi kan se enligt den här studien är exoskeletts kännedom inom byggbranschen relativt låg i dagsläget. Det är inte direkt förvånande då Hilti var det första företaget att introducera ett exoskelett i Sverige under den andra halvan av 2020. Dessutom bara av en sort vilket betyder att exoskelett avsedda för ryggen och benen fortfarande inte finns på marknaden. Det här pekar lite åt samma håll det säljaren samt den globala produktutvecklaren på Hilti sa, gällande att byggbranschen är väldigt konservativ och det är en utmaning att kunna åstadkomma beteendeförändringar inom den. Gällande brist på studier, framförallt utanför laborativa miljöer (Zhu et al. 2020), lär det fortfarande dröja med att fler görs, åtminstone i Sverige där exoskelett fortfarande är väldigt nytt på marknaden. Ser vi dock till intresset fanns det ändå något, där 30% av respondenterna ansåg att de var i behov utav HA EXO-01 på sitt företag. Även som tidigare nämnt var 36% av respondenterna positiva till att kunna få prova produkten.
Det anser jag kan vara en bra början på att faktiskt kunna utföra fler studier i framtiden, men även att produkten och liknande sådana på sikt kanske lyckas implementeras i branschen. Går det att demonstrera eller att ta fram statistik som visar att muskuloskeletala besvär kan minskas med hjälp av ett exoskelett, ser jag det som en bra grund att stå på. Återblickar vi på Hiltis säljare, men framförallt vad elektrikern under provningen sa, ansåg båda att det var en framtidsprodukt. Elektrikern tog det även ett steg längre och menar att det kan komma att bli ett krav på vissa företag. Av den anledningen anser jag att det var bra att göra den här studien med både en kvantitativ samt en kvalitativ metod, då de kan komplettera varandra.
Något som skulle kunna ses gå hand i hand i studien är hur tydliga instruktionerna är samt hur respondenterna och deltagarna upplevde att ta på och av exoskelett. Under dem egna provningarna upplevde tre av fyra deltagare någon komplikation med produkten. Å andra sidan tyckte åtta av tio respondenter i enkäten att det var minst en trea på skalan, varav två av dem valde en fyra respektive två som valde en femma.
Deltagarnas uppfattning är, enligt min mening, i linje med att det hade varit 2–4 i betyg då de inte ansåg att det var komplicerat men ändå inte glasklart. Vad som möjligtvis hade kunnat påverka slutresultatet bland deltagarna är ifall de hade tillgång att testa exoskelett i förväg, alternativt fick klart och tydliga instruktioner hur de bör gå tillväga när de skulle börja använda produkten. Likt intervjupersonerna (Kim et al. 2019) som ansåg att utbildningsmaterial samt möjlighet till att testa exoskelett i förväg var önskvärt. Personligen kan jag hålla med, då det hade underlättat för deltagarna om de hade varit mer insatta i det. En ny produkt på marknaden kan i allmänhet uppfattas som komplicerad och allmänkänslan hos brukarna kan vara negativ, vilket inte behöver bero på själva produkten utan att det istället rör sig om implementeringssvårigheter och acceptansen för någonting nytt. Det var inte heller enkelt att hitta försökspersoner till den här studien och övertyga dem om fördelarna om själva produkten. Precis som Zhu et al. (2020) poängterade i sin studie är implementeringen av exoskelett starkt beroende av användaracceptans.
Huruvida respondenterna i studien hade tillgång till material eller möjlighet att testa produkten i förväg har jag ingen information om. Jag skulle kunna tänka mig i alla fall
