Rör på dig! PLUS: MUSIK / SKÄRMTRÖTTHET / SARKOIDOS. Konsten att bryta stillasittandet och få in MER MOTION I VARDAGEN

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2021 Pris: 50 kronor

GLOBAL HÄLSA

”Viktigast är att hejda klimat­

förändringarna”

FÖR ÄLDR ASK APS STÖD

Så får du hjälp att bli en bättre förälder

Konsten att bryta stillasittandet och

få in MER MOTION I VARDAGEN

Rör på dig!

PLUS: MUSIK / SKÄRMTRÖTTHET / SARKOIDOS

A N N O N S

A N N O N S

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa.

Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

MEDICINVETARNA

Nytt avsnitt varannan

onsdag!

Foto: Erik Cronberg

Ge din gåva

via webben:

ki.se/stodki

Kontakta oss på Development offce; telefon 08-524 800 00 eller development-offce@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

GE EN GÅVA TILL KarolinsKa institutEt

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development offce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt ^™

Innehåll

Framsteg

7 Huttrare? Mutation avgör 8 Fler drunknar än man trott 12 Ska träning anpassas efter mens-

cykeln? Forskarna söker svar 13 Professur mot doping önskas 14 Sarkoidos: Ingen vanlig förkylning 16 Låg risk med jordnötter i rummet 17 Naturens hjälp under pandemin

I fokus

22 Så kan skärmtrötta ögon få återhämtning

24 Därför är vardagsmotionen så viktigt för hälsan

Möt forskarna

18 Tre forskare berättar om musikens hälsokraft

30 Intervjun med Stefan Swartling Peterson: ”Vi måste sätta barnen i centrum”

50 Ögonblicket: Ett lunchsamtal med oväntade följder

På djupet:

Föräldraskap

34 Så kan vetenskapen hjälpa till i föräldraskapet

38 Den psykologiska tallriksmodellen – visar vad ett barn behöver 39 Jannika har adhd: ”Larm hjälper

mig att vara en bättre förälder”

Alltid i MV

10 I korthet 15 Utblick 43 Frågor och svar 46 Topplistan 49 Boktips

№2—2021

30

18

Hjälp i sikte.

Har du fått skärmtrötta ögon? Tony Pansell vet råd.

Tonkonst. Möt tre forskare som studerar musikens kraft.

Missionär.

Utvärderat. Det fnns vetenskapligt stöd för att vissa förädrastilar är mer gynnsamma för barn än andra.

Lugnande. Allergen från jordnötter sprids inte via luften, visar ny studie.

Barnens framtida hälsa är fokus för Stefan Swartling Peterson. Det bör vara allas fokus, menar han.

34 22

16

3 3

Bild: Martin Stenmark, Oskar Omne, Karl Nordlund, Getty Images

Redaktören har ordet

    Ola

Danielsson:

F

saker som kan vara svåra att greppa. Vi kan visserligen ta del av forskarnas observationer, som i sin tur är gjorda via snillrika experiment och avancerad utrustning. Men det är inte samma sak som att uppleva något själv.

Men forskning kan också vara konkret och vardagsnära, vilket vi ser fera exempel på i det här numret. Faktum är att fera av artiklarna har inspirerat mig – och kanske kan inspirera även dig – till egna vardagsexperiment.

I vår fördjupning om föräldraskap berättar vi till exempel om forskningens försök att hjälpa oss att bli bättre föräld­

rar. Psykologen och forskaren Martin Forster ska bland annat undersöka om skärmfria dagar leder till minskat bråk i familjer.

Det påminner mig om att jag ska prova liknande åtgärder i min egen familj, där kampen om skärmtiden är en ständig källa till slitningar.

Protester är att vänta både bland barn och vuxna. Men om deltagarna i Martin Forsters studie vågar införa skärmstopp så gör jag också det.

Sedan följer noggrann utvärdering.

I vår artikel om skärmtrötta ögon förklarar optikern och forskaren Tony Pansell varför långvarigt skärmtittande, till exempel att stirra på en dator­

skärm en hel arbetsdag, kan trötta ut ögonen och leda till huvudvärk. Han tipsar att täta pauser får ögonen att slappna av, ett råd jag genast ska testa i praktiken.

Jag tänker också prova att ta fer promenader och se hur jag mår av det.

Forskarna har nämligen gjort den viktiga upptäckten att måttligt intensiv fysisk aktivitet är lika bra för hälsan som intensiv träning, det gäller bara att göra det under längre tid. Läs mer i vår artikel om vardagsmotion.

Det största vardagsexperimentet av alla är den pågående pandemin. Hur påverkar den egentligen våra liv? Det vet vi inte än, men några svar börjar komma från forskningen. Och

allt är inte nattsvart. I Sverige, till skillnad från vissa andra länder, verkar det som att många har ökat sin vardags­

aktivitet även om regelrätt träning har minskat. Många är också ute mer i naturen, vilket kan vara bra för hälsan.

Till sist kan jag meddela att jag har köpt en ny skivspelare för att kunna njuta fullt ut av min favoritmusik. Missa inte de inspirerande intervju­

erna med tre forskare som ser musikens kraft i det här numret.

Trevlig läsning!

Medicinsk Vetenskap №2–2021

Medarbetare i detta nummer

Gustaf Öhrnell Hjalmars Illustratör

Gustaf Öhrnell Hjalmars är frilansande illustratör som jobbar digitalt, men gillar det handgjorda och

har en stil som är inspirerad av screen-tryck och andra äldre grafska tekniker. Han jobbar med allt från redaktionell illus- tration, reklam, förpackningar till karaktärs- och bakgrunds- design till animerad flm.

Ann Kjellqvist

Kommunikatör vid Karolinska Institutet

Ann Kjellqvist är kommunikatören

som helst av allt skriver, läser eller springer.

Hon inspireras av möten med nya människor. Medi- cinsk forskning, framför allt inom ALS, ligger Ann varmt om hjärtat. I detta nummer har hon intervjuat forskaren Cecilia Fridén.

Annika Jäger Journaliststude- rande

Annika Jäger är tandlä- kare i grunden och läser till medicinsk multi- journalist på Mittuni- versitetet i Sundsvall. Under sin zoom-baserade praktik på Medicinsk Vetenskap har hon bland annat skrivit om lung- sjukdomen sarkoidos.

Dessutom: Alexander Donka, Annika Lund, Anders Nilsson, Karl Nordlund, Maja Lundbäck, Oskar Omne, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén. Foto: Joel Nilsson, Gustaf Öhrnell Hjalmars, Per Kjellqvist, Annika Jäger

4

Redaktionen

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag

4 nummer för 200 kr

E-post:

medicinskvetenskap@ki.se Webb:

ki.se/medicinskvetenskap

Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director

Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser

Jan Nilsson

jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd

Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Carolina Hagberg.

Omslagsillustration

Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly Tryck

Lenanders Grafska AB

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti- tutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut- bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook!

facebook.com/

medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №2–2021 5

A N N O N S

Klassisk PCR från prov till svar Vi har instrument för alla behov från manuellt till fullt automatiserat flöde

Två metoder för att diagnostisera Covid-19

Snabbtest för Covid-19 Ingen pinne i näsa eller svalg

bara saliv!

Resultat på 10 minuter, en klinisk specificitet på 100%

och känslighet på 94%.

Läs mer och beställ på vår hemsida:

sweden.lab.se

Provinsamling

Kylförvaring av prov och reagenser Inaktivering av virus

Säkerhetsbänkar

Provberedning för extraktion Instrument och kit för extraktion Provberedning för PCR och qPCR System för qPCR- och PCR-analys Förbrukning för PCR och qPCR

DNA/RNA

extraktion Amplifiering och detektion

info@lab.se 08 - 29 60 00 sweden.lab.se

Behöver du stöd och inspiration

i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor?

I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet.

Det innehåller faktatexter, utbildningsfilmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet.

Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samråd med Socialstyrelsen.

Läs mer på: www.nck.uu.se/webbstodforvarden

NCK vid Uppsala universitet har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.

i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor?

att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet.

Det innehåller faktatexter, utbildningsfi lmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet.

Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid

Foto: Getty Images

Det senaste inom medicinsk forskning

Badsugen?

Härligt, men glöm inte att sätta

säkerheten först.

Läs mer på nästa sida.

Mutation ger ökad tolerans mot kyla

Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfbrer.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsamma muskelfbrer, som är mer uthålliga och energiefektiva och ger bättre tolerans mot kyla än snabba muskelfbrer.

Studien gjordes på 42 friska män, varav en del bar på mutationen. De fck sitta i 14°C kallt vatten, tills deras kropps- temperatur var nere i 35,5 °C. I stället för att börja huttra till följd av aktivering av snabba muskelfbrer, som normalt sker

vid denna temperatur, så producerade personer med mutationen mer värme genom ökad grundaktivitet (tonus) i de långsamma muskelfbrerna.

– Mutationen har sannolikt medfört en evolutionär fördel under migrationen till ett kallare klimat. Men i dagens moderna samhälle skulle den energisparande förmågan i stället kunna innebära en ökad risk för vällevnadssjukdomar. Det är något som vi nu vill studera vidare, sä- ger Håkan Westerblad, professor vid institutionen för fysiologi och farmakolo- gi, Karolinska Institutet och ansvarig för studien. American Journal of Human Genetics februari 2021

Medicinsk Vetenskap №2–2021 7

Simma säkert i sommar

Medicinsk Vetenskap №2 2021 8

Guide Drunkning

Drunkning är vanligare än man tidigare trott, visar ny forskning.

Här är några fakta att ha med sig till badet.

Text: Ola Danielsson

Har ökat bland barn

Det totala antalet drunkningar har minskat under en femtonårsperiod.

Men bland barn under fem år har drunkningarna i stället ökat: från 7,4 till 8,1 fall per 100 000 individer.

– Vi vet väldigt lite om orsakerna till detta oroväckande fynd, men bristande tillsyn kan vara en möjlig förklaring, säger Andreas Claesson, docent vid hjärtstoppscentrum på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Källor: Incidence and characteristics of drowning in Sweden during a 15-year period, Resuscitation februari 2021. Andreas Claesson, Medicinvetarna avsnitt # 3. Svenskalivraddningssallskapet.se

×4

Vanligare än man trott

Statistik om drunkning i Sverige har tidigare baserat sig på medie- rapportering om personer som omkommit i olyckor, cirka 100 fall årligen. Men när forskare kartlade

hur många som andats vatten enligt Socialstyrelsens dödsor-

saksregister och patientregister under perioden 2003–2017,

visade sig att det var drygt 400 individer om året. Av dessa omkom ungefär

hälften. Det är alltså fyra gånger fer fall av

drunkning än vad tidigare statistik

har visat.

Det går att överleva

Enligt en internationell defnition innebär drunkning livshotande syrebrist till följd av att ha inandats vatten, något som man antingen överlever eller dör av.

–

10 min

Kvinnor har större chans att klara sig

Drunkning är dubbelt så vanligt bland män och de har också större risk än kvinnor att dö vid en drunkningshändelse. Risken att dö stiger även med åldern. Bland män över 66 år överlever bara 29 procent. Bäst klarar sig fickor under 18 år, där 94 procent överlever.

– Det fnns sannolikt stora skillnader i beteenden mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Även platsen och orsakerna bakom drunkningshändelsen verkar skilja sig åt markant, säger Andreas Claesson.

Sker ljudlöst

En person som drunknar påkallar sällan uppmärk- samhet genom att ropa på hjälp och vifta med armarna över vattnet. Personen är i stäl- let upptagen med att försöka andas och kämpar för att hålla sig fytande. Tecken på drunk- ning är om någon i vattnet har ett lodrätt fytläge, osynkroniserat slår ut med armarna i stället för att simma framåt och sjunker upprepade gånger under ytan.

Kräver snabb livräddning

Redan efter 10 minuter under ytan är chansen att överleva

liten. Det viktigaste är vad personerna på plats gör då ambulansen kommer senare

i förloppet. Om du ser att någon är på väg att drunkna

är det viktigt att:

Påkalla uppmärksamhet och larma 112.

Tänka på din egen säkerhet och ge hjälp från land om det

går. Om du går i vattnet behöver du något att fyta

på, annars riskerar du att själv drunkna.

Påbörja hjärt- och lungräddning om personen

är medvetslös med ingen eller onormal andning:

Inled med 5 inblåsningar och gör därefter omväxlande

30 kompressioner och 2 inblåsningar.

Medicinsk Vetenskap №2–2021 99

Framsteg I korthet

Forsknings - nyheter hämtade från

ki. s e/nyheter

Vilken blodgrupp har du? Forskare har kartlagt kopplingen mellan olka blod - grupper och över 1 000 sjukdomar.

Studie kartlägger

koppling mellan blod- grupp och sjukdomar

Risk- och friskfaktorer. En människas typ av blod kan variera beroende på vilka proteiner, så kallade antigener, som sitter på de röda blodkropparnas yta. Det fnns ett stort antal blodgruppssystem, men de viktigaste är ABO och RhD­

systemet. Att identifera vilken blodgrupp en person har är avgörande för att kunna administrera säkra blodtransfusioner. Det har också använts för att göra riskbedömningar för olika sjukdomstillstånd.

– Det saknas fortfarande mycket kunskap om hur sjukdomar och blodgrupper hänger ihop. För att minska denna kunskapslucka använde vi en opartisk metod för att undersöka kopplingar mellan de olika blodgrupperna och totalt över 1 000 sjukdomar, säger försteförfattaren Torsten Dahlén, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Forskarna analyserade svenska hälsoregister med information om mer än fem miljoner människor. Resultatet bekräftade att personer med blodgrupp A hade högre risk för blodpropp medan personer med blodgrupp O hade större sanno­

likhet att drabbas av blödningsrubbningar. Studien veriferade också att kvinnor med blodgrupp O i högre utsträckning drabbades av högt blodtryck under gravi­

diteten, så kallad graviditetshypertoni.

Forskarna upptäckte också att blodgrupp B skyddar bättre mot njursten jämfört med O, samt att kvinnor som var RhD­positiva i högre utsträckning drabbades av graviditetshypertoni. eLife april 2021

”V årt arv från neandertalare är ett tveeggat svärd.”

Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, kommenterar sin egen studie som visar att vi bär på genvarianter från

neandertalarna som både skyddar och ökar risken vid covid-19. Källa: ki.se

TIPS!

Lyssna på avsnitt 67 av podcasten Medicinvetarna där

Hugo Zeberg intervjuas.

AI-metod kan upp- täcka förstadier till livmoderhalscancer

Förebyggande. Det globala antalet fall av livmoderhals­

cancer väntas öka framöver, till stor del på grund av bris­

tande resurser för screening och HPV­vaccinering i lågin­

komstländer. I en ny studie tränade forskare en AI i att känna igen cellförändringar i livmoderhalsen, som vid tidig upptäckt kan behandlas med goda resultat. Cellpro­

verna togs från 740 kvinnor vid en landsbygdsklinik i Kenya. AI:n hade 96–100 procents träfsäkerhet när det kom till att identifera patienter med cellföränd­

ringar. Inga patienter med allvarligare, så kallade hög­

gradiga, cellförändringar fck ett falskt negativt provsvar.

Denna metod skulle göra det möjligt för länder med begränsade resurser att till­

handahålla screeningtjänster till befolkningen, mycket mer efektivt och till lägre kostnad än nu, säger Johan Lundin, professor vid insti­

tutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.

JAMA Network Open mars 2021

10

Illustration: Getty Images

Skolelever gillade klimatsmart mat

Hållbart. Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska kli­

matpåverkan och förbättra folkhälsan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher. En anpas­

sad meny utvärderades på tre grundskolor i Botkyrka kommun i årskurs 0–9.

Det dagliga matsvinnet och lunchkonsumtionen mättes sedan. Den nya lunchen resulterade i 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökade kostnader eller minskad kon­

sumtion.

– Resultaten visar att vi kan optimera skolmåltider så att de blir näringsriktiga, klimatsmarta, inte kostar mer och att de blir så lika basmenyn som möjligt.

Detta visar att klimatsmarta och näringsriktiga skollun­

cher utgör en lovande väg för att skapa hållbara matvanor i den yngre generationen, säger Patricia Eustachio Colombo, som nyligen lade fram sin avhandling vid institutionen för global folk­

hälsa, Karolinska Institutet.

Läs mer på openarchive.ki.se

Nya kunskaper om svåra hemorrojder

Ärftligt. Hemorrojder är ett vanligt folkhälsoproblem som det kan vara svårt att prata om. Det kan vara en orsak till att det fnns relativt lite kunskap inom området.

Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat arvsmassan hos närmare en miljon männi­

skor, och hittat tidigare okända orsaker till svåra hemorrojder.

Underlaget som häm­

tats från fera biobanker i Europa och USA, omfattar nästan 220 000 patienter med svåra hemorrojdbesvär, och drygt 700 000 friska kontrollpersoner. Analyserna

En ny avhandling ger hopp om att förbättra folkhälsan

och går i linje med FN:s klimatmål.

identiferade gener i 102 regioner i den mänskliga arvsmassan, genomet, som ökar risken för svåra hemor­

rojdbesvär.

– Resultaten identiferar tidigare okända orsaker till ett vanligt hälsoproblem.

Förhoppningsvis kan den nya kunskapen över tid re­

sultera i efektiv behandling utan behov av kirurgi, säger Tenghao Zheng, forskare vid

80

^%

Det är en positiv utveckling jämfört med forskarnas tidigare studie från 2012 där mindre än hälften av kvin- norna var informerade. Acta Oncologica mars 2021

institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institu­

tet, och studiens försteförfat­

tare. Gut april 2021

Vanlig behandling bromsade Alzheimers

Kognition. Vid Alzheimers sjukdom förändras fera ke­

miska signalämnen i hjärnan och därmed nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra. Acetylkolin är ett sådant signalämne, med stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga.

Läkemedel som hämmar nedbrytningen av acetylkolin används därför idag men kunskapen om efekten av långtidsbehandling är brist­

fällig. Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå univer­

sitet har följt drygt 11 000 personer med Alzheimers sjukdom som behandlats med acetylkolinesterashäm­

mare under fem år.

Resultaten visade att behandlingen var associerad med långsammare kognitiv

nedgång och 27 procent lägre dödlighet jämfört med obehandlade.

– Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer men visar också glädjande nog att behandlingsefekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neuro­

biologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institu­

tet och studiens sisteförfat­

tare. Neurology mars 2021

Rättelse

I Medicinsk Vetenskap nr 1 2021 på sidan 14 fanns en text om intrauterin fosterdöd. Där stod att Sverige leder världs- statistiken över barn som dör innan förlossningen. Det är fel. Sverige ligger på 15:e bästa plats av världens länder enligt en sammanställning av WHO. Men det är en oväntat låg placering om man jämför med länder med liknande sjukvårdsresurser, som till exempel de andra nordiska länderna, menar forskaren Eva Itzel Wiberg.

Medicinsk Vetenskap №2–2021 11

Framsteg Hallå där

CECILIA FRIDÉN är docent vid institutio- nen för neurobiologi, vård-

vetenskap och sam- hälle, Karolinska

Institutet.

Bör träning anpassas till menscykeln?

Många kvinnliga idrottare tror att deras prestationer påverkas av menscykeln. Cecilia Fridén ska ta reda på om det stämmer.

Text: Ann Kjellqvist Foto: Alexander Donka

Vad vet vi om menstruationscykelns påverkan på kvinnors träning?

– De studier som hittills har gjorts har varit ganska små med många metodo­

logiska svagheter och resultaten är inte samstämmiga. Därför är det i dagsläget svårt att ge några generella råd om hu­

ruvida kvinnor bör anpassa sin träning utifrån menstruationscykeln.

Berätta om den aktuella studien.

– Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, gör nu en stor satsning inom kvinnoidrott. Tillsammans med professor Angelica Lindén Hirschberg leder jag en studie om periodisering av träning, som beräknas dra i gång under hösten. Vi ska undersöka om de varierande hormonnivåerna under menstruationscykeln kan utnyttjas för att optimera efekten av träningen. Är det till exempel fördelaktigt att träna intensivt under de två första veckorna och därefter glesa ut träningen de kom­

mande två veckorna? För att testa detta kommer idrottarna i studien att träna enligt olika träningsupplägg, medan en kontrollgrupp tränar som vanligt, det vill säga jämnt under menstruations­

cykeln. Studien kommer att inkludera både konditions­ och styrketräning.

Är synkning av träningen mot menscy- keln relevant för alla kvinnor?

– Vi har forskat om menstruationscy­

kelns påverkan på fysisk prestation de senaste tjugo åren och har tidigare tittat på vanliga motionärer. Den nu aktu­

ella studien görs på ”elitmotionärer”

eftersom det är svårt att få elitidrot­

tare att lägga om sin träning efter en studiedesign. Beroende på vad studien visar kan resultaten vara relevanta för såväl kvinnliga elitidrottare som vanliga motionärer. Men det är otroligt individuellt hur den enskilda kvinnan upplever och påverkas av sin menscy­

kel, och det måste man ta i beaktande vid eventuella råd om hur kvinnor kan anpassa sin träning.

Kan p-piller påverka träningen?

– Användandet av p­piller bland kvinnliga elitidrottare har ökat de

Cecilia Fridén har de senaste åren märkt ett växande intresse för kvinnors träning, och för mens- cykelns inverkan.

senaste åren, men det fnns inte mycket forskning om p­piller och träning. I en enkätstudie kommer vi därför även att undersöka hur stor andel av de elitidrottande kvinnorna som använder p­piller, och om de upplever att det påverkar deras fysiska prestation.

Vad hoppas ni att studien kan tillföra?

– Det råder en utbredd uppfattning bland idrottare och idrottsföreningar att kvinnliga idrottare tjänar på att periodisera träningen utifrån mens­

truationscykeln. Dock fnns det än så länge inte tillräckligt med forskning som stöder denna uppfattning. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till att öka kunskapen för att kunna ge evidensba­

serade råd med stöd i forskningen om hur kvinnliga elitidrottare kan planera sin träning för att optimera resultat och prestation.

Medicinsk Vetenskap №2–2021 12

Det går utmärkt att bli stark utan doping.

Kraftsamling för

professur i anti-doping

Karolinska Institutet vill inrätta en ny professur i anti- doping och folkhälsa uppkallad efter Arne Ljungqvist.

Nu pågår arbetet med att hitta donatorer.

– DET ÄR NATURLIGTVIS mycket hedrande att få en professur uppkallad efter sig. Nu hoppas jag att det går att

förverkliga eftersom doping har utvecklats till ett folkhälso­

problem med en stor spridning i samhället, säger Arne Ljungqvist, tidigare professor vid Karolinska Institutet som i år fyller 90 år och som under mer än 40 år har varit en förgrundsgestalt i kampen mot doping inom idrott.

I dag ökar missbruket av doping­

medel och uppskattningsvis använder cirka 50 000 till 100 000 svenskar do­

pingpreparat eller prestationshöjande medel. De festa som dopar sig är mellan 16 och 35 år gamla och det fnns samband mellan doping och ökad våldsanvändning och kriminalitet.

Hittills har forskningen fokuserat på biokemiska delar, ofta med målet att utveckla nya analysmetoder. Men kun­

skap saknas kring folkhälsoaspekterna.

– Vi behöver en bättre förståelse av den underliggande motivationen till doping och bättre metoder för att förebygga

användning och spridning, säger Carl Johan Sund- berg, professor i moleky­

lär och tillämpad arbets­

fysiologi med ett långt engagemang mot doping.

Målet är världens första

multidisciplinära kompetenscentrum om doping som förenar medicinsk, biokemisk och analytisk forskning med folkhälsovetenskap. Såväl sociala orsa­

ker som konsekvenser av doping ska samsas med medicinska frågor.

– Det fnns ingen liknande professur i dag och Sverige har en lång tradition av arbete mot doping som blir tydlig i Arne Ljungqvists livslånga gärning, säger Carl Johan Sundberg.

Arbetet med att locka donatorer till den nya professuren har inletts och den 31 maj hålls ett första webbinarium för särskilt inbjudna.

– Förhoppningsvis kan vi ta beslutet om att inrätta professuren inom ett år.

Och jag har gott hopp eftersom jag upp­

fattar att många anser behovet av mer forskning som ytterst angeläget, säger Carl Johan Sundberg.

Text: Magnus Trogen Pahlén

Foto: Getty Images, Richard Juilliart, Martin Stenmark

Aktuellt

”Musiker och musik- intresserade

TIPS!

Läs mer om musik och hjärnan på sidan 21.

lider större risk att ’drabbas’.”

Fredrik Ullén, professor i kognitiv neuro- vetenskap vid institutionen för neurove- tenskap, beskriver kunskapsläget om öronmask, eller att ”ha en låt på hjärnan”.

Öronmaskar brukar försvinna av sig själva om man väntar och inte blir för bekymrad.

Källa: SVT.

Vaccinnätverk ska möta mutationer

Covid-19. Karolinska Institutet och Karolinska universitets­

sjukhuset deltar i Vaccelerate, ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner samt sekvensering av positiva covid­19­tester för att upptäcka mutationer. Nätverket ingår i EU­

kommissionens plan för att möta mutationerna av coronaviruset.

– Detta är ett oerhört vik­

tigt initiativ för att bekämpa smittspridningen, i dag och i framtiden. Vi behöver både följa efekten av pågående vaccinering och förbereda oss inför att snabbt utvärdera och hantera nya former av vacciner, säger Christian Giske, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, som är en av de ansvariga för Karolinska Institutets medverkan.

613

Karolinska Institutets universi- tetsbibliotek

Framsteg

Medicinsk Vetenskap №2–2021 13

–

Framsteg Kortintervjun

Sarkoidos kan till en början misstas för förkylning. Men sjukdomen är allvarligare än många trott, visar en ny avhandling.

Smygande lungsjukdom kräver tidig

upptäckt

Text: Annika Jäger Foto: Oskar Omne

Marios Rossides är läkare och forskare vid institutionen

för medicin Solna, Karolinska Institutet.

Lungsjukdomen sarkoidos börjar ofta med symtom som liknar en vanlig förkyl- ning med till exempel feber, snabb and- ning, hosta och trötthet. Men orsaken är en rubbning i immunförsvaret som leder till infammation i ett eller fera organ i kroppen, ofta lungorna.

– En liten del av de drabbade har så milda symtom att de inte söker vård. I Sverige drabbas uppskattningsvis 1 100 personer varje år, säger Marios Rossides, aktuell med en avhandling om sarkoidos.

Sjukdomen är vanligare i Skandinavien än i större delen av övriga världen. Den ses ibland i kluster inom släkten där fera familjemedlemmar drabbas, vilket delvis kan förklaras av genetiska faktorer. Stu- dier visar även att livsstilsfaktorer, som rökning och fetma påverkar risken.

– Infektionssjukdomar visade sig däremot inte spela så stor roll som man tidigare trott, säger han.

Runt en fjärdedel av patienterna behöver endast behandling med antin- fammatoriska läkemedel. Men många behandlas med cellgifter och andra läkemedel som lugnar immunsystemet.

Nästan varannan patient tillfrisknar ett par år efter diagnos.

Avhandlingen visar dock att den grupp av sarkoidospatienter som har så svåra symtom att de behöver behandling med cellgifter löper en ökad risk för allvarliga komplikationer som infektionssjukdo- mar, hjärtsvikt och tidig död.

– Sarkoidos är inte en så godartad sjukdom som många tidigare trott. Tidig diagnos är därför viktig så att man kan sätta in behandling och förebyggande åtgärder, säger Marios Rossides.

Riskfaktorer och utfall av patienter med sarkoidos har inte utforskats tidigare med data från stora register och med moderna epidemiologiska och statistiska metoder.

– Nu vet vi att vi kan använda dessa metoder för att ta reda på mer om exempelvis sjukdomsförloppet och vilka som drabbas av sarkoidos, säger Marios Rossides.

14 Medicinsk Vetenskap №2 2021

15 Medicinsk Vetenskap №2–2021 HÅLL

AVSTÅND!

Många virus som riskerar att smitta människor fnns hos fadder -

möss.

Forskarna hop­

pas att verktyget ska hjälpa forskare och beslutsfattare att bedöma risken från olika virus och att prioritera bland möjliga preventiva åtgärder. PNAS april 2021

Ny teknik sätter på och stänger av gener

Reversibelt. Med den No­

belprisbelönade gensaxen Crispr/Cas9 kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Men förutom att redigera gener kan saxen även användas till att styra geners aktivitet.

I en ny studie har ameri­

kanska forskare utvecklat en variant av tekniken som de kallar CRISPRon och CRISPRof. Med tekniken

Riskabla virus kartläggs

Pandemiprevention. Corona­

pandemin är en påminnelse om att virus som fnns hos vilda djur kan ställa till stor skada om de börjar spridas bland människor. Amerikan­

ska forskare har nu utvecklat ett webbverktyg, spillOver, som rankar virus hos vilda djur efter deras risk att hoppa över till människan och potentiellt orsaka en ny pan­

demi. Verktyget är resultatet av en studie där forskarna rankade hotet från 887 virus hos vilda djur med hjälp av 32 riskfaktorer, som miljön som viruset fnns i, dess nu­

varande djurvärd och hur det skulle kunna interagera med mänskligt beteende.

Topp 12 på listan utgörs av virus som redan fnns hos människan, som sars­cov­2, rabies och lassavirus som orsakar blödarfeber.

På plats 13 och uppåt fnns virus som riskerar att smitta människor men ännu inte gjort det. Många av dessa är coronavirus. Ett exempel, på plats 13, är coronavirus 229E som fnns hos faddermöss i

ett antal afrikanska länder.

5 ^år

Utblick Framsteg

kan de stänga av och sätta på gener med hjälp av en metylgrupp som när den binder till DNA blockerar möjligheten att läsa av genen och på så vis tystar den. Till skillnad från gensaxen crispr/cas9, där förändringarna är perma­

nenta och man använder kroppens egen maskineri för att laga den del av DNA där man klippt, så är CRISPRof­

tekniken reversibel och riskerar inte leda till skador på DNA på samma sätt.

Forskarna hoppas nu att tekniken kan öka förståelsen för vårt genom och leda till nya behandlingar mot så kallade epigenetiska sjuk­

domar, där orsaken kan vara att metylgrupper felaktigt tystar viktiga gener. Cell April 2021

Foto: Getty images

” Problemet är logistiken.”

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, menar att ojämn vaccinering mot covid-19 globalt riskerar att göra den första generationens vaccin delvis inef- fektiva inom ett år. Det är därför viktigt att vaccinera så många människor som möjligt, överallt i världen, så snabbt som möjligt.

Källa: DN

Tystade gener lindrar smärta

Höjd smärttröskel. Ameri­

kanska forskare har höjt smärttröskeln och minskat smärtkänsligheten hos möss genom att tillfälligt tysta specifka gener.

En del människor saknar förmåga att känna smärta till följd av en mutation i jonka­

nalen NaV1.7, som därför är ett möjligt mål för behandling av kronisk smärta. Men sub­

stanser som prövats hittills har haft stora biefekter.

Forskarna har i sin studie minskat aktiviteten i genen för NaV1.7 genom två olika tekniker. Den ena bygger på en variant av gensaxen Crispr/Cas9, som modiferats så att den blockerar specifka gener utan att förstöra dem.

Den andra är en metod för att tysta gener med hjälp av så kallade zinkfngerproteiner.

De möss som behandla­

des uppvisade en minskad känslighet för smärta i upp till 44 veckor. Inga allvarliga biverkningar, som förändrad känsel eller motoriska pro­

blem, upptäcktes. Forskarna hoppas att behandlingsprin­

cipen kan leda till ett bättre alternativ till opioider, som i dag används för att behandla kronisk smärta men är bero­

endeframkallande och på sikt riskerar att öka smärtkänslig­

heten. Science translational medicine mars 2021

16 Medicinsk Vetenskap №2–2021

Framsteg 4 × Allergier

Ingen fara för

jordnötter i luften

TIPS!

Hör Erik Melén och Caroline Nilsson berätta mer om allergier och astma i avsnitt 64 av Karolinska Institutets

podcast Medicin - vetarna.

Många jordnötsallergiker är rädda för att reagera på jordnötter via luften. Men en ny studie ger lugnande besked.

Text: Ola Danielsson

FLER ALLERGISKA Cirka två procent av JORDNÖTSALLERGIKER som får i sig

jordnötter via maten kan i värsta fall få livshotande symtom. Det är mer oklart om också luftburen exponering, att vis­

tas i närheten av jordnötter, kan utgöra en risk för jordsnötsallergiker.

– Många allergiker känner en oro för reaktioner via luften, säger Caroline Nilsson, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Sö­

dersjukhuset, Karolinska Institutet.

Hon har nu försökt gå till botten med frågan om luftburen jordnötsallergi genom en serie försök där 84 barn med jordnötsallergi deltog. Barnen fck sitta framför 300 gram jordnötter i en skål på en halv meters avstånd. Sedan togs skålen bort och barnet observerades i ytterligare en timme.

– Det gick alldeles utmärkt. Två av barnen fck lindriga symtom, klåda i ögonen, men ingen annan fck någon reaktion, säger Caroline Nilsson.

Även andra forskare har försökt framkalla allergiska reaktioner från jordnötter via luften, men än så länge

befolkningen är allergiska mot jordnötter och

förekomsten har ökat.

har ingen lyckats. Det fnns inte heller något beskrivet fall av svår reaktion eller dödsfall till följd av jord­

nötter via luften.

Caroline Nilsson tar dock upplevelser av luftburna reaktioner på allvar.

– Om man har upplevt en svår al­

lergisk reaktion från att ha fått i sig jordnötter via maten och senare känner den distinkta doften av jordnötter så kan man få en reaktion i kroppen.

Immunförsvaret kan aktiveras och spela en ett spratt. Men det är inte en allergisk reaktion och det är inga svåra symtom som uppstår på det sättet, säger Caroline Nilsson.

De ämnen som uppfattas som lukten

av jordnöt är inte samma ämnen som kan utlösa en allergisk reaktion.

– Doftmolekylerna består inte av proteiner. Det är bara proteinerna man är allergisk mot, säger Caroline Nilsson.

Forskarna kunde dock med känsliga mätmetoder detektera spår av jordnöts­

protein i luften, men framför allt på ett avstånd av mindre än en centimeter runt jordnötterna.

– Mängden protein i luften är så liten att det är osannolikt att det skulle kunna ge upphov till måttliga eller kraftiga allergiska reaktioner, vilket vi alltså heller inte har sett hos någon av studiedeltagarna. Clinical & Experi- mental Allergy, april 2021

Apelsiner

Det är teoretiskt möjligt att vara allergisk mot apelsin och andra citrusfrukter, men det är väldigt ovanligt. Man

kan vara känslig mot citrusfrukter ändå,

och till exempel få rodnad runt munnen, men det beror oftast inte på allergi.

Kött En ovanlig allergi där illamående, hudutslag och andra symtom kommer några tim- mar efter man har ätit kött. Forskare

har listat ut att köttallergi kan uppstå efter fästingbett.

Fästingen bär på en kolhydrat som liknar ett ämne som också fnns i kött.

Krokodiler

En specifk variant av kött- allergi som av naturliga skäl inte är ett stort problem i Sverige. Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att personer som är allergiska mot kyckling, den vanligaste formen av köttallergi,

också kan reagera om de äter krokodilkött.

Visste du att man också kan vara allergisk mot det här?

Källa: Erik Melén, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Foto: Getty Images

Hälsosam natur Framsteg

Ökad natur- lust under pandemin

Hur har vårt förhållande till naturen på - verkats av pandemin? Det ville forskare vid Karolinska Institutet undersöka och skickade en enkät till 10 000 stockhol - mare. Utifrån de drygt 2 000 som svara - de drar de slutsatsen att naturvistelser verkar ha blivit vanligare och att skälen för att besöka naturen har förändrats.

– Antalet individer som besökte naturområden minst en gång i veckan var betydligt högre under pandemin än innan, säger Mare Löhmus Sundström, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Skälet för att besöka naturen uppgavs oftare vara att få fysisk aktivitet och att träfa andra människor under pandemin jämfört med innan pandemin. Att få vara ensam eller att slappna av var däremot mindre vanliga anledningar till natur - vistelser under pandemin jämfört med innan.

Tidigare forskning har visat att också grönskan i bostadsområdet spelar roll.

– De som hade mycket grönska runt bostaden rapporterade även i denna studie högre välbefnnande och mindre symtom på depression, ångest och stress, säger Mare Löhmus Sundström.

Att ha ett grönområde eller vatten nära bostaden gör naturen mer tillgäng - lig för befolkningen.

– I en annan studie baserad på över 16 000 svar i 18 olika länder såg vi att den positiva efekten främst ses hos dem som faktiskt utnyttjar närheten och tar sig ut. Hos dem ser vi att grönska och vatten kan öka både det psykiska och fysiska välbefnnandet, säger Mare Löh - mus Sundström. International Journal of Environmental Research and Public Health mars 2021, Scientifc reports april 2021

17

Tre skäl till att grönska är bra för hälsan

1. Grönska har en avslappnande efekt och hjälper oss att hantera stress.

2. Gröna miljöer inbjuder till fysisk aktivitet, både på fritiden och genom att vardagspendlare blir

mer lockade av att ta cykeln istället för bilen.

3. Gröna miljöer kan hjälpa till att minska andra hälsofarliga efekter som

luftföroreningar och buller.

Källa: Mare Löhmus Sundström

Foto: Getty Images

–

Tre forskare om musik

De ser

musikens

K RAF T

Musik kan användas som terapi, en väg till känslomäs sig medvetenhet eller som ett kraftfullt forskningsverktyg.

Vi har träfat tre forskare med olika ingångar till musikens värld.

Berättat för: Maja Lundbäck & Ola Danielsson Foto: Karl Nordlund & Alexandra Bengtsson/TT

18 Medicinsk Vetenskap №2 2021

–

”Jag kommer från en musikalisk familj och undrade tidigt hur musik och ljud i naturen, som bruset från havet eller vin - den i träden, egentligen påverkar oss.

I dag vet jag att musik ger kroppsliga efekter som går att mäta kvantitativt.

Men jag vill förstå mer om hur musik påverkar oss på djupet. Genom så kall - lade mikrofenomenologiska metoder kartlägger vi den subjektiva upplevelsen av musik på ett systematiskt sätt.

När vi lär oss mer om musikens inverkan kan vi också hitta nya sätt att dra nytta av den. Exempelvis väcks våra känslor när vi drabbas av musik, och känslor kan i sin tur öka förmågan till lä - rande. Utifrån detta utvecklar vi nu Kun - skapskonserter, ett forskningsprojekt om hur musik kan främja medmänskliga möten och nya former av kunskapsutby - ten. Där undersöker vi hur känslomäs - sigt laddade konserter om svåra ämnen, exempelvis om övergrepp kopplade till metoo, påverkar förmågan att diskutera ämnet i seminarier som hålls i anslutning till konserten.

Den estetiska upplevelsen kan också öka medvetenheten om våra egna och andras känslor och vi tror att den kan påverka utveckling av empati och själv - känsla. I Sånghälsoprojektet i skolan undersöker vi om ökad sångaktivitet skulle kunna stödja barns kognitiva och språkliga utveckling, skapa studiero och

bidra till social sammanhållning.

Vi förlorar en viktig del av vår emotionella reglering om vi inte får

estetiska injektioner regelbundet.

I en studie bad vi 5 000 körsång - are att rangordna vad de saknade mest av att inte kunna sjunga i kör under coronapandemin. Ju längre tid de hade sjungit i kör desto mer saknade de den estetiska aspekten, att få kontakt med sina sinnen.

Musiken kan bidra till ett bättre samhälle. Genom att öka tillgången till musikskapande aktiviteter har vi möjlighet att skapa trygghet i olika sam - manhang. Om vi i stället nedprioriterar estetiska ämnen tror jag att vi bidrar till ökad oro.”

”Musikenbidrar till ett bättre

samhälle”

EVA BOJNER HORWITZ Titel: Anknuten forskare vid institutionen för klinisk neuro- vetenskap, Karolinska Institutet

samt professor vid Kungliga Musikhögskolan.

Forskar om: Hur musik kan påverka vår hälsa från

vaggan till graven.

Medicinsk Vetenskap №2 2021 19

–

Tre forskare om musik

” Musikterapi lockar fram barnets inre resurser”

”För svårt sjuka barn som är länge på sjukhus kan musikterapi vara ett sätt att varsamt locka fram inre resurser, som lusten till samspel och kommunikation.

Att låta barn sjunga eller välja ett instru - ment att spela på och uttrycka sig med i samspel med terapeuten, kan fungera både vitaliserande och lugnande. Det kan också vara bekräftande och stärka sociala band.

Musikterapi är i dag ett beforskat be - handlingsområde. Jag har disputerat på efekterna av musikterapi för barn med bland annat svåra maligna och benigna blodsjukdomar. Barnen var isolerade på sjukhus i samband med att de gick ige - nom en stamcellstransplantation. Hälf - ten fck musikterapi två gånger i veckan medan en kontrollgrupp fck ordinarie behandling. Pulsen gick ner på kväl - larna i behandlingsgruppen, fyra till

åtta timmar efter musikterapin, vilket vi tolkar som att stressen minskade. För - höjd puls är en indikation på ångest och uppvarvning och kan förutspå posttrau - matiskt stressyndrom, PTSD, för barn. I kontrollgruppen steg pulsen på kvällen.

Barnen skattade att deras livskvalitet hade förbättrats efter musikterapin vid utskrivningen. Men föräldrarna såg inte förbättringen, tvärtom skattade de barnens livskvalitet som försämrad.

Det är viktigt att fråga barn hur de uppfattar sin behandling, bar - nen har en egen upplevelse och den är viktig att få fatt i.

Som musikterapeut fortsätter jag att träfa barn med långa behandlingar på sjukhus och jag vet att musikterapi kan vara stärkande för olika åldrar.”

LENA UGGLA Titel: Anknuten forskare vid institutionen för klinisk veten- skap, intervention och teknik,

Karolinska Institutet.

Forskar om: Disputerade 2019 med en avhandling om musikterapi för

sjuka barn. 

20 Medicinsk Vetenskap №2 2021

–

-

-

-

-

-

-

- _FREDRIK

ULLÉN Titel: Professor i kognitiv neu- rovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska

Institutet. Konsertpianist.

Forskar om: Musik som modell för att förstå hjärnfunktioner

för inlärning, motivation och kreativitet.

”Hosmusiker är vissa hjärn- områden mer utvecklade”

”Musiker övar mycket och träningen sät ter spår i hjärnan. Hos tvillingpar, där den ena bara har spelat som ung medan den andra har fortsatt att musicera, ser vi att hörselsystemet, motoriska områden samt kopplingar mellan olika hjärnområ den är mer utvecklade hos den spelande tvillingen.

Jag och min forskargrupp undersöker hjärnmekanismer bakom inlärning och kreativitet och har utvecklat en ny förkla ringsmodell för expertis. Vi har sett att många andra faktorer än träning spelar in för att vi ska bli riktigt bra: musikaliskt gehör, kognitiva förmågor, intressen och motivationsfaktorer samt en stimule rande miljö. Människors intressen och fallenheter varierar och det är bra att hitta sin grej, som man blir stimulerad av – och som man har fallenhet för.

Nu vill jag undersöka hur hjärnan representerar och kontrollerar expres siva egenskaper hos musik, det vill säga hur hjärnan gör att vi kan spela en melodi med en viss känsla eller uttryck.

Jag är själv konsertpianist, att spela ger mig en känsla av meningsfullhet, inspiration, stimulans och personlig utveckling. Pandemin har påverkat kulturutövare och i början av pandemin fann jag mer arbetsro, men både musik och forskning är kommunikation och jag saknar interaktionen. I en enkätstudie om kulturens betydelse frågade vi all mänheten hur kulturen under pandemin påverkat dem. Vi ser tydliga belägg för att den kultur som man har

kunnat ägna sig åt har varit viktig för känslor av gemen skap och livskvalitet.”

Medicinsk Vetenskap №2 2021 21

I fokus Skärmtrötta ögon

”Lämnar du skärmen så

örsvinner också besvären”

f

Huvudvärk, irriterade ögon och svårt att fokusera. Drygt ett år in i pandemin är det allt fer som känner av synproblem efter de långa

timmarna vid skärmen. Men det fnns bot.

Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Oskar Omne

– I

något farligt. Lämnar du skärmen så försvinner också besvären, säger Tony Pansell, lektor och forskargruppsledare vid Marianne Bernadotte Centrum, Karolinska Institutet samt optiker på S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Att våra ögon blir ansträngda av närarbete har vi vetat länge, tidigare har det drabbat akademiker. Men det senaste året har vi sett en explosion av skärmarbete och då drabbas allt fer.

NÄR VI JOBBAR tätt intill en skärm eller läser något på papper så kallas det för närarbete. Då ställer ögat om sig för att kunna fokusera på det korta av­

ståndet. Omställningen sker genom en samverkan mellan tre olika funktioner i ögat. Dessa funktioner samlas under namnet närtriaden, vilket är konver­

gens, ackommodation och pupillsam­

mandragning.

Konvergens innebär att ögonen vrids mot varandra så att vi tittar mer i kors för att undvika att se dubbelt. Ackom­

modation är en komponent av närar­

bete som Tony Pansell har intresserat

3 Tips

Tre råd för att minska ögonbesvär av skärmarbete:

Ta dina besvär på allvar. Vänj dig inte vid att ha besvär som huvud- värk och grusiga ögon, de är inte naturliga utan något som går att åtgärda.

Gör en synundersökning, och se till att du använder terminalglas- ögon om du behöver eftersom de hjälper ögonen att slappna av.

Skafa en bättre skärm, och pla- cera den rätt. Varken framför ett fönster eller så att andra ljuskällor refekteras i skärmen.

×

sig för i sin forskning och betyder att vi spänner en särskild muskel kring linsen för att ställa in skärpan på nära håll. Pupillsammandragning innebär att pupillen dras samman något vilket ger ytterligare fokus.

Allt detta ökar muskelspänningen i och kring ögat. Samtidigt är det något som ögat klarar utan problem – så länge det sker i korta perioder. Nu har dock det statiska arbetet vid skärmen ökat vilket kan ge huvudvärk, dubbelseende och en grusig känsla i ögonen. Sam­

mantaget kallas detta för astenopiska besvär.

– Dessa besvär uppträder ganska så snart vid närarbete. Samtidigt är det korttidsefekter som är lätt att bli av med om du tar regelbundna pauser, säger Tony Pansell.

RÅDET HAN GER är att använda sig av den så kallade 20­20­20­regeln: det vill säga att ta en paus var tjugonde minut genom att titta på något som är minst tjugo meter bort under tjugo sekunder.

Rådet kommer från det amerikanska optikerförbundet American Optometric Association (AOA) men saknar egentli­

gen någon tyngre evidens i forskningen, påpekar han.

– Men vi rekommenderar metoden eftersom den känns logisk, och för att du får mindre astenopiska besvär om du följer den. Här fnns en tydlig hälso­

främjande efekt.

Nu är det inte bara vuxna som drab­

bas av problem relaterade till närarbete.

Även barn får besvär som tros ha sitt ursprung i långvarig skärmanvändning.

– Barn har en fantastisk kapacitet till ackommodation, de ställer med lätthet in sina ögon till en skärm. Men vi ser en högre andel barn som känner av sina ögon. Och vi ser att deras förmåga till ackommodation och konvergens är sämre – deras muskler presterar inte fullt ut.

Barn med astenopiska besvär ordi­

neras läsglasögon under ett till två år.

Glasögonen låter deras ögon slappna av och efter en tid återvänder förmågorna igen.

– Även om de astenopiska besvä­

ren inte är farliga så får de en negativ påverkan på barnens fortbildning. Barn med besvär undviker i högre utsträck­

ning både att läsa och att göra läxorna eftersom det ökar besvären, säger Tony Pansell.

22 Medicinsk Vetenskap №2–2021

”Barn med besvär undviker i högre utsträckning både att läsa och att göra läxorna eftersom det ökar besvären.”

I en förlängning riskerar dessa barn även att bli närsynta. Deras ögon är fortfarande formbara och kan anpassa sig efter de långa perioderna vid skär­

men. Det är dock ingen risk för vuxna eftersom deras ögon redan stelnat i sin slutliga form.

Sifror från Världshälsoorganisatio­

nen, WHO, visar också att närsyntheten ökar i världen, speciellt i Asien där ök­

ningen anses vara särskilt alarmerande.

Där är upp till 90 procent av barn och unga närsynta när de når gymnasieål­

dern.

Närsynthet orsakas främst av arv men risken ökar med miljöfaktorer som närarbete och brist på dagsljus. Och ökningen bland barnen i Asien kan ha att göra med den extremt tidiga skol­

starten, menar Tony Pansell.

– I Singapore till exempel börjar de med verkliga skolstudier redan från tre års ålder. Vårt sätt att betona lekens betydelse kan vara något som skyddar oss från närsynthet, säger han.

Närsyntheten i sig kan visserligen korrigeras optiskt, men den orsakas av att ögat växer på längden. När ögat väx­

er så sker det på bekostnad av ögonväg­

gen som inte hänger med utan i stället tunnas ut. Detsamma gäller för näthin­

nan som spänns hårdare för att täcka den större ytan. Tillsammans ökar det risken för ett fertal ögonsjukdomar, bland annat näthinneavlossning.

ATT RISKEN FÖR närsynthet även ökar med brist på dagsljus har visats i fera studier på senare år, menar Tony Pansell.

– Bland annat genom djurstudier på kycklingar som fått täckande kontakt­

linser. Resultatet visade att dagsljus ger en skyddande efekt eftersom det med­

verkar till att frisätta signalsubstansen dopamin som bromsar ögats tillväxt, säger Tony Pansell.

Rekommendationen i dag är att

Vuxna blir inte närsynta av att anstränga ögonen, men hos barn fnns i förlängningen en sådan risk, menar forskaren Tony Pansell.

barn ska tillbringa minst två timmar utomhus varje dag, utan att använda sina skärmar.

Samtidigt fnns mer att upptäcka kring dagsljusets funktion. Forskarna frågar sig bland annat varför vi inte är mer närsynta i Norden med tanke på

att vi har begränsat med dagsljus under vintern.

– Vi har ingen svensk forskargrupp som följer synutvecklingen i dag. Här skulle vi kunna bidra till forskningen om närsynthet på ett spännande sätt, säger Tony Pansell.

Medicinsk Vetenskap №2–2021 23

24 Medicinsk Vetenskap №2 2021

Därför

räknas varje

steg

Nyfken på Vardagsmotion

Text: Anders Nilsson

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars / Agent Molly

–

Pandemin har förändrat våra vanor, men vi har fortsatt att röra på oss. Det är bra, för det är svårt att hitta något som främjar hälsa så

mycket som fysisk aktivitet.

I dag vet vi mer om varför.

– Medicinsk Vetenskap №2 2021 25