SAMRÅDSUNDERLAG
Ansökan om tillstånd för täkt av berg och morän samt återvinningsverksamhet enligt 9 kap.
miljöbalken på fastigheten Fillinge 6:17
Krossteknik i Linköping AB
Sida 2 av 21 Linnéa Andersson linnea.andersson@envigo.se
073-066 31 16
Envigo AB Skolgatan 1 602 25 Norrköping
011-10 19 09 info@envigo.se www.envigo.se
Sida 3 av 21
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 5
1.1SAKEN ... 5
1.2BAKGRUND ... 5
1.3LOKALISERING ... 6
2. VERKSAMHETSBESKRIVNING ... 6
2.1OMFATTNING ... 6
2.2TÄKTVERKSAMHET... 7
2.3ÅTERVINNINGSVERKSAMHET ... 8
2.4SEVESOVERKSAMHET ... 8
2.5MASKINPARK ... 9
2.6KEMIKALIE- OCH AVFALLSHANTERING ... 9
2.7ARBETSTIDER ... 10
2.8TRANSPORTER ... 10
2.9EFTERBEHANDLING ... 11
3. OMRÅDESBESKRIVNING ... 11
3.1PLANFÖRHÅLLANDEN ... 11
3.2GEOLOGI ... 11
3.3HYDROLOGI OCH GEOHYDROLOGI ... 11
3.4NATURMILJÖ ... 12
3.5KULTURMILJÖ ... 13
3.6BOSTADSBEBYGGELSE ... 14
3.7ÖVRIGA INTRESSEN ... 15
4. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN ... 15
4.1BULLER ... 15
4.2VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅGOR ... 16
4.3UTSLÄPP TILL LUFT ... 16
4.4UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN ... 17
4.5NATURMILJÖ ... 17
4.6LANDSKAPSBILD ... 17
5. FÖRSLAG TILL INNEHÅLL I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN ... 18
6. SAMRÅDS- OCH PRÖVNINGSPROCESS ... 19
6.1ALLMÄN INFORMATION ... 19
6.2SAMRÅD FÖR PLANERAD VERKSAMHET ... 20
Sida 4 av 21
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Huvudman
Krossteknik i Linköping AB Färgaregatan 1D
582 52 Linköping
Organisationsnummer 556236–3589
Bolagets kontaktperson Steve Jansson
Telefon 070-538 13 30
E-postadress steve.jansson@krossteknik.se
Benämning Fillinge bergtäkt
Verksamhetskod 10.11, 10.50, 90.40, 90.100, 90.141
Fastighetsbeteckning Fillinge 6:17
Koordinater (SWEREF99) N 6468831, E 548049
Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen
Tillståndsgivande myndighet Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötlands län
Län Östergötland
Kommun Linköping
Sida 5 av 21
1. INLEDNING
Samrådsunderlaget är ett inledande dokument inför kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Detta innebär att vissa uppgifter kommer att behöva
kompletteras och utredas vidare. Samrådsunderlaget syftar till att ge en övergripande bild över den planerade verksamheten och verka som en utgångspunkt för diskussion mellan Krossteknik i Linköping AB (Krossteknik/bolaget) och berörda. Detta i enlighet med 6 kap.
miljöbalken.
1.1 Saken
Krossteknik har för avsikt att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808) för täktverksamhet på fastigheten Fillinge 6:17 i Linköpings kommun. Inom verksamheten kommer brytning av berg och morän att ske. Bolaget har även som avsikt att bedriva återvinningsverksamhet av icke-farligt avfall inom verksamheten. Verksamheten kommer att omfattas av verksamhetskoderna 10.11, 10.50, 90.40, 90.100 och 90.141.
1.2 Bakgrund
Krossteknik är ett familjeföretag som grundades på 1960-talet. Bolaget har sedan start etablerat en stor förmåga både inom krossentreprenad samt genom att konstruera egna krossanläggningar, vilket har bidragit till att bolaget är ledande inom mobil krossning i östra delarna av Sverige. Den gedigna erfarenhet som bolaget har byggt upp gör att de kan erbjuda en effektiv krossning till bra priser, till stora som små företag. Krossteknik har även två dotterbolag, Kisa Kross och Krossab. Bolaget har kunder som bland annat Skanska, Svevia, NCC och Swerock.
På grund av en stor efterfrågan av bergmaterial de senaste åren samt med en
framtidsprognos om ett fortsatt stort behov har Krossteknik beslutat att ansöka om en ny täkt avseende berg och morän. Bolagets ambition är att växa varav en del i detta är att starta upp ytterligare en bergtäkt. Målet med täkten är även att framöver eventuellt starta upp en betongstation för leverans av betong, antingen i egen regi eller i samarbete med något annat bolag. Krossteknik har även uppmärksammat ett ökat behov i samhället av återvinning varför bolaget även vill ansöka om återvinningsverksamhet i anslutning till bergtäktsverksamheten.
Krossteknik ser ett stort behov av bergtäkt vid denna del av Linköping, då det idag levereras in material från både Åtvidaberg och Norrköping till denna del av kommunen.
Krossteknik avser därför att ansöka om ett tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för
verksamhet avseende täkt av berg och morän samt mellanlagring, sortering och återvinning av icke-farligt avfall. Verksamheten kommer att omfattas av en fastighet, Fillinge 6:17.
Sida 6 av 21
1.3 Lokalisering
Verksamheten är belägen cirka 1,2 km sydväst om Bankekind tätort i Linköpings kommun samt cirka 6 km sydost om Linköpings stadskärna, se figur 1.3.1. Runt planerat
verksamhetsområde återfinns skogs- och jordbruksmark tillsammans med ett antal lantbruksgårdar och fritidshus.
Figur 1.3.1. Verksamhetens lokalisering.
2. VERKSAMHETSBESKRIVNING
2.1 Omfattning
Krossteknik planerar att starta upp en ny täktverksamhet där brytning av berg- och moränmaterial kommer ske. Bolaget har även för avsikt att bedriva en
återvinningsverksamhet inom det planerade verksamhetsområdet.
Det producerade materialet kommer att nyttjas till bygg-, väg- och anläggningsarbeten.
Verksamheten kommer att bedrivas inom ett cirka 49 hektar (ha) stort verksamhetsområde.
Brytområdet kommer att uppgå till cirka 32 ha, se figur 2.1.1.
Sida 7 av 21
Den årliga produktionen bergmaterial som Krossteknik avser att ansöka om beräknas som högst uppgå till 500 000 ton per år och totalt 5 000 000 ton under den sökta perioden.
Medeluttaget beräknas ligga på cirka 250 000 ton per år. Den årliga produktionen
moränmaterial som bolaget avser att ansöka om beräknas som mest uppgå till 30 000 ton per år och totalt 600 000 ton under den sökta perioden.
Avbaningsmassor kommer att säljas alternativt sparas inom verksamhetsområdet för att nyttjas till uppförande av bullervallar samt därefter vid efterbehandling av området.
Ansökan kommer att avse en verksamhet om 20 år.
Inom återvinningsverksamheten kommer ca 30 000 ton material att bearbetas och återvinnas per år.
Figur 2.1.1. Planerat verksamhets- och brytområde.
2.2 Täktverksamhet
Verksamheten kommer att avse avbaning, borrning, sprängning, knackning, krossning, sortering, lastning samt upplagshantering och borttransport av material från täkten. Berget borras och sprängs i omgångar allt eftersom brytningen i täkten fortgår. Uppsamling av det
Sida 8 av 21
lossade bergmaterialet kommer att ske med grävmaskin eller hjullastare till en mobil krossanläggning. Materialet krossas och sorteras i flera steg till olika fraktioner innan det läggs i upplag. Krossning pågår i cirka en månad i anslutning till varje sprängning. Från upplagen levereras materialet ut till kund.
2.3 Återvinningsverksamhet
Inom verksamheten kommer även mottagning och bearbetning att ske av bland annat schaktmassor, asfalt, betong och tegel. Efter att miljökontroll utförts lossas det inkomna materialet på anläggningen vid anvisad plats för det specifika materialet i väntan på att personalen ska behandla och hantera materialet. Det mottagna materialet kommer bearbetas, sorteras, mellanlagras, återvinns och omlastas. Bearbetning och sortering kommer att ske med mobila anläggningar.
De materialslag som kommer att mottas är klassade som icke-farligt avfall. I tabell 1 presenteras materialtyperna som kommer att utgöras av de mottagna materialen inom anläggningen.
Tabell 1. Avfallskoder samt material som kommer att mottas. Avfallsförordningen (2011:927).
Avfallsslag Avfallskod
Betongavfall 17 01 01
Tegel 17 01 02
Klinker och keramik 17 01 03
Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än det som anges i 17 01 06
17 01 07
Asfalt 17 03 02
Schaktmassor 17 05 04
Jord och sten 20 02 02
Det material som mottas och hanteras kommer för alla gånger att utgöras av icke-farligt avfall. för allt avfall som mottas inom anläggningen ska mottagningsformulär om införsel fyllas i och överlämnas till bolagets VD eller av denna utsedda verksamhetsansvarig för godkännande innan det deklarerade avfallet kan köras in på anläggningen.
2.4 Sevesoverksamhet
Vid sprängning kan mer än 10 ton sprängmedel komma att nyttjas per salva. Det innebär att verksamheten kommer att bedrivas på sådant sätt att den omfattas av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, s.k.
Sida 9 av 21
Sevesolagstiftningen. Lagstiftningen innefattar två kravnivåer, beroende på vilken mängd kemikalier som ska hanteras. För båda nivåerna finns dock krav gällande att delge
allmänheten information om risker i verksamheten samt hur dessa hanteras. Planerad verksamhet kommer att omfattas av den lägre kravnivån.
Krossteknik kommer att ta fram ett handlingsprogram som bifogas kommande ansökan. I handlingsprogrammet kommer risker identifieras samt vilka försiktighetsmått som kommer iakttas inom den planerade verksamheten.
2.5 Maskinpark
Följande maskinella utrustning kommer att nyttjas inom den planerade verksamheten:
- Borrmaskin för att kunna losshålla berg
- Krossanläggning bestående av för- och efterkross - Sikt-/sorteringsanläggning
- Hjullastare för lastningsarbeten samt undanbärning
- Grävmaskin för bl.a. matning, grävning, knackning, lastning av material men även i samband med avbaningsarbeten.
2.6 Kemikalie- och avfallshantering
De kemikalier som kommer att förekomma på anläggningen är dieselolja, motorolja och hydraulolja för drift av maskinerna samt sprängämnen. Kemikalierna kommer att förvaras i en miljöbod och diesel i en dubbelmantlad tank. Sprängämnen kommer inte att förvaras inom verksamheten utan transporteras till täkten i samband med att sprängning ska äga rum.
Gällande tankning inom verksamheten så kommer detta att ske från bränsletanken som kommer att vara belägen på en bädd med stenmjöl.
Eventuellt brännbart avfall som uppkommer inom verksamheten kommer att slängas i sopkärl och vid behov transporteras till närmsta deponianläggning/sorteringsplats.
Miljöfarligt avfall kommer förvaras inomhus i låst container i väntan på vidare transport och omhändertagande. Samtliga transporter av avfall kommer att ske av godkända
transportörer. Skulle spill eller läckage uppstå kommer detta omedelbart samlas upp i kärl eller oljetunnor som sedan placeras i den låsta containern avsedd för sådan förvaring.
Vilken typ av avfall som uppkommer samt mängd kommer att journalföras.
Anteckningarna kommer att sparas på arbetsplatsen. Farligt avfall kommer även att rapporteras in till Naturvårdsverkets avfallsregister.
Sida 10 av 21
2.7 Arbetstider
Arbetstiderna som planeras är primärt helgfri måndag till fredag klockan 06.00 – 20.00.
Borrning kommer enbart ske under dagtid mellan klockan 07.00-17.00.
Verksamheten kan komma att bedrivas under vissa kvällar och helger.
2.8 Transporter
Transporter kommer att ske österut till riksväg 35. Bedömningen är att cirka 90 % av materialet från täkten kommer att transporteras i norrgående riktning mot Linköping och resterande 10 % bedöms transporteras i södergående riktning. Enligt statistik som Trafikverket har tagit fram från 2018 trafikeras väg 35 av 6 160 fordon per dygn i årsmedelvärde. Avseende tung trafik passerar cirka 560 stycken fordon per dygn.
Krossteknik ser idag fyra olika alternativ till in- och uttransport från verksamheten till riksväg 35. De olika alternativen ses i figur 2.8.1.
Figur 2.8.1. Alternativa in- och utfartsvägar.
Sida 11 av 21
2.9 Efterbehandling
Efterbehandling av täkten planeras ske successivt vartefter brytning sker och
efterbehandling är möjlig. Då täkten avslutas ska området städas av och alla maskiner, upplag och eventuella anordningar för verksamheten tas bort.
Då verksamheten är belägen i relativ närhet till bostadshus kommer efterbehandling ske genom att anpassa området till omgivande terräng och få det att smälta in så gott som det går i omgivande natur. Detta planeras ske genom att slänta ner eventuella brottkanter och i övrigt anpassa området mjukt till omkringliggande terräng. Därefter föreslås att området skogsplanteras.
Förslag till efterbehandling av verksamhetsområdet kommer att bifogas kommande ansökningshandlingar.
3. OMRÅDESBESKRIVNING
3.1 Planförhållanden
Den aktuella översiktsplanen för Linköpings kommun antogs av kommunfullmäktige 2010. Enligt gällande översiktsplan omfattas den planerade verksamheten inte av några kommunövergripande planer.
Verksamheten omfattas inte av någon detaljplan eller områdesbestämmelse.
3.2 Geologi
Enligt SGU:s (Sveriges geologiska undersökning) bergartskarta består berggrunden i området av granit, granodiorit, syenitoid, kvartsmonzodiorit och metamorfa ekvivalenter (ca 1,87–1,84 miljarder år).
Enligt SGU:s jordartskarta så består jordlagren i området av sandig morän och glacial lera men även en del berg i dagen.
3.3 Hydrologi och geohydrologi
Täktbotten kommer att vara belägen ovan rådande grundvattennivå. Någon avledning eller sänkning av grundvattenytan kommer således inte att ske. Det dagvatten som uppkommer inom verksamheten kommer att avrinna till anlagd sedimentationsdamm, och vidare i nordlig riktning. Någon naturlig recipient återfinns inte i denna riktning. Närmst belägna recipient utgörs av Sviestadsån, belägen på andra sidan av riksväg 35. Sviestadsån ansluter så småningom till Svinstadssjön, se figur 3.3.1. Enligt VISS har Sviestadsån tilldelats en
Sida 12 av 21
måttlig ekologisk status. Detta då förekomsten bedöms vara påverkad av övergödning, morfologiska förändringar och miljögifter. Den sammanvägda kemiska statusen är icke god på grund av förekomsten av kvicksilver och bromerade dinefyleter. Avståndet från verksamheten till vattendraget är cirka 300 m.
Närmsta brunn är enligt SGU:s brunnsarkiv belägen precis intill den planerade verksamhetens gräns och utgörs av en enskild vattentäkt med ett totaldjup på 100 m.
Avståndet till brunnen från brytområdet uppgår dock till ca 200 m.
Verksamheten är inte belägen inom någon grundvattenförekomst eller något vattenskyddsområde.
Figur 3.3.1. Närliggande vattenintressen.
3.4 Naturmiljö
Enligt Länsstyrelsens karttjänst, Östgötakartan, är den planerade verksamheten inte belägen inom något skyddat område såsom djur- och växtskyddsområde, naturreservat eller nationalpark. Verksamheten är heller inte belägen inom något riksintresse för naturmiljön.
Enligt Skogsstyrelsens kartverktyg, Skogens Pärlor, finns inga områden med naturhänsyn såsom Natura 2000-områden eller nyckelbiotoper inom planerat verksamhetsområde. Cirka
Sida 13 av 21
1,2 km nordväst om planerad verksamhet återfinns närmsta naturintresse. Området utgörs av en nyckelbiotop i form av ädellövträd med en areal på 0,1 ha. Biotopkaraktären utgörs av värdefull kryptogamflora och lägre fauna. Övriga naturintressen är belägna på ett längre avstånd från den planerade verksamheten.
Figur 3.4.1. Naturintressen i närheten till planerat verksamhetsområde.
3.5 Kulturmiljö
Enligt Skogsstyrelsens karttjänst, Skogens Pärlor, återfinns två forn- och kulturlämningar inom planerat verksamhetsområde, cirka 150-200 m öster om planerat brytområde, se figur 3.5.1. Det ena objektet består av en möjlig fornlämning och utgörs av en
lägenhetsbebyggelse i form av en torplämning bestående av en jordkällargrund. Den andra lämningen saknar antikvarisk bedömning, vilket betyder att den saknar bedömning i fält då ingen lämning efter torpet kunde iakttas vid besiktningstillfället, endast skräp och
dumpmassor. Enligt tidigare geometrisk avläsning utgörs lämningen av ett soldattorp.
Övriga lämningar är belägna utanför planerat verksamhetsområde.
Sida 14 av 21
Figur 3.5.1. Forn- och kulturlämningar i förhållande till planerat verksamhetsområde.
3.6 Bostadsbebyggelse
Närmst belägna permanenta bostadshus återfinns cirka 100 m öster om planerat verksamhetsområde och cirka 300 m öster från planerat brytområde på fastigheten Ljungsborg 1:2, se figur 3.6.1. Närmst belägna fritidshus, på fastigheten Fillinge 8:1, påträffas cirka 20 m öster om planerat verksamhetsområde, på andra sidan riksväg 35.
Fritidshuset är beläget cirka 200 m öster om planerat brytområde. På andra sidan riksväg 35 återfinns även Gummiverksta´n Bankekind AB sin verkstad.
Sida 15 av 21
Figur 3.6.1. Närmst belägna bostadsbebyggelse till planerad verksamhet.
3.7 Övriga intressen
Området där bergtäkten är belägen består av ett riksintresse enligt 3 kap. 9 § miljöbalken (Försvarsmakten). Området utgörs av ett stoppområde för höga objekt.
4. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
Vid all täktverksamhet sker en påverkan inom, men även utanför verksamhetsområdet. För att kontrollera och skapa möjlighet att begränsa miljöstörningar till följd av verksamheten kommer ett kontrollprogram att användas. Kontrollprogrammet ska innehålla villkor, mätmetoder och rutiner för exempelvis damning, buller samt dokumentation. Utöver kontrollprogrammet kommer Krossteknik att ingiva en miljörapport per den siste mars varje år på Svenska Miljörapporteringsportalens (SMP) hemsida.
4.1 Buller
Verksamheten kommer att ge upphov till buller i omgivningen i samband med avtäckning, borrning, sprängning, krossning, skutknackning, sortering, materialhantering samt
Sida 16 av 21
transporter. Bullerstörningarna har olika spridning till omgivningen beroende på bland annat vindriktning och landskapets topografi.
För att vid behov begränsa problem med buller kan ljuddämpning användas. Andra möjligheter att begränsa buller är att anlägga bullervallar eller styra verksamhetens bullrande moment till olika tidpunkter. Avbaningsmassor kommer att nyttjas till
anläggande av bullervallar inom verksamheten. Dessa kommer att anläggas i riktning mot omgivande bebyggelse som skydd mot spridning av buller. Vissa delar av den
bulleralstrande verksamheten i täkten kan även komma att ske i skydd av brottkant samt upplagsplatser.
4.2 Vibrationer och luftstötvågor
Vid sprängning uppkommer vibrationer och luftstötsvågor. Vibrationer i samband med sprängning kan uppfattas som negativt för människor som inte är förberedda på att sprängning ska utföras. Påverkan till följd av vibrationer kan ske på omkringliggande bebyggelse.
Även stötvågor kan uppfattas som negativt för omgivningen. Upplevelsen av luftstöten beror på en rad olika faktorer såsom terrängens öppenhet, sprängningsriktning och avstånd.
Innan sprängning kommer närboende att kontaktas och en ljudsignal att avges för att på så sätt uppmärksamma närboende och andra i närområdet om att sprängning kommer ske.
4.3 Utsläpp till luft
Verksamheten kommer att medföra utsläpp till luft från fordon och maskiner, samt från interna och externa transporter. När diesel förbränns ger detta upphov till utsläpp av bland annat koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och kolväten. Emissioner till luft kan bidra till miljöproblem som försurning, övergödning, marknära ozon och klimatförändringar. Överlag bidrar transporter till utsläpp av partiklar till luft, vilket kan påverka människors hälsa negativt. Påverkan på människors hälsa gällande emissioner till följd av transporter från den planerade verksamheten kan dock anses vara liten jämfört med emissioner på nationell nivå.
Utsläpp från arbetsmaskiner går inte att undvika men kan begränsas genom att använda ny teknik, modern utrustning samt miljöklassade bränslen. Genom att systematiskt eftersträva detta kommer emissioner från maskiner och fordon successivt att bli lägre i takt med teknikutvecklingen. Maskinparken vid Fillinge kommer att drivas av diesel med viss inblandning av RME. Ambitionen från bolagets sida är även att delar av verksamheten så småningom ska kunna drivas med hjälp av el. detta känns som en god möjlighet i och med täktens lokalisering.
Den planerade verksamheten kan även innebära luftpåverkan i form av damning. Damning uppkommer framför allt vid krossning, sortering, lastning samt från transporter och från
Sida 17 av 21
upplagshögar. Konsekvenser av damning är främst olägenheter för omkringboende. Damm kan även ha en negativ påverkan på känsliga växter och djur. I vilken omfattning dammet påverkar beror på väderlek, vindriktning samt vindstyrka. Omgivningen skyddas mot damm genom vegetation och topografi.
Det damm som uppstår vid borrning tas effektivt omhand av den stoftavskiljare som är inbyggd i aggregatet. Damning vid krossning förhindras genom att krossarna delvis är inbyggda men även försedda med bevattningsutrustning. För att förhindra att damm sprider sig från interna transportvägar kan dessa vid behov komma att bevattnas.
4.4 Utsläpp till mark och vatten
Ett eventuellt utsläpp av diesel på marken skulle kunna följa med dagvattnet och förorena omgivande marker.
Vid sprängningsarbeten frigörs även kväve som kan följa med vatten ut i omgivningen.
Omfattningen är beroende av typ av sprängämne, laddningsmängd samt den totala volym som ska sprängas. Läckage av näringsämnen kan bidra till en ökad alg- och
bottenfaunatillväxt i nedströms liggande vattendrag.
Damm från verksamheten kan bidra till ökade halter av suspenderat material i intilliggande sjöar och vattendrag. Suspenderat material kan försämra levnadsförhållanden för fiskar.
Höga halter under långa perioder krävs dock för att populationer av fisk ska påverkas på ett långsiktigt sätt.
För att förhindra att eventuella föroreningar lämnar täktområdet samt
återvinningsanläggningen och når närliggande vattendrag kommer dagvatten att fångas upp i anlagd sedimentationsdamm. I sedimentationsdammen tillåts materialet att sedimentera innan vattnet leds vidare till recipient.
4.5 Naturmiljö
Naturmiljön kommer att påverkas i och med att ytor kommer att tas ianspråk för brytning av berg och morän samt anläggande av yta för återvinningsverksamhet.
4.6 Landskapsbild
Eftersom bolaget planerar att etablera en helt ny verksamhet kommer den största förändringen att ske när området iordningställs. Runt planerat verksamhetsområde återfinns mycket skog vilken kommer att förhindra insyn till verksamheten.
Sida 18 av 21
5. FÖRSLAG TILL INNEHÅLL I
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN
En ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken ska innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Krossteknik har därav som avsikt att ta fram en MKB som underlag för ansökan om tillstånd för täkt av berg och morän samt
återvinningsverksamhet på fastigheten Fillinge 6:17. MKB:n är det dokument som beskriver och identifierar de direkta samt indirekta effekterna som den planerade verksamheten kan medföra.
I enlighet med vad som anges i 6 kap. 35 § miljöbalken är Krosstekniks förslag att den MKB som tas fram för den planerade verksamheten omfattar en beskrivning av planerad verksamhet med uppgifter om lokalisering, utformning, omfattning samt andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen. MKB:n ska även innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna.
Nedan redovisas vilka miljöaspekter som i nuläget har bedömts kunna påverkas av den planerade verksamheten och som kommer att belysas särskilt i kommande MKB.
- Påverkan på mark - Utsläpp till vatten
- Transporter och utsläpp till luft - Buller
- Vibrationer och luftstötvågor
- Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv - Inverkan på landskapsbilden
- Risk och säkerhet - Resursförbrukning - Klimat och energi - Avfallshantering
I MKB:n kommer gränsen för verksamhetsområdet att utgöras av den primära geografiska avgränsningen. Verksamheten innebär dock även en miljöpåverkan utanför
verksamhetsområdet vilket innebär att även denna kommer att beskrivas.
Sida 19 av 21
Krossteknik föreslår även att MKB:n ska innehålla en beskrivning av de skyddsåtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas samt hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB inte följs.
För MKB:n föreslås följande rubrikstruktur:
Icke teknisk sammanfattning 1. INLEDNING
2. SAMRÅDSPROCESSEN OCH AVGRÄNSNING AV MKB 3. VERKSAMHETEN VID FILLINGE BERGTÄKT
4. BEHOV OCH ALTERNATIV 5. OMRÅDESBESKRIVNING 6. MILJÖEFFEKTER
7. RISKER
8. HUSHÅLLNING MED RESURSER 9. MILJÖMÅL
10. MILJÖKVALITETSNORMER 11. KONTROLL AV VERKSAMHETEN 12. KOMPETENS
13. BILAGOR 14. REFERENSER
6. SAMRÅDS- OCH PRÖVNINGSPROCESS
6.1 Allmän information
Ansökningsprocessen inleds alltid med att samråd sker med myndigheter, enskilda som kan antas bli berörda och beroende på verksamhetens omfattning, ibland även med en utökad krets. Syftet med samrådet är att myndigheter, organisationer och föreningar samt närboende och särskilt berörda ska få tillfälle att ta del av information om planerad verksamhet och inkomma med synpunkter på planerad verksamhet.
Myndighetssamrådet äger rum med länsstyrelsen och kommunens miljöenhet. Vid mötet diskuteras den planerade verksamheten. Myndigheterna kommer med förslag och
synpunkter på vad sökanden bör beakta inför kommande ansökningsprocess.
Även enskilda som kan antas bli särskilt berörda tillhör samrådskretsen. Detta kan till exempel vara fastighetsägare, närboende, företag i närområdet etc.
Sida 20 av 21
De åsikter och synpunkter som inkommer under samrådsfasen protokollförs och lämnas sedan in tillsammans med övriga handlingar i en samrådsredogörelse. Utifrån vad som framkommer i samrådsredogörelsen beslutar Länsstyrelsen om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vissa verksamheter, till exempel täkter av en viss storlek, antas alltid medföra en betydande miljöpåverkan.
I de fall då planerad verksamhet antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med en utökad krets. Denna består av statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och intresseorganisationer som kan antas bli berörda.
Efter att samrådsprocessen ägt rum sammanställs en ansökningshandling med tillhörande teknisk beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning samt utredningar.
Ansökan lämnas in till prövningsmyndigheten, antingen Miljöprövningsdelegationen vid en länsstyrelse eller till en Mark- och miljödomstol. Prövningsmyndigheten avgör om ansökan är komplett eller behöver kompletteras. När ansökan och MKB sedan anses komplett kungörs ärendet i dagspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig över ansökan. Prövningsmyndigheten fattar sedan beslut i frågan om verksamheten ska få tillstånd samt vilka villkor som då ska gälla. Beslutet kungörs i ortspressen och Post- och Inrikes Tidningar. De flesta beslut kan överklagas till högre instans i enlighet med vad som framgår i prövningsmyndighetens beslut.
6.2 Samråd för planerad verksamhet
I enlighet med 6 kap. miljöbalken ska verksamhetsutövaren samråda med berörda innan tillståndsansökan lämnas in till prövningsmyndigheten. Planerad verksamhet kan i enlighet med 6 § punkt b i Miljöbedömningsförordning (2017:966) antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta då planerad verksamhet har en produktion som överstiger 25 000 ton per kalenderår. Detta innebär att Krossteknik utöver samråd med länsstyrelse, kommun och närmst berörda även ska samråda med en utökad krets.
En annons kommer även att sättas ut i Östgöta Correspondenten för att nå en ännu bredare krets.
Bolaget har för avsikt att skriftligen samråda med följande myndigheter och organisationer:
Myndigheter
• Linköpings kommun
• Länsstyrelsen i Östergötlands län
• Havs- och vattenmyndigheten
• Naturvårdsverket
• Skogsstyrelsen
• Sveriges geologiska undersökning
• Trafikverket
• Försvarsmakten
Sida 21 av 21
• Räddningstjänsten
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Organisationer
• Berört jaktlag
• Naturskyddsförening
• Ornitologisk förening
