SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

SUNDSVALLS KOMMUN

Årsredovisning

201 ⁷

Innehåll

Kommunens organisation ... 6

Kommunens ekonomi ... 8

Fem år i sammandrag ... 9

Förvaltningsberättelse ... 10

Samhällsekonomins utveckling ... 11

God ekonomisk hushållning och balanskravet ... 12

Prioriterat område – Jobb och näringsliv ... 14

Prioriterat område – En likvärdig skola ...18

Prioriterat område – Goda livsvillkor ...24

Finansiella mål ... 33

Finansiell struktur ... 38

Finansiell analys kommunen ... 42

Kommunala uppdragsföretag ... 50

Finansiell analys koncernen ... 52

Driftredovisning ... 56

Investeringsredovisning ... 58

Exploateringsredovisning ... 59

Medarbetare ... 60

Koncernens miljöarbete ... 65

Hållbarhetsrapport RIKARE ... 66

Nämnder, bolag och kommunalförbund ... 68

Kommunstyrelse ... 69

Barn- och utbildningsnämnd ... 74

Socialnämnd ... 76

Kultur- och fritidsnämnd ... 85

Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ... 87

Stadsbyggnadsnämnd ... 90

Miljönämnd ... 92

Lantmäterinämnd ... 94

Valnämnd ... 94

Överförmyndarnämnd Mitt ... 95

Kommunrevision ... 96

Personalnämnd ... 97

Stadsbacken AB ... 99

Sundsvall Logistikpark AB ... 100

Mitthem AB ... 100

Sundsvall Vatten AB ... 100

Sundsvall Energi AB ... 101

Reko Sundsvall AB ... 101

Korsta Oljelager AB ... 102

Sundsvall Elnät AB ... 102

ServaNet AB ... 102

SKIFU AB ... 103

Sundsvalls Hamn AB ... 103

Sundsvall Oljehamn AB ... 103

Näringslivsbolaget i Sundsvall AB ... 104

Midlanda Fastigheter AB ... 104

Midlanda Flygplats AB ... 104

Norra Kajen Exploatering AB ... 105

Medelpads Räddningstjänstförbund ... 106

Biogas i Mellannorrland AB ... 107

Scenkonst Västernorrland AB ... 107

Svenska Kommun Försäkrings AB ... 108

Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB ... 108

Räkenskaper ... 109

Resultaträkning ... 110

Kassaflödesanalys ... 111

Balansräkning ... 112

Noter ... 114

Revisionsberättelse ... 128

hotos.se

Sundvall – utsedd till Årets vackraste

stad 2017

Sundsvall fortsätter växa

Peder Björk (S) Kommunstyrelsens ordförande Även 2017 blev ett byggboomens år i

Sundsvall, alldeles särskilt vad gäller bostadsbyggande. Öppnandet av ett nytt äldreboende sticker ut som särskilt glädjande.

Omfattningen av bostadsbyggandet gjorde att regeringen för andra året i rad betalade ut en byggbonus. Men vi slår oss inte till ro – även de kommande åren kommer vi behöva hålla en hög takt i bostadsbyggandet för att möta framtidens behov. För Sundsvall växer, inte bara vad gäller hus utan även med människor. Vi i Sundsvall har också under året bidragit till att erbjuda människor en lugnare plats i en orolig omvärld. Det har i sin tur krävt ett mer omfattande och aktivt arbete med integration som även kommande år fortsätter vara viktigt.

Tillväxten i Sundsvall forsätter att vara stark. Det märks att vårt aktiva, långsiktiga arbete för fler etableringar bär frukt. Inte minst visade det sig när regeringen valde att lokalisera den nya myndigheten för digitalisering av offentlig sektor till Sundsvall.

Näringslivet utvecklas och sysselsättningen har haft en fortsatt positiv utveckling det senaste året. Fler i sysselsättning ger ökade skatteintäkter som i sin tur kan användas för att utveckla vår gemensamma välfärd. Det har möjliggjort mer pengar till framförallt vård och omsorg, men även fortsatt stort stöd till föreningslivet och en tydlig prioritering av att hela Sundsvall ska utvecklas med stöd av en helt ny landsbygdsstrategi.

Det är glädjande att det ekonomiska resultatet för 2017 är positivt för kommunen som helhet. Socialnämnden har tydligt brutit den negativa trenden för kommunens äldreomsorg, men har också fortsatt tuffa utmaningar. Där, liksom för Barn- och utbildningsnämnden, krävs ett fortsatt aktivt arbete för att komma i

ekonomisk balans. Även de kommande åren fortsätter vi lägga fokus på bättre

ekonomiska resultat. Det är nödvändigt för att kunna fortsätta erbjuda en välfärd av hög kvalitet och goda arbetsvillkor för alla kommunens anställda. Men det handlar också om att ekonomiskt klara av de investeringar som Sundsvalls kommun behöver genomföra.

Medarbetare som levererar kommunens välfärd i olika former till oss Sundsvallsbor varje dag, året om är avgörande för att Sundsvalls kommuns positiva utveckling ska fortsätta. Organisationens kompetenta och engagerade personal är dess största tillgång.

Därför jobbar personalnämnden vidare för att utveckla personalpolitiken och fortsätta erbjuda goda arbetsvillkor. Vi ökar takten i arbetet med att minska sjukfrånvaron där vi nu ser ett tydligt trendbrott med minskad sjukfrånvaro. Precis som annat arbete med personalfrågor är ett långsiktigt arbete.

Vi i den politiska kommunledningen har en viktig utgångspunkt i utformningen:

vi söker det som förenar snarare än det som skiljer. Jag hoppas att det även ska prägla kommunens arbete som helhet.

Genom gemensamma ansträngningar över organisations- och verksamhetsgränser kan vi göra det ännu bättre de kommande åren.

Ett stort tack till alla er som även under 2017 bidragit till att Sundsvall kommun levererar välfärd och bidrar till tillväxt och utveckling.

Kommunstyrelse

Koncernstaben Drakfastigheter Servicecenter

Barn- och utbildningsnämnd

Barn och utbildning

Kultur- och fritidsnämnd

Kultur & fritid

Stadsbyggnadsnämnd

Stadsbyggnadskontoret

Lantmäterinämnd

Lantmäterikontoret Valnämnd

Personalnämnd

Koncernstaben

Socialnämnd

Socialtjänsten

Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration

Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration

Miljönämnd

Miljökontoret

Överförmyndarnämnd mitt

Överförmyndarkontoret

Kommunens organisation

Kommunfullmäktige

Nämnder och förvaltningar

Kommunrevision

Scenkonst Västernorrland AB (40%)

Svenska Kommun Försäkrings AB (26,9%)

Medelpads

Räddningstjänstförbund (77,1%)

Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB * * ^(50%) Kommungaranti Reinsurance S.a

Biogas Mellannorrland AB * * * (50%)

Ostkustbanan 2015 AB * * * (10%)

Stadsbacken AB

Moderbolag * Sundsvall Energi AB

Sundsvall Elnät AB ServaNet AB (65,9%) Korsta Oljelager AB (75%)

Mitthem AB Sundsvall Vatten AB MittSverige Vatten AB (76%)

Reko Sundsvall AB MittSverige Vatten AB (4%)

Skifu AB * * Näringslivsbolaget i

Sundsvall AB Sundsvall Oljehamn AB Sundsvall Logistikpark AB

Sundsvalls Hamn AB ^(85%) Midlanda Fastigheter AB ^(84%

Midlanda Flygplats AB

Norra Kajen Exploatering AB

- Norra Kajen Kvarter 11 AB Norra Kajen Holding AB

- Norra Kajen Kvarter 3 AB Norra Kajen Utveckling AB

- Norra Kajen Kvarter 8 AB

* Sundsvalls kommun äger Stadsbacken AB till 100 procent.

Stadsbacken äger och förvaltar aktier i de bolag som kommunen använder till sina verksamheter

* * Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB

Bolag och kommunalförbund

Kommunens organisation

Kommunens ekonomi

Ekonomiskt resultat 2013-2017

Kommunen har de senaste fem åren haft ett positivt resultat.

Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans exempelvis för att har större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser.

Varifrån kommer pengarna?

Kommunen omsätter cirka 6,8 miljarder kronor 2017.

Av dessa är 5,7 miljarder kronor skatteinäkter och statsbidrag.

Resterande intäkter är främst avgifter, bidrag och hyror.

39%

9%

6%

6%

40%

Avgifter Bidrag Hyror

Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag

Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete

3% 9%

3%

4%

71%

10%

Vad används pengarna till?

Av de 6,7 miljarderna går cirka 2,7 miljarder kronor till skola och förskola, cirka 2,6 miljarder kronor till äldreomsorg och socialt stöd.

Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik går 0,6 miljarder kronor, 0,4 miljarder kronor går till fritid och kultur medan insatser för arbete och tillväxt, till exempel arbetsmarknads- åtgärder kostar 0,4 miljarder kronor.

mnkr

-20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

2013 2014 2015 2016 2017

Årets resultat Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster

2017 2016 2015 2014 2013

Folkmängd 31/12 98 810 98 325 97 633 97 338 96 978

Total skattesats, % 33,88 33,88 33,28 33,28 33,28

- varav kommunal skattesats, % 22,59 22,59 22,59 22,59 22,29

Intäkter, kostnader och resultat

Årets resultat/ skatteintäkter och generella stats-

bidrag, %***, resultat 2,6 2,4 0,6 0,6 2,3

Verksamhetens intäkter, mnkr 1 281,4 1 231,7 1 137,8 1 032,4 985,4

Verksamhetens kostnader, mnkr -6 532,5 -6 328,8 -6 128,7 -5 778,3 -5 557,2

Avskrivningar, mnkr -275,9 -264,7 -263,8 -255,8 -215,9

Nettokostnad, mnkr* -5 527,0 -5 361,8 -5 214,6 -5 001,7 -4 787,7

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, %* 97,2 98,0 100,7 99,6 99,3

Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 5 683,9 5 468,1 5 215,5 5 022,2 4 819,5

Finansnetto, mnkr 10,1 24,6 32,3 9,0 -4,0

Resultat efter finansnetto, mnkr* 167,0 130,8 -6,9 29,5 43,1

Tillgångar, skulder och eget kapital

Egenfinansiering av investeringar, %, resultat 67 70 49 29 98

Tillgångar, mnkr 12 162,0 11 560,5 11 111,2 9 978,0 9 274,7

Tillgångar per invånare, kr 123 068 117 661 113 806 102 509 95 637

Skulder, avsättningar, mnkr 9 233,2 8 779,0 8 460,4 7 299,4 6 674,4

Skulder, avsättningar per invånare, kr 93 443 89 351 86 656 74 990 68 823

Eget kapital, mnkr 2 928,9 2 781,5 2 650,7 2 617,5 2 600,3

Eget kapital per invånare, kr 29 642 28 310 27 150 26 891 26 813

Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 514,2 2 548,9 2 634,6 2 730,8 2 868,5

Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mnkr 210,1 216,8 216,2 201,8 200,0 Betalningsförmåga och stabilitet

Soliditet, % 24,1 24,1 23,9 26,2 28,0

Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 5,8 4,4 2,5 1,3 -0,1

Balanslikviditet, % 150 174 172 148 132

Investeringar

Nettoinvesteringar, mnkr 632,9 564,1 612,2 909,7 323,6

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 228 213 230 374 150

Medarbetare

Antal tillsvidareanställda 7 322 7 346 7 294,0 6 889 6 862

Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 863,8 2 759,9 2 682,1 2 531,7 2 404,3 Koncernen

Nettokostnad, mnkr* -5 315,3 -5 113,5 -4 945,5 -4 845,2 -4 531,3

Resultat efter finansnetto, mnkr* 262,8 258,6 114,5 39,5 107,3

Soliditet, % 22,7 22,2 22,0 23,3 24,6

Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 7,1 5,5 3,4 1,6 0,0

Nettoinvesteringar, mnkr 1 320,9 1 170,6 1 379,7 959,1 942,3

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 240 238 270 194 211

Balanslikviditet, % 132 149 167 134 126

Fem år i sammandrag

Nyckeltal för 2014-2013 har räknats om på grund av ny redovisningsprincip för kommungaranti. Budgetföljsamhet har inte omräknats.

*exklusive jämförelsestörande poster. ** exklusive avgiftsdel, individuell del.

*** inklusive jämförelsestörande poster.

Förvaltningsberättelse

Klass 6B från Nivrensaskolan provkör den nyrenoverade Tarzan- stigen på Södra berget. Tarzanstigen har nu en tydlig pedagogisk

inriktning med skyltar om natur, historia och kultur i samband med ^h

erese Ny

Samhällsekonomins utveckling

Den globala konjunkturen stärktes under 2017 där alla större ekonomier visade på en stark tillväxt. Under andra halvan av 2017 har de långa räntorna stigit något, framförallt i USA. I eurozonen ökade BNP kraftigt och arbetslösheten sjönk till den lägsta nivån på närmare 10 år. Även USA hade en låg arbetslöshet under 2017. Såväl den Amerikanska ekonomin och andra större ekonomierna visade måttliga löneökningar, vilket reser frågetecken om inflationsmålet kring 2 procent kan nås i närtid.

Global ekonomi

Den osäkerhet som fanns inför 2017 efter Trumps presidentskap, Brexit och alla par- lamentsval i Europa har inte medfört några negativa konsekvenser på den ekonomiska tillväxten under 2017. Hög tillväxt ha lett till starka sysselsättningssiffror dock med måttliga löneökningar. Vidare finns ett fortsatt starkt förtroende för ekonomins utveckling bland både hushåll och företag. Den amerikanska centralbanken höjde styrräntan under senare delen av 2017 vilket lett till något ökade långa markandsräntor dock inte i den omfattning som prognostiserades när höjningen genomfördes.

Den europeiska centralbanken behöll styrräntan oförändrad på 0 procent.

De senaste årens negativa effekter av fi- nanskrisen kan betraktas som borta under 2017 då alla större ekonomier visade på en tillväxt över trendkurvan. Ett orosmoment för den ekonomiska utvecklingen 2018 är de frihandels- begränsningar som införts av USA och dess konsekvenser för internationellt samarbete och global handel

Sveriges ekonomi

Den svenska ekonomin har fortsatt att utvecklas starkt under 2017. Bedömningen är att BNP steg med i genomsnitt 2,7 procent under fjolåret. Det främsta skälet till detta är främst ökade investe- ringar och då framförallt bostadsinvesteringar.

Svensk export och industriproduktion gynnades av en starkare omvärldskonjunktur. Detta med- förde att den öppna arbetslösheten sjönk till 6,5 procent i slutet av året jämfört med 6,9 procent 2016. Lönerna ökade i begränsad omfattning trots en utbredd arbetskraftsbrist Inflationen steg under året och nådde Riksbankens infla- tionsmål på 2 procent.

De stora bostadsinvesteringarna har lett till ett ökat utbud och att bostadspriserna började sjunka i slutet av året i hela landet, vilket är en osäkerhetfaktor för den ekonomiska utveck- lingen för svensk ekonomi under inledningen av 2018. Trots oron på bostadsmarkanden fick det dock inga effekter på hushållens konsumtion eller annan ekonomisk aktivitet.

De svenska räntorna har långsamt börja röra sig uppåt. Tidigare bedömningar när det gäller höjningar av styrräntan av Riksbanken har under hela tiden flyttas fram vid reviderade prognoser. Situationen inför 2018 är en sam- lad bedömning att justeringar av styrräntan kommer allt närmare då både Riksbanken och marknaden är eniga i sina bedömningar.

Kommunens ekonomi och utmaningar Skattetillväxten för 2017 var i nivå med de bedömningar som gjordes inför budgetarbetet för Sundsvalls kommun. För 2018 och framåt ser dock utvecklingen inte lika positiv ut. Det är fortsatt tillväxt av skatteintäkterna med ökningstal på över 3 procent men det är en minskning i förhållande till perioden 2015-2017.

Det är framförallt ökningstakten i sysselsätt- ning som bedöms avta. Utmaningarna med stort underskott i socialförvaltningen och ett något mindre inom barn- och utbildningsförvaltning- en kvarstår och utmanas ytterligare de närmaste åren genom demografins utveckling båda bland äldre och barn i skolåldern. De senaste årens höga investeringstakt kommer att fortsätta un- der de kommande åren då behoven kommer att öka på grund av demografiutvecklingen. För att hantera en situation med ökade skulder krävs det goda ekonomiska resultat och åtgärder för att förbättra resurseffektivitet.

För 2018 kommer Sundsvalls kommun att ha en oförändrad skattesats.

God ekonomisk hushållning och balanskravet

Verksamhetsmålen

Kommunfullmäktige har beslutat om sju stycken verksamhetsmål inom tre prioriterade områden.

Bedömningen är att tre av dessa mål har uppnåtts för 2017. Flera av målen är dock satta på längre sikt och att de ska uppnås inom planperioden till och med 2020. Prognosen i dagsläget är inte någon större skillnad utan bedömningen är att till 2020 så kommer endast tre mål att uppnås.

De verksamhetsmål som bedöms vara uppnådda 2017 är:

y Prioriterat område: En likvärdig skola

»Andelen elever som inom ett år efter avslutad gymnasie- eller vuxenutbildning går vidare till jobb eller utbildning ska öka.

y Prioriterat område: Goda livsvillkor

»I Sundsvall erbjuder kommunorganisationen en äldreomsorg av hög kvalitet.

»Andelen unga som befinner sig i socialt utan- förskap och missbruk ska minska.

Medan följande verksamhetsmål inte bedöms vara uppnådda 2017:

y Prioriterat område: Jobb och näringsliv

»Sysselsättningen ska öka bland sunds- vallsborna och företagen ska bli fler och växa både i staden och på landsbygden.

y Prioriterat område: En likvärdig skola

»Alla Sundsvalls elever ska vara behöriga till något nationellt program på gymnasiet när de slutar grundskolan.

»Alla Sundsvalls elever ska inom fyra år fullfölja gymnasiet med gymnasieexamen eller yrkesexamen.

y Prioriterat område: Goda livsvillkor

»I hela Sundsvall ska delaktigheten i samhället öka och fler sundsvallsbor ska ha en aktiv fritid.

Foto: Therese Ny

Under året så började Sundsvalls kommun att erbjuda sina medarbetare förmånscyklar.

Balanskravsutredning

Mnkr 2017 2016 2015

Årets resultat enligt resultaträkningen 147,4 130,8 33,3

Reducering av samtliga realisationsvinster -10,2 -10,7 -8,8

Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - - -

Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - - -

Orealiserade förluster i värdepapper - - -

Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper - - -

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 137,2 120,0 24,5

Reservering av medel till resultatutjämningsreserv - - -

Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - -

Balanskravsresultat 137,2 120,1 24,5

Den låga måluppfyllnaden för verksamhets- målen är naturligtvis inte helt godkänt. Det finns en arbete kvar att göra för kommun- organisationen för att kunna uppnå dessa mål.

Särskilt inom det prioriterade området ”En likvärdig skola” där två av målen inte uppnås.

De finansiella målen

Av de sju finansiella mål som kommunfull- mäktige har beslutat om uppnås tre mål helt för 2017. Målet för resultatnivån höjdes för 2017 till 3 procent av skatteintäkter och gene- rella statsbidrag men nådde upp till 2,6 procent vilket dock är en förbättring jämfört med 2016.

I resultatet ingår en jämförelsestörande post på 19,6 miljoner kronor. Räknas denna bort missas målet endast med knapp marginal.

Soliditeten uppgår till 5,8 procent per sista december. Målet för soliditeten är uppsatt till 9 procent år 2020 och därför är bedömningen att målet inte uppnås 2017 men att det bör uppnås till år 2020.

De två sista målen som inte nås gäller bud- getföljsamheten för drift och investeringar. Här är målen ganska högt satta (högst 0,5 procent avvikelse för driften och 0,0 procent negativ avvikelse för investeringarna) och dessa mål har inte gått att uppnå 2017. För driften finns också stora differenser mellan nämnderna där några nämnder visar stora överskott och socialnämn- den redovisar stort underskott vilket visar på att budgetföljsamheten inte är tillräckligt bra.

Sammanfattningsvis blir bedömningen att kommunen inte uppnår god ekonomisk hushåll- ning för 2017 enligt de kriterier som kommun- fullmäktige fastställt. Verksamhetsresultaten behöver bli bättre för att skapa en större mål- uppfyllnad i verksamheten även om förbätt- ringar har gjorts jämfört med tidigare år. De finansiella målens måluppfyllnad är också för låg för att kommunen ska anses ha god ekono- misk hushållning. Sammantaget är inte detta ett godkänt resultat för måluppfyllelse för kommu- nens verksamhet och ekonomiska stabilitet.

Positivt balanskravsresultat

Kommunallagens krav att kommunens ekonomi i balans, det så kallade balanskravet, innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om balans- kravsresultatet för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast tre följande åren. Kommun- fullmäktige ska då anta en åtgärdsplan för hur regleringen av resultatet ska ske.

Kommunen klarar balanskravet även för 2017.

För att kommunen även fortsättningsvis ska ha en god ekonomi de närmaste åren, krävs dock en fortsatt effektivisering av verksamhe- terna. Resultatnivåerna måste hålla sig på en högre nivå så att risken för att kommunen inte klarar balanskravet minskar.

Prioriterat område – Jobb och näringsliv

Mål

Sysselsättningen ska öka bland sundsvallsborna och företagen ska bli fler och växa både i staden och på landsbygden.

Måluppfyllelse 2017 Trend

Prognos måluppfyllelse 2018 Trend

Antal nyregistrerade företag/1000 invånare

Prognos måluppfyllelse 2020 Trend

Arbetslöshet

Utfall 2017

Samtliga nämnder har beslutat om mål inom det prioriterade området. Flertalet av målens indikatorer har inte uppnått beslutade målnivåer. Det är främst nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (NAVI) som har mål som direkt kopplar till kommunfull- mäktiges mål att sysselsättningen ska öka bland sundsvallsborna. Sysselsättning i andel förvärvsarbetande ökar men inte antalet nyregistrerade företag, och arbetslösheten är fortfarande högre än riket.

Att skapa förutsättningar för att företagen ska bli fler och växa ryms delvis inom kommun- styrelsens verksamhetsområde där man arbetar med stärkt integration, aktiv bostadsför- sörjning, infrastruktur, strategisk kompetensförsörjning samt för att skapa förutsättningar för tillgängligare kollektivtrafik. Även kommunens näringslivsbolag främjar tillväxten av fler företag.

Sysselsättning och tillväxt

Sysselsättningen i andel förvärvsarbetande i ål- dern 20-64 år har ökat de senaste åren och enligt den senaste mätningen 2016 är utfallet är högre än riket. Sysselsättningen i Sundsvalls kommun uppgick till 81,2 procent enligt senaste mätning- en för andel förvärvsarbetande invånare i åldern 20-64 år. Det är en ökning med 1 procentenhet sedan 2015. Mellan 2013-2016 har sysselsättning- en ökat från 78,9 procent till 81,2 procent, (2,3 procentenheter). Utfallet för riket var 78,6 procent 2016 vilket innebär att kommunen redan då hade en sysselsättning högre än riket.

Andelen nyregistrerade företag i kommunen i förhållande till antal invånare 31/12 har inte ökat i lika stor omfattning. Utfallet har varit lägre än riket se senare åren. Senaste statistiken för antalet nyregistrerade företag per tusen invånare 31/12 visar ett utfall på 6 nyregistrerade företag.

Det är en minskning från 2015 med 0,3 och lägre än utfallet för riket 6,9. Arbetslösheten i Sunds- valls kommun för invånare i åldern 20-64 år uppgår till 6,5 procent 2017. Utfallet är högre än riket, (6,1 %), men skillnaden mellan utfallet för Sundsvalls kommun och riket har varit mins- kande de senaste åren.

Deltagare i arbetsmarknadsåtgärder NAVI har fem mål inom det prioriterade om- rådet. Målet om ökad andel deltagare i arbets- marknadsåtgärd som också studerar, har inte uppnåtts, men bedömningen är att målet kommer att nås till 2018-2020. Inte heller målet för ökad andel deltagare i arbetsmarknadssåtgärder som går vidare till arbete och studier har uppnåtts.

Målet bedöms inte heller att nås till 2018-2020.

Målgruppen har förändrats på några år, där majoriteten består av utriksfödda och personer

med någon form av ohälsa. Ofta med låg ut- bildningsnivå. Steget ut till arbetslivet är långt, då arbetsgivare oftast har krav på hög formell utbildningsnivå.

Studerande vid vuxentutbildningen Målet om ökad andel studerande inom Vuxen- utbildning som uppnår godkända betyg har inte uppnåtts 2017 och bedömningen är att målet inte heller kan uppnås till 2018-2020. Målen om ökad andel godkända betyg uppnås inom yrkesutbild- ning och grundläggande komvux, men inte inom gymnasial ”allmänna ämnen” på komvux. NAVI mäter också andelen avbrott inom Vuxenutbild- ningen som förväntas minska samt förbättrad genomströmning inom SFI (Svenska för invand- rare). Inget av dessa mål är uppnådda 2017 och bedömningen är att de inte kommer att uppnås 2018-2020.

Studie- och yrkesvägledning

Barn- och utbildningsnämndens mål är att studie- och yrkesvägledningen är integrerad i undervis- ningen så att eleverna utvecklar kompetens för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. En plan finns nu för studie- och yrkes- vägledning som omfattar hela skolsystemet från förskolan till gymnasieskolan. Önskad målnivå för nöjdheten vad gäller studie- och yrkesvägled- ning i årskurs 9 och årskurs 3 gymnasiet, uppnås inte 2017.

Kultur och fritidsnämnden har beslutat om fem mål. Nämnden gör bedömningen att må- len har uppnåtts. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat om tre mål inom området. För mål 1

”Vi kommunicerar vår planering för Sundsvalls utveckling, dels för att Sundsvall ska kunna bli en attraktiv kommun i toppklass med mer än 100 000 invånare, dels för att ökat bostadsbyg- gande” är bedömningen att målet i sin helhet uppnås först 2018-2020, övriga mål uppnås 2017.

Önskat resultat 2020:

Sysselsättningen i Sundsvall är lika med eller högre än rikssnittet i landet. En positiv trend av fler och växande företag både i stad och landsbygd.

Diagram. Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12 %, trend 1997-2016.

Källa. SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

Diagrammet ovan visar trenden för sysselsätt- ningen i Sundsvalls kommun i jämförelse med riket. Under förutsättning att trenden för syssel-

sättningen håller 2017-2020, kommer det önskade resultatet om sysselsättning i nivå med riket att uppnås till år 2020.

Diagram. Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal 1000 invånare 31/12 1995- 2016. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte.

Källa: Bolagsverket och SCB.

Tittar man på trenden för antalet nyregistrerade företag i kommunen per antal invånare, så har utfallet för Sundsvalls kommun legat på en lägre nivå än riket de senaste 15 åren. Det krävs en ökning med 0,9 för att komma i nivå med utfallet för riket 2016.

Av NAVI:s mål inom det prioriterade området är det endast målet om ökad andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärd som också studerar, som bedöms att uppnås till 2018-2020, för resterande fyra mål är bedömningen att måluppfyllelse inte uppnås 2018-2020.

Diagram. Arbetslöshet 18-64 år i kommunen, andel (%) av befolkning. Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år.

Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

Arbetslöshetens trend för Sundsvalls kommun har varit sjunkande de senaste åren. Utfallet för Sundsvall är dock fortfarande högre än riket.

Indikatorer område – Jobb och näringsliv

Önskad målnivå 2017-2020

Utfall

2017 Utfall

2016 Utfall

2015 Uppnått målnivå 2017 Andel nöjda med studie-

och yrkesvägledning.

Åk 9 och åk 3 gymnasiet.

40 % 2017 32 % (Åk 9 pojkar) 24 % (Åk 9 flickor)

36 % (Gy pojkar) 25 % (Gy flickor)

- - Nej

Arbetslöshet 18-24 år

8 % 2018- 2020

12,2 % 13,1 % 16,2 % Nej

Andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som gått till arbete Totalt

Kvinnor Män

Andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som gått till studier Totalt

Kvinnor Män

+ 5 % 2017

+ 5 % 2017

20 % 16 % 23 %

8 % 7 % 9 %

26 % 23 % 27 %

7 % 8 % 6 %

26 % 28 %

8 % 9 %

Nej

Nej

Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärder Totalt

Kvinnor Män

- 864

377 487

822 340 482

-

Andel godkända KomVux

Grundläggande Totalt

Kvinnor Män

Allmänna kurser Gymnasiet Totalt Kvinnor Män Yrkeskurser Gymnasiet Totalt Kvinnor Män

60 % 2017

60 % 2017

85 % 2017

76 % 79 % 73 %

49 % 52 % 46 %

86 % 81 % 90 %

65 % 67 % 62 %

57 % 58 % 56 %

83 % 84 % 83 %

Ja

Nej

Ja

Andel avbrott KomVux Grundläggande Totalt

Kvinnor Män

Allmänna kurser Gymnasiet Totalt Kvinnor Män Yrkeskurser Gymnasiet Totalt Kvinnor

20 % 2017

20 % 2017

10 % 2017

13 % 12 % 15 %

34 % 34 % 35 %

9 % 13 %

23 % 21 % 25 %

28 % 29 % 28 %

13 % 12 %

Ja

Nej

Ja

Prioriterat område – En likvärdig skola

Mål 1.

Måluppfyllelse 2017 Trend 2016-2017

Prognos måluppfyllelse 2018

Prognos måluppfyllelse 2020

Utfall 2017

Kommunfullmäktiges mål om att alla Sundsvalls elever ska vara behöriga till något nationellt program på gymnasiet när de slutar grundskolan har inte uppnåtts. Kommunfullmäktiges mål är också ett av målen för barn-och utbildningsnämnden. Våren 2017 uppgick andelen elever i Sundsvalls kommunala skolor som nått gymnasiebehörighet till 74,9 procent. Det innebär en marginell ökning jämfört med 2016, då 73 procent av niorna var behöriga till ett nationellt program. Samtidigt har färre årskurs-6 elever nått alla mål i år, jämfört med för tre år sedan (årets nior), de nationella provresultaten, framför allt i matematik, har försämrats.

Det finns exempel på stora avvikelser mellan nationellt provbetyg och ämnesbetyg.

Önskat resultat 2018:

En tydlig trend ska kunna ses vad gäller utvecklingen för gymnasiebehörighet.

Diagram: Utveckling av avgångselevers gymnasiebehörighet i jämförelse med rikssnittet, % Avser elever i den kommunala skolan.

Källa Siris. Skolverket 90,00%

85,00%

80,00%

75,00%

70,00%

65,00%

2013 2014 2015 2016 2017

Sundsvall Rikssnitt

Foto: Therese Ny

Agnes Degermo och Evelina Sundberg bygger superhjältar med hjälp av en 3D-skrivare till förmån för Musikhjälpen.

Utvecklingen för rikssnitt och Sundsvalls utveckling av avgångselevers gymnasiebehörig- het sammanfaller med undantag att Sundsvalls utveckling ligger mer än 7 procentenheter lägre.

Dock bryts den trenden 2017 då sundsvalls-

elevernas gymnasiebehörighet ökar medan riks- snittet för de kommunala skolorna fortsätter att minska. Det blir dock en utmaning att nå kom- munfullmäktiges mål om en halvering av elever som inte har behörighet till 2020.

2016 uppgick andelen som inte hade gymnasie- behörighet till 27 procent av eleverna i årskurs nio. Om kommunfullmäktiges önskade resultat ska kunna uppnås till 2020, innebär det att an- delen elever som inte har gymnasiebehörighet bör minska till 13,5 procent av eleverna till 2020.

Detta innebär en trend motsvarande en minsk- ning med 3,4 procentenheter per år 2017-2020.

Om förändringstakten om 1,9 procentenheter håller i sig, är det knappast troligt att det önskade resultatet kan uppnås till år 2020.

Önskat resultat 2020:

Andelen som inte har gymnasiebehörighet ska halveras jämfört med 2016.

Mål 2.

Alla Sundsvalls elever ska inom fyra år fullfölja gymnasiet med gymnasieexamen eller yrkesexamen.

Måluppfyllelse 2017 Trend från och med 2012*

Prognos måluppfyllelse 2018 * Trend from 2012 avser

elever vid Sundsvalls gymnasium som inledde studier 2012.

Prognos måluppfyllelse 2020

Utfall 2017

Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om målet ”Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg inom 4 år” i enlighet med kommunfullmäktiges mål. Av de gymnasieelever i Sundsvalls kommunala gymnasium som inledde sina studier 2013 hade 64 procent tagit examen efter fyra år (rikssnitt 71 procent ¹). Denna andel har de senaste åren varit relativt konstant. Målet om att alla Sundsvalls elever inom fyra år ska fullfölja gymnasiet med gymnasieexamen är därmed inte uppnått.

1 Avser vårterminen 2017

Önskat resultat 2018:

Andelen ungdomar med gymnasieexamen eller yrkesexamen efter 4 år ska ha ökat till 80 %.

Sundsvall Rikssnitt

2011 2012 2013 90%

80%

70%

60%

50%

40%

Startår för gymnasiestudier

Diagram. Andelen ungdomar med gymnasieexamen eller yrkesexamen efter 4 år i jämförelse med rikssnittet, %. Avser elever i den kommunala skolan.

mostphotos.se

Diagrammet visar den senaste mätningen av utfallet för gymnasieelever i sundsvalls gymna- sium i jämförelse med riksgenomsnittet. Utfallet för de gymnasieelever i Sundsvalls kommunala gymnasium som inledde sina studier 2013 och

hade tagit examen efter fyra år är 64 procent.

Utfallet för rikssnittet är 71 procent. För att nå kommunfullmäktiges önskade resultat till 2018, skulle utfallet behöva öka med 16 procentenheter, vilket inte är troligt.

Riksgenomsnittet för de gymnasieelever som inledde sina studier 2013 och hade tagit examen efter fyra år är 2017, 71 procent. Sundsvalls kommuns utfall är i dag 7 procentenheter lägre

än riksgenomsnittet. Det innebär att det krävs en stor förbättring för att det önskade resultatet ska kunna uppnås till 2020.

Önskat resultat 2020:

Andelen Sundsvallselever med gymnasieexamen eller yrkesexamen inom fyra år ska vara över riksgenomsnittet.

Mål 3.

Andelen elever som inom ett år efter avslutad gymnasie- eller vuxenutbildning går vidare till jobb eller utbildning ska öka.

Måluppfyllelse 2017 * Trend

Prognos måluppfyllelse 2018 * * måluppfyllelse 2017 avser ungdomars verksamhet efter avslutade gymnasiestudier.

Ej vuxenutbildning.

Prognos måluppfyllelse 2020 *

Önskat resultat 2018:

En tydlig trend kan utläsas.

Önskat resultat 2020:

Andelen före detta elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 1 år efter fullföljd gymnasie- eller vuxenutbildning motsvarar minst riksgenomsnittet.

Utfall 2017

Målet är uppnått.

Ungdomars verksamhet efter avslutade gymnasiestudier Senast utfallet av mätning av ungdomars verk-

samhet efter avslutade gymnasiestudier av de som erhållit examen visar att andelen elever som inom ett år efter avslutad gymnasieutbildning är etablerade på arbetsmarknaden är dryga 28 procent för Sundsvall, 1,7 procentenheter högre än riket (26,5%). Önskat resultat är att andelen

elever som är etablerade på arbetsmarknaden är minst lika med riksgenomsnittet till 2020. När det gäller utfallet för elever som avslutat sina gymna- siestudier ligger utfallet för Sundsvall över riket enligt senaste mätning. Därmed är den del som avser elever från gymnasieutbildning uppnådd redan nu.

Ungdomars verksamhet ett år efter avslutade gymnasiestudier av de som erhållit examen.

Alla program Antal ungdomar

Etablerade på

arbetsmarknaden % Studerande %

Riket 53 666 26,5 37,8

Västernorrlands län 369 26,6 33,6

Sundsvall 394 28,2 31,2

Tabell. Ungdomars verksamhet ett år efter avslutade gymnasiestudier av de som erhållit examen, %.

Avser avgångsår vårterminen 2014. Ungdomar som har examen från den kommunala skolan.

Källa: Siris, Skolverket.

Ungdomars verksamhet efter avslutad vuxenutbildning Det finns ingen statistik på kommunnivå för

elever som inom ett år efter avslutad vuxen- utbildning går vidare till jobb eller utbildning.

Skolverket gör uppföljning för vuxenutbildning och Svenska för invandrare, SFI, årsvis på riks- nivå, men även delvis på regional nivå. Vuxen- utbildningen arbetar för att skapa en rutin för en egen årsuppföljning.

Nämnden för vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration, NAVI har beslutat om två mål som kopplar till kommunfullmäktiges mål tre inom det prioriterade området.

Målet om fler utbildningsplatser i samarbete

med Sundsvalls gymnasium bedöms inte uppnått 2017, men målet kommer att uppnås till 2018- 2020. Utfallet för indikatorn är 70 elever och på samma nivå som 2016. Målet ”Sent anlända elever ska ha en individuell studieplan som inklu- derar studier vid gymnasieskolan och vuxenut- bildningen”, har uppnåtts 2017.

NAVI har även mätt andel deltagare i arbets- marknadsåtgärder som går vidare till arbete eller studier. Utfallet för 2017 är 20 procent för delta- gare som går vidare till arbete (26 % 2016) och 8 procent för deltagare som går vidare till studier (7 % 2016).

Indikatorer område – En likvärdig skola

Önskad målnivå 2017-2020

Utfall

2017 Utfall

2016 Utfall

2015 Uppnått målnivå 2017 Uppföljning av nyanlända

elever enligt skollagens definition.

1. Skolresultatet i åk 3, 6, 9.

2. Betyg från gymnasiet.

Högre - - - -

Gymnasiebehörighet efter grundskolan.

79 % -50 % till 2020

jmf med 2016

75 % 73 % 74 %

Andelen elever som nått målen i alla ämnen grundskola

Nej

Andel ungdomar med gymnasieexamen eller yrkesexamen efter 4 år.

(Elever som inledde studier 2013). Kommunala skolan.

80 % till 2018 Över riksgenomsnitt

till 2020

64 % (71 % riket)

57 % 58 % Nej

Antalet familjehems- placerade barn/elever mellan 6-13 år som deltar i projekt Skolfam.

20 barn/

ungdomar 2017

22 barn/

ungdomar

18 barn/

ungdomar

- Ja

Antalet barn/ungdomar som deltar i projekt

"Sommarlovspaketet". *

120 barn/

ungdomar 2017

186 barn/

ungdomar

- - Ja

Antal anmälda elever till friluftsdagar i Sidsjön.

Behålla/öka 5 290 elever

5 290 elever

- Ja

Antal klassbesök till KomUt. Öka 146

klassbesök

129 klassbesök

141 klassbesök

Ja

Antal elever vid Sundsvalls gymnasium (från arbetsmarknadsåtgärd).

- 70 72 Målnivå ej

beslutad

Prioriterat område – Goda livsvillkor

Mål 1.

I Sundsvall erbjuder kommunorganisationen en äldreomsorg av hög kvalitet.

Måluppfyllelse 2017 Trend

Prognos måluppfyllelse 2018

Prognos måluppfyllelse 2020

Önskat resultat 2018:

En positiv trend kan utläsas vad gäller brukarnöjdhet och relevanta kvalitetsindikatorer.

Utfall 2017

Målet är uppnått.

Äldreomsorgens kvalitetsindikatorer uppnår målnivå

De indikatorer som mäter en äldreomsorg av kvalitet uppnår samtliga minst målnivån för 2017.

Andelen som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet uppgår till 90 pro- cent i den senaste brukarundersökningen, vilket är i samma goda nivå som fjolåret. Önskad nivå på sikt 2018-2020 är 95 procent. Andelen som är mycket nöjda eller ganska nöjd med särskilt boende som helhet är 74 procent och i nivå med fjolåret. Önskad nivå på sikt är 83 procent. An- delen som är mycket trygga/ganska trygga på sitt äldreboende är 85 procent och uppnår målnivån.

Önskad nivå på sikt är 90 procent.

Social gemenskap

Utifrån kommunens mål med RIKARE ska Sundsvall erbjuda en attraktiv livsmiljö och det förutsätter tillgänglighet och mångfald i det utbud som finns. För att nå kommunens mål med RIKARE och målet sundsvallsborna ges ökade möjligheter att delta i en social gemenskap och få stimulans i sin vardag genom olika aktivite- ter har socialnämnden, i samverkan med kultur och fritidsnämnden, under året utvecklat hälso- främjande och sociala aktiviteter riktade främst gentemot äldre i ordinärt boende. Socialnämnden har även påbörjat en utredning för att utveckla träffpunkter för att öka den sociala aktiviteten och minska ensamhet.

Nöjdhet i hemtjänsten

I diagramet ovan visas trenden den senaste åren för brukarundersökning hemtjänst. Andelen personer som varit nöjda eller mycket nöjda med hemtjänsten 2017 uppgår till 90 procent 2017, vilket är 1 procentenhet högre än medelvärdet för alla kommuner men 2 procentenheter lägre än riket. Utfallet har varit relativt stabilt för Sundsvalls kommun de senaste fem åren. Håller trenden i sig är det sannorlikt att måluppfyllelse uppnås även 2018.

Nöjdhet särskilt boende

Tittar man på motsvarande brukarundersökning för andelen nöjda eller mycket nöjda med särskilt boende som helhet är utfallet 76 procent för 2017, en ökning med två procentenheter sedan 2016 (74 %). Utfallet ligger 6 procentenheter under riket (82 %) och har så gjort de senaste åren. Om

utfallet för riksgenomsnittet är detsamma 2020, så skulle utfallet behöva förbättras med 2 pro- centenheter per år för att utfallet för indikatorn ska motsvara riksgenomsnittet.

Upplevd trygghet

Utfallet för andelen som är mycket trygga el- ler ganska trygga att bo hemma med hjälp av hemtjänst är 87 procent 2017, en förbättring med 1 procentenhet sedan 2016 (86 %) och 1 procent- enhet över riket (86 %). Motsvarande utfall för äldreboende, det vill säga andel som är mycket trygga eller ganska trygga på sitt äldreboende uppgår till 85 procent 2017 oförändrat sedan 2016. Utfallet är tre procentenheter lägre än riks- genomsnittet (88 % 2017).

Indikatorerna för hemtjänst vad gäller nöjdhet och trygghet har stabilt utfall de senaste åren.

Under förutsättning att trenden håller i sig, klarar kommunen det önskade resultatet även på sikt till år 2020.

Utfallet för indikatorerna nöjdhet särskilt boende ligger i dag 6 procentenheter under riks-

genomsnittet, vilket kan anses något lågt för att komma i nivå med riket till år 2020. Utfallet för trygghet ligger 3 procentenheter lägre än riksge- nomsnittet idag och har varit oförändrat sedan 2016. För att uppnå önskat resultat som helhet till år 2020 krävs således större positiv förändrings- takt för några indikatorer.

Önskat resultat 2020:

Brukarnöjdhet och relevanta kvalitetsindikatorer visar att Sundsvalls kommun ligger på minst riksgenomsnittet.

Diagram. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, %, Sundsvall i jämförelse med riket och alla kommuner.

Källa. Kolada. se, brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg.

Nöjdhet

Mål 2.

I hela Sundsvall ska delaktigheten i samhället öka och fler sundsvallsbor ska ha en aktiv fritid..

Måluppfyllelse 2017 Trend

äldre som besväras av ensamhet Prognos måluppfyllelse 2018

Ej bedömt

Trend

besöksstatistik kultur och fritid Prognos måluppfyllelse 2020

Ej bedömt

Utfall 2017

Målet är inte uppnått.

Delaktighet i samhället

Socialnämnden har två indikatorer som har mätvärden 2017 för ”delaktighet i samhället”.

Andelen brukare som besväras av ensamhet inom hemtjänst och särskilt boende ligger över önskad målnivå vilket är negativt. Bedömningen är att målet kan nås 2018-2020.

Goda servicenivåer

Det är flera indikatorer som bidrar till att kom- munfullmäktiges övergripande mål ska kunna uppnås. Kultur- och fritidsnämnden har indikato- rer som mäter servicenivåer enligt Landsbygds- programmet för bibliotek, fritidsgårdar, bad- och idrottsanläggningar och andelen trygghetsgrup-

per i alla kommundelar. Bra serviceutbud och trygga områden att vistas i är förutsättningar för att delaktigheten i samhället ska öka hos våra medborgare och att fler sundsvallsbor ska ha en aktiv fritid. Önskad målnivå har varit att behålla servicenivåerna och utfallet är detsamma. För barn- och utbildningsnämndens indikator ”Alla elever känner sig trygg i skolan” är utfallet 8,4 av 10, under målnivån som är satt till 10, det vill säga 100 procent. Även nämnden för arbetsmark- nad, vuxenutbildning och integration har mål inom området goda livsvillkor med uppnådda målnivåer. Inom miljönämndens verksamhets- område finns nu också ett förslag till kemikalie- plan.

I dagsläget finns ingen analys över nämndernas indikatorer uppdelad per kommundel, vilket gör det svårt att göra en prognos för utfallet till 2018.

Utifrån de indikatorer som är beslutade för 2017 inom socialnämndens verksamhetsområde för delaktighet i samhället och äldre med hemtjänst

som besväras av ensamhet, visar en sjunkande trend de senaste åren, vilket är positivt. Kul- tur- och fritid mäter antal aktiviteter och antal medlemmar redovisade för aktivitetsbidraget, dock ej per kommundel, där ligger utfallet lägre än fjolåret.

Önskat resultat 2018:

De kommundelar med lägst aktivitet och delaktighet ska visa en positiv trend gällande aktiviteter och delaktighet.

Önskat resultat 2020:

En positiv trend ska kunna utläsas i hela kommunen gällande aktiviteter och delaktighet.

Trenden för indikatorn andel äldre som besväras av ensamhet är sjuknande sett på fem års sikt.

Dock har utfallet ökat med en procentenhet sedan fjolåret. Sedan 2015 är utfallet lägre än riket.

Andelen äldre som bor i särskilt boende som besväras av ensamhet är tyvärr högre, 70 procent i nivå sedan 2015.

Hög besöksstatistik

Utfallet för kultur- och fritids indikator för antal aktiviteter och antal medlemmar redovisade för aktivitetsbidraget har målnivån uppnåtts de senaste åren. Kultur- och fritid mäter också besöksstatistik för till exempel bibliotek, bad, antal passager vid Sidsjön, Södra Berget och Norra Berget. Besöksfrekvensen är relativt höga och håller i de flesta fall målnivån. Om önskat resultat kan uppnås till 2020 är i dagsläget svår- bedömt.

Diagram. Andel äldre med hemtjänst som besväras av ensamhet, i jämförelse med alla kommuner vägt medel och riket, %.

Källa: Kolada.se

mostphotos.se

Mål 3.

Andelen unga som befinner sig i socialt utanförskap och missbruk ska minska.

Måluppfyllelse 2017 Trend

trygghet unga

Prognos måluppfyllelse 2018 Trend

barn i familj med ekonomisk bistånd Prognos måluppfyllelse 2020

Utfall 2017

Målet är uppnått.

Antal barn i familjer med ekonomiskt bistånd minskar

Socialnämndens mål är att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda för- hållanden. Utfallet för samtliga indikatorer upp- når sina målnivåer 2017. Antal barn under 18 som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd uppgår till 677 barn 2017 vilket är lägre än fjolåret (715 barn.). Andel barn (0-12 år) som inte åter- aktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats uppgår till 70 procent, också lägre än fjol- året (72 %). Motsvarande indikator för ungdomar 13-20 år är 62 procent (65 % 2016).

Övriga mål som skapar förutsättningar Kommunstyrelsen och övriga nämnder har inte direkt bäring på kommunfullmäktiges mål, men skapar förutsättningar för att kommunfullmäk- tiges mål ska kunna uppnås. Kommunstyrelsen

bedömer att målet om strategiskt arbete med social hållbarhet kommer att nås. Alla aktiviteter är påbörjade och följer tidplanen.

Barn- och utbildningsnämnden arbetar med åtgärder som ska stärka värdegrundsarbetet och bidra till att minska elevers frånvaro. Alla barn och elever i Sundsvalls kommun upplever dock ännu inte att de är helt trygga. Barn- och utbild- ningsnämnden mäter andel elever som känner sig trygga i skolan (avser elever i den kommunala skolan). Utfallet för 2017 uppgår till 8,4 av ett index på totalt 10. I fjolåret var utfallet 8,5.

Hösten 2017 uppgick frånvaron för elever i års- kurs 7-9 i den kommunala grundskolan till 10,1 procent. Andel elever med mer än 10 procents frånvaro uppgick till 34,2 procent (31,4 procent 2016). En motsvarande minskning av elevers frånvaro till 2018 är en utmaning, men ingen omöjlighet.

Utfallet för upplevd trygghet för elever i årskurs 5 i Sundsvalls kommunala skolor har legat under medelvärde för alla kommuner under åren 2011-2014. 2015 bröts trenden och utfallet var 99 procent vid mätningen 2016. För elever i årskurs 8 var motsvarande utfall 95 procent 2016.

Håller trenden i sig är förutsättningarna goda för

att kommunfullmäktiges mål om högre upplevd trygghet ska uppnås även 2018.

Andelen elever med mer än 10 procents från- varo är 2,8 procentenheter högre 2017, (34,2 pro- cent) än 2016 (31,4 procent). En motsvarande minskning av elevers frånvaro till 2018 är en utmaning, men ingen omöjlighet.

Önskat resultat 2018:

En högre upplevd trygghet bland barn och unga. Andelen barn och unga med hög frånvaro i skolan samt andelen unga med missbruksproblem ska ha minskat i jämförelse med 2016.

Diagram. Andel elever som känner sig trygg i skolan, åk 5 (den kommunala skolan).

Källa: Kolada.se

mostphotos.se

När det gäller elevers upplevda trygghet har Sundsvalls kommunala skolor ett högre utfall än medel för alla kommuner redan nu. Håller trenden i sig kommer önskat resultat för barn och ungas trygghet sannerligen även att uppnås 2020.

Önskat resultat 2020:

Andelen med hög frånvaro i skolan och andelen unga med missbruksproblem ska högst motsvara riksgenomsnittet. En fortsatt positiv trend i upplevd trygghet ska kunna utläsas bland barn och unga.

Diagramet visar andelen ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av utredning eller insats.

Utfallet för Sundsvalls kommun har varit långt under medel för alla kommuner de senaste tre

åren. Önskat resultat om att unga med miss- bruksproblem ska högst motsvara riksgenomsnit- tet uppnås redan nu. Håller trenden i sig så är det sannorlikt att resultatet även uppnås åren fram till år 2020.

Diagram. Andel ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser, %.

Källa: Kolada.se

Indikatorer område – Goda livsvillkor

Önskad

nivå 2017 Utfall

2017 Utfall

2016 Utfall

2015 Uppnått målnivå I Sundsvall erbjuder kommunorganisationen en äldreomsorg av hög kvalitet.

Andel som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet.

90 % 90 % 90 % 93 % Ja

Andel som är mycket eller ganska nöjda med särskilt boende som helhet.

74 % 74 % 74 % 81 % Ja

Andel som är mycket trygga/ganska trygga att bo hemma med hjälp av hemstjänst.

86 % 87 % 86 % 89 % Ja

Andel som är mycket trygga/ganska trygga på sitt äldreboende.

85 % 85 % 85 % - Ja

Genomsnittlig nöjdhet, Skönsmo-modellen.

4,4 4,4 4,3 - Ja

Antal personal i egen regi som en hemtjänsttagare möter per månad, medelvärde.

Personalkontinuitet.

11 11,9 11,0 - Ja

Foto: Therese Ny

Sundsvalls stadsbibliotek i form av Mobibibblan som under året utsetts till årets mobila bibliotek.