SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

SUNDSVALLS KOMMUN

Årsredovisning

2015

Innehåll

Kommunens organisation ... 6

Kommunens ekonomi ... 8

Fem år i sammandrag ... 9

Förvaltningsberättelse ... 10

Samhällsekonomins utveckling ... 11

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ... 12

Finansiella mål ... 28

Finansiell struktur ... 32

Finansiell analys kommunen ... 36

Finansiell analys koncernen ... 45

Driftredovisning ... 48

Investeringsredovisning ... 50

Exploateringsredovisning ... 51

Medarbetare ... 52

Koncernens miljöarbete ... 57

Hållbarhetsrapport RIKARE ... 58

Nämnder, bolag och kommunalförbund ... 64

Kommunstyrelse ... 65

Barn- och utbildningsnämnd ... 68

Socialnämnd ... 72

Kultur- och fritidsnämnd ... 77

Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ... 80

Stadsbyggnadsnämnd ... 82

Miljönämnd ... 85

Överförmyndarnämnd Mitt ... 87

Valnämnd ... 87

Kommunrevision ... 88

Lantmäterinämnd ... 88

Stadsbacken AB ... 90

Sundsvall Logistikpark AB ... 91

Mitthem AB ... 91

Sundsvall Vatten AB ... 91

Sundsvall Energi AB ... 92

Reko Sundsvall AB ... 92

Korsta Oljelager AB ... 93

Sundsvall Elnät AB ... 93

ServaNet AB ... 93

SKIFU AB ... 94

Sundsvalls Hamn AB ... 94

Sundsvall Oljehamn AB ... 94

Näringslivsbolaget i Sundsvall AB ... 95

Midlanda Fastigheter AB ... 95

Midlanda Flygplats AB ... 95

Norra Kajen Exploatering AB ... 96

Medelpads Räddningstjänstförbund ... 97

Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB ... 97

Svenska Kommun Försäkrings AB ... 98

Scenkonst Västernorrland AB ... 98

Räkenskaper ... 99

Resultaträkning ... 100

Kassaflödesanalys ... 101

Balansräkning ... 102

Noter ... 104

Revisionsberättelse ... 119

: Sundsvalls kommun

Låt oss söka det som förenar

Den ökande oron i omvärlden har det senaste året på ett väldigt påtagligt sätt även påverkat Sundsvall och kommunorganisationen. Vi har på väldigt kort tid tagit emot ett stort antal nya människor i Sundsvall. Det har krävt särskilda insatser och där har vi i kommun- organisationen visat vår styrka; vi har klarat av att se möjligheterna samtidigt som vi tagit oss an utmaningarna. Den mer akuta fasen övergår nu i ett nytt normalläge som kräver ett mer omfattande och aktivt arbete med integration de kommande åren.

För en lyckad integration är en viktig del god tillgång till bostäder. Därför är det positivt att 2015 blev det år då byggandet av bostäder var det högsta på årtionden. För att möta framtidens ökande behov av boende så kommer vi behöva ytterligare öka takten i bostadsbyggandet. Mitthem har här en fortsatt viktig roll, men även andra delar av kommunorganisationen behöver hjälpa till.

Det ekonomiska resultatet för 2015 är visserligen positivt för kommunen som helhet, men avviker kraftigt från budget.

Socialnämnden har fortsatt tuffa utmaningar och det krävs ett fortsatt aktivt arbete med kostnadsminskningar för att komma i ekonomisk balans. Samtidigt visade barn- och utbildningsnämnden att det går att vända negativa resultat genom hårt och målinriktat arbete.

Det gäller nu att vi kraftsamlar de kommande åren så att kommunen visar bättre

ekonomiska resultat. Det är nödvändigt för att kunna fortsätta erbjuda en välfärd av hög kvalité, goda arbetsvillkor för alla kommunens anställda och för att ekonomiskt klara av de investeringar som Sundsvalls

kommun fortsatt står inför.

Detta är dock inte möjligt utan alla de medarbetare som levererar kommunens välfärd i olika former till oss Sundsvallsbor varje dag, året om. Organisationens

kompetenta och engagerade personal är dess största tillgång. Därför är goda arbetsvillkor en prioriterad fråga i Sundsvalls kommun. Det visar vi genom bland annat rätt till heltid och goda möjligheter till friskvård. Men det räcker inte. Vi har under året satsat pengar och påbörjat arbetet med att minska sjukfrånvaron.

Det och annat arbete med personalfrågor är ett långsiktigt arbete. Det har en hög prioritet som visas bland annat genom skapandet av en personalnämnd.

I utformningen av vår gemensamma politik i Sundsvall har vi i den politiska kommunledningen haft en viktig utgångspunkt; vi söker det som förenar snarare än det som skiljer. Jag hoppas att det även ska prägla kommunens arbete som helhet. Genom gemensamma ansträngningar över organisations- och verksamhetsgränser kan vi göra det ännu bättre de kommande åren.

Ett stort tack till alla er som även under 2015 bidragit till att Sundsvall kommun levererar välfärd och bidrar till utveckling.

Peder Björk (S) Kommunstyrelsens ordförande

SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Kommunalförbundet kollektivtrafik- myndigheten i Västernorrlands län

• Kollektivtrafik

• Färdtjänst

KOMMUNALA ENTREPRENADER (över 5 mnkr)

Barn och utbildningsnämndens verksamhetsområde

Byberg & Nordin Busstrafik AB

• Skolskjuts

Kollektivtrafikmyndigheten

• Skolskjuts

Personalkooperativet Trädet

• Förskola

Personalkooperativet Blå Draken

• Förskola

Optimus Personalkooperativet

• Förskola Socialnämndens verksamhetsområde HSB Omsorg/hemtjänst AB

• Hemtjänst

Drakstaden Omsorg AB

• Hemtjänst Familjehem i Norr

• Vård av barn och unga Klippangården

• Missbruksvård Hudiksvalls ungdomshem

• Vård av barn och unga Västernorrland Logistik AB

• Matdistribution hemtjänst Humlans HVB AB

• Vård av barn och unga Mellannorrlands hospice AB

• Vård vid livets slutskede Hemtjänst Ditt Liv

• Hemtjänst

MJK Trading/hemtjänst

• Hemtjänst

Övriga kommunala entreprenader inom verksamheterna

• Skolskjuts

• Hemtjänst

• Förskola

• Matdistribution till ordinärt boende

• Pedagogisk omsorg

• Vuxenutbildning

• Fritidsverksamhet

• Kalkning av sjöar

• Boende, omsorgen ( LSS )

• Liftkortsförsäljning

• Korttidsboende, barn och unga

• Missbruksvård

• Fritidsgårdsverksamhet

Kommunens organisation

NÄMNDER & FÖRvALTNINGAR BOLAG & KOMMUNALFÖRBUND

* Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration

** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration

*** Sundsvalls kommuns Industri- fastighetsutveckling AB

**** Ingår inte i den sammanställda redovisningen

STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB (69,5%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) MITTHEM AB

SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB ***

NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB

SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) MIDLANDA FASTIGHETER AB (84%) Midlanda Flygplats AB

NORRA KAJEN EXPLOATERING AB Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB - Norra Kajen Kvarter 3 AB - Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB - Norra Kajen Kvarter 5 AB - Norra Kajen Kvarter 6 AB - Norra Kajen Kvarter 7 AB

SCENKONST

VÄSTERNORRLAND AB (40%)

SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%)

MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (76,9%)

LILLHÄLLOM FASTIGHETS- FÖRVALTNING AB ****

KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB (50%) ****

Kommungaranti Reinsurance S.A VALNÄMND

LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret

STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret NAVI *

FAVI **

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid

SOCIALNÄMND Socialtjänsten BARN- OCH

UTBILDNINGSNÄMND Barn och utbildning KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben Service och teknik Servicecenter

ÖVERFÖRMYNDARNÄMND MITT Överförmyndarkontoret

KOMMUNFULLMÄKTIGE

KOMMUNREVISION

KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG

ffan Eliasson

Kommunens ekonomi

Ekonomiskt resultat Kommunen har de senaste fem åren haft ett positivt resultat.

Det är viktigt att kommunen har ett potitivt resultat och därmed en ekonomi i balans exempelvis för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser.

-20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

2011 2012 2013 2014 2015

Mnkr

Årets resultat Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster

mnkr varifrån kommer pengarna?

Kommunens omsättning var cirka 6,4 miljarder kronor 2015.

Av dessa är 5,2 miljarder kronor skatteinäkter och statsbidrag.

Resterande intäkter är främst avgifter, bidrag och hyror.

39%

9%

6% 6%

40%

Avgifter Bidrag Hyror

Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag

Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete

4% 8%

3%

3%

72%

10%

vad används pengarna till?

Av de 6,4 miljarderna går cirka 2,4 miljarder kronor till skola och förskola, cirka 2,3 miljarder kronor till äldreomsorg och socialt stöd.

Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik går 0,6 miljarder kronor, 0,4 miljarder kronor går till

fritid och kultur medan insatser för arbete och tillväxt, till exempel arbetsmarknadsåtgärder kostar 0,3 miljarder kronor.

2015 2014 2013 2012 2011

Folkmängd 31/12 97 633 97 338 96 978 96 687 96 113

Total skattesats, % 33,28 33,28 33,28 33,28 33,28

- varav kommunal skattesats, % 22,59 22,59 22,29 22,29 22,29

Finansiella mål

Årets resultat/ skatteintäkter och generella stats-

bidrag, %***, resultat 0,6 0,6 2,3 2,5 3,1

Egenfinansiering av investeringar, %, resultat 49 29 98 100 140

Egna kapitalets ökning, %, kapacitet 1,3 1,1 4,5 4,9 6,4

Betalningsberedskap, %, risk 134 93 94 107 113

Prognossäkerhet högst 1 % avvikelse, %, kontroll 0,0 1,1 1,0 0,2 0,5

Budgetföljsamhet högst 1 % avvikelse, %, kontroll 2,6 1,0 0,3 0,0 0,3

Intäkter, kostnader och resultat

Verksamhetens intäkter, mnkr 1 137,8 1 032,4 985,4 960,7 972,6

Verksamhetens kostnader, mnkr -6 128,7 -5 778,3 -5 557,2 -5 320,4 -5 176,8

Avskrivningar, mnkr -263,8 -255,8 -215,9 -221,2 -208,3

Nettokostnad, mnkr* -5 214,6 -5 001,7 -4 787,7 -4 580,9 -4 412,5

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, %* 100,7 99,6 99,3 98,2 96,8

Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 5 215,5 5 022,2 4 819,5 4 664,0 4 557,9

Finansnetto, mnkr 32,3 9,0 -4,0 -3,8 7,4

Resultat efter finansnetto, mnkr* -6,9 29,5 43,1 79,3 152,8

Tillgångar, skulder och eget kapital

Tillgångar, mnkr 11 111,2 9 978,0 9 274,7 9 027,2 9 020,9

Tillgångar per invånare, kr 113 806 102 509 95 637 93 365 93 857

Skulder, avsättningar, mnkr 8 460,4 7 299,4 6 674,4 6 527,6 6 631,0

Skulder, avsättningar per invånare, kr 86 656 74 990 68 823 67 513 68 992

Eget kapital, mnkr 2 650,7 2 617,5 2 600,3 2 499,6 2 389,8

Eget kapital per invånare, kr 27 150 26 891 26 813 25 852 24 864

Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 634,6 2 730,8 2 868,5 2 695,6 2 632,6

Betalningsförmåga och stabilitet

Soliditet, % 23,9 26,2 28,0 27,7 26,5

Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 2,5 1,3 -0,1 0,1 -1,8

Balanslikviditet, % 172 148 132 148 156

Investeringar

Nettoinvesteringar, mnkr 612,2 909,7 323,6 218,5 243,5

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 232 374 150 99 117

Medarbetare

Antal tillsvidareanställda 7 294,0 6 889 6 862 6 758 6 977

Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 682,1 2 531,7 2 404,3 2 328,5 2 283,2 Koncernen

Nettokostnad, mnkr* -4 945,5 -4 845,2 -4 531,3 -4 297,1 -4 162,1

Resultat efter finansnetto, mnkr* 114,5 39,5 107,3 167,0 194,6

Soliditet, % 22,0 23,3 24,4 24,2 22,7

Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 3,4 1,6 -0,2 0,1 -1,8

Nettoinvesteringar, mnkr 1 379,7 959,1 942,3 680,4 737,4

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 270 194 211 152 170

Balanslikviditet, % 167 134 126 137 142

Fem år i sammandrag

Förvaltningsberättelse

: Sundsvalls kommun

Samhällsekonomins utveckling

Den kommunala sektorn står inför stora förändringar vilket kommer att ställa den kommunala sektorns ekonomi inför stora utmaningar. Svensk ekonomi har utvecklats positivt under 2015 och bedöms under de kommande åren att utvecklas positivt bland annat med draghjälp av en ökad migration. Det finns dock en tilltagande osäkerhet med ett ökat antal oroshärdar i ett globalt perspektiv.

Global ekonomi

Den globala tillväxten har avtagit något under 2015, vilket till största delen tillskrivs en avmattning av tillväxten i Kina samt fallande råvarupriser. Detta kombinerat med ökat antal oroshärdar och effekterna i form av ökade flyktingströmmar ger i det korta perspektivet en trevande global ekonomisk tillväxt med en stor osäkerhet. Återhämtningen inom euroområdet blir allt mer tydlig även om det inte är något riktigt lyft i tillväxten. Inflationen har i ett globalt perspektiv börjat krypa uppåt vilket skulle innebära att styrräntorna succesivt men långsamt kommer att höjas.

Variationerna i konjunkturutvecklingen inom de nordiska länderna är stora. Den norska ekonomin växer långsammare på grund av inbromsningen i oljeindustrin, dansk ekonomi en måttlig tillväxt samt den finska ekonomin börjar långsamt komma ur en recession. Den svenska konjunkturen utvecklas bra med en stark exportutveckling kombinerat med ökande investeringar.

Kommunernas ekonomi

Ett ökat kommunalt kostnadstryck gör att kommunernas samlade resultat bedöms försämras till 7 miljarder kronor för 2015, vilket motsvarar knappt en procent av skatter och generella statsbidrag.

I kombination med att landstingens samlade resultat bedöms uppgå till minus 1 miljard kronor leder detta till ett underliggande behov av effektiviseringar alternativt skattehöjningar. Den viktigaste orsaken till det ökade kostnadstrycket är ökat antal äldre och barn vilket leder till ökade kostnader inom vård och omsorg samt skolan. Dessutom är den stora migrationen under 2015 en faktor som kortsiktigt leder till ökade kommunala kostnader, men som på sikt ger möjlighet till att finansiera välfärden. Etableringen på arbetsmarknaden och den höga arbetslösheten bland nyanlända är en stor utmaning under de kommande åren såväl ur ett socialt som ekonomiskt perspektiv. Vidare leder befolkningsutveckligen till stora investeringsbehov i bland annat äldreboenden och skolor vilket kommer medföra ett ökat kostnadstryck.

Sveriges ekonomi växer dock ganska starkt med en bedömd tillväxt på drygt 3 procent, vilket gör att sysselsättningen ökar och därmed även skatteintäkterna. Vidare är det låga ränteläget en faktor som påverkar den kommunala ekonomin positivt under 2016.

Kommunens framtidsutsikter

Sundsvalls kommun har, utöver kommunsektorns generella utmaningar, ett behov av att få en ekonomi i balans. De senaste årens tilltagande underskott inom socialförvaltingen är en stor utmaning som under de kommande åren kommer att ställa krav på omfattande förändrings- och utvecklingsarbete.

Kommunens behov att investera i förvaltningsfastigheter kommer långsiktigt att utveckla

förutsättningarna att bedriva en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Infrastrukturinvesteringar kommer att leda till en ökad attraktivitet och är en nödvändighet för att möta det ökade behovet av bostäder. Stora delar av dessa investeringar kommer dock att lånefinansieras. Flyktingmottagandet kommer i det korta perspektivet innebära ökade kostnader för kommunen. Sammantaget kommer detta att medföra ökade krav på en god ekonomisk hushållning i den befintliga verksamheten samt att planerade investeringar genomförs kostnadseffektivt.

Skatteintäkterna är förhållandevis förutsägbara med en långsamt växande befolkning i yrkes- verksam ålder. Ett viktigt prioriteringsområde blir integrationen på arbetsmarkanden för att på så sätt öka den totala skattebasen. För 2016 kommer Sundsvalls kommun att ha en oförändrad skattesats.

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

Styrmodell

Grundläggande är att utveckla en ledningsprocess på alla resultatnivåer som möjliggör en god ekonomisk hushållning. Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och utvärdering samt internkontroll samverkar i ledningen/styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet. God ekonomisk hushållning skapas genom en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten utan skattehöjning.

Kommunens mål och resursplanen ligger till grund för det strategiska och konkreta arbetet. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen.

Sundsvalls kommun använder en processorienterad styrmodell. Inom ramen för styrmodellen finns huvud- och stödprocesser med olika övergripande syften. Dessa syftar till att säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocessernas övergripande syften har sitt ursprung i medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, meningsfull fritid och aktivt socialt liv, samt näringsliv och arbete. För att dessa huvudprocesser ska nå bästa möjliga resultat finns behov av interna stödresurser i form av stöd till ledning och stöd till verksamhet.

Att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål samt koppla samman detta med resursfördelningen till nämnderna är viktiga utgångspunkter i styrmodellen.

I mål och resursplan 2015-2016 med plan för 2017-2018 så har kommunfullmäktige dessutom lagt till tre prioriterade områden där fullmäktige vill se en särskild kraftsamling:

• Jobb och arbetsliv

• En likvärdig skola för alla

• Sociala framtidsinvesteringar

Dessa prioriterade områdena har i årsredovisningen lagts under respektive process.

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten närmare ange och definiera mål respektive riktlinjer för ekonomin samt för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Finansiella mål behövs för att markera att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet –

”spelplanen” utifrån kommunens egna förutsättningar.

Verksamhetsmål behövs för att ange hur mycket av de olika verksamheterna som ryms på spelplanen (d v s kopplingen till ekonomin) samt för att klargöra uppdraget gentemot medborgarna.

God ekonomisk hushållning förutsätter inte bara att den löpande verksamheten under året kan finansieras med intäkter. För att inte behöva göra besparingar i verksamheten enskilda år, då intäkterna (skatteintäkter och statsbidrag) plötsligt viker eller då oförutsedda kostnadsökningar uppstår, krävs att kommunen har en buffert i sin ekonomi. För Sundsvalls kommun innebär god ekonomisk hushållning dessutom att verksamheten bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar (ändamålsenlighet) och dessutom bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt.

För att nå en god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den

processorienterande mål och resursplan som fastställts av kommunfullmäktige och att kommunen har förmåga att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året.

Måluppfyllelse

För varje huvudprocess finns ett av kommunfullmäktige beslutat mål. På de närmast följande sidorna redovisas en bedömning av måluppfyllelse för respektive process; näringsliv och arbete, utbildning, samhällsbyggnad, fritid och kultur, vård och omsorg samt lednings- och verksamhetsstöd. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelsen för kommunens finansiella mål som är viktiga i bedömningen av god ekonomisk hushållning.

Status för måluppfyllelse



 



Målet är uppnått Målet är delvis uppnåt

Målet är inte uppnått Målet kan inte bedömas

Foto: Bo Mellerstedt

Näringsliv och arbete

För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler och växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företag och organisationer efterfrågar. Kommunens verk- samhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer, till exempel när det gäller att hjälpa företag att utvecklar eller etablera sig i Sundsvall, inflytt- ningsservice, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts

Nämnden för vuxenutbildning arbetsmarknad och integration har antagit sju mål.

1. Ökad andel av individer med försörjningsstöd som deltar i arbetsmarknadsåtgärder 2. Ökad andel deltagare i

arbetsmarknadsåtgärder som också studerar 3. Ökad andel deltagare i

arbetsmarknadsåtgärder som går vidare till arbete eller studier

4. Fler åtgärder som riktar sig till arbetslösa utlandsfödda

5. Ökad andel inom Komvux som uppnår ett godkänt betyg

6. Förbättrad genomströmning inom sfi, svenska för invadrare

Här är det endast målet om fler åtgärder som riktar sig till arbetslösa utlandsfödda som kommer att uppnås. Av övriga mål är det ett som inte kan bedömas tre som inte uppnås och två som uppnås. Kommunens satsning på arbetsmarknadsåtgärder gör att fler personer får tillgång till dessa. Ett arbete pågår tillsammans med socialtjänsten för att kunna mäta hur stor andel av personer med försörjningsstöd som deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Målet att öka andelen

deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som går vidare till arbete eller studier blir svårare att nå, när åtgärderna omfattar grupper som står längre från arbetsmarknaden.

Kommunstyrelsen har antagit tre mål Kommunstyrelsen ska följa att en positiv utvecklingen av ungdomsarbetslösheten sker.

Andelen arbetslösa i åldern 18-24 år i oktober 20015 är lägre för både kvinnor och män jämfört med samma månad 2014, liksom jämfört med juli 2015. Likaså är skillnaden mellan Sundsvall och riket mindre 2015 än 2014. Målet kan uppfyllas på sikt, men måluppfyllelsen kan inte bedömas med säkerhet.

Kommunstyrelsen ska i dialog med utbild- ningssamordnare sträva efter att utbildningar i ökad utsträckning motsvarar arbetslivets behov.

Det övergripande målet är av långsiktig karaktär och kommer inte att uppnås under 2015. Delmål för 2015 har varit att ta fram en strategi för kompe- tensförsörjning för politiskt beslut under 2016.

Företagare i kommunen uppfattar att kommu- nen ger dem bra förutsättningar. Undersökningen Insikt, som är en servicemätning av kommunens myndighetsutövning visar på en liten för-bättring jämfört med förra mätningen som genomfördes 2013. Målet har delvis uppnåtts 2015.



Prioriterat område Arbetslösheten i Sundsvall har bitit sig fast på en hög nivå. Det är en utveckling som innebär att många inte har möjlighet till en egen försörjning. Vi ska göra allt vi kan för att få fler i jobb och arbeta förebyggande för att minska arbetslöshet i framtiden. Vi behöver skapa förutsättningar för det lokala näringslivet att växa samt rusta människor för att kunna ta dagens och framtidens jobb.

Mål

Indikatorer

Mål 2015 2015 2014 2013

Andel deltagare i arbetsmarknads- åtgärder som gått till arbete Kvinnor

Män

Andel som gått till studier Kvinnor

Män

+ 5 %

+ 5 %

26 % 28 %

8 % 9 %

27 % 32 %

13 % 11 %

Mätvärden för indikatorn saknas

Ungdomsarbetslöshet, andel arbetslösa 18-24 procent

Minskande Oktober 2015 Kvinnor: 11,6 % Män: 20,3 %

Helår 2014 Kvinnor: 14,8 % Män: 22,1 %

Mätvärden för indikatorn saknas MKI insikt sammanfattande tal Index 73 Index 72 Inget resultat Index 71 Andel förvärvsarbetande i

kommunen 20-64 år

Högre än riks- genomsnittet Riket 2014 Kvinnor: 76,0 % Män: 78,5 % Totalt: 77,3 %

Sundsvall 2014

Kvinnor: 78,5 % Män: 80,3 % Totalt: 79,5 % Antal barn under 18 år som ingår i

familjer med ekonomiskt bistånd

750 Oktober 2015

733

November 2014 779

November 2013 831

Barn- och utbildningsnämnden har målet att studie- och yrkesvägledning är integrerad så att eleverna utvecklar kompetenser för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval.

Att alla elever ska ha tillgång till praktikplatser och att alla elever når målen i alla ämnen. Av indikatorn framgår att 73 % av eleverna har nått målen i alla ämnen.

Socialnämnden har som mål att personer med funktionsnedsättning som har daglig sysselsätt- ning, lever ett så självständigt och oberoende liv som möjligt, och deltar aktivt i samhällslivet.

Förhållandet under 2015 inom stöd och omsorg,

har medfört att prioriteringar av arbetsuppgifter har varit nödvändiga. Mätningar har därför inte kunnat genomföras och målet kan inte bedömas för året.

Personer som uppbär försörjningsstöd ska få stöd för att så snart som möjligt komma i egen försörjning. Socialnämnden ska i aktivt samarbete med andra, minska behovet av försörjningsstöd i kommunen. Antalet hushåll med försörjningsstöd har sjunkit. Mätetalet ligger näst intill önskad nivå för året.

bild ?

Foto: Fredrik Wall

Utbildning

Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveck- ling från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande sam- verkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter, organisationer med flera.

Mål

Prioriterat område - En likvärdig skola för alla

Skolresultaten i Sundsvall är på en låg nivå. Det är dags att ge våra barn nyckeln till den framtid som de är värda. Skolan ska stimulera varje barns särskilda förmågor och barnen ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Alla barn ska känna trygghet i skolan och vi behöver göra mer för att öka både elevernas fysiska och psykiska hälsa. En ytterligare utmaning är rekrytering av tillräckligt många lärare.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts

Det är främst barn- och utbildningsnämndens verksamhet som knyter an till det prioriterade området ”en likvärdig skola för alla”. Men även andra nämnder har verksamheter som bidrar till att målet om en likvärdig skola för alla kan uppnås. Exempelvis har NAVI som mål att aktivt verka för att finna flexibla och individuella lös- ningar för personer som hoppar av, eller riskerar att hoppa av gymnasieskolan samt utveckla arbetet mellan vuxenutbildningen och gymnasie- skolan. Kultur- och fritidsnämnden har som mål att öka samarbetet mellan skolan och förenings- livet i syfte att en mer varierad undervisning ska kunna erbjudas och stadsbyggnadsnämndens verksamheter planerar och upprustar barnens skolvägar.

I strävan efter att bli Sveriges bästa skola till 2021 har barn- och utbildningsnämnden sex stycken mål;

1. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga.

2. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor har en lärmiljö som stimulerar till utveckling och lärande.

3 a) Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande.

b) Alla elever i grundskolan når målen i alla ämnen.

c) Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter 4 år.

4. Alla barn och elever utvecklar sin fulla potential och förmåga.

5. Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan/skolan.

6. Alla lärare är legitimerade i de skolformer och ämnen samt kurser som de verkar i.

Målen mäts årligen genom exempelvis jämförelse enligt SKL öppna jämförelse bästa skolkommun, trygghetsenkäter som genomförs i grundskolan och gymnasieskola, föräldraundersökning i förskolan, medarbetarnas självskattning och betygsresultat i grundskolan och gymnasiet.

Merparten av barn- och utbildningsnämndens indikatorer som har mätts visar mätvärden över 85 %, vilket får anses som bra. De senaste åren kan också utläsas en positiv trend för flertalet av indikatorerna. Några indikatorer uppnår värden som inte helt uppnår önskad målnivå för 2015.

Exempelvis indikatorn för målet ”Alla elever når målen i samtliga ämnen”, som även har sämre utfall för flickor och totalt än föregående år.

Eftersom större delen av indikatorerna som har bäring till det prioriterade området håller höga värden är koncernstabens bedömning att måluppfyllelsen delvis nås för 2015.

Om handlingsplanerna följs är det sannolikt att målet i sin helhet uppnås i enlighet med mål och resursplanen till 2018.



Indikatorer

Mål 2015 2015 2014 2013

TRYGGhET Förskolan Grundskolan Totalt Flickor Pojkar Gymnasiet Totalt Flickor Pojkar

90 % 90 % (Åk 5) 91 % 89 % 97 % 98 % 95 %

90 % 95 % (Åk 5) 91 % 89 % 95 % 95 % 96 %

91 % 96 % (Åk 3-5) 93 % 92 % 96 % 96 % 95 %

91 % 92 % (Åk 3-5) 87 % (Åk 6-9)

94 % 95 % 96 % STIMULERANDE LÄRMILjÖ

Förskolans miljö inbjuder till lek och kreativitet.

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer.

Grundskolan Totalt Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år

84 %

87 % 89 % 85 % 72 % 69 % 74 %

84 %

87 % 89 % 85 % 72 % 69 % 74 %

79 %

82 %

82 %

78 %

88 % (Åk. 3-5)

63 % (Åk 6-9)

UTvEcKLING Och LÄRANDE Mitt barn stimuleras i sin utveckling.

Förskolan

3 b) Alla elever når målen i samtliga ämnen

Grundskolan Totalt Flickor år 6 Pojkar år 6 Totalt Flickor år 9 Pojkar år 9

Elever på Sundsvalls gymnasium som har slutbetyg efter 4 år.

Totalt

88 %

100 %

100 %

100 %

88 %

74 % 76 % 72 % 63 % 70 % 61 %

80 % (2013/2014) 89 %

76 % 82 % 71 % 62 % 61 % 62 %

68 % (2012/2013) 89 %

72,5 % (godkännda betyg i alla ämnen) 78 %

68 % 66,5 % 67 % 66 %

67 % UTvEcKLAR POTENTIAL

Och FÖRMÅGA

Mitt barn har roligt/trivs på förskolan.

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.

Grundskolan Totalt Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år 8

92 %

89 % 90 % 87 % 87 % 87 % 85 %

92 %

89 % 90 % 87 % 87 % 87 % 85 %

92 %

91 % (Åk 3-5) 90 % 92 % 85 % (Åk 6-9) 85 % 84 %

92 %

91 % (Åk 3-5)

86 % (Åk 6-9)

INFLYTANDE

Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen.

Gymnasiet Totalt Flickor Pojkar

76 % 78 % 73 %

76 % 78 % 73 %

72 % 77 % 66 %

74 % 72 % 76 % UTBILDADE LÄRARE

Andel legitimerade lärare 100 % 88 % Ingen uppgift Ingen uppgift

Samhällsbyggnad

Samhällsbyggnadsprocessen syftar till att tillgodose behovet av en effektiv och ända- målsenlig fysisk samhällsstruktur. Det handlar om allt från fysisk planering, hantering av bygglov, kollektivtrafik och färdtjänst samt arbetet med kartor, miljötillsyn och underhåll av gång- och cykelvägar. Delar av arbetet inom samhällsbyggnadsprocessen görs i de kommunala bolagen, som vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme och bostadslägenheter.

Genom en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess skapas förutsättningar för en lång- siktigt hållbar utveckling av Sundsvall och sundsvallsregionen.

Mål

Bedömning av måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts

Stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och kommunstyrelsen har formulerat mål inom processen. Stadsbyggnadsnämnden har målen att Sundsvall upplevs som tryggt och attraktivt med en livsmiljö i toppklass och att Sundsvall har säkra och framkomliga huvudstråk för gång- och cykeltrafikanter och kollektivtrafikresenärer där fler har möjlighet att välja hållbara

transportalternativ.

Miljönämndens mål är att nämnden ska på ett avgörande sätt bidra till att nå miljö- kvalitetsmålen ”Begränsad klimatpåverkan”,

”Giftfri miljö”, ”Frisk luft”, och ”God bebyggd miljö” till 2020. Kommunstyrelsens mål handlar om att ta fram ett landsbygdsprogram att genomföra det bostadspolitiska programmet och att kollektivtrafikresenärerna ska uppleva den planerade informationen om kollektivtrafik som tillfredsställande.

Stadsbyggnadsnämndens mål kommer att nås under mandatperioden enligt nämndens bedömning. Miljönämnden anser att nämndes mål uppnås om målnivåerna för indikatorerna nås inom mandatperioden. Kommunstyrelsens mål att ta fram ett landsbygdsprogram uppnås inte under 2015, men ett programförslag kommer att överlämnas till kommunfullmäktige under 2016. Målet att kollektivtrafikresenärerna ska uppleva den planerade informationen om kollektivtrafik som tillfredställande har inte uppnåtts under 2015. I december 2015 visade kollektivtrafikmyndighetens mätning att 35% av kvinnorna och 38 % av männen i Sundsvall att informationen om tidtabeller och linjeförändringar var bra.



Indikatorer

Mål 2015 2015 2014 2013

Regionindex –Trygghet

Hur trygg och säker kan du vistas utomhus på kvällar och nätter

Kvinnor: > 5,2 % Män: > 6,1 %

Kvinnor: 4,4 % Män: 6,2 %

Kvinnor: 5,2 % Män: 6,1 %

Ett annat index användes 2013

NKI Bygglov 60-73 75 Mäts vartannat år 73

Regionindex – Kommunikationer Tillgång till gång och cykelvägar

Kvinnor: > 5,9 % Män: > 5,4 %

Kvinnor: 6,0 % Män: 6,3 %

Kvinnor: 5,9 % Män: 5,4 %

Ett annat index Användes 2013 Regionindex – Gator och vägar Kvinnor: > 49 %

Män: > 45 %

Kvinnor: 48 % Män: 49 %

Kvinnor: 49 % Män: 45 %

Kvinnor: 48 % Män: 45 % Volym fossilt bränsle som

förbrukas av tillståndspliktiga anläggningar i produktion

Minska Rapporteras

delår 1 2016

570 m³ 551 m³

Bostadsbyggande, antal lägenheter 250/år Bygglov Enbostadshus:

127

Flerbostadshus:

474 Påbörjade:

182

Färdigställda:

71

Bygglov Enbostadshus:

51 lgh

Flerbostadshus:

198 lgh

–

Andel resenärer i Sundsvall som anser att planerad information om kollektivtrafiken är tillfredställande

45 % Kvinnor: 35 % Män: 38 %

Foto: Bo Mellerstedt

Fritid och kultur

Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta.

Mål

Bedömning av måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts

Inom processen fritid och kultur finns i mål och resursplan 2015 ansvarsområden för främst kultur- och fritidsnämnden, men även för kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och NAVI har verksamheter inom processen. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat om fyra mål inom processen och socialnämnden har ett mål. Övriga nämnder med ansvarsområden inom processen har inte beslutat om några mål.

Kultur- och fritid har beslutat om fyra mål inom processen;

1. Kommunens insatser för ett rikare kultur-, fritids- och idrottsliv ska vara jämställt inom såväl kön, ålder, etnicitet, utbildning, social status och livsmiljö.

2. Kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter som vänder sig till barn och ungdomar ska förläggas i de olika kommundelarna.

3. Kultur- och fritidsförvaltningen ska möjliggöra platser för barn och ungdomar i de olika kommundelarna som stödjer deras spontana initiativ.

4. Sundsvall ska ha ett väl utvecklat, brett och demokratiskt föreningsliv i syfte att möjliggöra för framför allt barn och ungdomar att utvecklas.

Vid delårsrapporten i augusti fanns endast mätvärden för tre av nio indikatorer för mål ett och en av tre indikatorer för mål två för de mål som kultur- och fritidsnämnden fastställt.

Vid årets slut finns mätvärden för fem av nio indikatorer för mål ett, medan tre indikatorer har värden från 2014. Mätvärden finns för mål fyra. För mål två och tre är en bedömning gjord att aktiviteter finns tillgängliga i alla områden.

Det är dock svårt att göra en bedömning hur utfallet för mål två och tre, ”Kultur- och

fritidsförvaltningens aktiviteter som vänder sig till barn och ungdomar ska förläggas i de olika kommundelarna” och ”Kultur- och fritidsförvaltningen ska möjliggöra platser för barn och ungdomar i de olika kommundelarna som stödjer deras spontana initiativ” har bidragit till kommunfullmäktiges mål för processen i sin helhet. Att verksamhet finns i alla kommundelar talar dock för att förutsättningarna för måluppfyllnad är god. Men för att svara mot målet som även innefattar att miljön ska vara trygg, behövs andra indikatorer.

Socialnämnden har två indikatorer för att mäta målet inom processen. För indikatorn

”Andelen personer med funktionsnedsättning som deltar i samhällsutbud”, finns inget utfall 2015.

Nedan visas mål och utfall för några av de indikatorer som finns för verksamheten inom processen. För flera av indikatorerna har utfallet förbättrats sedan fjolåret. Att exempelvis antal medlemmar som är redovisade för aktivitetsbidraget har ökat, innebär att antalet medborgare som är aktiverade i föreningsliv ökar, vilket i sin tur bör skapa förutsättningar för god folkhälsa. Enligt SCB:s medborgarundersökning kan man se att Sundsvall redovisar något bättre utfall för Nöjd medborgarindex kultur och Nöjd region index än jämförbara kommuner samt en enhet lägre för Nöjd medborgarindex idrott. Att kultur- och fritidsnämnden har en väl bearbetad mål- och resursplan för 2015 och genomtänkta indikatorer för de fyra målen borgar för att processmålet som helhet kommer att uppnås under

mandatperioden. Eftersom några indikatorer inte har något utfall för 2015 är bedömningen som helhet att måluppfyllelsen delvis uppnås.



Indikatorer

Mål 2015 2015 2014 2013

Besökare bad (enkelbiljetter), mål 1 Kvinnor

Män

Behålla samma

nivå som 2014 94 143 94 198

91 206 91 782

97 538 91 565 Antal medlemmar 7-20 år redo-

visade för aktivitetsbidraget, mål 1 Flickor

Pojkar

Behålla samma nivå som 2014 7 546

9 462

7 430 9 187

Ingen uppgift

SCB medborgarundersökning, mål 1

NMI (Nöjd medborgar- index) kultur NMI idrott

NRI (Nöjd region index)

Utfall något över medel bland jämförbara kommuner

67 (NMI kultur) 62 (NMI idrott) 67 (NRI)

68 (NMI kultur) 61 (NMI idrott) 69 (NRI)

67 (NMI kultur) 61 (NMI idrott) 66 (NRI)

66 (NMI kultur) 63 (NMI idrott) 67 (NRI) Antal aktiviteter och antal

medlemmar redovisade för aktivitetsbidraget, mål 4 Totalt

Flickor Pojkar

Behålla samma

nivå som 2014 623 785 276 955 337 741

598 509 272 720 325 789

581 305 262 598 318 707

bild

Foto: Sundsvalls kommun

Vård och omsorg

Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sina dagliga liv. Här ryms bland annat stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst, anhörigstöd och om- sorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygg- het, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts

Hemtjänsten visar på en positiv riktning jämfört med 2014. De områden som mäts når socialnämndens önskade målnivåer för 2015.

Överhuvudtaget har flertalet indexområden utvecklats i positiv riktning. Gällande den egna regins hemtjänst bedömer socialtjänsten att det finns ett direkt samband mellan gällande utvecklingsarbete och till exempel ökad nöjdhet, upplevelse av trygghet samt ha ett reellt inflytande bland mottagarna av hemtjänstinsatserna.

Individ och familjeomsorgen når endast delvis sina mål främst beroende på att antalet återaktualiseringar ett år efter avslutad insats för barn (0-12 år) och för missbrukspersoner inte har sjunkit i den omfattning som önskats. Däremot har andelen ungdomar (13-20 år) som inte åter- aktualiserats sjunkit vilket får ses som positivt.

Den sjunkande andelen kan dock ha ett samband med den kraftiga ökning av antalet inledda ut- redningar inom barn och familj, som skett under 2015, i kombination med hög personalomsättning och arbetsbelastning i grupperna.

Inom området särskilda boendeformer når man också endast delvis målen. Enligt socialstyrelsens brukarundersökning finns en uppgång för Sundsvall med 2 procentenheter vilket förhoppningsvis beror på det aktiva arbete som bedrivits det senaste året. Däremot så ökar antalet ej verkställda beslut inom tre månader om bostad med särskild service jämlikt LSS.

Socialnämndens hälso- och sjukvård når dock inte sitt mål om att ge en god och säker vård.

Målet mäts bland annat genom en riskbedöm- ning för särskilt boende. Där ligger mätvärdet på samma nivå som föregående år (84 %). Önskad målnivå för året är 90 procent. Andelen för smärtskattning (särskilt boende och hemsjuk- vård) har minskat sedan förra årets mätning. Det är väsentligt att registrering i de olika systemen sker rutinmässigt för att kunna följa och kvali- tetssäkra olika delar i den vård som ges. Under hösten 2015 har utbildning genomförts inom verksamheten, gällande registrering av smärt- skattning, med anledning av den låga registre- ringsfrekvensen under året.



Mål

Medborgarna ska ha inflytande över sin egen situation.

Prioriterat område - Sociala framtidsinvesteringar Sundsvall behöver utveckla den sociala hållbarheten. En viktig del i detta är att vi Sundsvallsbor ska känna oss trygga med att vi och våra anhöriga får den vård och omsorg vi behöver. Därför ska Sundsvall erbjuda en stark generell välfärd som alla bidrar till och som alla kan ta del av efter behov. Den ökande urbaniseringen ställer samtidigt nya krav på det offentliga att ta ansvar för service och uppmuntra till delaktighet i hela kommunen. Vi behöver skapa förutsättningar för landsbygden att utvecklas och bidra till kommunens utveckling.

Indikatorer

Mål 2015 2015 2014 2013

SÄRSKILDA BOENDEFORMER Icke verkställda beslut om särskilt boende enl SoL, (exkl. personer som tackat nej till erbjuden plats) Andelen i särskilt boende, som är mycket eller ganska nöjda med hjälpen/omsorgen som helhet Resurser: icke verkställda beslut om boende enl LSS (exkl. personer som tackat nej till erbjuden plats)

40

82 %

18

28

81 %

Kvinnor: 80 % Män: 82 % 25

49

79 %

Kvinnor: 77 % Män: 83 % 21

–

84 %

–

INDIvID- Och FAMILjEOMSORG Andelen barn (0-12 år) som inte återaktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats Andelen ungdomar (13-20 år) som inte återaktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats

60 %

60 %

53 %

63 %

57 %

55 %

69 %

74 %

SOcIALNÄMNDENS hÄLSO- Och SjUKvÅRD

Riskbedömning fall, trycksår, undernäring Särskilt boende Smärtskattning i palliativ vård i Särskilt boende och hemsjukvård

90 %

70 %

84 % 33 %

84 %

38 %

–

–

hEMTjÄNST

Andel som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet

Brukarbedömning hemtjänst äldre- omsorg - trygghet, andel

92 %

86 %

93 %

Kvinnor: 92 % Män: 93 % 89 %

Kvinnor: 88 % Män: 91 %

91 %

Kvinnor: 91 % Män: 92 % 85 %

Kvinnor: 84 % Män: 87 %

91 %

87 %

Foto: Bo Mellerstedt

Bedömning av måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts

Kommunstyrelsen har antagit fyra delmål för processmålet för ledning och ledningsstöd. De fyra delmålen är alla aktivitetsinriktade och får ses som medel för att uppnå fullmäktiges mål och inte resultatmål i sig. Inget av de fyra del- målen är dock uppfyllda men tre utav dessa är delvis uppnådda.

Rikare- en hållbar tillväxtstrategi till år 2021 ska genomföras i kommunen. Än så länge har ungefär hälften av nämnderna arbetat in RIKARE i sina respektive mål och resursplaner.

Arbetet fortsätter under 2016 och framåt för att bättre implementera strategin.

Kommunstyrelsen ska också följa att en po- sitiv utveckling sker avseende verksamheternas resultat för Sundsvalls medborgare. Kommun- styrelsen har valt ut åtta mått (av totalt 41) med bäring på sin egen verksamhet. Av dessa har sex mått utvecklats i rätt riktning.

Ett annat delmål är att kommunens styrmodell ska vara ändamålsenlig och effektiv. Ett förslag till utveckling av kommunens styr- och ledningsmodell har tagits fram. Förslaget kommer att fortsätta bearbetas under 2016, och vissa utvecklingsinsatser kan komma att påbörjas.

Det fjärde delmålet är att kommunens strategiska investeringsplan genomförs. En modell för redovisning av hur stor del av de beslutade investeringsmedlen som använts är under framtagande. Det pågår en mängd investeringsprojekt i enlighet med beslutad MRP.

En översyn av återrapportering av pågående och avslutade investeringar pågår för att kunna följa upp detta på ett mer strukturerat sätt pågår.

Beräknas vara klart 1:a kvartalet 2016.



Mål

och ledningsstöd

Ledningen ska säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser.

Ledningsstöd ska genom att tillhandahålla olika interna tjänster och produkter stödja arbetet i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Till området hör bland annat under- lag och utveckling av kommunkoncernens ledningsmodell, Mål och resursplan, finansie- ring, intern kontroll samt stöd för strategisk utveckling av till exempel arbetsgivarpolitik, verksamhetsutveckling, kommunikation och IT samt prioriterade politikområden

Ledning

Indikatorer

Mål 2015 2015 2014 2013

Andel nämnder som i MRP1 bedöms ha inarbetat RIKARE till år 2021 i sina Mål och resursplaner

100 % 50 % 50 % 50 %

Nöjd Region Index Högre än

föregående år

Kvinnor: 60 % Män: 61 % Totalt: 61 %

Kvinnor: 66 % Män: 57 % Totalt: 61 %

Totalt: 61 %

Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen

Över 90 % 100 % 89 % 86 %

Hur god är kommunens webb- information till medborgarna?

Lägst 88 % 88 % 88 % 88 %

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?

Över 55 % 52 % av maxpoäng

52 % av maxpoäng

51 % av maxpoäng

Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel?

Högre än föregående år

26 % 16 % 13 %

Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende, från ansökan till erbjudande om plats?

Kortare än

föregående år 126 dagar 147 dagar –

Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen inom fyra år

75 % 75,1 % 71,7 % –

Andelen ungdomar (13-20 år) som inte återaktualiserats i socialtjänsten, ett år efter avslutad utredning eller insats

Högre än föregående år

63 % 55 % 74 %

Foto: Foto Bo Mellerstedt

Verksamhetsstöd

Verksamhetsstöd ska tillhandahålla tjänster och produkter till huvudprocesserna och ledningsstöd med fokus på hög kvalitet, uppskattad service och effektivitet. Tjänster som ingår är bland annat att tillhandahålla lokaler, lönehandläggning, rekrytering, reception, administrativt och juridiskt stöd, ekonomi- och arkivhantering, upphandling och HUR (hälsa, utveckling, rehabilitering).

Bedömning av måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts Verksamhetstödet är huvudsakligen indelade i två organistoriska enheter 2015, service och teknik och servicecenter. För det nya servicecentret, som innehåller verksamheterna ekonomi, personal och IT, finns ännu så länge inga indikatorer för att mäta ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten.

För service och teknik, som innehåller resterande verksamheter, finns två beslutade indikatorer, kundnöjdhet och kostnads- effektivitet. Indikatorer som kvitterar mot delmålet ”ändamålsenlighet” respektive

”kostnadseffektiva tjänster”. Kommunstyrelsen har beslutat om målnivåer för indikatorerna.

För kundnöjdhet är målnivån ”Nöjd kund index” (NKI) uppgående till 70 för år 2015.

För kostnadseffektivitet är målnivån 80 % vedertagna priser under 2015.

Kundnöjdheten uppmättes 2015 till index 76.

Detta innebär en ökning med 1 indexenhet mot 2014 års mätning och även en stabiliserad ökande trend mot basåret 2010 (67) vilket bekräftar att Service och tekniks målmedvetna satsning mot nöjdare kunder ger frukt.

Kostnadseffektiviteten uppmättes 2015 och måttet på denna indikator visar att 79 % av Service och tekniks totala omsättning är kostnadseffektiv mot andra utförare. Det betyder att för 79 % av Service och tekniks omslutning kan vi klarlägga att prisnivåerna är motiverade i förhållande till tjänsteomfattningen. Eftersom de verksamheter som numer ingår i organisationen för servicecenter inte ingår i årets mätning men fanns med i fjol går det inte riktigt att jämföra fjolårets siffror.



Mål

kostnadseffektiva tjänster och produkter levereras på ett sätt som stödjer

uppdraget att erbjuda en god service och verksamhet med utgångspunkt ur medborgarnas behov.

Indikatorer

Mål 2015 2015 2014 2013

Kundnöjdhet

Service och Teknik 70 % 76 % 75 % 75 %

Kostnadseffektivitet

Service och Teknik 80 % 79 % 81 % 81 %

mmy Lilja