• No results found

BUDGET OCH RAMAR FÖR NÄMNDERNAS UPPDRAGS- PLANER Direktiv för nämndernas verksamhet Investeringsbudget

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "BUDGET OCH RAMAR FÖR NÄMNDERNAS UPPDRAGS- PLANER Direktiv för nämndernas verksamhet Investeringsbudget"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UMEÅ KOMMUN 2012-05-22

BUDGET OCH RAMAR FÖR NÄMNDERNAS UPPDRAGS- PLANER 2013-2015

Direktiv för nämndernas verksamhet 2013-2015 Investeringsbudget 2012-2016

1. KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL 2013 - 2015 Gäller för samtliga nämnder

1.1 Övergripande mål för Umeås utveckling och samverkan med omvärlden (yttre kvalité)

• Vi ska skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen i Umeå genom tillväxt i näringsli- vet i samverkan med näringsliv, universitet m fl.

• Umeås tillväxt ska klaras med bibehållen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050.

• Vi ska förstärka vår ställning som internationell kulturstad och aktivt verka för kultur som investering och inspiration för ett hållbart samhälle, tillväxt och global utveck- ling.

• Vi ska utveckla kunskapsstaden Umeå med god utbildning och ett livslångt lärande.

• Vi ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhäl- let såväl som sina egna liv.

• Umeå ska ha Sveriges bästa folkhälsa 2020.

• Barnfattigdomen ska minska.

Övergripande mål för utveckling av arbetsorganisation och medarbetare (inre kvalitet)

Personalpolitiken ska främja kvalitet och produktivitet och bidra till vår förmåga att skapa värden för kommunens medborgare. Verksamhetens mål ska vara kommunicerade och väl kända så att varje medarbetare förstår sin roll och uppgift för helheten. Varje medarbetare ska känna sig sedd, hörd, respekterad och medskapande.

• Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser

(2)

• Ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat

• Engagerade medarbetare med rätt kompetens

• Heltid och tillsvidareanställning som norm

Övergripande mål för produktivitet

• Ny teknik ska användas för att öka produktiviteten

• De totala inköpskostnaderna ska sänkas genom maximalt nyttjande av kommunens ramavtal

• Den externa finansieringen av utvecklingsarbete mm ska öka genom maximalt nytt- jande av EU-program och andra finansieringskällor

• Effektivt lokalutnyttjande. Alla verksamheter ska se över möjligheterna att begränsa lokalkostnaderna genom att minska ytor, anpassa uppvärmning och städning, sänka elkostnader mm.

Övergripande mål för ekonomi

• Oförändrad skatt 22,60

• Investeringar ska långsiktigt finansieras med egna medel

• Skatter och avgifter ska finansiera verksamheten till 100 % över tiden.

Kommunfullmäktiges specifika mål för nämnderna Kommungemensam verksamhet

Gäller för kommunstyrelsen

Öka brukarnyttan och effektivisera servicen genom att utveckla processer, samordna, stödja och leda verksamheterna.

Överförmyndarverksamhet

Gäller för överförmyndarnämnden

• Genom regionsamverkan öka kvalitet och rättssäkerhet inom hela Umeåregionen

• Genom ett gott och medvetet mottagande av ensamkommande barn verka för att dessa etablerar sig i Umeå

• Genom nya arbetsrutiner med större mått av specialisering minska splittrad arbetssitu- ation, öka effektivitet och rättssäkerhet

(3)

Fysisk- och teknisk planeringsverksamhet

Gäller för kommunstyrelsen och tekniska nämnden

• Stadens planering ska stimulera till minskat bilberoende och till att öka kollektivt re- sande, cykling och gående året runt

• All planering ska utgå från variation i gestaltning, funktionsblandning och blandade upplåtelseformer

• Samtliga processer ska sträva efter utveckling med avseende på en ökad dialog och medskapande

• Ett systematiskt arbetssätt ska användas för att synliggöra och höja den generella re- spekten för jämställdhet

Gator och vägverksamhet

Gäller för tekniska nämnden

• Kommunens invånare ska genom dialog och medskapande kunna påverka det offentli- ga rummets utformning.

• Offentliga utomhusmiljöer ska ha hög kvalitet. De ska erbjuda vackra, trygga, rena och hållbara miljöer varje dag för alla.

• Umeås infrastruktur ska stimulera till ökat kollektivt resande, mer cykling, fler gående och minskat bilåkande. Infrastrukturen ska vara effektiv, säker och tillgänglig för alla året runt.

Parkverksamhet

Gäller för tekniska nämnden

• Umeå ska bli en grönare stad. En mångfald av upplevelserika parker, naturområden och gröna stråk säkrar alla medborgares tillgång till ett brett utbud av aktiviteter och rekreation.

• Barn och unga ska ha tillgång till stimulerande, gröna, trygga och säkra utomhusmiljö- er i sin närmiljö, både i skolan, vägen till skolan och på fritiden och i trafiken.

Räddningstjänstverksamhet

Gäller för tekniska nämnden

• Umeå kommun ska vara en säker och trygg kommun att bo, verka och vistas i så att den enskilde kan känna trygghet för sitt liv och sin hälsa samt egendom och miljö. De som bor, verkar och vistas i kommunen ska ha förmåga att förebygga och/eller begrän- sa konsekvenserna av oönskade händelser för människor, egendom och miljö.

(4)

Miljö- och hälsoverksamhet

Gäller för miljö- och hälsoskyddsnämnden

• Miljöarbetet ska präglas av helhetssyn och samverkan.

• Tillsyns- och kontrollarbetet ska utformas så att det samlade tillsynsbehovet minskar.

Förskola - grundskola – skolbarnomsorg och särskoleverksamhet

Gäller för för- och grundskolenämnden och kommundelsnämnderna

• En skola där alla barn och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas.

En skola där alla barn och ungdomars rätt till stimulerande och kreativa lärandemiljöer tillgodoses.

En skola där alla barn och ungdomars rätt till lärande och kunskap uppfylls.

Gymnasie – gymnasiesärskola och vuxenutbildningsverksamhet

Gäller för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

• En skola för alla där barns och ungdomars behov och rätt att känna sig trygga, respek- terade, sedda och hörda bekräftas.

En skola för alla där barns och ungdomars behov och rätt till stimulerande och kreativa lärmiljöer med god social gemenskap tillgodoses.

• En skola för alla där barns och ungdomars behov och rätt till lärande och kunskap upp- fylls.

• Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning ska årligen öka med det långsik- tiga målet att uppnå 100 procent.

• Umeås Gymnasieskolor (UGS) ska hålla så hög kvalitet att det naturligt blir elevernas förstahandsval.

• Andelen elever i gymnasieskolan som inom ramen för sin utbildning har aktiv och lö- pande kontakt med arbetslivet genom exempelvis APU (arbetsplatsförlagd utbild- ning), praktik, fältstudier eller genom internationella utbyten ska öka.

Vuxenutbildning

• Utbudet av vuxenutbildning ska tillgodose det individuella behovet av allmänna äm- nen och yrkesutbildningar samt svara mot avnämarnas behov och krav.

• Den studerande ska uppleva att stödet som getts under utbildningstiden och studiernas upplägg var anpassat till den studerandes behov.

• Vuxenutbildningen ska ges förutsättningar att nyttja ITK i undervisningen.

(5)

Arbetsmarknadsverksamhet

Gäller för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

• Unga och vuxna med särskilda behov ska mötas av samordnade insatser kring egen försörjning.

• Möjliggöra för flera med funktionsnedsättning att få anställning inom Umeå kommun.

Vård och omsorgsverksamhet för barn och familj, äldre och funktionshind- rade

Gäller för socialnämnden och kommundelsnämnderna

• Socialtjänsten stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv

• Socialtjänsten skapar mervärde för den enskilde genom gränsöverskridande samver- kan.

• Socialtjänstens verksamheter ska präglas av öppenhet, tillgänglighet och vara av god kvalitet

Bostadsanpassning (Gäller för tekniska nämnden)

• Samtliga processer ska sträva efter utveckling med avseende på en ökad dialog och medskapande

• Ett systematiskt arbetssätt ska användas för att synliggöra och höja den generella re- spekten för jämställdhet

Kulturverksamhet

Gäller för Kulturnämnden och Kommundelsnämnderna

• Tillgängligheten ska förstärkas genom fortsatt utveckling och samverkan mellan kul- turinstitutioner, folkbildning och föreningar för att alla medborgare ska vara delaktiga och medskapande i kulturlivet.

• Skapande verksamhet och kulturella upplevelser ska utvecklas och erbjudas alla barn och unga, i skol- och närmiljö.

• Biblioteken ska vara en kulturell mötesplats tillgänglig för alla och verksamheten ska utvecklas med avseende på såväl fysiska som virtuella tjänster genom samverkan med skolan, studieförbund, föreningsliv och andra kulturaktörer.

• Umeås offentliga rum skall stärkas och utvecklas, så att attraktivare stads- och kultur- miljöer skapas.

(6)

Fritidsverksamhet

Gäller för fritidsnämnden och kommundelsnämnderna

• Idrottskommunen - Umeå kommun ska kännetecknas av ett brett idrottsutövande, id- rott på elitnivå, ett stort utbud av arrangemang och samverkan med gymnasium och universitetet.

• Föreningskommunen – Umeå kommunen ska med olika stödformer erbjuda förut- sättningar för ett jämlikt och berikande fritidsutbud.

• Ungdomskommunen - Umeå kommun ska erbjuda en utvecklande, främjande och trygg miljö med fokus på ungas medskapande och deltagande i den demokratiska processen.

• Hälsokommunen - Umeå kommun ska erbjuda kommunens invånare en livsmiljö som främjar god folkhälsa med möjligheter till spontanverksamhet, motion, rekrea- tion och friluftsliv.

(7)

2. DIREKTIV OCH RAMAR FÖR NÄMNDERNAS UPP- DRAGSPLANER 2013 – 2015

2.1 Ledning, styrning och uppföljning

Under det gångna året har ett arbete genomförts för att anpassa och utveckla den nya kommunorganisationen. I uppdraget har det bl a ingått att ta fram en gemensam verk- samhetsidé, värdegrund, styrmodell och en utvecklad planeringsprocess.

Verksamhetsidé: ”Med gemensamma krafter skapar vi ett gott liv i Umeå. Vi bidrar till välfärd för alla och ger goda förutsättningar för företagande, fritid och kultur.”

Värdegrund:

Medborgarfokus – Vi skapar värde för dem vi finns till för Öppenhet – Vi är tillgängliga, tydliga och lyssnar med omtanke

Tillit – Vi har förtroende för varandra och vår förmåga att möta utmaningar

Ständiga förbättringar – Vi utvecklas positivt genom ständiga förbättringar och förnyelse

Styrmodell:

Verksamhetsstyrningen i kommunen utgår från fyra perspektiv, yttre- och inre kvalitet, pro- duktivitet och ekonomi som målsätts i nämndernas uppdragsplaner. Yttre kvalitet är brukar- upplevd kvalitet eller faktisk kvalitet för brukare. Inre kvalitet avser medarbetare och deras upplevda eller faktiska kvalitet. Produktivitet är att skapa ett bättre resursutnyttjande av de insatta resurserna. Ekonomi är god ekonomisk hushållning med begränsade resurser.

Arbetet med att ytterligare utveckla styrmodell och planeringsprocess ska bidra till att:

(8)

- ledning och styrning av verksamheten ska kunna utvecklas - roller och ansvar mellan politiker och tjänstemän blir tydligare - fokus på mål, resultat, nytta och uppföljning ska öka

- planeringsprocessen skapar mer långsiktighet och helhetssyn - befintliga resurser kan användas på bättre sätt

Nästa steg att processkartlägga och beskriva den nya planerings- och uppföljningsprocessen är påbörjad, i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra processen. Som utgångspunkt för detta arbete används modellen nedan:

Förslag på ett antal styrande principer har tagits fram. Dessa ska ingå i det fortsatta arbetet med att ta fram nya ekonomistyrregler som ska stödja arbetet i den gemensamma förvaltning- en.

Styrprinciper:

-Kommunnytta/Medborgarnytta före enskild verksamhetsnytta -Alla beslut ska vara finansierade

-Lika mål och krav för lika verksamheter -Fokus på uppföljning och analys

Samordningsvinster:

Förslag gällande förändringar som medför lägre kostnader för en eller flera berörda nämnder för att bedriva verksamheten ska redovisas i stadsdirektörens ledningsgrupp. Förslagen tas upp löpande under året och kommunstyrelsen fattar beslut om att det är en samordningsvinst och hur de frigjorda medlen ska disponeras. Detta ska inte förväxlas med inteckning i eget kapital.

Löneprioriteringar:

Den samordnade kommunorganisationen med dess gemensamma förvaltning behöver en sammanhållen lönebildning. Av den anledningen kommer utrymmet för lönekostnadsökning- ar att avsättas hos kommunstyrelsen för senare fördelning till nämnderna efter avslutad löne- översyn.

Verksamheterna uppmanas skapa och bidra till eget löneutrymme genom effektiviseringar och produktivitetsökningar.

(9)

Uppdragsplaner:

Alla nämnder ska utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och ramar formulera 4-åriga uppdrag per verksamhetsområde till den gemensamma förvaltningen. Planerna beslutas i nämnderna under september månad och anmäls till kommunfullmäktige i oktober.

Uppdragsplanen ska innehålla en beskrivning av uppdraget och de förutsättningar som gäller utifrån de mål och ekonomiska ramar man tilldelats av kommunfullmäktige. Uppdragsplaner- na ska utformas så att de uppmuntrar till utvecklingsarbete, kreativitet och flexibilitet i förhål- lande till brukarnas behov.

Alla nämnder ska besluta om resultatmått och målvärden dels för de gemensamma övergri- pande KF-målen samt för de verksamhets- och nämndsspecifika målen man är berörd av.

Resultatmåtten ska presenteras i tidsserie (om uppgift finns) och åsättas ett målvärde för pla- neringsperioden per nämnd. Verksamhet och mål följs upp, analyseras och utvärderas löpande under året i kommunens nya beslutstöd och rapporteras till nämnder och styrelser, månads-, tertial- och årsvis. Vid eventuella avvikelser ska åtgärdsplaner upprättas och åtgärder genom- föras.

Den gemensamma förvaltningen ska utifrån erhållna uppdragsplaner upprätta en gemensam genomförandeplan som beskriver hur man ska förverkliga nämndernas mål. Med genomfö- randeplanen som underlag ska sedan verksamheterna ta fram detaljerade aktivitetsplaner som följs upp löpande under året för att säkerställa att målen förverkligas.

Under hösten 2012 avser kommunstyrelsens arbetsutskott att arbeta fram en gemensam lång- siktig strategisk plan för Umeå kommun, innehållande bland annat:

• förslag till vision

• strategiska målområden och strategier

• förslag till övergripande långsiktiga inriktningsmål

• förslag till struktur för kommunens styrande dokument

2.2 Intern styrning och kontroll

Kommunfullmäktige har beslutat om nya riktlinjer för kommunens arbete med Intern styrning och kontroll. Riktlinjerna utgår från och bygger på att nämnderna fastställer uppdragsplaner som den gemensamma förvaltningen omsätter till en genomförandeplan innehållande proces- ser med regler och rutiner för att klara planens uppgifter och mål. Det bör vara naturligt att i arbetet med att ta fram genomförandeplane och operativa rutiner även genomföra riskanaly- ser, d.v.s. identifiera händelser som medför risk för att uppgifter och mål inte nås samt ta fram lämpliga åtgärder mot dessa risker. Intern styrning och kontroll ska därför vara en integrerad del i nämndens uppdragsplan och förvaltningens genomförandeplanering, både vad gäller praktiskt arbete och rapportering. Intern styrning och kontroll ska se till att målen nås med rimlig säkerhet.

Det yttersta ansvaret för Intern styrning och kontroll har nämnden. Nämndsansvarig chef le- der och koordinerar arbetet med ekonomichefen som administrativ nämndssamordnare. Verk- samhetsansvarig (processansvarig) chef ansvarar för sin verksamhet samt denna verksamhets interna styrning och kontroll.

Enligt riktlinjerna ska internkontrollen avrapporteras vid två tillfällen:

(10)

1. som bilaga till Uppdragsplanen bifogas en ”Internkontrollplan för 2013” bestående av en riskanalys enligt fastställd mall

2. vid inrapportering av bokslutsmaterial under februari månad ska nämnderna rapportera om:

 läget för nämndens interna styrning och kontroll

 utfallet av arbetet med Internkontrollplan 2012.

Som vägledning för internkontrollarbetet finns under Dokument och styrning – Intern kontroll och styrning dokumenten:

 ”Riktlinjer för Intern styrning och kontroll”

 ”Handledning Intern styrning och kontroll”

 ”Handledning för riskanalys inom intern styrning och kontroll”

 ”Blankett för Internkontrollplan”

 ”Exempel på ifylld Internkontrollplan”

5. RAMAR I DRIFTBUDGETEN 2012-2014

De ekonomiska ramarna bygger på fastställd budget för år 2012 och verksamhetsplanen för åren 2012-2014. Kommunstyrelsens arbetsutskott har utifrån de av nämnderna redovisade behoven och kommunens ekonomiska situation lagt förslag till budgetramar för styrel- ser/nämnder och verksamhetsområden enligt bilaga 2.

De behov som nämnderna redovisat och därav följande krav på utökade budgetramar har bara till vissa delar kunnat tillgodoses.

Resursförändringar i budget för åren 2013-2015 Tkr

Nämnd År 2013 År 2014 År 2015

Kommunstyrelse

Effektivisering av kommunorganisationen -10,0 -10,2 -10,3

Kulturväven 20,0 45,0

Badet 10,0

Kvinnohistoriskt museum 2,5 8,0

Kollektivtrafik 2,5

Tillväxtsatsning och volymökning 7,0 7,1 7,2

Tekniska nämnden

Tillväxtsatsning och volymökning 2,0 2,0 2,1

Färdtjänst 2,0 2,0 2,1

Byggnadsnämnden

Tillväxtsatsning och volymökning 4,0 4,1 4,1

Miljönämnden

Volymökningar 0,5 0,5 0,5

För- och grundskolenämnden

Volymökningar 20,0 20,3 20,6

Socialnämnden

Ramökning 13,0 13,2 13,4

(11)

Äldreomsorg 20,0 20,3 20,6 Tildaprojektet omvandlas till ordinarie verksamhet (11,1) (11,3) (11,5) Fritidsnämnden

Ramökning 1,0 1,0 1,0

Kulturnämnden

Ramökning 1,0 1,0 1,0

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Volymminskning -3,0 -3,0 -3,1

Holmsund/Obbola kommundelsnämnd

Volymökning 6,0 6,1 6,2

Sävar kommundelsnämnd

Volymökning 4,0 4,1 4,1

Hörnefors kommundelsnämnd

Volymökning 1,0 1,0 1,0

TOTALT 68,5 92,0 136,0

Tekniska förändringar av budgetramar

Projektet TILDA upphör och projektmedlen, som är en del av socialnämndens budgetram, övergår till socialnämndens ordinarie verksamhet fr o m år 2012. Redan beslutade projekt inom ramen för TILDA slutförs enligt plan.

Kollektivtrafiken får en ramförstärkning år 2016 för att täcka upp satsningar som gjorts i tidigare års bokslut, 10 miljoner kronor.

Under åren 2013 och 2014 ska projektmedel för sommarjobb och ungdomstorget tas ur de medel som avsattes år 2010 för arbetslösa ungdomar.

6. RAMAR FÖR INVESTERINGAR 2012 - 2016

Investeringar får bara igångsättas under förutsättning att därav åtföljande drift- och kapitalkostnader kan rymmas inom berörd nämnds driftbudgetram och att en total- kalkyl upprättats i enlighet med Kalkylhandboken.

Vid upprustning av centrala stans gator och torg ska 5 % av projektkostnaderna avsättas för konstnärlig utsmyckning.

7. BESLUT

Kommunfullmäktige beslutar

att fastställa skattesatsen år 2013 till 22,60.

att fastställa mål på fullmäktigenivå för styrelser och nämnder

(12)

att fastställa kommunstyrelsens förslag till nettokostnadsramar 2013-2015 och investerings- plan för åren 2012-2016 för respektive styrelse eller nämnd.

att bemyndiga styrelser och nämnder att fastställa uppdragsplaner för åren 2013-2015 inom fastställda ramar och mål.

att styrelsers och nämnders uppdragsplaner ska anmälas till kommunfullmäktige i oktober 2012.

att godkänna att kommunstyrelsen under löpande år får besluta om omfördelning av medel, som frigörs till följd av samordningsvinster.

att godkänna att Kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under för- utsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget.

att i övrigt fastställa kommunstyrelsens förslag till direktiv för drift- och investeringsbudget samt uppdragsplan 2013-2015.

References

Related documents

Då det gäller att integrera eleverna i den ordinarie klassen anser båda speciallärarna att det skulle vara bättre för eleven om den kunde gå i sin ordinarie klass, men de

medborgardialog i stort vilket och 2) det pågår en utredning av olika kanaler för medborgardialog (STK- 2018-852) som inhämtar synpunkter från förtroendevalda genom en enkät

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2021-11-30 § 278 föreslår kommunstyrelsen att erbjuda en enklare avgiftsfri frukost för elever årskurs 6 till 9 i ett pilotprojekt, vår- terminen

”Även om de flesta utbildningar för lärare erbjuder kunskap om olika barn i behov av särskilt stöd bör detta givetvis även kompletteras med en kunskap kring olika verktyg för

Hon menar att genom att det finns specialpedagoger så kan läraren/pedagogen anse att ansvaret för barn i svårigheter ligger hos specialpedagogen, det är

Leken är en möjlighet för att föra samman delar av personutvecklingen hos ett barn som skapar en helhet därför är det viktigt att leken är en central del i förskolans

De elever som får en diagnos kan enligt både Brodin och Lindstrand (2007) och Linikko (2009) hamna i en miljö som skapas av att lärare saknar kompetens, där de ger en specifik form

Hartikainen (2001), uppmuntrar författarna pedagoger att ha fasta ritualer för gruppen/klassen, arbeta mycket praktiskt med värdegrunden, moral och etik, ha tydliga och