Ett förslag till detaljplan upprättades på samhällsbyggnad 26 juni 2014. Förslaget har varit ute på samråd, enligt 5 kap 11 § PBL, under tiden den 30 juni—25 juli 2014.
Planförslaget har varit utställt på förvaltningen Samhällsbyggnad samt i kommunhusets foajé.
Planhandlingar har lämnats till sakägare enligt fastighetsförteckning upprättad 24 juni 2014.
Inkomna synpunkter redovisas här nedan tillsammans med Samhällsbyggnads kommentarer. Samrådsredogörelsen avslutas sedan med en kort sammanfattning av gjorda ändringar.
Skanova sänder en karta där befintliga ledningar är markerade. Skanova önskar att så långt det är möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna.
Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även kommer bekosta den.
I planbeskrivningen under rubriken Ekonomiska konsekvenser, klargörs det att kommande exploatör står för de kostnader som uppkommer i samband med flytt av befintliga ledningar samt eventuella nya ledningsrättsåt- gärder.
Lantmäteriet skriver i sitt yttrande att hu- vudman för allmän platsmark saknas, att u-område för allmänna ledningar saknas samt
att formuleringen i texten om gemensamhetsanläggning bör ses över.
Text om huvudmanskap läggs till i planbeskrivning och plankarta och text för gemensamhetsanläggning ses över. Gällande u- område för allmänna ledningar klargörs under rubriken Teknisk försörjning att ledningar kan komma att behöva flyttas för genomförande av planen varför U-område inte är aktuellt. Befint- lig ledningsrätt utmed in– och utfartsväg markeras i kartan med beteckningen ”u1”.
Länsstyrelsen i Kalmar Län skriver i sitt yttrande följande:
Hälsa och säkerhet
Inom planområdet har det påfunnits höjda halter av polyaromatiska kolväten (PAH-H) på två provpunkter. Eftersom dessa överskrider känslig markanvändning (KM) är det inte lämpligt att möjliggöra för bostäder i området utan att markföroreningen åtgärdas. Eftersom plan ger möjligheter för bostäder, skall de
acceptabla halterna för känslig markanvändning följas för att skapa en god
bebyggd miljö. Detta innebär att markföroreningen skall saneras innan detaljplanen antas, alternativt att en planbestämmelse införs om att sanering ska ha skett innan bygglov ges. Ett ställningstagande från kommunens sida bör finnas för att tydliggöra hur planen ska hantera dessa höjda halter eftersom de inte klarar de värden som satts för bostadsmiljöer. Det framgår inte heller hur omfattande undersökningen som gjorts varit eller var i området provtagningarna gjorts.
Räcker underlaget som dessa siffror hämtas från för att göra bedömningen av hur mycket som skulle behövas saneras för att uppnå
acceptabla PAH-H värden för bostadsändamål? Förutom de sociala och
ekologiska skälen till att skapa bättre underlag, finns också ekonomiska tidsaspekter för att minska risken för att oförutsedda händelser inträffar som kan fördröja tidsplanen eller att onödigt stora massor måste schaktas bort.
Därför krävs en utförligare redogörelse av utförda eller planerade undersökningar för att
kunna ta ställning till lämplighet för bostadsändamål utifrån möjliga saneringsåtgärder.
Buller
De bullermätningar som gjorts i närliggande område pekar på att bullervärdena utomhus för bostadsbebyggelse inte kan hålla utan åtgärder.
Det är bra att kommunen använder tidigare
gjorda utredningar för att synliggöra indikationer på rådande bullernivåer. De redovisade bullerutredningarna från 2007 och 2011 bedöms inte som direkt lämpliga för aktuell plan, eftersom mätpunkterna inte utförts på aktuellt planområde. Tex. hänvisas resultaten till mätningar utförda nordväst om cirkulationsplatsen. Med cementgjuteriet i sydväst, bilvägar på tre sidor om planområdet och parkeringsinfart mot matbutiken öster om
området är det väldigt buller utsatt.
Matbutikens varuintag kan även det beroende
på placering påverka möjligheten att reglera bullerdämpande åtgärder så att riktvärdena för industriverksamhet samt de riktvärden som gäller för vägar och järnvägar inte överskrids för bostadsbebyggelse (och föreslagen centrumverksamhet).
För planförslaget konstaterades det i planbeskrivningen att ”bullerdämpande åtgärder ska utföras”. Åtgärder för att säkerställa att riktvärdena inte överskrids måste dock tydligt framgå i planbeskrivningen och regleras genom tydliga planbestämmelser.
Därför ska exempelvis bestämmelsen som återfinns under markens anordnande omformuleras till att bullerskydd skall finnas, istället för får. Den infällda illustrationsbilden på plankartan visar inte detta bullerplank men borde redovisa detta, för att illustrera vad det fulla hänsynstagandet till detaljplanen faktiskt innebär. Ett sätt att hantera buller brukar vara att skapa en tyst sida. Föreslagen bebyggelse på illustrationer är dock punkthus vilket försvårar sådan möjlighet.
Vatten
Vad det gäller miljökvalitetsnormer för vatten måste kommunen redogöra för hur en exploatering av området påverkar den närmsta vattenförekomsten vilket i det här fallet är Bolanders bäck. I den fördjupade översiktsplanen över Nybro stad framgår det
att dagvatten bör omhändertas lokalt genom infiltration eller anläggande av öppna vattenmagasin. Dagvattenhanteringen framgår inte i planförslaget och inte heller i planens påverkan på närliggande vattenförekomster.
Huvudavrinningsområdet för Bolanders bäck är Ljungbyån. Bolanders bäcks mängd hårdgjorda ytor leder till försämrad infiltration,
vilket i längden riskerar att påverka vattenförekomsten negativt. Plan– och genomförandebeskrivningen måste redogöra för hur planen ska regleras för att minska dess påverkan. Exempel på åtgärder kan vara att behålla så mycket genomsläpplig markyta som möjligt, fördröjningssystem och gröna tak.
Luft
Miljökvalitetsnormer för luft har bedömts utifrån planförslagets påverkan. Med anledning av den nära lokaliseringen till cementgjuteriet och trafikleden måste kommunen redovisa rådande luftkvalitet och i sin bedömning om hur planområdet påverkas av dessa.
Behovsbedömning
Detaljplanens behovsbedömning tar upp att det inte kan uteslutas att värden över riktvärden för känslig markanvändning, dit bostäder hör, förekommer i flera delar av området. Vilken uppföljning som skall göras för resultatet eller dess påverkan nämns dock inte i bedömningen.
Inte heller beskrivs planens påverkan på kulturhistoriska värden. De bedöms enligt behovsbedömningen inte påverkas, men ingen hänvisning till ställningstagandet framgår i handlingarna. Utifrån den kontroll enligt kap.11 PBL som Länsstyrelsen har gjort, kan det inte uteslutas att planen kan medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att det krävs ytterligare behandling av frågan.
Rådgivande synpunkter
Syftet med planen är att möjliggöra en byggnation. Syftet ger ingen djupare förståelse för intentionen med typ att byggnation eller vilka behov som föranleder planen. Syftet bör
därför tydliggöras. Särskilt som översiktsplanen inte ger någon riktlinje för
markanvändningen i området medans den fördjupade översiktsplanen talar om
”försköning”, bör syftet med detaljplanen bli tydligare eftersom ingen av dem tar upp bostäder och centrumverksamhet.
De VA-ledningar som enligt planbeskrivningen finns i planområdet saknas i plankartan och bör ges ett markreservat för att inte överbyggas eller flyttas samt för att möjliggöra för underhåll av dem. Infälld illustration på plankartan ser ut att ha en byggnadskropp rakt ovan dessa ledningar.
Planbestämmelserna tillåter sex våningar. Det är dubbelt så högt än närliggande bostäder.
Under rubriken Byggnadskultur och gestaltning) beskrivs det som önskvärt att
dessa byggnader ska tas hänsyn till. Den dubbla våningshöjden bör därför motiveras eftersom den inte följer omkringliggande utformning. Illustrationsbilden på plankartan är fyra våningar men bör redovisa maximalt antal tillåtna våningar. Eftersom illustrationsbilder upplevs som eftersträvansvärda lösningar, minskar motivet till att sex våningar och ger missvisande bild för vad detaljplanen reglerar.
Det inventeringsunderlag för kulturhistorisk värdefull bebyggelse som finns bör också nyttjas för att tydliggöra vilken hänsyn som planbeskrivningen ska ta till arkitektoniska värden i området. Hur förhåller sig planens
gestaltning till befintlig bebyggelse i form av volym, höjd och utformning etc.?
Illustration som finns med på plankartan bör flyttas till planbeskrivningen. Plankartan är ett styrande dokument och för ovana ögon är det lättare att läsa illustrationer. Risken är att läsare utanför den egna organisationen tror att det är exakt så utformningen av förslaget kommer att se ut.
Tidigare betydelse av prickmark; marken får ej bebyggas har ändrats till Byggnad får ej uppföras. Bebygga har fått en ny definition i PBL och är inte lämplig för prickmark.
Boverket rekommenderar viss återhållsamhet i användningen av prickmark eftersom detaljplaner inte ska reglera mer än nödvändigt.
Intentionerna med gemensamhetsanläggningen bör framgå, med tanke på prickmarkens restriktioner av upprättande av tak, cykelförråd etc.
Text om känslig markanvändning läggs till i planbeskrivningen
Planbestämmelsen ”a1”, att sanering skall vara utförd innan bygglov ges, läggs till i plankartan
Förtydligande text om utförd markunder- sökning samt hur åtgärder skall utföras läggs till i planbeskrivningen
Ny bullerutredning kommer att tas fram innan granskning
Planbestämmelserna om bullerdämpande åtgärder förtydligas
Dagvattenhanteringen förtydligas i text samt genom planbestämmelsen ”b2”, dagvatten skall omhändertas lokalt ge- nom infiltration
Dagvattnets påverkan på miljökvalitets- normerna för den närmsta vattenföre- komsten förtydligas i behovsbedömning- en
Luftkvalitet i planbeskrivning och be- hovsbedömning förtydligas
Planens syfte förtydligas
Byggnadshöjden ses över och motiveras innan granskning
Bestämmelsen ”marken får ej bebyggas”
ses över och ändras
Räddningstjänsten skriver i sitt yttrande att de ser behov att man planerar för bra brandvägar till fastigheterna, samt att man gör hårdgjorda ytor för uppställning av höjdfordon.
Hänsyn kommer tas till ovanstående synpunkter.
Nybro Cementgjuteri AB skriver i sitt yttrande att de inte vill vara negativa till nyproduktion av bostäder men att de fått ett antal påstötningar ifrån miljöinspektör angående ljudpåverkan på de befintliga bostäderna idag. Mätningar har gjorts ett flertal tillfällen. De sista gav tydligt resultat att Nybro Cementgjuteris fastighet har betydligt lägre ljudpåverkan för de boende än vad Bangatan har. Nivåerna från Bangatan var märkbart högre.
Byggs det bostäder längs med Bangatan anser Nybro Cementgjuteri AB att ljudreduktionen i fasad och dess fönster mot Bangatan måste beaktas.
Bullerdämpandeåtgärder i fasad är reglerat i detaljplanen med bestämmelsen ”b1”, fasader skall dämpa till minst godkända dB(A)-nivåer.
Detaljplanen reglerar även att bullerplank får uppföras längs med Bangatan, i plankartan betecknat medsvarta punkter.
Lidl Sverige KB skriver i sitt yttrande att de ställer sig frågande hur ett planförslag som möjliggör bostäder och centrumverksamhet i sex våningar kan föreslås utan att en enda par- kering planeras. Att det på sidan 3 i förslaget står att all parkering skall i första hand ske på den egna fastigheten känns märkligt då det på samma sida står att inom planområdet finns inga parkeringsplatser. Det saknas ett konkret förslag på hur parkeringsfrågan skall lösas.
Parkeringslösningen förtydligas innan granskning.
Kalmarsundsregionens Renhållare, KSRR skriver i sitt yttrande att de vid fortsatt planering utgår ifrån att dimensionering av vägar samt uppbyggnad av eventuella miljöhagar eller miljörum o.d. sker i enlighet med bifogade ”råd och rekommendationer” för avfallshantering med tanke på framkomlighet för sopbilar och arbetsmiljön för KSRR’s hämtningspersonal samt brukare av miljöhagar m.fl.
Hänsyn har tagits till rekommendationerna.
Nybro-Emmaboda fågelklubb skriver i sitt yttrande att de inte gillar att befintliga grönområden i stan bebyggs. Det här området tillhör inte något av de värdefullaste och har tidigare varit bebyggt. Dessutom finns mycket fin natur i närheten i form av den mycket fina skogen Jutebacken. Rent ornitologiskt fyller platsen idag ingen större funktion. Bebyggelse av höghus kan bli till häckningslokaler för bl.a.
hussvalor och pilfinkar. Årligen förstörs bon av hussvala. Artskyddsförordningen är numera en del av miljöbalken och där stadgas det att är förbjudet att göra åverkan på fågelbon.
Hussvalan är en hotad fågelart. För att slippa fågelspillning på fasaden kan man sätta upp konsoler under takskägget. Då får dels bona stöd och dels hindras spillningen från att fläcka ner fasaden. Vi planering av nybebyggelse är det bättre att använda redan befintlig bebyggd mark istället för att ta av grönområden och natur. Det finns tex. massa gamla dåliga hus längs Storgatan mellan simhallen och Grönvägen som man skulle kunna riva och bygga något bättre istället.
Synpunkterna noteras.
Samrådet har lett till att ändringar behöver gö- ras, både på plankartan och i planbeskrivning- en.
Ändringar på plankartan
■ Planbestämmelse om att sanering innan bygglov ges läggs till i plankartan
■ Planbestämmelsen ” marken får ej bebyggas” ändras till ” byggnad får ej uppföras”
■ Planbestämmelse om dagvattenhantering läggs till
■ Planbestämmelse för gemensamhetsanläggning läggs till
■ Planbestämmelse för underjordiska ledningar definieras i plankartan
Ändringar i planbeskrivningen
■ Text om gemensamhetsanläggning ses över
■ Text om känslig markanvändning läggs till
■ Texten om genomförd markundersökning förtydligas och text om åtgärder läggs till
■ Ett förtydligande av bullerdämpande planbestämmelser läggs till
■ Förtydligande text om dagvattenhanteringen och miljökvalitetsnormer för vatten läggs till
■ Texten om luftkvalité och bedömning av den förtydligas
■ Planens syfte tydliggörs
■ Motivering till byggnadshöjd läggs till
■ Text om parkeringslösning förtydligas
Unni Karlsson planarkitekt
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
