Trygghetsplan 2010/11 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Almby skola

(1)

2010-10-14

Trygghetsplan 2010/11

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Almby skola

Änr Sso 278/2010 Diarium Skolnämnd sydost

Rektor

Inger Rohlén, F-5 Kjell Andersson, 6-9

Sylvi Andersson, sär och ITK

(2)

Innehållsförteckning

Inledning 1

Visioner för barn i Örebro kommun 1

Örebro kommuns Barnvision 1

Örebro kommuns Trygghetsvision 1

Ny lagstiftning 2

Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan 2

Två planer som kan göras till en 2

1. Vision 4

Att främja trygghet 4

2. Tydliga roller och ansvarsfördelning 5

Huvudmans ansvar 5

Personalens ansvar

Barn och elevers ansvar 6

Information 6

3. Barns och elevers delaktighet 7

4. Barns och elevers rättigheter till stöd 8

5. Kartläggning och nulägesanalys 9

6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder 10

Kön 10

Etnisk tillhörighet 11

Religion och annan trosuppfattning 12

Funktionshinder 13

Sexuell läggning 14

Könsöverskridande identitet eller uttryck 15

Ålder 16

Kränkande behandling 17

7. Uppsikt och upptäckt 18

8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation…19

Utredning 19

Åtgärder 19

Dokumentation 21

Uppföljning 21

9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 22

(3)

Inledning

Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s

barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans och skolans¹ anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större

förutsättningar för ökad måluppfyllelse.

Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är

engagerade.

Visioner för barn i Örebro kommun

År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan.

Örebro kommuns Barnvision

”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).

Örebro kommuns Trygghetsvision

”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.

Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).

(4)

Ny lagstiftning

Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

• Diskrimineringslagen (2008:567) och

• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).

De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten.

Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av:

• kön

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• könsöverskridande identitet eller uttryck²

• ålder³

Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.

Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet

Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Två planer som kan göras till en – vi benämner den trygghetsplan

Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen).

För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.

2Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna och tar med dem i planen

3 Se fotnot 2

(5)

Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.

Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

(6)

1. Vision

En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete.

Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:

Att Almby skola kännetecknas av öppenhet, flexibilitet och god arbetsmiljö för personal och elever.

Att Almby skola är trygg för våra elever och ”noll” tolerans ska råda vad gäller diskriminering och annan kränkande behandling.

Att Almby skola har hög kvalitet på det arbete som utförs av personal och elever och att värdegrunden enligt nedan ”syns och känns”.

Vår värdegrund innebär att:

Alla skall respektera människors lika värde, utvecklas till intellektuellt nyfikna, kritiskt reflekterande och solidariska människor

Eleverna skall känna trygghet och arbetsglädje, uppmuntras och få självkänsla

Att främja trygghet

En stor del av vårt trygghetsarbete handlar om att främja trygghet. I våra elevgrupper arbetar vi dagligen med att förstärka respekten för allas lika värde. Detta gör vi oftast som en naturlig del i arbetet utan att något negativt behöver ha hänt. Arbetet handlar i stor del om att stärka varje elevs självkänsla och få dem att må bra. Vi tror att trygga elever med bra självkänsla är schyssta, både mot andra barn och vuxna.

Exempel på vårt främjande arbete är: massage, sångsamlingar, den inre och yttre miljön, ett gott arbetsklimat, regler och rutiner, god föräldrakontakt, lustfylld undervisning, ett trevligt språk, värderingsövningar, arbete kring självkännedom – om att hantera känslor och om att vi är både lika och olika m.m.

Vi jobbar också med vår roll som vuxna. Vi är viktiga förebilder och ska i största möjliga mån synas på skolgård och finnas till hands när eleverna behöver oss. I F-3 finns alltid rastvärdar ute. All personal har gått eller ska gå en utbildning i ICDP-utbildning/vägledande samspel.

Den bygger på åtta teman:

• Visa positiva känslor. Visa att du tycker om barnet.

• Var lyhörd för barnets initiativ.

• Ha en positiv dialog med barnet.

• Bekräfta barnets färdigheter.

• Hjälp barnet att samla in uppmärksamhet.

• Ge förklaring och innehåll till det som händer.

• Utvidga och berika barnets upplevelser genom jämförelser och förklaringar.

• Vägled barnet steg för steg och hjälp barnet till självkontroll genom att visa på alternativa handlingssätt.

(7)

2. Tydliga roller och ansvarsfördelning

Huvudmans ansvar

Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvars- fördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut.

Rektors ansvar

På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:

– se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten

– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling

– om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas

– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling

– årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och elever, om möjligt även vårdnadshavare.

Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:

Rektorsgruppen på Almby skola ska utifrån tillgänglig information och utvärdering årligen revidera trygghetsplanen i samband med höstterminens start. Revideringen ska genomföras i samverkan med personal, elever och vårdnadshavare. Specifikt ska erfarenheter och

kompetens inom elevhälsans personal tas tillvara i samband med revideringen.

Personalens ansvar

All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.

Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:

Det är all skolpersonals ansvar att:

- följa skolans trygghetsplan

- ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling

- se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks

- dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas.

- Informera klassföreståndare och Trygghetsteam muntligt och skriftligt vid fall av upprepad kränkning.

- bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp

(8)

Barn och elevers ansvar

Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.

Barn eller elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:

- påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan - att bemöta alla skolans elever på ett respektfullt sätt

Information

Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och

vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö.

Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information:

Vårdnadshavare och elever ska i kommande brukarenkät i högre grad än tidigare känna sig informerade om Almby skolas trygghetsplan.

Information om skolans trygghetsplan och värdegrundsarbete genomförs enligt nedan.

Åtgärder Tidpunkt Ansvar

Trygghetsplanen gås igenom tillsammans med all personal.

I samband med arbetsårets start Rektor

Den reviderade

trygghetsplanen publiceras på skolans hemsida.

Efter revideringen Publicerare

Trygghetsplanen tillsänds skolförvaltningen där den diarieförs.

Efter revideringen Skolassistent

Nyanställd personal utbildas i trygghetsarbetets rutiner.

Under höstterminen Rektor och trygghetsteamet

Vårdnadshavare informeras om trygghetsplanens innehåll.

Föräldramöten under höstterminen

Rektor och klassföreståndare

Klasserna informeras om trygghetsplanen.

Årligen i samband med läsårsstarten

Klassföreståndare

Trygghetsteamet visar vilka de är och berättar om hur de arbetar för alla elever.

I samband med läsårets start Trygghetsteamet

(9)

3. Barns och elevers delaktighet

Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083).

Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är delaktiga i trygghetsarbetet:

Elever ska i kommande brukarenkät i högre grad än tidigare uppge att de känt sig delaktiga i arbetet med Almby skolas trygghetsarbete.

Elever får årligen möjlighet att anonymt besvara en enkät om trygghet på skolgårdarna

Varje termin Rektor och klassföreståndare

Elever ges kontinuerligt under skolåret möjlighet att

diskutera och delge sina erfarenheter om skolans trygghetsarbete

På elevråd och klassrådstid under hela skolåret

Rektor och klassföreståndare

Elever får årligen möjlighet att anonymt besvara enkäter om skolans trygghetsarbete

Årligen Skolförvaltningen och

klassföreståndare I de lägre åldrarna tar vi upp

frågor om tryggheten i samband med raster

Regelbundet Klassföreståndare samt

fritidspersonal

Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är delaktiga i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen:

Eleverna ska i enlighet med nedanstående åtgärder under året aktivt delta i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen.

Samtliga elever informeras om innehållet i

trygghetsplanen och får möjlighet att delge sina erfarenheter av skolans trygghetsarbete och kartläggningen av nuläget.

I samband med läsårsstarten Klassföreståndare

Klassernas representanter i elevråden möter rektor eller den rektor utser i samband med revideringen för att lämna synpunkter.

Under den årliga revideringen Rektor

(10)

4. Barns och elevers rättigheter till stöd

Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.

Personal på skolan som uppfattar att kränkningar eller diskriminering sker ska omedelbart agera för utreda det inträffade i enlighet med riktlinjerna i denna trygghetsplan.

I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till:

- lärare eller andra vuxna på skolan - rektor

- kurator, skolsköterska eller någon annan i elevhälsoteamet - trygghetsteam

- vårdnadshavare - klasskamrater

(11)

5. Kartläggning och nulägesanalys

Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt.

Skolans personal ska vara aktiva och forskande i sitt förhållningssätt och genomföra kartläggningar och kontinuerliga samtal med elevgrupper och enskilda elever för att få vetskap om ev. kränkningar. Likaså ska den årliga arbetsmiljöenkäten tas tillvara i analysarbetet.

I de terminsvisa utvecklingssamtalen ska trygghetsfrågor regelmässigt avhandlas utöver frågor om elevens kunskapsutveckling.

Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:

Skolans kalendarium ska kompletteras med datum för när kartläggning och analyser ska genomföras. Personalens ska vid två ggr./termin tillsammans med rektor behandla nuläget av trygghetsarbetet.

Elever får årligen möjlighet att anonymt besvara enkäter om skolans trygghetsarbete. I de lägre åldrarna genomförs även samtal om trygghet.

Elever får årligen möjlighet att anonymt besvara en enkät om trygghet på skolgårdarna.

Sammanställningen ligger sedan till grund för eventuella åtgärder.

Årligen

Varje termin

Förvaltning/klassföreståndare

Rektor/klassföreståndare

Hälsobesök för elever Vid ordinarie hälsobesök i skolår f, 2, 4, 6 och 8

Skolsköterskan Utvecklingssamtal med elev

och vårdnadshavare

Varje termin Klassföreståndare

(12)

6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan och skolan ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete.

Kön

Förskolan och skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden.

Inga elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de känt sig diskriminerade eller trakasserade p.g.a. sin könstillhörighet.

Skolans personal arbetar för att motverka negativ

könsuppdelning i verksamheten.

Kontinuerligt Undervisande personal

Skolan verkar för att stärka elevernas identiteter genom positiv könsuppdelning, t.ex.

kill- och tjejgrupper etc.

I lämpliga sammanhang under skolåret

Undervisande personal

Nolltolerans ska råda mot nedsättande sexualiserat språkbruk på vår skola.

Kontinuerligt All personal

Skolans personal väljer läromedel och litteratur så att inte traditionella könsmönster förstärks.

Skolans personal ger pojkar och flickor lika stort

inflytande och talutrymme.

(13)

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.

Inga elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de känt sig diskriminerade eller trakasserade p.g.a. sin etniska tillhörighet.

Skolan ska försäkra sig om att viktig information kan förstås av alla vårdnadshavare och att engagera tolkar och

översättare vid behov.

Information om möjlighet till tolkhjälp vid samtal och möten på skolan ska ges till vårdnadshavare.

Vid behov Rektor eller annan personal

Personal ska ges möjlighet att tillsammans diskutera hur de bör hantera diskussioner med eleverna i undervisningen där etnisk tillhörighet har

betydelse.

På konferenstid eller undervisningsfri dag under arbetsåret

Rektor

Alla pedagoger uppmärk- sammar hur olika etniska grupper beskrivs i

kurslitteraturen som används i undervisningen.

Kontinuerligt Lärare

Skolan ska vara en mångkulturellt berikande miljö i form av sagor, musik, mat m.m. med annat etniskt ursprung än traditionellt svenskt.

Kontinuerligt Undervisande lärare, fritidspedagoger och måltidspersonal

(14)

Religion och annan trosuppfattning

Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska

grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.

Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Inga elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de känt sig diskriminerade eller trakasserade p.g.a. sin religion eller trosuppfattning

Personal ska ges möjlighet att diskutera hur de bör hantera diskussioner med eleverna i undervisningen där religion eller trosuppfattning har betydelse.

Under arbetsåret Rektor

Alla pedagoger uppmärk- sammar hur olika religioner och trosuppfattningar beskrivs i kurslitteratur som används i undervisningen.

Kontinuerligt Lärare

I undervisningen tar vi upp olika trosuppfattningar, är vi öppna och ser det som självklart att det finns olika sätt att tro.

Kontinuerligt Undervisande lärare

(15)

Funktionshinder

Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar.

Vid planering av skolans verksamhet beaktas konsekvenserna för elever med olika funktionshinder.

Alla elever ska ha lika

möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett

funktionshinder.

Under året ska vår skola arbeta med att öka kunskapen om bemötande av personer med olika funktionshinder, synliga och osynliga. Alla lärare och elever ska

tillsammans medverka vid ett utbildningstillfälle.

Hälsodagar på F-9 Rektor och personal

Skolan motverkar aktivt negativt språkbruk av ord för olika funktionshinder.

Då det kommer på tal All personal

Inga elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de känt sig diskriminerade eller trakasserade p.g.a. funktionshinder.

(16)

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas:

– homosexualitet – bisexualitet – heterosexualitet

Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.

Homofobi är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Skolans personal arbetar för förståelse för olika sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.

I naturliga sammanhang inom och utanför undervisningen

Lärare och all personal

Skolans personal informerar och undervisar om

människors olika sexuella läggning. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ingår information om homo-, bi- och transsexualitet.

Skolan använder litteratur som belyser olika typer av familjebildningar.

Regelbundet Undervisande personal

Skolan motverkar aktivt negativ språkbruk av ord för olika sexuella läggning.

Inga elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de känt sig diskriminerade eller trakasserade p.g.a. sin sexuella läggning.

(17)

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring köns- identitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).

Inga elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de känt sig diskriminerade eller trakasserade p.g.a. sin könsöverskridande identitet

Skolans personal arbetar för förståelse för olika sexuell läggning inkl. könsöver- skridande identitet.

Skolans personal informerar och undervisar om olika sexuell läggning och heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som

sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om könsöverskidande identitet ingå.

Skolan uppmuntrar till utklädningslekar för att prova olika roller.

Fritidstid Fritidspedagoger

Skolan respekterar alla barn

som de är. Alltid All personal

(18)

Ålder

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan och skolan.

Inga elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de känt sig diskriminerade eller trakasserade p.g.a. sin ålder.

Skolan motverkar aktivt kränkande språkbruk p.g.a.

ålder.

Vi visar att olika åldrar kan ha roligt tillsammans.

Undervisning i blandade åldersgrupper, t.ex.

fadderverksamhet eller elevens val.

All personal

Skolan har inte regler som diskriminerar någon åldersgrupp om det inte är motiverat utifrån trygghet och säkerhet.

Alltid All personal

(19)

Kränkande behandling

Skolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser.

Färre elever ska till personal, vårdnadshavare, klasskamrater eller i kommande brukarenkät uppge att de blivit utsatta för kränkande behandling av andra elever eller av vuxna på skolan.

Vi arbetar med social och emotionell träning i klassrummet. Alla klasser arbetar med individ och gruppstärkande övningar.

I undervisning Undervisande lärare

Rollspel, filmer och litteratur används i skolans främjande arbete mot kränkande behandling.

I undervisning Undervisande personal

Fadderverksamhet används för de yngre åldrarna.

Kontinuerligt Undervisande personal

Inom ramen för de årliga Hälsodagarna finns

trygghetsskapande aktiviteter.

Höstterminen Planeringsgrupp för

Hälsodagarna Skolan ska utreda

förutsättningar för att utse och utbilda kamratstödjare i samtliga klasser i åk 4-9

Under året Rektor

Personalen är goda förebilder genom ett respektfullt

uppträdande mot varandra.

Alltid All personal

I årskurserna F-9 ska all personal ha genomgått ICDP- utbildning.

Under höstterminen Rektor och Specialpedagogerna

Skolan hjälper barnen att lösa konflikter och ger dem verktyg att lära sig klara det själva på ett bra sätt.

Vid behov samt på lektioner

kring värdegrunden. Alla pedagoger, främst undervisande lärare

F-3

På alla raster finns rastvärdar med reflexvästar på

skolgården.

Hela året Rektor

Eleverna har bestämda platser i klassrum och matsal då behov finns utifrån trygghet.

Alltid Klasslärare

(20)

7. Uppsikt och upptäckt

Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.

I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar:

Skolans personal ska vara aktiva och forskande i sitt förhållningssätt och vara uppmärksamma både i klassrumssituationer och i allmänna utrymmen.

Genom schemaläggning strävar skolan efter att sprida personal i skolans alla områden under hela skoldagen.

I samband med schemaläggning

Schemaläggare

Rastvakter finns på alla skolgårdar.

Under skoldagen. Rektor, schemaläggare

Information från vaktmästare, fritidsledare,

bibliotekspersonal och kostpersonal tas tillvara.

Skolan övervakar omklädningsrummen i idrottshallen.

Mellan varje lektionspass Lärare i idrott och häsa Schemaläggare

(21)

8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning

Utredning

Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.

Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektor ska därför ansvara för en sådan utredning.

På vår skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på följande sätt:

1. Vid kännedom om att upprepad kränkning har eller kan ha inträffat meddelas klassföreståndare och personal i trygghetsteamet.

2. Klassföreståndare för tjänsteanteckning som lämnas till Trygghetsteamet.

3. Rektor informeras alltid vid upprepad kränkning.

4. Inkomna uppgifter skall skyndsamt utredas. Stor hänsyn till den utsatte och övriga

inblandade skall tas. Utredningen skall allsidigt belysa vad, som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.

5. Vårdnadshavare till elever som är inblandade, både den kränkte och de som kränkt, ska informeras skyndsamt.

6. Om personal misstänks för kränkning av en elev eller arbetskamrat skall rektor ansvara för utredningen.

7. Åtgärdsprogram skall upprättas 8. Utvärdering/uppföljning

Åtgärder

Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar.

På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller kränkningar inträffat:

Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.

Skolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt.

Personalen ska vara goda lyssnare och inta information, men förhålla sig neutrala. Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och aldrig inta en medlarroll. En kränkning är inte en konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.

(22)

Den kränkte

Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. Läraren eller annan

skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt.

Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den utsatte eleven kontaktas.

Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer.

Läraren eller annan skolpersonal

Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska kontakta trygghetsteamet som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning.

Den/de som kränkt

Om den/de som kränkt går på samma skola ska skolpersonal höra deras version. Om den/de går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. När personal misstänkt ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning.

Kränkningarna måste omedelbart upphöra. Vid upprepade kränkningar ska två anställda närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer.

Vårdnadshavare

Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas snarast av undervisande lärare eller klassföreståndare.

När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavarna ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis, se länkar och kontakter.

Åtgärder

Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas.

Åtgärder utformas av trygghetsteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller elevhälsoteam.

(23)

Dokumentation

Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp i ett åtgärdsprogram. Dokumentationen ska arkiveras i elevakten.

I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt:

• När en personal kontaktar vårdnadshavare med anledning av konflikter eller kränkning, dokumenteras händelsen i löpande tjänsteanteckning.

• När trygghetsteamet träffas för att identifiera och förebygga otrygga situationer, sker dokumentation via minnesanteckningar, som arkiveras.

• När trygghetsteamet gör en utredning dokumenteras den skriftligt och återkopplas till berörda pedagoger, elever, vårdnadshavare och elevhälsoteamet.

• Åtgärder i form av överenskommelse åtgärdsprogram eller annan åtgärd, dokumenteras skriftligt.

• Uppföljning med elever och vårdnadshavare dokumenteras och arkiveras tillsammans med tidigare dokumentation i ärendet.

• Tjänsteanteckningar förs vid ev telefonsamtal eller samtal utöver ovan nämnda. Blankett för tjänsteanteckning används.

Uppföljning

Skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Minst ett uppföljningssamtal ska hållas. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och

dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort.

I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:

Uppföljning av utredda fall av kränkningar sker senast en månad efter avslutad utredning.

Uppföljning startar alltid med ett samtal med den som blivit kränkt. Därefter sker samtal med övriga inblandade och vårdnadshavare. Resultatet av uppföljningen dokumenteras liksom utvärdering av utredningen, åtgärderna och den tidigare upprättade dokumentationen.

(24)

9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen

Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga

kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279).

I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande sätt:

Trygghetsplanen följs upp och utvärderas i samband med revidering.

Årligen i samband med höstterminens start

Skolans rektorer