Landstingsstyrelsen Marie Nilsson
KALLELSE Sida 1(6)
Datum
2015-06-09
Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom
Landstingsstyrelsen
Datum Tisdag 9 juni 2015 Tid Kl 10.00
Plats Tidplan 09.00
10.00 11.30 12.30 14.30
Smedjan, landstingets kansli, Kalmar
Gruppmöten
S, V och MP i Smedjan M, C, KD och FP i Tången
Formella punkter och informationsärenden 1-5 Gemensam lunch i matsalen
Fortsättning från och med ärende 6 Kaffe
Föredragningslista Formella punkter
1. Godkännande av dagordning 2. Val av justerare och tid för justering
Christer Jonsson (C) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum på landstingets kansli den 16 juni 2015.
Informationsärenden
3. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning av Krister Björkegren, kl 10.00.
4. Redovisning av köfri vård och sommarsituationen 2015
Föredragning av Lars Mattsson, Florence Eddyson-Hägg och Ragnhild Holmberg, kl 10.30.
5. Information om landstingets ekonomi
Föredragning av Ingeborg Eriksson Gunnarsson, kl 11.15.
Beslutsärenden till landstingsstyrelsen
6. Yttrande över Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87)
Diarienummer 150180 Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87). Yttran- det överlämnas till Socialdepartementet.
2
7. Yttrande över Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Diarienummer 150237
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
8. Yttrande över rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar – S2014/6869/SF Diarienummer 150256
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över Landstingets faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar – S2014/6869/SF.
Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
9. Yttrande över betänkandet För kvalitet – Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
Diarienummer 150257 Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet För kvalitet – Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
10. Yttrande över Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag Diarienummer 150272
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över
departementspromemorian Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
11. Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)
Diarienummer 150276 Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
12. Yttrande över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad – ett
ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) Diarienummer 150215
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad – ett ändamålsenligt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
13. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren 2013-3015, 2014-2016 samt 2015-2017 Diarienummer 150054
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet.
3
14. Utredningsuppdrag 14/20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän Diarienummer 140072
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen beslutar att uppdrag 14/20 om en särskild utvecklingsplan för Tjustbanan ska samordnas med uppdrag 13/3 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i Kalmar län.
15. Utredningsuppdrag 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården, delrappport Diarienummer 150054
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården.
Rapporten innebär att en landstingsövergripande arbetsgrupp kommer att bildas för att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen ska redovisas i december 2015.
16. Utredningsuppdrag 15/18 Tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsbolag
Diarienummer 150054 Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/18 om en tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag.
2. Landstingsstyrelsen antar Handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag.
Landstinget i Kalmar län ska minst halvera kostnaden för bemanningsföretag 2017, utifrån kostnaden 2014.
Föredragning av Peter Rydasp, personaldirektör, tid 20 minuter.
17. Utredningsuppdrag 15/22 Att utreda om kulturcheckar kan erbjudas landstingets medarbetare
Diarienummer 150054 Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisningen av uppdrag 15/22 – utredning om kulturcheckar kan erbjudas landstingets medarbetare.
18. Svar över granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag
Diarienummer 150072 Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen antar yttrandet som sitt svar på revisorernas
granskningsrapport av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag.
2. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsdirektören att återrapportera uppföljningen av vidtagna åtgärder till landstingsstyrelsen i samband med rapportering av det interna kontrollarbetet i Landstingets årsredovisning.
4
19. Granskning av landstingets informationssäkerhet Diarienummer 150246
Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen noterar rapporten till protokollet.
2. Landstingsstyrelsen överlämnar ärendet till landstingsdirektörens stab för svar och återrapportering till landstingsstyrelsen den 16 september 2015.
20. Anslag för inköp av ny syntolkningsutrustning Diarienummer 150018
Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen anslår 25 000 kronor i bidrag till Synskadades Riksförbund Kalmar län för medfinansiering vid inköp av ny syntolkningsutrustning.
2. Finansiering sker ur landstingsstyrelsen anslag för oförutsett 2015.
21. Sammanträdesplan 2016 Diarienummer 150337 Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen fastställer sammanträdesplan för 2015 för
landstingsstyrelsen samt landstingsstyrelsens arbetsutskott/budgetberedning enligt redovisat förslag.
2. Landstingsstyrelsen föreslår att Landstingsfullmäktige fastställer sammanträdesdagar för 2016 enligt följande: 24 februari, 25 maj, 28 september och den 23-24 november.
22. Reviderad samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk
funktionsnedsättning Diarienummer 150335 Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen godkänner reviderad samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning.
2. Landstingsstyrelsen ger landstingsstyrelsens ordförande i uppdrag att underteckna den reviderade samverkansöverenskommelsen.
Överenskommelsen överlämnas till Socialstyrelsen.
23. Delegationsärenden
Protokoll från presidiemöte den 27 april 2015.
24. Anmälningsärenden
Skrivelse från Öresundståg AB – hembud av aktier. Diarienummer 140447/2.
Senast inkomna protokoll till landstingets kansli:
Landstingsstyrelsen den 6 maj 2015.
Landstingets patientnämnd den 14 april 2015.
Läkemedelskommittén den 25 mars och den 22 april 2015.
Inkomna och avgivna skrivelsen (se bifogad förteckning)
5
Beslutsärenden till landstingsfullmäktige
25. Medborgarförslag 21/2014 om ersättningsnivåer för sjukresor med egen bil Diarienummer 140660
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 21/2014 om ersättningsnivåer för sjukresor med egen bil då ersättningsnivåerna för sjukresor med egen bil sågs över i samband med budgetarbetet 2014.
26. Medborgarförslag 24/2014 Sänk priser för bussbiljett eller inför gratis resor Diarienummer 140789
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 24/2014 Sänk priser för bussbiljett eller inför gratis resor med följande. Synpunkterna i
medborgarförslaget kommer att beaktas i den pågående översynen av nuvarande produkt- och prissystem.
27. Medborgarförslag 26/2014 om drop in laboratorium på länssjukhuset i Kalmar
Diarienummer 140810 Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 26/2014 om drop in laboratorium på länssjukhuset i Kalmar enligt följande. Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen kommer att undersöka frågan för att kunna ta ställning till om förslaget kan förverkligas under de kommande åren.
28. Medborgarförslag 1/2015 om fakturan för läkarbesök ska skickas via e-mail Diarienummer 150111
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 1/2015 om att fakturan för läkarbesök ska skickas via e-mail eftersom det innebär en för stor säkerhetsrisk.
29. Medborgarförslag 2/2015 om att påskynda handläggningen av asylsökande med sjukvårdskompetens
Diarienummer 150120 Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 2/2015 om att påskynda handläggningen av asylsökande med sjukvårdskompetens då landstinget redan arbetar i enlighet med förslagets intentioner.
30. Motion 3/2015 Minska byråkrati – per patienttid Diarienummer 150224
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige besvarar motion 3/2015 minskad byråkrati – mer patienttid, med att det inom landstinget pågår översyn och arbete rörande minskad administration och dokumentation.
31. Motion 4/2015 Ta tillvara på den språkliga kompetens vi har i vårt landsting Diarienummer 150280
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige besvarar motion, 4/2015 Ta tillvara på den språkliga kompetens vi har i vårt landsting med hänvisning till ett pågående arbete med att införa ett IT-stöd för kompetensplanering. IT-stödet planeras innehålla det motionen efterfrågar.
6
32. Reglemente för landstingets patientnämnd Diarienummer 140266
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige godkänner reglemente för landstingets i Kalmar län patientnämnd att gälla från och med den 1 juli 2015.
33. Bildande av Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Diarienummer 140494
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige beslutar:
1. Bilda Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg tillsammans med övriga landsting/regioner i Sverige. Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland,
Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen,
Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting 2. Godkänna förslag till förbundsordning.
3. Godkänna samverkansavtal mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting enligt bilaga 2.
4. Inbetala andelskapitalet per den 5 januari 2016 enligt bilaga 4.
5. Godkänna preliminär budget enligt bilaga som ställs till kommunalförbundets förfogande.
6. Inbetala 20 % av kommunalförbundets fasta kostnader för preliminär budget per 5 januari 2016 enligt bilaga 5b.
7. Uppdra till regionala samverkansnämnden att nominera en ledamot och en ersättare till kommunalförbundets styrelse.
8. Utse en ledamot och en ersättare till fullmäktige för kommunalförbundet för svenskt ambulansflyg för tiden 1 januari 2016 - 1 april 2019.
9. Den ekonomiska konsekvensen ska beaktas i Landstingsplanen 2016-2018.
Anders Henriksson (S) ordförande
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress
Landstinget i Kalmar län Box 601
391 26 Kalmar
Besöksadress
Strömgatan 13 391 26 Kalmar
Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Planeringsenheten Läkemedelssektionen
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1)
Datum
2015-05-06 Referens 150180
Landstingsstyrelsen
Yttrande över slutbetänkande Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87)
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet SOU 2014:87 Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd av Läkemedels- och apoteksutredningen. Yttrandet överlämnas till
Socialdepartementet.
Bakgrund
Landstinget har fått möjlighet att yttra sig över Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd- slutbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2014:87). Yttrandet framgår av bilaga.
Utredningens uppdrag var att se över vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet.
I slutbetänkandet behandlas de delar av uppdraget som gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av läkemedel och prissättning av särläkemedel.
Petra Hallén
Chef läkemedelssektionen Ellen Vinge
Docent och specialist i klinisk farmakologi
Bilagor
1. Yttrande daterad den 29 april 2015.
2. Sammanfattning av slutbetänkandet daterad den 29 april 2015.
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress Besöksadress Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Planeringsenheten Läkemedelssektionen
YTTRANDE Sida 1(3)
Datum
2015-05-26 Diarienummer 150180
Landstingsstyrelsen
Yttrande – SOU 2014:87 Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd
Slutbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningenLandstinget i Kalmar län (LKL) har fått möjlighet att yttra sig över
Socialdepartementets remiss Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd.
Handel med läkemedel för djur
LKL har valt att inte kommentera denna del av remissen Maskinell dosdispensering
Det är viktigt med god tillgänglighet och fungerande konkurrens på dosmarknaden, men LKL saknar i utredningen förslag på hur man ska komma tillrätta med nuvarande sårbarhet och brist på ansvarsfördelningen mellan aktörerna på marknaden.
Vem ska få bedriva maskinell dosdispensering?
LKL har inget att invända mot utredningsförslag att även fortsättningsvis betrakta maskinell dosdispensering som tillverkning och det tillståndskrav som då krävs från Läkemedelsverket. Däremot tycker LKL att förslaget kring avgifter för tillståndet inte kan hanteras lika för öppenvårdsapotek med tillstånd och annan vårdgivare bl.a. eftersom producerade volymer skiljer sig åt markant.
Att tillstånd till annan vårdgivare (än den som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek) endast skulle få tillgodose behovet av maskinellt
dosdispenserade läkemedel i sluten vård inom egna verksamheten begränsar landstingens utveckling och möjlighet. Gränsdragningen mellan sluten och öppen vård är i dagens moderna vård flytande och landsting/regioner arbetar för att dessa begrepp ska ses över i gällande lagstiftning rörande
läkemedelshanteringen.
Begränsningen skulle även innebära att landsting med avtalade privata sjukhus med sluten vård inte skulle kunna försörjas med maskinellt dosdispenserade läkemedel från vårdgivaren.
Om landsting vid upphandling av dostjänst i öppen vård inte skulle få något anbud från extern aktör, medför denna begränsning att landstinget i egen regi inte heller skulle kunna försörja denna patientgrupp.
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-26 Sida 2(3)
Den föreslagna begränsningen strider mot god patientsäkerhet och
kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan i både landstinget och kommuner.
Utvecklingen av en än mer patientsäker läkemedelshanteringen i sjukvården kommer gå mot mer patientindividuell dos. Detta kräver dock att nuvarande regelverk behöver anpassas t.ex. gällande krav på märkning på dospåsen.
Vilka krav och vilket ansvar ska gälla för verksamheten?
LKL har inget att invända mot utredningens förslag att nuvarande krav på maskinell dosdispensering bör behållas. Men att kravställa
läkemedelsgenomgångar för just patienter med maskinellt dosdispenserade läkemedel för att förbättra informationen till patienter ser inte LKL som enskilt en lämplig åtgärd för att nå det målet. Information kring t.ex. ”sväljes hela”, ”tas på fastande mage”, inom /utom läkemedelsförmånen garanteras inte genom ett sådant krav.
Krav på läkemedelsgenomgångar bör inte knytas till specifikt dos- dispensering. Det är lika nödvändigt med läkemedelsgenomgångar om patienterna får sina läkemedel delade i dosett av en sjuksköterska eller av en anhörig, eller om patienten själv hanterar sina läkemedel. Föreskrifter angående läkemedelsgenomgångar bör vara mer övergripande, och knytas till patientens medicinska behov och de specifika säkerhetsrisker som kan finnas med den pågående behandlingen (oavsett patientens biologiska ålder och antal läkemedel).
Prissättning av maskinellt dosdispenserade läkemedel i öppen vård?
LKL liksom andra landsting/regionen har idag kostnader för dosdispenserade läkemedel beroende på t.ex. dosaktörens kostnader kring byte till periodens vara och deras rätt att själva upphandla parallellimporterade läkemedel.
LKL ställer sig mycket tveksamma utredningens huvudförslag (alternativ 1) med särskild prismodell där krav på byte slopas, TLV sätter takpris och dosaktören ska få möjlighet att komma överens om lägre inköpspris än det pris som TLV beslutat om.
Om dosaktören har förhandlingsrätt med läkemedelsleverantörerna och får lägre inköpspris samtidigt som de har rätt att ha ett utköpspris upp till TLVs pristak till landsting/regioner, så riskerar detta medföra stora ökningar i marginalen för dosaktören samt en minskad transparens.
LKL förordar istället en kombination av förslaget Två listor för periodens vara (alternativ 2) och Längre prisperiod för periodens vara (alternativ 3).
Förslaget där landstinget tar över ansvaret (alternativ 5) anser LKL kan leda till ojämlik vård, då förslaget innebär fria läkemedel för patienter med dosdispenserade läkemedel. Dessutom kan detta förslag leda till att patienter får dosdispenserade läkemedel på grund av andra skäl än medicinska.
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-26 Sida 3(3)
Läkemedel vid sällsynta tillstånd
Landstinget i Kalmar län stöder utredningens förslag att det skapas en alternativ möjlighet att värdera och finansiera läkemedel för sällsynta tillstånd. Det innebär att TLV, landstingen och det berörda företaget gemensamt kommer överens om närmare villkor för subventionsbeslutet.
Landstinget stöder utredningens förslag att det ska vara möjligt att sätta upp särskilda kriterier för läkemedel som kan bli föremål för en sådan procedur vid prissättningen, t ex att läkemedlet är aktuellt för mycket få patienter i landet och att det finns en tydlig kliniskt betydelsefull nytta av den nya behandlingen jämfört med den bästa nu tillgängliga. Behovs- och
solidaritetsprincipen i Riksdagens etiska plattform för prioriteringar i vården förutsätter att behandlingseffekten är kliniskt betydelsefull för
patientgruppen.
Det bör kunna bli möjligt att ha en dynamisk prissättning av läkemedel vid sällsynta tillstånd, som väger in faktiskt uppnådda resultat och faktiskt antal behandlade patienter. En sådan modell har diskuterats inom Nationella Läkemedelsstrategin för ”stegvist godkännande” av nya läkemedel där det finns ett stort medicinskt behov, vilket även innefattar nya läkemedel för tillstånd som inte är sällsynta.
Landstinget anser att de övriga två vägarna för prissättning som utredningen diskuterar är betydligt sämre. Ett förhöjt tröskelvärde för en viss grupp av läkemedel inbjuder till högre prissättning, och kommer sannolikt att bli kostnadsdrivande. En särskild prissättningsmodell för vissa definierade läkemedelskategorier eller patientgrupper riskerar att leda till riksdagens prioriteringsprinciper efter en tid hamnar i bakgrunden, och att många gränsdragningsproblemen kommer att uppstå.
Processen bör vara densamma oavsett receptförskrivning eller om läkemedlet ges på sjukhus.
Petra Hallén
Chef läkemedelssektionen Ellen Vinge
Docent och specialist i klinisk farmakologi
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress Besöksadress Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Planeringsenheten Läkemedelssektionen
SAMMANFATTNING Sida 1(4)
Datum
2015-04-29 Diarienummer
150180
Landstingsstyrelsen
Slutbetänkande Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87)
Vad handlar remissen om?
Utredningens uppdrag har varit att göra en översyn av vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet.
I slutbetänkandet behandlas de delar av uppdraget som
gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av läkemedel och prissättning av särläkemedel.
Utredningen har haft i uppdrag att
• analysera och lämna förslag på hur tillgängligheten kan bli bättre för läkemedel för djur och hur regelverket avseende handel med dessa läkemedel kan förbättras,
• se över den rättsliga reglering som gäller vid maskinell dosdispensering av läkemedel och lämna förslag som bl.a. leder till
goda förutsättningar för en väl fungerande konkurrens och en god tillgänglighet, samt
• belysa hur särläkemedel bör prissättas och vid behov föreslå en separat prissättningsmodell.
Maskinell dosdipsensering Utredningen föreslår:
regleringen av maskinell dosdispensering ska ses över och anpassas till den omreglerade apoteksmarknaden.
maskinell dosdispensering är tillverkning enligt läkemedelslagen.
endast den som har fått Läkemedelsverkets tillstånd får bedriva maskinell dosdispensering.
Tillstånd får endast beviljas den som har beviljats tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek eller är annan vårdgivare. Ett tillstånd får även fortsättningsvis beviljas endast den som visar sig ha förutsättningar att uppfylla kraven i 15 § andra stycket läkemedelslagen.
Ett tillstånd ska gälla tills vidare och avse ett visst öppenvårdsapotek eller i fråga om annan vårdgivare en viss enhet för maskinell
dosdispensering.
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-29 Sida 2(3)
Ett tillstånd som beviljas annan vårdgivare än den som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek får endast tillgodose behovet av maskinellt dosdispenserade läkemedel i sluten vård inom den egna verksamheten.
Beslut av Läkemedelsverket om tillstånd att bedriva maskinell dosdispensering ska fattas inom den tid som regeringen föreskriver.
Läkemedelsverket får ta ut en ansökningsavgift av den som ansöker om tillstånd att bedriva maskinell dosdispensering och en årsavgift av tillståndshavaren.
Nuvarande krav på maskinell dosdispensering bör behållas. Det bör framgå av förordningen om handel med läkemedel att endast de öppenvårdsapotek som bedriver maskinell dosdispensering har en tillhandahållandeskyldighet avseende maskinellt dosdispenserade läkemedel. Den s.k. 24-timmarsregeln bör dock inte gälla för maskinellt dosdispenserade läkemedel utan läkemedlen ska tillhandahållas så snart det kan ske.
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över sina föreskrifter så att informationen till patient om läkemedlen förbättras genom krav på läkemedelsgenomgångar för dospatienter.
Det är av stor vikt att samtliga öppenvårdsapotek som bedriver maskinell dosdispensering är anslutna till den s.k. SOLtjänsten.
Handelsmarginalen för maskinellt dosdispenserade läkemedel bör ses över. Förmånssystemet ska fortsatt gälla för maskinellt dosdispenserade läkemedel men regelverket för utbyte ska anpassas. Apoteksaktörerna får byta ut maskinellt dosdispenserade läkemedel men behöver inte göra det.
En särskilt anpassad takprismodell tillämpas för läkemedlen.
Dosapoteken ska få möjlighet att komma överens om lägre inköpspriser än de som TLV beslutat om.
Alternativt, om inte förslaget om ny takprismodell genomförs, bör en separat periodens vara-lista tas fram för maskinellt dosdispenserade läkemedel och regleras i myndighetsföreskrifter.
Utredningen har övervägt följande alternativ:
1. En ny takprismodell och slopat krav på utbyte.
2. Periodens vara delas upp på två separata listor; nuvarande periodens vara-lista och en lista för maskinellt dosdispenserade läkemedel.
3. Längre perioder: förlängda prisperioder för periodens vara för dos.
4. Dosapoteken står för kostnaderna för den uteblivna besparingen för samhället när utbyte inte sker.
5. Landstingen tar över ansvaret. Maskinellt dosdispenserade läkemedel omfattas inte av läkemedelsförmånssystemet och landstingen står för kostnaderna.
Läkemedel för sällsynta tillstånd
Utredningens tolkning av uppdraget är att förslag till lösningar bör fokusera på problemet med alltför höga kostnader för läkemedel avsedda för mycket små patientgrupper med svåra sjukdomstillstånd, även om dessa läkemedel inte alltid har definierats som särläkemedel.
Utredningen har identifierat tre alternativa vägar för att komma till rätta med problemet med höga kostnader för läkemedel avsedda för svåra
sjukdomstillstånd hos små patientgrupper:
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-29 Sida 3(3)
behålla nuvarande prissättningsmodell även för denna grupp men med ett högre tröskelvärde än vad som accepteras för närvarande,
utforma en särskild prissättningsmodell för noga definierade läkemedelskategorier eller patientgrupper, eller
skapa en alternativ möjlighet att värdera och finansiera läkemedel som annars kanske inte skulle komma till användning för de patienter som behöver dem.
Utredningen föreslår att det för vissa läkemedel, som inte kan bli subventionerade i den vanliga proceduren ska öppnas en möjlighet till subvention enligt en särskild ordning, som innebär att TLV
tillsammans med landstingen och det berörda företaget kommer överens om närmare villkor för subventionsbeslutet. TLV ska i dessa fall kunna ta initiativ till särskilda överläggningar mellan företag
och landsting i syfte att komma till en överenskommelse om vilka villkor som ska gälla för att läkemedlet ska få ingå i läkemedelsförmånerna och vilket pris som ska gälla där.
Förutsättningen för att TLV ska ta ett sådant initiativ är att det läkemedel som bedömts inte kunna bli subventionerat enligt gängse procedur uppfyller vissa uppsatta kriterier avseende t.ex. patientantal,
sjukdomskarakteristika, långvarig/livslång behandling, brist på annan relevant behandling. Det innebär dock inte med automatik att ett sådant läkemedel ska erbjudas patienten utan enbart att läkemedlet ska bli föremål för en sådan särskild prövning.
I denna modell distribueras öppenvårdsläkemedel genom
öppenvårdsapoteken och ingår i läkemedelsförmånerna till ett enhetligt pris i hela landet men utan att det behöver uppfylla förutsättningarna i 15 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Myndighetens beslut får enligt förslaget förenas med särskilda villkor.
Exempel på villkor som kan bli aktuella är uppföljningsvillkor av olika slag, tidsbegränsningar, återbetalning på grund av bristande effekt,
omförhandlingstidpunkter för prissättning, volymbegränsningar m.m.
Eftersom förhållandena kring ett läkemedel kan se helt annorlunda ut än förhållandena kring ett annat är det av vikt
att det finns utrymme för de parter som är berörda att anpassa villkoren efter förhållandena i det enskilda fallet.
Petra Hallén
Chef läkemedelssektionen Ellen Vinge
Docent och specialist i klinisk farmakologi
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress Besöksadress Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Kanslienheten
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2)
Datum
2015-05-19 Diarienummer 150237
Landstingsstyrelsen
Yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskriv- ning från sluten vård (SOU 2015:20)
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
Bakgrund
Landstinget har beretts möjlighet att senast den 30 juni 2015 avge syn- punkter över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20).
Utredningen har gjort översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betal- ningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen (BAL), i syfte att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och att onödig vistelse på sjukhus därmed så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter.
Betänkandet innehåller förslag till en ny lag, lag om samverkan vid utskriv- ning från sluten hälso- och sjukvård, som ska ersätta betalningsansvarslagen.
Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt.
I den nya lagen föreslås en förändrad planeringsprocess.
Utredningen föreslår att behandlande läkare i sluten vård inom 24 timmar efter att patienten skrivits in underrättar berörda enheter genom ett inskriv- ningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla en bedömning av när patienten är utskrivningsklar. Skyldigheten att upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet.
Den föreslagna lagen styr inte mot när i tid den samordnade individuella pla- neringen ska göras vilket innebär att planeringen kan göras även efter att pa- tienten skrivits ut. Den samordnade individuella planeringen med berörda enheter ska ske när det är mest optimalt för patienten.
När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett in- skrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har en sådan.
Landstinget i Kalmar län Datum 2014-09-10 Sida 2(2)
Patientens fasta vårdkontakt får enligt utredningens förslag, ansvar för att kalla berörda enheter till samordnad individuell planering.
Huvudmännen ska komma överens om gemensamma riktlinjer för samver- kan - när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, faktureringsrutiner samt hur huvudmän- nen ska lösa eventuella tvister med varandra.
Utredningen föreslår att det för varje år ska finnas ett nationellt fastställt be- lopp som kommunerna ska betala om betalningsansvaret inträtt och om hu- vudmännen inte kommit överens om annat.
Det kommunala betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter ska vill- koras på så sätt att landstinget måste ha uppfyllt vissa centrala delar i proces- sen för att det kommunala betalningsansvaret överhuvudtaget ska
komma ifråga:
landstingen ska inom 24 timmar efter att patienten skrivits in i sluten- vård ska underrätta berörda enheter inom kommuner och landstings- finansierad öppenvård att patienten kan komma att behöva insatser efter att patienten skrivs ut. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla uppgift om beräknad utskrivningsdag.
patienter som omfattas av den föreslagna lagen alltid ska få en fast vårdkontakt utsedd i den landstingsfinansierade öppna vården.
Den fasta vårdkontakten får ansvar för att kalla till samordnad individuell planering. Kallelsen ska skickas inom tre dagar efter att slutenvården underrättat berörda enheter att patienten bedömts som utskrivningsklar.
Utredningen föreslår utöver de lagändringar som nämns ovan att regeringen tar initiativ till ett utvecklingsprogram för att stödja
huvudmännen i den omställning som är önskvärd för att åstadkomma kortare väntetider.
Vidare föreslår utredningen att regeringen efter en tid tar initiativ till en uppföljning av utvecklingen av väntetider och eventuella undanträngnings- effekter. Bestämmelserna i den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016, då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphör att gälla.
Jennie Hagberg Landstingsjurist
Bilagor
Bilaga 1 Yttrande daterat den 19 maj 2015.
Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet.
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress Besöksadress Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
YTTRANDE Sida 1(7)
Datum
2015-05-19 Diarienummer 150237
Socialdepartementet 103 33 Stockholm
Yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning härav lämna följande
synpunkter.
Allmänna synpunkter
Landstinget är positiv till förslag som syftar till en mera strukturerad
utskrivningsprocess och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. Landstinget ser även positivt på att lösningarna i första hand ska var lokala och lokalt anpassade.
Specifika synpunkter
Behov av en lagstiftning som är bättre anpassad till nuvarande och framtidens behov
7.1.1 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har genomgått stora förändringar sedan lagens tillkomst.
I utredningen konstateras att kommunernas ansvar som hälso- och
sjukvårdshuvudman utökats och är en del av primärvården. Vårdcentralens roll är viktig men den kommunala hemsjukvården får en allt tydligare roll som sammanhållande länk mellan socialtjänst och sluten vård. Landstinget saknar resonemang kring detta i utredningen.
Allmänna utgångspunkter för förslagen
7.2.2 Den nya lagen måste på ett bättre sätt säkerställa god vård och god kvalitet i socialtjänsten.
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 2(7)
Landstinget anser att det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidfrister till patient/brukarperspektiv, tidsvinster och en förbättrad vård och omhändertagande för patienten/brukaren.
Lagen och dess tillämpningsområden 7.3.2 Lagens innehåll och tillämpning.
Landstinget ser positivt på att regelverket kring fristdagar blir lika för alla patienter, vilket innebär att patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård inte längre får avvikande regler. Det är en mycket positiv utveckling och ett tydligt ställningstagande att inte längre särbehandla psykiatrins patienter.
7.3.3 Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård undantas från den nya lagen.
Representanter från psykiatrin känner en viss tveksamhet till att patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) undantas från den nya lagen. Denna målgrupp har samma behov av stöd från öppenvården och kommunerna. Bestämmelserna om betalningsansvar har utgjort ett visst påtryckningsmedel. Det finns viss oro över att samverkan mellan landstinget, patienten och patientens hemkommun inte kommer att regleras alls. Ett förtydligande i LRV, kring kommunens ansvar att samverka vid upprättande av en samordnad individuell plan, borde övervägas.
Landstinget ser positivt på att det ska genomföras en särskild uppföljning när det gäller samverkan vid utskrivning från LRV-vård. Det blir viktigt att följa utvecklingen och bevaka att dessa patienter inte blir kvar längre än
nödvändigt inom rättspsykiatrin.
7.3.5 Lagens syfte
Landstinget ser positivt på att patienter inte ska behöva vänta på att bli utskrivna när det inte längre finns behov av sjukhusets specifika kompetens och resurser. Onödig vistelse på sjukhus gagnar inte patienten och
slutenvården är inte anpassad för patienternas behov efter att de bedömts som utskrivningsklara.
En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg 7.4.1 Inskrivningsmeddelandet initierar planeringen inför patientens utskrivning
Landstingets ser positivt på förslaget om att inskrivningsmeddelande som ska skickas inom 24 timmar. Det framgår inte av lagtexten om landstingets öppenvård också ska ha meddelandet inom 24 timmar. Enligt landstingets mening ska inskrivnings-meddelandet skickas inom samma tidsramar till alla
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 3(7)
berörda enheter. Det är viktigt att öppenvården får inskrivningsmeddelandet eftersom de ska kalla till planering.
I grunden ser landstinget det som positivt att huvudmännen lokalt ska
definiera vilka enheter som ska vara mottagare av inskrivningsmeddelanden, men ser det svårt att definiera detta generellt. Det behöver klarläggas i varje individuellt fall vem som ska vara mottagaren. Här finns det utmaningar med beaktande av den utvidgade patientrörligheten och valfriheten som vårdval, patientlag, patientrörlighetsdirektiv m.m. innebär. Det krävs här en god kommunikation och lyhördhet för patientens önskemål.
Till skillnad från utredningen anser landstinget att när ett behov av insatser från socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård upptäcks senare i vårdför- loppet, ska 24-timmarsregeln gälla fr.o.m. denna tidpunkt. Dock ser landstinget en viss svårighet att inom psykiatrin redan under första dygnet beräkna när patienten kan skrivas ut, för att kunna inkludera den
informationen i inskrivningsmeddelandet.
7.4.3 Sekretessbestämmelse som möjliggör informationsöverföring Landstinget uppfattar att sekretesslättnaden avser endast själva
inskrivningsmeddelandet enligt utredningstexten. Om detta är avsikten bör det framgå tydligare i lagtexten.
Vidare anser landstinget att samordningen mellan den slutna och öppna vården behöver förbättras. I detta avseende bör sammanhållen journalföring enligt patientdatalagen tillämpas. Det är viktigt att primärvården har
direktåtkomst till relevanta uppgifter om aktuella patienter och deras respektive behov, så att det inte uppstår glapp i informationskedjan vid utskrivningen från slutenvården. Härvid finns anledning att påtala vikten av att förslagen i utredningen ”Rätt information i vård och omsorg (SOU 2014:23) genomförs. Den befintliga lagstiftningen på området innebär problem för den patient/brukare som väljer en privat driven och offentligt finansierad vårdcentral eller hemtjänst. Det finns risk för att denne
patient/brukare får insatser av sämre kvalitet eftersom den privata enheten inte får hantera och utbyta uppgifter med de offentligt drivna verksamheterna på samma sätt som de offentligt drivna verksamheterna kan göra
sinsemellan.
Ett gemensamt och väl fungerande informationsöverföringssystem är viktigt för att kunna uppnå den föreslagna lagens intentioner. Det behövs tid för att hitta, komma överens om och implementera en sådan lösning innan lagen träder i kraft.
7.4.4 Fast vårdkontakt
Landstinget ser positivt på möjligheten till fast vårdkontakt, men anser att det måste vara möjligt för patienten att avstå. Det blir viktigt att tydliggöra hur samverkan kring vårdplaneringen ska organiseras då.
Vikten av patientens samtycke till att få en fast vårdkontakt utsedd samt till samordnad individuell planering (SIP) måste beaktas.
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 4(7)
Eftersom det redan finns regleringar om fast vårdkontakt i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen ser landstinget det som lämpligt att ett eventuellt förtydligande införs där.
7.4.5 Planering av insatser inför patientens utskrivning
Om en patient skrivs ut så fort denne bedömts utskrivningsklar, kan det dröja tre dagar till kallelse till vårdplanering görs. Det framgår däremot ingenstans i utredningen hur länge det kan få dröja innan den första planeringen
genomförs eller hur detta ska påskyndas.
För att uppnå en god patientsäkerhet krävs en tydlig planering även i samband med utskrivning. Planering kan ske med hjälp av modern teknik och behöver inte alltid innebära ett fysiskt möte mellan huvudmännen.
I diskussioner om vårdplaneringar förbiser man ofta den medicinska
överrapporteringen mellan läkare i slutenvården och primärvården. Det är av stor vikt för patientens vårdkvalitet att den medicinska överrapporteringen fungerar, annars fungerar inte vårdplaneringen i övrigt. Idag är vård- planeringen ofta fokuserad på boende och omvårdnad i kommunen, och biståndshandläggare som är avgörande, utan att den med medicinskt ansvar är medverkande d.v.s. läkaren.
7.4.8 Information till patienten i samband med utskrivningen
Av det nya lagförslaget framgår att när en patient skrivs ut från den slutna vården ska den behandlande läkaren ge patienten skriftlig information om vilka insatser som har genomförts under vårdtiden.
Landstinget anser att det skärpta informationskravet till patienten är bra och i linje med de nya regleringarna om informationsplikten i patientlagen. Det ger en ökad tydlighet för patienten. Eftersom det i patientlagen redan finns regleringar om informationsplikten till patienten, anser landstinget att det är där som ett eventuellt förtydligande bör göras istället för i den nya lagen. Det är inte lämpligt att splittra upp informationskravet i olika lagstiftningar.
7.4.10 Den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering
Det är viktigt att planeringen styrs upp och genomförs i samverkan mellan patienten, berörda enheter och huvudmän. Vidare bör denna samordnade individuella planering (SIP) med hjälp av modern teknik kunna genomföras i annan form än alltid ett fysiskt möte.
Ibland har patienten mer än en fast vårdkontakt och då menar utredaren att dessa måste samordna sina vårdinsatser och komma överens om vem som har kallelseansvaret. Där anser landstinget att det blir viktigt att involvera patienten.
Landstinget är positiv till att koppla in öppenvården i ett tidigt stadium och att det utses en fast vårdkontakt. Dock kan vissa svårigheter uppstå om den
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 5(7)
fasta vårdkontakten som ska kalla till SIP är en läkare inom öppenvården som inte har kännedom om patienten. Det hade då känts mer naturligt att kalla till SIP från slutenvården men att det är obligatoriskt att öppenvården deltar. Det kan t.ex. gälla palliativa patienter.
Uppgiften att en fast vårdkontakt ska utses inom öppenvården som ansvarar för kallelse till samordnad individuell planering behöver arbetas in i
primärvårdens uppdrag.
Förslaget att den samordnade individuella planeringen med berörda enheter ska ske när det är mest optimalt för patienten, ser landstinget som en bra möjlighet då den samordnade individuella planeringen kan göras även efter att patienten skrivs ut. Planering i hemmet kan i många fall vara lättare då man ser patienten i sin vardagsmiljö.
Landstingens och kommunernas ansvar som huvudmän
7.5.1 Huvudmännen måste komma överens om hur de ska samverka
Landstinget ser positivt på samverkan i utskrivningsprocessen. Dock saknas en reglering av hur tvister mellan huvudmännen bör lösas. I förslaget finns det skrivningar om att landsting och kommuner ”ska fastställa gemensamma riktlinjer” och ”ska även komma överens om….hur tvister….ska lösas”
samtidigt som det finns en ”back up-lösning” om parterna inte kommer överens om gemensamma riktlinjer. Om ingen överenskommelse kommer till stånd, finns det således heller ingen reglering av hur tvister ska lösas.
När det gäller det principiella ställningstagandet att lagen endast ska säkerställa vissa nödvändiga principer och regler och att huvudmännen i första hand ska komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan, ser landstinget att vi tillsammans med kommunerna har blivit bättre på att samverka. Betalning skulle kunna förhandlas bort. Det skulle kunna finnas olika processer för patienter som redan är kända och för dem med nytt och omfattande omsorgsbehov,
Kommunens betalningsansvar
7.6.1 Förutsättningar för kommunens betalningsansvar
Landstinget anser i likhet med utredningens bedömningar att krav som gäller detaljregleringar är lämpligast att komma överens om i de gemensamma riktlinjerna.
Lagen ska reglera vad som ska gälla ifall huvudmännen inte har kommit överens
Landstinget anser att det föreslagna ikraftträdandet redan den 1 juli 2016 inte tar hänsyn till nödvändig omställning av verksamheterna. Det innebär en stor förändring att gå från 5 respektive 30 till 3 fristdagar där även helgdagar räknas. Landstinget anser även det olämpligt att införa en sådan stor omställning med ikraftträdande mitt under semesterperioder.
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 6(7)
Landstinget instämmer i utredningens bedömning att det ur ett
jämlikhetsperspektiv och även utifrån ambitionen att skapa en god och effektiv vård är rimligt att det inte görs någon särbehandling av patienter inom psykiatrin avseende fristdagar och belopp. Det kommer dock att innebära en stor omställning för huvudmännen. De ska komma överens om gemensamma riktlinjer, den tidpunkt från vilken kommunens betalnings- ansvar ska inträda och det belopp som ska gälla för vård av utskrivningsklara patienter samt hur tvister ska lösas. För att ge huvudmännen nödvändig tid att förhandla och undvika att ”back up”-regelns tre dagar ska bli normen menar landstinget att det bör skapas övergångsbestämmelser som möjliggör ett successivt införande gällande de skärpta fristdagarna.
7.7.1 Kommunen ska betala ett belopp motsvarande genomsnittskostnad för en vårdplats.
Landstinget tillstyrker utredningen föreslag att det för varje år ska finnas ett nationellt fastställt belopp som kommunerna ska betala om
betalningsansvaret inträtt och om huvudmännen inte kommit överens om annat.
Behov av mer detaljerade bestämmelser
Samspelet mellan lagstiftning och föreskrifter är viktig. Landstinget finner att det inte framgår tydligt vad de kommande föreskrifterna ska handla om.
Landstinget vill påpeka att en eventuell ambitionshöjning som presenteras först i föreskriftsform kan komma att innebära kostnadsökningar för kommuner och landsting.
Förslag på övriga åtgärder
Landstinget ser positivt på de stödinsatser som föreslås, men har förhoppningen att de blir av mer omfattande karaktär än inom
Socialstyrelsens befintliga ekonomiska ram. Reformen kommer att ställa krav på ett stort utvecklingsarbete för att uppnå en tryggare och mer effektiv utskrivningsprocess.
Ekonomiska konsekvenser
Sammanfattningsvis kommer förändringen att vara positiv för patienterna, men ett genomförande kommer att få stora konsekvenser på öppenvården.
T.ex kan strukturen i primärvården påverkas då små enheter med
bemanningsproblem kan få en för svår uppgift att ha beredskap för att klara betänkandets intentioner. Utredningens förslag kommer även att innebära en ökad arbetsbelastning inom den psykiatriska öppenvården.
Det bedöms i utredningen att den föreslagna lagen inte blir mer betungande för landstingen än nuvarande men att resurser kan behöva flyttas inom landstinget då ansvaret för kallelser flyttas och ansvaret som fast vårdkontakt blir tydligt.
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 7(7)
Landstinget bedömer att omfördelning inom landstinget blir en svår fråga.
Omställningen kommer att kräva mycket arbete, många olika professioner kan behöva vara inblandade och det kommer också att i vissa fall krävas hembesök. Det måste skapas fler tjänster om uppdraget ska klaras. Det finns inte möjlighet att klara uppdraget med befintlig personal idag.
Att kallelse till SIP ska ske inom tre dagar - helger inräknat – innebär i de fall helger blir tre dagar eller längre att primärvården får problem inom åtagandet eftersom denna endast är öppen helgfria vardagar. Den fasta vårdkontakten kan inte lösas via nuvarande joursystem. Det måste då finnas avsedd bemanning för detta varje dag på varje vårdcentral.
Fast vårdkontakt, ökad administration samt upprättande av SIP kommer att kräva ökade personella resurser till primärvården vilket i sin tur förutsätter ekonomiskt tillskott. Ett problem som kan uppstå är att det ekonomiska tillskottet inte blir tillräckligt stort för att tillsätta hela tjänster på de små enheterna, särskilt i glesbygd.
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress Besöksadress Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2)
Datum
2015-04-28 Diarienummer
150256
Landstingsstyrelsen
Yttrande över rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar – S2014/6869/SF
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar – S2014/6869/SF.
Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
Sammanfattning
Landstingsdirektörens stab har yttrat sig över ovan rubricerad rapport.
Landstinget har invändningar mot rapporten med betoning på de punkter som anges i yttrandet.
Bakgrund
Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2014 uppdraget att analysera och beräkna vilka faktiska kostnader som landstingen har för fördjupade
medicinska utredningar och behandlingar som ingår i rehabiliteringsgarantin vilka Försäkringskassan beställer och staten ersätter genom överens-
kommelser. Inom uppdraget ska Socialstyrelsen också ta ställning till hur dagens ersättningar förhåller sig till landstingens kostnader. Rapporten ska bidra med underlag till kommande överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och riktar sig till berörda departement, Försäkringskassan och SKL. Innehållet i allmänhet och slutresultatet i synnerhet, kommer att användas som underlag för ersättningens storlek och utformning.
Sveriges kommuners och landsting (SKL) har tagit in landstings och regioners synpunkter gällande ovanstående rapport. Samstämmighet råder i våra synpunkter. Remissvaret har även samordnats inom sydöstra
sjukvårdsregionen.
Christina Edward Planeringschef
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-28 Sida 2(2)
Bilaga
1. Yttrande daterad den 27 april 2015.
2. Sammanfattning rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar – S2014/6869/SF.
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress
Landstinget i Kalmar län Box 601
391 26 Kalmar
Besöksadress
Strömgatan 13 391 26 Kalmar
Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten
YTTRANDE Sida 1(2)
Datum
2015-04-27 Diarienummer
150256
Socialdepartementet
Yttrande över ”Landstingens faktiska kostnader för försäkringskassans beställningar”
Landstinget har tagit del av ovan rubricerad rapport och lämnar följande yttrande. Remissyttrandet har även samordnats inom sydöstra
sjukvårdsregionen.
Aktuella synpunkter
Landstinget i Kalmar län har invändningar mot rapporten med betoning på nedanstående punkter.
Förutsättningen för att Landstinget i Kalmar län tar sig an
försäkringsmedicinska utredningar är att full kostnadstäckning för utförandet erhålls från staten. Landstinget motsäger sig kraftfullt till de beräkningsgrunder som använts.
För att Landstinget i Kalmar län ska ha möjlighet att utföra utredningarna patientsäkert och med kvalité är det nödvändigt att Försäkringskassan ger en prognos över behovet av antalet
utredningar. Detta är en förutsättning för att landstinget ska kunna planera verksamheten. Det vore önskvärt att det finns en fast ersättning utifrån prognosen såsom det fungerar inom AFU- verksamheten.
Landstinget anser att den beräkningsgrund som Sveriges kommuner och landsting (SKL) föreslår bättre beskriver de faktiska kostnaderna.
Landstinget anser att det måste utbetalas ersättning utifrån de nya förutsättningar som gäller inom rehabiliteringsgarantin. Det behöver även tas hänsyn till om landstinget genomför i egen regi alternativt upphandlar tjänsten av privat aktör. För landsting och regioner som inte har möjlighet att anordna interna utrednings- och
behandlingsenheter måste också kostnadsneutralitetsprincipen gälla.
Indelningen i tre kostnadsgrupper för central administration är alltför grov, en enda ytterligare försäkringsmedicinsk utredning (från 99 till 100 per år) innebär 152 000 kronor i ökat bidrag och en enda
ytterligare behandling inom rehabiliteringsgarantin (från 999 till 1000 per år) innebär 508 000 kronor i ökat bidrag.
Borttagandet av utvecklingsbidraget samt lägre ersättning för framförallt teambaserade medicinska utredningar (TMU) och multimodal rehabilitering nivå 1 (MMR1) försvårar fortsatt
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-27 Sida 2(2)
utvecklingsarbete inom landstinget, då dessa behandlingar är de dominerande insatserna idag.
Det är viktigt att finansieringen tar hänsyn till de nya krav som ställs på behandlingsinsats, kompetenskrav, utvecklingsinsatser och förutsättningar för samarbete mellan landsting och regioner som föreslås i den Försäkringsmedicinska utredningen. Socialstyrelsens förslag bygger endast på historiska förutsättningar och beräkningar.
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress Besöksadress Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1)
Datum
2015-04-28 Diarienummer
150257
Socialdepartementet
Yttrande över betänkande För kvalitet – Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet För kvalitet – Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.
Bakgrund
Regeringen beslutade den 20 mars 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till hur behovet av kvalificerade
försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses.
I uppdraget ingår att lämna förslag till de författningsändringar som utredarens överväganden ger anledning till. I första hand har utredaren i uppgift att pröva möjligheten och lämpligheten av att tillgodose behovet av försäkringsmedicinska utredningar via landstingen. Landstingsdirektörens stab har yttrat sig över ovan rubricerat betänkande och ställer sig bakom betänkandet med betoning på de punkter som anges i yttrandet.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit in landstings och regioners synpunkter gällande ovanstående betänkande. Samstämmighet råder i våra synpunkter. Remissvaret har även samordnats inom sydöstra sjukvårdsregionen.
Christina Edward Planeringschef
Bilaga
1. Yttrande daterad den 27 april 2015.
2. Sammanfattning över betänkandet För kvalitet – Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr
232100-0073
Postadress
Landstinget i Kalmar län Box 601
391 26 Kalmar
Besöksadress
Strömgatan 13 391 26 Kalmar
Telefon
0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten
YTTRANDE Sida 1(2)
Datum
2015-04-27 Diarienummer
150257
Yttrande över betänkandet För kvalitet – Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
Landstinget har tagit del av förslaget i ovan rubricerat betänkande och lämnar följande yttrande.
Aktuella synpunkter
Landstinget ställer sig bakom betänkandet men vill betona några punkter enligt nedan. I övrigt instämmer landstinget med Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) yttrande.
Remissyttrandet har även samordnats inom sydöstra sjukvårdsregionen.
Sydöstra sjukvårdsregionen anmäler intresse för att utföra, och sinsemellan samordna, försäkringsmedicinska utredningar för patienter från den egna sjukvårdsregionen.
Landstinget i Kalmar län vill särskilt betona följande punkter:
För att Landstinget i Kalmar län ska ha möjlighet att utföra utredningarna patientsäkert och med kvalité är det nödvändigt att Försäkringskassan ger en prognos över behovet av antalet
utredningar. Detta är en förutsättning för att landstinget ska kunna planera verksamheten. Det vore önskvärt att det finns en fast ersättning utifrån prognosen såsom det fungerar inom AFU- verksamheten. Det behöver också tas hänsyn till om landsting och regioner genomför i egen regi alternativt upphandlar tjänsten av privat aktör.
Landstinget ställer sig mycket tveksam till att ersättning inte ska utbetalas om utredningen inte levererats i tid eftersom
verksamheterna har kostnader oavsett när utredningen genomförs.
Utredningen lämnar förslag att ansvar, behörigheter, tidsramar och övriga rutiner ska regleras i författning. Det är också av största vikt att metoderna utvecklas och överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är nödvändigt att landsting och regioner bereds möjlighet att vara delaktiga i detta arbete.
Det bör läggas stor tyngd på det utvecklingsarbete inom
Försäkringskassan som föreslås. Beställarkompetensen behöver förbättras och utvecklas.
