Resursenhetens olika verksamheter

(1)

www.simrishamn.se

Barn- och utbildningsförvaltningen

AD R E SS: 272 80 Simrishamn

BESÖ K: Lilla Rådmansgatan 2

TEL EFON: 0414-81 95 00

F AX: 0414-81 97 18

E-POS T: barnutbildning@simrishamn.se W:\BUN\Hemsidor\KR 2006 Resursenheten.doc

Resursenhetens olika verksamheter

Kvalitetsredovisning

2006

(2)

www.simrishamn.se 2 (28)

Utvecklingsarbete inom Elevhälsan

Vi har utvecklat en organisation med en struktur som skapar förutsättningar och befrämjar initiativ till utvecklingsarbete.

• Åtgärdsprogram:

Det nya dokumentet - Åtgärdsprogram – har förfinats och implementerats hos lärarna – ett fortlöpande arbete.

• Skoldatatek:

Skoldatateket har under året utvecklats och kompletterats både vad gäller programvara som kompetens. Vi har infört en rutin som innebär att eleven har möjlighet att prova sina tilltänkta kompensatoriska hjälpmedel i sin ”vanliga” skolmiljö innan hjälpmedel ordineras eller köps in.

• Dyslexi

Vi har i höst arbetat fram en skärmutställning om dyslexi som har visats på Simrishamns bibliotek. Centrala stödteamet fanns tillängligt för allmänheten vid ett tillfälle på kvällstid för att svara på frågor. Teamet har skaffats sig ytterligare kompetens inom området dyslexi genom fortbildning och litteraturstudier.

• Specifika matematiksvårigheter

Centrala stödteamet har fördjupat sina kunskaper inom området matetmatik och planerar att delta i en utbildning som leder fram till auktorisation vad gäller utredning av elever med specifika matematiksvårigheter.

• Kompetensutveckling

Under året har genomförts 10 kurser som handlat om barn med

koncentrationssvårigheter, TAKK, samt sociala berättelser och

seriesamtal.

(3)

• BIBASS

Vi deltar aktivt i att implementera samarbetsformer med andra huvudmän inom SÖSK för barn och ungdomar med

neuropsykiatrisk problematik. Koordinatorn för delprojeketet

”barn med neuropsykiatrisk problematik” inom BIBASS har rekryterats ur Centrala stödteamet och har sin placering inom Elevhälsan i Simrishamns kommun.

Skolhälsovården har i samarbete centrala stödteamets specialpedagog utarbetat rutiner för screening av elever i föskoleklass avseende neuropsykiatrisk problematik

• Samverkan med socialförvaltningen och BUP

Här pågår aktivt arbete med att utveckla former för samverkan.

En representant för socialförvaltningens ungdomsgrupp har aktivt medverkat vid rekrytering av personal till Resursskolan i St Olof. Ledarna inom BUF och personalen inom Elevhälsan har tillsammans med personal inom socialförvaltningens IFO avdelning deltagit i fortbildning i familjejuridik. Elevhälsan har tillsammans med BUP fortlöpande nätverksträffar där det finns tillfälle att diskutera gemensamma individärenden.

2006-12-19

(4)

Kvalitetsredovisning 2006 Gladsax resursskola.

Gladsax resursskola startade vårterminen 2004 och har i dag 8 (under del av vårterminen 9) elever från år 3 till år 6 (2 överåriga) inskrivna. Vår

övergripande målsättning är att ge eleven självtillit, lust att lära och rätt att lyckas samt handleda eleverna till en fungerande skolgång. Vi ska även ge föräldrar samt annan berörd personal handledning och stöd.

Vår helhetssyn på elevens utveckling kräver aktiv samverkan mellan elev, hem, andra myndigheter och hemskola. Vår strävan är att eleven återgår till sin hemskola och får en fungerande skolgång.

Vi har regelbundna utvecklingssamtal där åtgärdsprogram, social

utvecklingsplan och individuell utvecklingsplan upprättas tillsammans med elev, vårdnadshavare och personal på Gladsax skola. För att underlätta återvändandet, har vi en individuell kunskapsplan som följer eleven tillbaka till hemskolan eller annan skola. Vid utskolning upprättas en individuell utskolningsplan tillsammans med föräldrar och hemskola.

(5)

Kvalitetsredovisning av elever med behov av särskilt stöd.

Mål:

• Att eleven ska återvända till den ordinarie skolan.

• Att stärka elevens självkänsla genom att se

”hela” barnet och framhålla elevens starka sidor.

• Att eleven ska fungera socialt i skola, hem samt övriga samhället.

• Att varje elev utvecklas kunskapsmässigt utifrån sina möjligheter.

• Att undervisningen följer grundskolans kursplan, med kärnämnena matematik, svenska och engelska i fokus.

• Att eleven ska kunna arbeta tematiskt.

• Att eleven ska uppnå målen i resp. år.

• Att eleven ska kunna ta eget ansvar och arbeta självständigt.

Arbetssätt för att nå målen:

• Vi ger eleven verktyg till social kommunikation och konfliktlösning. Vi arbetar lösningsfokuserat.

• Vi medvetandegör eleven om sin specifika problematik, ger dom därefter stöd och verktyg att utvecklas positivt.

• Vi fokuserar på det positiva hos varje elev.

• Vi arbetar praktiskt och tematiskt.

• Eleven arbetar med att undersöka och experimentera, t.ex.

genom eget skapande i bild, form samt annat praktiskt

arbete och knyter därmed upp kunskapsinhämtningen kring detta.

• Varje elev har individuellt arbetsschema.

• Varje elev får anpassat material samt vid behov stöd av specialpedagog.

• Åtgärdsprogram, social utvecklingsplan samt individuell kunskapsplan görs och följs upp för varje elev.

• Varje elev gör nationella proven år 5.

• Varje elev arbetar i korta arbetspass varvat med lek, rörelse och grovmotorisk träning.

(6)

• Varje elev arbetar med anpassat datorstöd.

• Vi har daglig utvärdering där eleven med vuxenstöd själv utvärderar skoldagen. Fokus läggs på det positiva.

Resultat och måluppfyllelse:

Personalen har genomfört bedömning av måluppfyllelse och gjort följande bedömning:

• Våra elever har oftast stora kunskapsluckor inklusive svåra funktionshinder, vilket medför att de har svårigheter att arbeta självständigt samt uppnå målen i resp. år.

• Ju bättre samarbetet varit med resp. familj, desto bättre utvecklas eleven socialt och kunskapsmässigt.

• Vår gemensamma bedömning är att eleverna genom

tematiskt och praktiskt arbete får ökad självkänsla och har därmed lättare att ta till sig de teoretiska kunskaperna.

Åtgärder för utveckling:

• Tre av våra elever med specifika inlärningsproblem får enskild specialundervisning, minst två gånger i veckan.

• Fakta och skönlitteratur som är svårtillgängliga för elever med

läsinlärnings- och koncentrationsproblem sker genom högläsning och film.

• Samtliga elever får individuellt och i grupp kontinuerliga stödsamtal.

• Finmotoriska övningar, t.ex. modellbygge, keramik, hemkunskap etc.

• Grovmotoriska övningar, t.ex. idrott och friluftsaktiviteter.

• Vi har tematiskt jobbat med kost och motion, utbildningsfilm, rådgivande samtal med skolsköterskan.

• Åtgärder för att vidga elevernas utveckling har varit tema filmkunskap och filmskapande, där vi bl.a. analyserat film, gått igenom hur effekter i film byggs upp och utifrån denna kunskap har eleverna ansvarat för egen filmproduktion. Utifrån detta arbetssätt har eleverna lärt sig skilja på verklighet och ”fiction”.

• Inom SO har vi haft tema demokrati, där vi bl.a. gett ett historiskt

perspektiv på hur lagar och begrepp har tillkommit.

• Vi jobbar kontinuerligt förebyggande i elevgruppen mot våld- och vapenfixering.

(7)

Kvalitetsredovisning av elevers ansvar och inflytande

Mål:

• Varje elev tar ansvar för att fullfölja sina arbetsuppgifter.

• Varje elev tar ansvar för sitt uppförande och sina handlingar.

• Varje elev tar sin del av ansvaret för relationer, trivsel och material på skolan.

• Varje elev ska bli delaktig i planeringen av sin undervisning, sitt eget arbete och sina hemuppgifter.

Arbetssätt för att nå målen:

• Att handleda eleven när han/hon planerar sitt arbete och hjälpa honom/henne att följa upp sina resultat.

• Eleverna arbetar individuellt och i grupp med sina arbetsuppgifter.

• Att ta gemensamma beslut i skolrådet och demokratiskt följa dem.

• Att dagligen i grupp ha en individuell utvärdering med reflektioner över uppförande och skolarbete.

Personalen har gjort bedömning av måluppfyllelsen och bedömt att målen är uppfyllda utom till viss del elevens delaktighet i planeringen av sin undervisning, sitt eget arbete och sina hemuppgifter.

• I vår verksamhet tränas eleverna, att med personalens hjälp, ta ansvar och få inflytande över sin situation, vilket vi tillsammans med

vårdnadshavare utvärderar regelbundet och dokumenterar i

åtgärdsprogram, social utvecklingsplan samt individuell kunskapsplan.

Detta är en långsiktig process och under ständig utveckling.

(8)

Kvalitetsredovisning av elevens utveckling och lärande.

Mål:

• Varje elev ska fungera socialt i samarbete med andra.

• Varje elev ska ha lusten att lära.

• Varje elev ska kunna använda olika uttrycksformer och hitta sitt eget sätt att uttrycka och använda sina kunskaper.

• Eleven ska klara de nationella proven.

• Eleven ska klara sina individuella kunskapsmål.

• Eleven ska ha förståelsen i ett helhetsperspektiv.

• Eleven ska ha en god kroppsuppfattning samt bra motorik.

• Eleven ska ha goda kunskaper i kost och hälsa.

Arbetssätt för att nå målen:

Genom att ge:

• Kommunikationsträning.

• Konflikthantering.

• Aggressionshantering.

• Konkreta och praktiska övningar.

• Tematiskt arbete.

• Individuellt arbete.

• Fin- och grovmotoriska övningar.

• Sport, idrott och friluftsliv.

• Näringsriktig och varierad kost, samt samtal kring dess betydelse.

• Högläsning inom både fack- och skönlitteratur.

Personalen har genomfört bedömning av måluppfyllelsen och gjort följande bedömning:

• Våra elever har oftast stora kunskapsluckor inklusive svåra funktionshinder, vilket medför att de har svårigheter att arbeta självständigt samt uppnå målen i resp. år.

• Ju bättre samarbetet varit med resp. familj, desto bättre utvecklas eleven socialt och kunskapsmässigt.

• Vår gemensamma bedömning är att eleverna genom tematiskt och praktiskt arbete samt motoriska övningar, får ökad

självkänsla och har därmed lättare att ta till sig de teoretiska

kunskaperna.

(9)

• Genom utvecklingssamtal med revidering av individuell kunskapsplan samt social utvecklingsplan, följer vi upp elevens arbetssätt, kunskaper och sociala utveckling.

• Daglig utvärdering kring elevens sociala beteende och genomförande av arbetsuppgifter, där eleven tar ansvar för sin egen bedömning.

(10)

ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se

KVALITETSREDOVISNING

ELEVINFLYTANDE

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande å utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§).”

(Ur Läroplanen Lpo 94)

”I Simrishamns kommun ska barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten…För verksamheten innebär detta att: Organisera arbetet så att alla elever allt efter mognad har ett direkt inflytande över sitt lärande.”

(Ur Skolplan för Simrishamns kommun)

Skolans mål Så här har vi arbetat

• Vårt arbete genomsyrades av Den Lyssnande Kulturens intentioner.

• I det dagliga arbetet, i samspel med eleverna, tydliggjorde vi de demokratiska principerna och det ansvar som är

förknippat med inflytande.

• Vi, elever och personal, avsatte varje vecka tid till klassråd.

• Vi, elever och personal, verkade för att gruppen alltid var representerade vid

elevråd, och skyddsronder på högstadiet.

• Alla elever ska uppleva att deras tankar och

känslor tas på allvar och att de, genom att

kommunicera sina

tankar och känslor, har ett reellt inflytande över sin skolgång.

Så här hittade vi resultat

• Personalen sammanställde och analyserade elevernas utvärderingar, under punkten ”När jag tänker på hur mycket jag har fått vara med och bestämma…” vid varje termins slut.

• Klasslärarna sammanställde ”frekvensrapport” för klassråd respektive deltagande i elevråd vid terminens slut.

(11)

Bedömning av måluppfyllelse Resultat

• Genomgående visade

utvärderingen med små enskilda variationer att deras tankar och känslor, både positiva och

negativa togs på allvar samt att de upplevde att de har ett reellt inflytande på sin skolgång.

• Under vt var särskolans elever i Gärsnäs inte representerade i skolans elevråd eftersom eleverna inte ville missa lektionerna i klassen då tiden för elevråd var inplanerad under ht var de däremot representerade.

• I Simrishamn var eleverna representerade i elevrådet

tillsammans med en elevassistent hela läsåret.

• Under höstterminen har

utbildning av elevskyddsombud på börjats på högstadiet

Simrishamn.

• Måluppfyllelsen bra under ht.

Åtgärder för utveckling

• Fortsatt arbete med Den Lyssnande Kulturens intentioner.

• Fortsätta avsätta tid för klassråd varje vecka och se till att särskolans elever är representerade på skolans elevråd.

• Fortsatt arbete med elevskyddsombudsutbildning för eleverna år 7 -10.

(12)

KVALITETSREDOVISNING

GRUNDSÄRSKOLAN NORMER OCH VÄRDEN

”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta samhällets gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.”

(Lpo94)

”Personalen skapar kommunikationsmönster som bygger på respekt för att alla människor uppfattar världen på sitt eget subjektiva sätt. Med hjälp av denna kommunikation ökar barnets/elevens medvetenhet om sig själv och andra.” (Skolplan för Simrishamns kommun, 2004-2008)

Skolans mål Så här har vi arbetat

• Vi ska ha positiva relationer, som bygger på ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende, mellan vuxna i skolan, elever, och elevernas föräldrar

/vårdnadshavare.

• Vi har arbetat i Den Lyssnande Kulturens anda.

Så här hittade vi resultat

Vi utvärderade elevernas upplevelse av måluppfyllelse genom att analysera de utvärderingar som eleverna gör vid varje veckas arbetsslut.

Vi utvärderade föräldrarnas upplevelse av måluppfyllelse genom utvecklingssamtalen.

Utvecklingssamtalen skedde minst en gång per termin. Klasslärarna sammanställde resultaten. Resultaten kommunicerades med eleverna och elevernas

föräldrar/vårdnadshavare.

(13)

Bedömning av måluppfyllelse Resultat

• Elevernas utvärderingar visar att de känner sig respekterade av, och känner förtroende för, de vuxna och de andra eleverna i skolan.

• Vid utvecklingssamtalen framkom att

föräldrarna/vårdnadshavarna upplever att deras barn känner sig respekterade av, och känner förtroende för, de vuxna och av de andra eleverna i skolan samt att de själva känner sig

respekterade av, och känner förtroende för, de vuxna i skolan.

• I samtalsgrupperna framkom att de vuxna känner sig respekterade av, och känner förtroende för de andra vuxna i arbetslagen.

• God måluppfyllelse.

Åtgärder för utveckling

• Fortsätta att arbeta i den lyssnande kulturens anda.

(14)

KVALITETSREDOVISNING

GRUNDSÄRSKOLAN

UTVECKLING OCH LÄRANDE

”Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.” (Lpo94)

”Skolans personal handleder, vägleder och organiserar arbetet så att barnet/eleven kan växa och utvecklas. Detta sker genom att personalen skapar ett arbetsklimat där eleven känner trygghet, öppenhet och ärlighet.”

(Skolplan för Simrishamns kommun, 2004-2008)

Skolans mål Så här har vi arbetat

• Varje elev ska få utvecklas optimalt, kunskapsmässigt och socialt, utifrån sina egna förutsättningar.

• Vi utformade elevgrupperna så att de gav optimala förutsättningar för vars och ens utveckling i ett socialt samspel som tar hänsyn till individens förutsättningar. Vi delade grundsärskoleeleverna i Gärsnäs i två grupper för att lättare kunna tillfredsställa elevernas olika behov.

• Vi varierade

undervisningsmetoder och pedagogik utifrån elevernas individuella behov.

Så här finner vi resultat

Vi utvärderade elevernas upplevelse av måluppfyllelse genom att analysera de utvärderingar som eleverna gjorde vid varje veckas arbetsslut.

Vi utvärderade föräldrarnas upplevelse av måluppfyllelse genom utvecklingssamtalen.

Utvecklingssamtalen skedde minst en gång per termin. Klasslärarna sammanställde resultaten. Resultaten kommunicerades med eleverna och elevernas

föräldrar/vårdnadshavare.

(15)

Resultat Bedömning av måluppfyllelse

• Eleverna uttryckte i sina utvärderingar och i samtal att arbetet i skolan känns

meningsfullt.

• Personalen upplever att den nya gruppsammansättningen har gynnat elevernas utveckling och lärande.

• Elevernas

föräldrar/vårdnadshavare upplever att den nya

gruppsammansättningen har gynnat elevernas utveckling och lärande.

• Bra måluppfyllelse.

Åtgärder för utveckling

• Fortsätta med nuvarande grupp- och personalsammansättning.

• Fortsätta arbetet med att hitta modeller för utvärdering, som ej är så ordrika, modeller som blir användbara även för eleverna med Autismspektrumstörning.

• Fortsätta att utveckla ”Lyssnarkulturen” för att stärka och utveckla respekten och förståelsen för olikheter.

(16)

DATUM 2006 11 29

KVALITETSREDOVISNING FÖR

TRÄNINGSSKOLAN

OMRÅDEN:

UTVECKLING OCH LÄRANDE - kommunikation

- verklighetsuppfattning - motorik

- vardagsaktiviteter - estetisk verksamhet

NORMER OCH VÄRDEN

Barns och elevers lärande och mognad skall vara utgångspunkt för utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation.

(Skolplan i Simrishamns kommun 2004 - 2008)

(17)

DATUM 2006 11 29

KVALITETSREDOVISNING

Kommunikation

Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att

kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.

Skolans mål Så här har vi arbetat

Vi har varit lyhörda för elevernas olika kommunikationssätt. Vi har gett tid, väntat in, tagit ögonkontakt och kroppskontakt samt visat positivt intresse.

Vi har använt alternativa kommunikationsformer så som kroppsspråk, tecken och bilder tillsammans med det talade språket.

Vi har använt datorn som hjälpmedel. Vi har använt digitala bilder i det dagliga arbetet.

Vi har erbjudit eleverna en trygg, öppen och ”tillåtande” miljö.

Alla elever vill kommunicera

Alla elever har adekvata verktyg för kommunikation.

Människor i elevernas närhet har adekvata verktyg för kommunikation med eleverna.

Här råder en kommunikativ miljö.

Så här hittade vi resultat

Metod för resultatinsamling:

Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Regelbundna samtal med talpedagog. Vi har i år inte gjort

videoinspelning av olika moment inom kommunikation.

Vem sammanställer:

Respektive lärare skriver in detta i elevernas individuella målprogram (IUP).

(18)

DATUM 2006 11 29

Bedömning av måluppfyllelse Resultat

Föräldrar kommenterar att de upplever en utveckling hos sina barn. Barnen vill kommunicera mer.

Eleverna tar kontakt med lärare och varandra och vill berätta.

Eleverna ställer oftare frågor och vill veta, vill ha svar.

Eleverna använder bilder och

ljudupptagningar för att bättre kunna berätta för sina föräldrar om vad som händer på skolan. Eleverna

kommunicerar på olika sätt.

Eleverna kommunicerar med många människor i sin närhet. T.ex.

taxichaufför, nya assistenter och liknande.

Vi upplever att vi nått målen. Men när det gäller målet att ”alla i elevens närhet har adekvata verktyg för

kommunikation” så stämmer det så till vida att vi som arbetar nära barnet har det, men inte ALLA människor som eleven kommer i kontakt med dagligen.

Åtgärder för utveckling

Formulera ett nytt mål: All personal använder tecken till de elever som behöver det.

Ge ny personal möjlighet att ta del av TAKK

(19)

DATUM 2006 11 29

KVALITETSREDOVISNING

Verklighetsuppfattning

Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin

omvärld. (Lpo 94)

Skolans mål Så här har vi arbetat

Alla elever har rums- och tidsuppfattning.

Alla elever förstår kvalitets- och kvantitetsbegreppen.

Alla elever förstår orsakssammanhang

Undervisningen har skett i konkreta situationer där eleverna har använt alla sina sinnen. T.ex. på väg till matsalen eller vid av- och påklädning.

Vi har skapat rutiner kring skoldagen och arbetsmomenten.

Elevernas olika aktiviteter har föregåtts av schema, text, bild eller sak som signalerat vad som ska ske.

Olika aktiviteter har skett i olika fysiska miljöer.

Aktiviteterna har anpassats efter varje elevs behov och förutsättningar.

Så här hittade vi resultat

Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin.

Vem sammanställer:

(20)

DATUM 2006 11 29

Bedömning av måluppfyllelse Resultat

Alla elever hittar på skolan

Alla elever hittar det de behöver på skolan

Flera elever känner inte när det är dags att t.ex. äta lunch

Eleverna har favoritleksaker eftersom leksakerna gör det eleven tycker om som att pipa, prassla och liknande.

Eleverna vet om att vissa saker kan vara varma (t.ex. maten). Eleverna har också favoritmaträtter.

Eleverna förstår ”tryckkontakter”. (På/av för ljus, ljud etc.).

Alla elever har rums- och tidsuppfattning.

- Ja, men det är svårare med tidsuppfattningen för alla eleverna.

Många har nästan ingen tidsuppfattning alls.

Alla elever förstår kvalitets- och kvantitetsbegreppen.

- Ja, alla elever har någon uppfattning om kvalitet och kvantitet.

Alla elever förstår orsakssammanhang - Ja, alla elever har en uppfattning om orsak och verkan i någon form.

Åtgärder för utveckling

Ingen åtgärd för närvarande

(21)

DATUM 2006 11 29

KVALITETSREDOVISNING

Motorik

Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att lära känna sin kropp och dess rörelseförmåga och att vara nyfiken och

att ta initiativ. (Lpo 94)

Skolans mål Så här har vi arbetat

Eleverna behärskar olika hjälpmedel för att kunna öka sin rörelseförmåga.

Eleverna har en god kroppsmedvetenhet.

Eleverna tycker att det är roligt och lustfyllt att röra sig

Eleverna kan behärska sina rörelser.

Eleverna bibehåller och utvecklar sina motoriska färdigheter

”Eleverna har en god

kroppsmedvetenhet” till att vara

”Eleverna har en positiv kroppsuppfattning”

Vi har tagit fram adekvata hjälpmedel till eleverna i samråd med föräldrar och habilitering.

För att öka elevernas kroppsmedvetenhet har vi på ett lustfyllt sätt använt bl.a.

sång, rörelselekar, rytm och dans i det dagliga arbetet.

Massage i form av ”taktil stimulering”

har använts för ökad kroppsuppfattning och avslappning.

Vi har stimulerat eleverna till ökad fysisk aktivitet.

Samtliga elever har erbjudits bad en gång i veckan.

Vi har skapat rutiner kring de motoriska aktiviteterna.

Eleverna utmanas till bästa prestationer i motoriska övningar.

Så här finner vi resultat

Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Regelbundna samtal med idrottslärare och sjukgymnast.

Videoupptagningar.

Vem sammanställer:

(22)

DATUM 2006 11 29

Bedömning av måluppfyllelse Resultat

Eleverna rör sig mycket och fritt i korridorerna. (Vi måste säga till!)

Eleverna ”åker” inte längre cykla utan numera trampar de, eller cyklar själva.

Flera elever visar ökade färdigheter så som simning, balanserar på stolar och annat.

Många elever klarar enklare pussel och bygga med lego/duplo.

De elever som äter själv har förbättrar sitt sätt att äta.

Eleverna behärskar olika hjälpmedel för att kunna öka sin rörelseförmåga.

- Ja, vi har nått målet.

Eleverna har en god kroppsmedvetenhet.

- Ja, i viss mån. Även om eleven behärskar sin kropp så är det inte alltid så att hon är medveten om den i relation till omvärlden.

Eleverna tycker att det är roligt och lustfyllt att röra sig.

- Ja, vi har nått måluppfyllelse.

Eleverna kan behärska sina rörelser.

- Ja, efter sin förmåga.

Åtgärder för utveckling

Den personal som arbetar individuellt med elevernas motoriska träning ska få kontinuerlig handledning ex.vis av sjukgymnast eller idrottslärare.

(23)

DATUM 2006 11 29

KVALITETSREDOVISNING

Vardagsaktiviteter

Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att

fungera i vardagslivet (Lpo 94).

Så här har vi arbetat Skolans mål

Eleverna medverkar aktivt i sin vardag.

Eleverna påverkar aktivt sin vardag.

Eleverna utvecklar kunskaper om

människan, miljön och samhället efter sin förmåga.

Vi har gett eleven metoder och tid att i vardagsaktiviteterna utföra så mycket som möjligt själva.

Vi har mött eleverna positivt och vi har varit uppmärksamma på deras egna initiativ.

Vi har arbetat med olika teman och utforskat vår närmiljö.

Från år 4 har eleverna haft hemkunskap en gång i veckan, där många vardags-

aktiviteter har tränats.

Vi har skapat tydliga rutiner kring alla vardagsaktiviteter.

Så här finner vi resultat

Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Genom samtal med kollegor och hemkunskapslärare. Användning av videoinspelat material som underlag för diskussion och utvecklingssamtal.

Vem sammanställer:

(24)

DATUM 2006 11 29

Resultat Bedömning av måluppfyllelse

Många elever tar egna initiativ. Många

”gör själv”. De tittar på schemat för att se

”vad ska vi göra nu?”.

Eleverna visar tydligt när de INTE vill.

T.ex. kan elever byta bild på schemat eller på annat sätt visa vad de vill göra istället.

De flesta eleverna vet att det är i affärer man handlar mat och saker. Eleverna vet vad ”fiket” innebär.

Vissa elever har under året fått ett utökat ordförråd (kring dessa frågor).

Eleverna medverkar aktivt i sin vardag.

Eleverna påverkar aktivt sin vardag.

- Ja, vi har nått målen. Men vi arbetar på att ständigt utveckla elevernas medverkan i, och påverkan på, sin vardag.

Eleverna utvecklar kunskaper om

människan, miljön och samhället efter sin förmåga.

- Ja, efter sin förmåga och potential.

Åtgärder för utveckling

Inga åtgärder för närvarande

(25)

DATUM 2006 11 29

KVALITETSREDOVISNING

Estetisk verksamhet

Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande

(Lpo 94).

Skolans mål Så här har vi arbetat

Vi har använt musik/rytm och lek/drama i det vardagliga arbetet.

Eleverna har fått ”upplevelser för alla sinnen”.

Eleverna har fått möjlighet att gå på bl.a.

bio, teater, konstutställningar och musikevenemang.

Vi har haft gemensamma sångstunder en gång i veckan.

Vi har haft föreställningar för föräldrar och anhöriga.

Vi har arbetat med färg och form.

Elever har ingått i textil- och träslöjdsgrupper efter förmåga.

Uppmuntrar eleverna att göra fint vid de olika högtiderna och de fester vi

arrangerar.

Eleverna upplever skapandets glädje.

Eleverna hittar olika uttrycksformer i sitt egna skapande.

Eleverna tar del av kultur och konst i samhället.

Så här hittade vi resultat

Genom dagliga observationer. Genom diskussioner med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin.

Vem sammanställer:

(26)

DATUM 2006 11 29

Bedömning av måluppfyllelse Resultat

Eleverna stannar kvar i aktiviteterna.

Eleverna är glada, nynnar och visar på annat sätt att de tycker om att arbeta med musik och bild.

Flera elever visar glädje vid dans.

Eleverna får saker att hända som har med musik och ljud att göra, även om de själva inte alltid skapar ljuden.

Alla har någon gång deltagit i ett kulturevenemang.

Eleverna upplever skapandets glädje.

Eleverna hittar olika uttrycksformer i sitt egna skapande.

- Ja, i viss mån. Det gemensamma glädjeämnet är musik. Färg och form används inte lika mycket.

Eleverna tar del av kultur och konst i samhället.

Åtgärder för utveckling

Vi har fortfarande inte en bra bildsal.

Vi skulle också vilja utveckla ett musik och ljudrum.

Vi vill utveckla arbetet med musik, bild och form.

(27)

DATUM 2006 11 29

KVALITETSREDOVISNING

Normer och värden

Personalen skapar kommunikationsmönster som bygger på respekt för att alla människor uppfattar världen på sitt eget subjektiva sätt. Med hjälp av denna

kommunikation ökar barnets/elevens medvetenhet om sig själv och andra (Skolplan i Simrishamns kommun 2004 – 2008).

Skolans mål Så här har vi arbetat

Eleverna accepterar och respekterar varandras olikheter.

Vi har samtalat med eleverna om vikten av att acceptera och respektera varandras olikheter samt vad det innebär. Vi har också ingripit direkt och försökt att ta upp saker när de inträffar.

Personalen har uppträtt som förebilder.

Vi har ”visat konkret”.

Vi har använt ”sociala berättelser”

Vi har arbetat med social träning i grupp.

Vi har, vid speciella tillfällen, väntat med att ingripa och låtit eleverna försöka lösa konflikter själva.

Så här hittade vi resultat

Genom dagliga observationer. Genom diskussioner med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin.

Vem sammanställer:

(28)

DATUM 2006 11 29

Resultat Bedömning av måluppfyllelse

Eleverna är glada för varandra och

hjälper varandra.

De är vänliga och snälla mot varandra.

Vi anser att vi nått målen.

Åtgärder för utveckling

Inga åtgärder behövs för närvarande