Lokal kvalitetsplan Lövestad skola och fritidshem

(1)

Lokal kvalitetsplan

Lövestad skola och fritidshem

2018

Elisabet Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef

Östra Färs

(2)

Östra Färs enheten består av

förskola, skola och fritidshem i Lövestad

Trygghet, respekt, empati, öppenhet och bemötande samt förståelse för olikheter är honnörsorden i Östra Färs enhetens värdegrund. Vi visar det genom att låta barnen ta ansvar och vara delaktiga i sitt lärande. Vi skapar trygghet genom tillit, fasta rutiner och mentorskap.

Värdegrundsarbetet ger genomslag vad gäller empati och respekt för varje enskild individ.

Inom vår förskola klarar vi att möta föräldrarnas behov av omsorg.

Det sker ett bra arbete i förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. Därför känns det bra när vi får enkätresultat som visar att barnen i stor utsträckning anser att de får den hjälp de behöver samt att de tycker att deras förskola, skola och fritidshem är bra. Det finns ingenting som inte kan bli ännu bättre och därför har vi i vår kvalitetsplan satt upp nya åtgärder för utveckling.

Vi utvecklar våra åtgärder för att våra barn och elever ska erhålla god kvalité på undervisningen i förskola/skola. Vi utvecklar våra lärandemiljöer och därmed får vi ett gynnsamt lärande för barn och elever.

Östra Färs har skolråd där elever, föräldrar och personal ingår. Området har även ett aktivt föräldraråd som har regelbundna möten.

Lövestad skola och fritidshem

Till grund för den lokala arbetsplanen ligger Läroplan för grundskola Lgr 11, samt Familjenämndens mål, resultat från elev- och föräldraenkäter, FOKUS 2020 och utvärdering.

Under det gångna året har skolan arbetat med PRIO (Processer, Resultat, Initiativ, Organisation), som är ett utvecklingsprojekt genom Svenska Kommuner och Landsting, SKL. PRIO syftar till att stötta skolor att kartlägga sina utvecklingsbehov för att därefter ta fram och införa nya arbetsmetoder som gynnar undervisningskvalitén och elevernas kunskapsresultat.

Skolan deltar i ett projekt initierat av Kultur och fritidsförvaltningen. Satsningarnas syfte är att stödja läs- och skrivinlärningen på lågstadiet.

Lövestad skola är en F-6 skola med 118 elever med tillhörande fritidshem.

(3)

Ett gott liv och en aktiv fritid

Politiskt mål Sjöbos invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. Sjöbo erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna.

Folkhälsan blir allt bättre.

Sjöbo kommuns Förskolor, skolor, fritidshem

Kultur för alla elever

Alla elever i skolan skall årligen erbjudas kulturutbud från professionell yrkesutövare.

Östra Färs Skolspårets Åtgärder 2018 Skola och fritidshem

• Under vårterminen kommer vi att erbjuda olika former av musik, idrott, bild och slöjd på elevens val för att inspirera eleverna att bli aktiva i kommunens kulturutbud.

• Vi ska erbjuda eleverna rastaktiviteter för att stimulera till fysisk aktivitet.

• Vi ska öka antalet gemensamma friluftsdagar samt att varje stadie ska lägga in två egna friluftsdagar som är kopplade till det aktuella klassrumsarbetet.

• För att stödja elevernas utveckling vill vi på en föräldrakväll bjuda in olika organisationer från föreningslivet. Kvällen utvärderas med en enkel föräldraenkät. Förslag är den 24/4 kl18-20.

• Vi erbjuder de äldre eleverna att bli mer delaktiga på

rastaktiviteterna genom att erbjuda 4-6 att hålla i aktiviteter och bjuda in de yngre eleverna.

• Fritidhemmet har ett samarbete med Skolidrottsföreningen, som kommer och har aktiviteter med elever i åk 1-4 en gång/vecka

Tillgänglighet och delaktighet

Politiskt mål Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som bjuds och kan påverka utbudet. I Sjöbo är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet.

Indikator

Nöjd inflytande-index ska förbättras Sjöbo kommuns

Förskolor, skolor, fritidshem

Ungdomsrådet

Ungdomsrådet skall vara remissinstans gällande frågor som berör verksamhetsförändringar inom våra skolor och fritidsverksamheten.

Östra Färs Skolspåret Åtgärder 2018 Skola och fritidshem

• Vi ökar tillgängligheten för föräldrar genom att att få information per mail.

• Skolrådet består av representanter från elever, elevhälsa,

föräldrar från förskola/skola samt rektor/förskolechef. Skolrådet träffas två gånger per termin.

• Föräldraråd Östra Färs en ett råd som bildats av föräldrar och leds av föräldrar. Deras minnesanteckningar läggs ut i Edwise genom skolans försorg.

• Klassråd ska schemaläggas var 14:e dag.

(4)

• Elevrådet sammankallas av elevstödsamordnare en gång i månaden.

• För att få högre svarsfrekvens och fler synpunkter ska brukarenkäten (Föräldraenkäten) erbjudas att genomföras i samband med utvecklingssamtal och föräldramöten.

• Hur vill föräldrarna vara delaktiga? Ta reda på detta på föräldramöten/utvecklingssamtal.

Elevens förutsättningar står i centrum

Politiskt mål Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet.

Eleverna har stor delaktighet och stort inflytande över skolans arbete.

Barn gör rätt om de kan

Synsättet att "barn gör rätt om de kan" skall prägla våra verksamheter.

FOKUS 2020 Inkludering Barn gör rätt om de kan

• Förhållningssättet ”Barn gör rätt om de kan” ska genomsyra vårt bemötande av barn/elever i verksamheten.

• Vi ska använda oss utav ett lågaffektivt bemötande kring barn/elever med ett problemskapande beteende.

• Vi ska använda oss av ALSUP samt CPS-samtal som metoder i bemötandet. Använda det i det vardagliga arbetet.

• Revidering av häftet ”Lyckosamma strategier” ska göras färdigt före sportlovet 2018.

Elevinflytande

• För att göra eleverna mer medvetna om målen, det egna lärandet och delaktigheten ska eleverna alltid vara delaktiga i den pedagogiska planeringen.

• Vi ska så ofta som möjligt ge eleverna möjlighet att välja redovisningsform för att känna delaktighet, stärka

självförtroendet samt ta ansvar.

• Vi ska göra årscyklar för F-6 matematik, svenska och engelska som är ett underlag till elevernas Lpp. I Lppn ska det framgå tydligt vad syftet är samt vad det är som bedöms.

• Vi inför ett IA-pass(individuellt arbetspass) en gång per vecka för att få in både elevinflytande och eget ansvar.

• Lärande matriser ska tas fram gemensamt i arbetslagen, men de måste se olika ut för F-3 och 4-6.

FOKUS 2020 Lärprocesser

• Vi ska arbeta enligt ”Lyckosamma strategier” för Östra Färs, sammanställning av goda erfarenheter

• Alla ska sätta upp ett personligt åtagande i medarbetarsamtalet för FOKUS 2020 Lärprocesser

(5)

Hög kvalité på den pedagogiska verksamheten

Politiskt mål Sjöbos pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i skolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela skolområdet i Sjöbo.

Indikatorer

• Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka.

• Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska öka.

Kollegialt lärande

• Kollegialt lärande ska genomsyra allt pedagogiskt utvecklingsarbete

FOKUS 2020 Värdegrund

• Utifrån det framtagna värdegrundsdokumentet för Östra Färs kommer vi att arbeta med de olika underrubrikerna. Dessa genomförs på KRAFT-lektionerna.

• KRAFT/Värdegrundsarbetet ska vara en fast punkt på dagordningen för skollaget.

PRIO 2018

• Årets utvecklingsområde blir ”Gemensam planeringstid”.

• Tisdagar;

o Byta av personal med fritidshemmet vid gemensam planering och pedagogiska caféer för att kunna delge information som gäller alla

Kollegialt lärande

• Vi ska filma oss själva i undervisningen i syfte att få syn på hur vi kan utveckla vår arbetsinsats.

• Vi ska ha pedagogiska caféer där olika aktuella pedagogiska frågor lyfts.

• Lärande samtal med inriktning kollegialt lärande tre gånger per termin

Årscykel

• Vi ska påbörja arbetet med att dela upp läroplansmålen

årskursvis för F-6 i matematik, svenska och engelska som är ett underlag till elevernas Lpp.

• I Lpp:n ska det framgå tydligt vad syftet är samt vad det är som bedöms.

(6)

En Grön Framtid Hållbar utveckling

Politiskt mål Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det finns ett välutbyggt system för förnyelsebar energi, vi hushållar med våra naturresurser och tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen

Alla barn och elever ska få kunskap om hållbar framtid för att utveckla miljömedvetenhet

Östra Färs Skolspåret Åtgärder 2018

Vi jobbar aktivt med hållbar utveckling, och de 17 globala miljömålen.

• Varje klass väljer ett miljömål och gör filmer kring det.

• Vi gör en grovplanering för hur vi ska kunna få till en

återvinningshylla, samt hur vi vill jobba kring hållbar utveckling.

• Vi ska utveckla arbetet med nyttoväxter på skolgården

Digitalisering

Politiskt mål Alla barn/elever och pedagoger ska aktivt använda digitala verktyg som en naturlig del i sin dagliga verksamhet/undervisning.

Sjöbo kommuns IKT är behjälpliga med kompetensutveckling samt övrigt stöd för att möjliggöra och öka effekten av den digitala undervisningen.

• Alla ska sätta upp ett personligt åtagande i medarbetarsamtalet för digitalisering.

• Att använda ämnesnätverket för att diskutera digitalisering.

• Blogg:

o Skolan/fritidshemmet ska göra eleverna delaktiga i bloggandet.

o På bloggen ska det läggas nya inlägg minst en gång i veckan.

• Vi ska arbeta med programmering med eleverna.

• Alla elever ska kunna arbeta med de grundläggande funktionerna i GAFE.

• Vi fortsätter arbetet kring ”Schysst på nätet”.

• Att lägga fokus på att kritiskt granska källor.

• Att öka användandet av Google-drive, både bland personal och elever.

• Att marknadsföra förskola, skola och fritidshem betydligt bättre än vad vi gör.

• Var och en felanmäler själv vid fel på digitala verktyg.

(7)

Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i 6:e kap. Skollagen (2010: 800), dels i de delar av Diskrimineringslagen (2008:567) som rör

utbildningsområdet. Det finns också en Förordning (2006:1083). Förordningen ändrades i 2 kap.

(2016:1011) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs.

Diskrimineringsombudsmannen, Box 4057, 169 04 Solna Telefon: 08-120 20 700

Texttelefon: 020-600 650 E-post: do@do.se

Hemsida: www.do.se

Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling.

Barn och Elevombudet, Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm Telefon: 08-586 08 000

E-post: beo@skolinspektionen.se Hemsida: www.skolinspektionen.se/beo

Den som är elev, förälder eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta BEO:s jurister direkt, läs mer om det på BEO:s hemsida

Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling.

De kräver att varje verksamhet:

• arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter

• arbetar målinriktat för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier av barn/elever

• utreder diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar som äger rum (vid återkommande kränkande behandling räknas det som mobbning) och åtgärdar det som har hänt

• varje år upprättar en plan, med deltagande av barn/elever, med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier av barn/elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Mål:

• Alla barn och elever skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en skola som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande.

Typ av dokument

Arbetsplan ^RubrikLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Mångfald och valfrihet

Nivå

Östra Färs

Upprättad av

Ledningsgrupp och arbetslag Reviderad av

Birte Nilsson, barn- och elevstödsamordnare

Fastställd/godkänd av

Rektor Förskolechef Utgåva/datum

180108 Giltig fr o m

090101

(8)

• Gällande lagar ska vara kända av alla

• Gällande normer och regler ska vara kända av alla och arbetas fram gemensamt mellan pedagoger och barn

• Gällande konsekvenser ska vara kända av alla

Främjande och förebyggande aktiviteter i Östra Färs enheten Ansvar

• Elevhälsa samt barnhälsa ska vara en stående punkt på samordningsmötets dagordning.

• Rektor/förskolechef har en nyckelroll när det gäller att forma den atmosfär och de normer som ska gälla på arbetsstället.

• Rektor/förskolechef ansvarar för att organisera och att rutiner samt årshjul upprättas.

• Rektor/förskolechef ansvarar för att det gemensamt framtagna dokumentet

”Värdegrund för Lövestad förskola, skola och fritidshem” hålls levande.

Rektor/

förskolechef

• All personal skall regelbundet arbeta med etik och etiska förhållningsregler

utifrån barn/elevers stigande ålder och mognad. All personal

• Litteratur, läromedel och material granskas utifrån diskrimineringsgrunderna. Arbetslag

• Arbete om könsidentitet och pubertet skall ske vid behov och kan initieras av

elever eller personal Arbetslag/

Elevhälsan

• Kartläggningar och observationer skall genomföras på förskola och skola för att upptäcka problemsituationer samt brister i arbetsmiljön som kan påverka förekomst och omfattning av kränkning/diskriminering

• Trivselenkätens kommentarer ska analyseras för nya åtgärder.

All personal

• Vid läsårsstart skall genomgång av och diskussion kring Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling ske i mentorsgrupperna och på

föräldramöten.

All personal

• Förhållningssättet ”Barn gör rätt om de kan” ska genomsyra verksamheterna. All personal

• Att systematiskt överföra information kring barns/elevers olika anpassningar. Barn/elevhälsa Främjande och förebyggande aktiviteter i Förskola

• Regelbundna samtal med hjälp av KRAFT-material, värdegrundsmaterial. Arbetslag Främjande och förebyggande aktiviteter i Skola/Fritidshem

• Inför varje nytt läsår skall de skriftliga ordningsreglerna diskuteras och

eventuellt revideras. Rektor

Mentorer

(9)

• Rastvärdar ska schemaläggas för särskild tillsyn i och runt skolans område. Mentor

• KRAFT-lektioner skall hållas regelbundet. Mentor

• Ta hänsyn till elever som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta i

undervisningen på religiösa helgdagar. Mentor

• Elevrådet skall ha möte minst en gång per månad där likabehandling och

antimobbning finns med som fasta punkter på dagordningen. Elevstöd- samordnare

Undersöka/upptäcka

• För att tidigt upptäcka diskriminering och kränkningar skall all personal ha fokus på elevernas språkbruk och beteendemönster samt uppmärksamma miljöer som "inbjuder" till missförhållanden.

All personal

Kartläggningsmetoder

• Trivselenkät

• Sociogram

• Frånvarorapportering

• Tillbudsrapporter

• Anmälan kränkande behandling

• Kartläggning inne och utemiljö

• Utvecklingssamtal

• Hälsosamtal f-klass, åk 4 med skolsköterska

• Vuxenstödgruppsamtal med kringpersonal Analys

Skola/fritids: Vid diskussion kring likabehandlingsarbetet framkommer att pedagogerna upplever att flickorna hamnar utanför i elevhälsoarbetet. Detta är ett område vi bör uppmärksamma och arbetas vidare med.

o Fördelning av priser vid idrottsdagar: pojkar/flickor. Det är ofta de små osynliga handlingarna som är genuspräglade. Hur kommer vi åt dessa?

o Att våga ställa fördjupande frågor.

o Beröm för kläder på flickor: söta gulliga o Hur placerar pojkar och flickor i klassrummet.

o Hur ger vi uppmärksamhet?

o Genuspedagog; Anna Flyman Kristianstad bjuda in till ett personalmöte

Vid analys av trivselenkäterna utifrån svaren framkommer det att barn och elever troligen inte kan förstå/tolka diskrimineringsgrunderna.

Utreda och åtgärda

(10)

1. Barn/elever och mentor försöker lösa problemet

2. Eventuell anmälan om ”Kränkande behandling”. Se blankett 3. Föräldrarna informeras

4. Arbetslag/elevstödsamordnare konsulteras och eventuellt åtgärdsprogram upprättas.

• Vid mobbning följer vi rutin/handlingsplanen mot mobbning

• Rutin finns för åtgärder vid kränkande behandling.

5. Skolledningen informeras och kallar ev. till möte.

6. Anmälan till socialtjänst/polis

Genomgång av de olika diskrimeringsgrunderna i barngruppen.

Mentor/

arbetslag/

Barn- och elevstöd- samordnare/

rektor

Åtgärder 2018 Förskola

Förskolornas gemensamma åtgärder för utveckling och prioriterade områden 2018:

• Kompiskikare barnen kikar på sina vänner i barngruppen för att se om någon är ensam och utanför. Ser man detta går man till barnet och bjuder in till lek Skapa lekkompisar och lekar utifrån slumpvis lottning.

• Vi ska ta fram åtgärder kring varje diskrimineringspunkt på personalmöten under året.

• Genomgång av de olika diskrimeringsgrunderna i barngruppen.

Förskolans arbetslag

Åtgärder 2018 Skola/Fritidshem

Skolornas och skolbarnsomsorgernas gemensamma åtgärder för utveckling och prioriterade områden 2018:

• Genomgång av de olika diskrimeringsgrunderna i elevgruppen.

• Genomgång av vad som händer vid en ev. kränkningsanmälan. Visa eleverna anmälningsförfarandet (länk DF Respons) för kränkande behandling.

• Göra sociogram både i skola och på fritids en gång/termin.

Mobbingringen och karta läggs till för att kartlägga otrygga platser på skolan.

• Gemensamma diskussioner bland personal samt elever kring språkbruket.

• Genus är en aktuell punkt under 2018. Det ska vara ett löpande arbete i klassrummen, som diskuteras och utvärderas på våra möten. All

personal filmar sig i sin undervisning för att uppskatta hur mycket uppmärksamhet det läggs på flickor respektive pojkar.

o Genuspedagog bjuds in till ett personalmöte.

Skolans arbetslag

Åtgärder förskola/skola/fritidshem 2018:

Kön

• Mål; På Lövestad förskola och skola ska alla barn/elever känna sig sedda och hörda, samt känna att de har lika stort inflytande i verksamheten oavsett kön.

Förskolans och skolans

arbetslag

(11)

• Utvärdering av mål; Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal samt regelbundna möten i elevråd.

• Så här arbetar vi;

o Arbeta kontinuerligt med språkbruket utifrån att ingen ska acceptera kränkande tillmälen.

o Tänka på att fördela ordet vid handuppräckning mellan pojkar och flickor.

o Ha samma förväntningar och förhållningssätt på alla barn/elever oavsett kön.

o Vi delar barn/elever i undervisning i syfte att få trygga och välfungerande grupper oavsett kön.

o På elev- och fritidsråd ska alla elever tränas i att göra sin röst hörd samt att vara med och påverka.

Etnisk tillhörighet

• Mål; På Lövestad förskola och skola ska alla barn/elever känna sig lika mycket värda oavsett bakgrund och etnisk tillhörighet.

o Vårt förhållningssätt och bemötande är lika mot alla oavsett etnisk bakgrund.

o Vi driver ett kontinuerligt värdegrundsarbete med övningar och diskussioner kring alla människors lika värde.

o Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt och poängterar fördelen med att kommunicera på mer än ett språk.

arbetslag

Religion och annan trosuppfattning

• Mål; På Lövestad förskola och skola ska alla barn/elever oavsett trosuppfattning behandlas likvärdigt och ges möjlighet att utöva sin tro.

o Uppmärksamma olika trosuppfattningar i undervisning.

o Vi serverar mat som alla barn/elever kan äta oavsett trosuppfattning.

arbetslag

Funktionsnedsättning

• Mål; På Lövestad förskola och skola ska alla barn/elever känna sig

accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån sina egna förutsättningar och behov.

• Så här arbetar vi:

o På Lövestad förskola/skola ska alla barn/elever uppleva att de är inkluderade i undervisningen.

o Vi erbjuder olika lösningar/strategier för att underlätta för der enskilda barnet att lyckas t.ex., anpassa miljö, organisera gruppindelning och kompensatoriska hjälpmedel.

arbetslag

Sexuell läggning Förskolans och

(12)

• Mål; På Lövestad skola ska alla barn/elever känna sig accepterade utifrån sin egna sexuella läggning.

o Uppmärksamma barn/elever på att det finns olika sexuella läggningar.

o Uppmärksamma barn/elever på att det finns olika familjekonstellationer.

skolans arbetslag

Ålder

• Mål; På Lövestad förskola och skola ska alla barn/elever känna sig sedda och hörda, samt känna att de har lika stort inflytande i undervisningen och över verksamheten oavsett ålder.

o Diskussioner i barn/elevgrupper om åldersindelningar samt barns/elevers rättigheter och skyldigheter i olika åldrar.

o Försöka tydliggöra varför vi har beslut som styrs av vilken ålder barnet/eleven har.

o På elev- och fritidsråd ska alla elever tränas i att göra sin röst hörd samt att vara med och påverka.

•

arbetslag

Könsöverskridande identitet

• Mål; På Lövestad förskola och skola ska alla barn/elever känna sig accepterade för sin egen person.

o Uppmärksamma barn/elever på att det finns olika könsöverskridande identiteter.

o Personalen är beredd att bemöta barnens/elevernas funderingar och tankar när de uppkommer, samt genom att förbereda lämpligt material till pubertetsgruppen.

o Samarbete med skolans kurator och skolsköterska i HASP.

arbetslag

Tillgänglighet

• Mål; På Lövestad förskola/skola ska den fysiska miljön anpassas regelbundet efter de barn/elever som finns i våra verksamheter på både grupp-, individ samt organisationsnivå.

• Så här arbetar vi:

o Vi arbetar utifrån vårt dokument ”Lyckosamma strategier”.

o Vi använder de kompensatoriska hjälpmedel som finns i verksamheten.

o Vi har rastaktiviteter samt stöttar enskilda barn/elever under perioder på raster.

o Vi har tydliga rutiner vid övergångar mellan förskola/skola som syftar

arbetslag

(13)

till att främja gemenskap och trygghet.

Uppföljning och utvärdering Enkäter:

• Under maj månad genomförs den kommungemensamma enkäten för åk 2 och åk 5.

Arbetsplanen revideras tillsammans med barn/elever i november/januari

Barn- och elevstödsam- ordnare

Vad betyder orden och begreppen?

Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering

Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering.

Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning.

Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat.

De sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara:

• Fysisk (slag knuffar)

• Verbal (hot, svordomar, öknamn)

• Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

• Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, bilder/meddelanden på olika sociala medier)

Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling.

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Hbtq = homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer

(14)

Queer är ett svårdefinierbart begrepp för ett sätt att se på samhället genom att ifrågasätta normer, framför allt könsnormer och sexuella normer. Det kan även vara en identitet där personen försöker eftersträva att inga normer ska begränsa ens liv. Ordet används framför allt som centralt begrepp inom queerteori. Queer är ett förhållningsätt som kritiserar heteronormen. Queer kan användas som ett sätt att beskriva sin sexuella läggning och kan då betyda att man inte bryr sig om vilket kön man blir kär i/attraherad av, eller att man inte kan/vill definiera sin sexuella läggning inom de traditionella begreppen.