Vid middagstid den 29 april 2011 hördes ett glatt hojtande från en kulle på Själland. Det var den fritidsdetekterande veterinären Tommy H. Ole- sen som hittat guld med sin metallsökare: närma- re bestämt en spirallagd guldten på 9 gram. Fyn- det rapporterades i laga ordning till Roskilde mu- seum, där man beslutade om utgrävning av fynd- platsen.
Guldet hittades strax väster om Roskilde i en åker i trakten av det sägenomspunna Lejre, ett forntida maktcentrum som hade sin glansperiod från 500-talet till 1000-talet. Frånsett sägnerna i medeltida krönikor, som härleder lejrekungar- nas anor till Oden själv, finns det rika arkeolo- giska belägg för platsens stora betydelse under forntiden (Christensen 1991). En aspekt av detta är de många mynt av olika härkomst som tillförts Nationalmuseet i Köpenhamn av fritidsdetekto- rister som undersökt åkrarna i Gammel Lejre (Olesen & Bondesson 2011). Hittills har det fun-
nits en tidsmässig lucka utan myntfynd mellan en romersk denar slagen för Septimius Severus 193–211 och en umayyadisk dirhem från första hälften av 700-talet. Det gapet är nu överbryggat genom fyndet av ett högst ovanligt guldmynt, som framkom i samband med efterundersökningen.
Myntets vikt på 4.4 gram överensstämmer med en solidus. Ikonografin (fig. 1) är bysantinsk i sto- ra drag, men utförandet skvallrar om en barbarisk imitation slagen i Justinianus I:s namn (Svante Fischer, e-post den 11 oktober 2011). Till skillnad från standard på Justinianus solidi saknas kejsar- titulaturen AVG[ustus] i omskriften på åtsidan.
Just den delen av myntet är välbevarad med tydlig prägling, så det är ingen tvekan om att bortfallet av titulatur härrör från stamptillverkningen. Re- versens omskrift innehåller också en markant avvikelse från det normala, men här handlar det i stället om ett tillägg. Efter standardsekvensen [VICTOR]IΛ ΛVCCC, vilken skall utläsas victo-
Barbarisk imitation av bysantinsk solidus
– ett soloffer på Själland AD 536?
Av Tobias Bondesson & Lennart Bondeson
Bondesson, T. & Bondeson, L., 2012. Barbarisk imitation av bysantinsk solidus – ett soloffer på Själland AD 536? (A barbarous imitation of a Byzantine solidus – a solar sacrifice on Zealand in AD 536?) Fornvännen 107. Stockholm.
In the spring of 2011, amateur archaeologist and metal detectorist Tommy H. Ole- sen discovered a Migration Period gold hoard near Gammel Lejre on Zealand in Denmark. Among the 20 gold items recovered was one coin, a western imitation of a Byzantine solidus, dating to the second quarter of the 6th century AD. At that time there was a significant disturbance to the climate, caused by a major volcanic or celestial event which darkened the sun for over a year. This, in combination with the location of the hoard in the landscape, supports the idea that the gold was deposited as an offering to restore the sun.
Tobias Bondesson, Einar Hansens Esplanad 65, SE–211 13 Malmö t.bondesson@gmail.com
Lennart Bondeson, Repslagaregatan 6B, SE–211 21 Malmö repslagaregatan6b@gmail.com
ria augustorum(kejsarnas seger), följer bokstäver- na ATO (ellerΛTO) i den position där man på bysantinska solidi angav myntverksofficin eller datering med vanligen bara ett och i vart fall inte mer än två tecken. Vad tillägget står för är än så länge oklart. Vi har inte kunnat återfinna det i någon avbildning eller beskrivning av vare sig bysantinska eller imiterade solidi (Sabatier 1862;
Belfort 1892–95; Wroth 1908; 1911; Gentilhom- me 1942–43; Ratto 1959; Bellinger 1966; Fager- lie 1967; Morrisson 1970; Hahn 1973; Grierson
& Blackburn 1986; Hahn & Metlich 2000; Bland
& Loriot 2010).
Vad kan då sägas om myntets ursprung? Be- stämningen av präglingsplatserna för barbariska imitationer av bysantinska solidi uppvisar, trots omfattande forskning, fortfarande åtskilliga vita fläckar på kartan. Till problemet hör att man måste räkna med möjligheten av vad man skulle kunna kalla imiterade imitationer. Det anses t.ex.
förekomma frankiska solidikopior med östgo- tiska imitationer som förlaga (Grierson & Black- burn 1986, s. 111). Eftersom vi inte hittat några paralleller till omskrifternas egenheter i detta fall måste vi tills vidare lämna frågan om myntort öppen.
Placeringen i tiden är en annan sak. Vi kan med säkerhet konstatera att myntet är präglat tidigast 527, året då Justinianus utnämndes till kejsare. Framåt i tiden är gränsdragningen inte lika självklar, men redan 537 skedde en föränd- ring som är intressant i sammanhanget. Då in- fördes en ny typ av solidus som markerade början på en ny tideräkning. I och med denna porträt- terades Justinianus inte längre med ett spjut, som
på Lejremyntet, utan i stället med en korskrönt glob (Hahn & Metlich 2000, s. 43). Spjutet var ett krigarattribut, medan den korskrönta globen anses ha symboliserat ett enat och återupprättat kristetromerskt imperium. När den nya typen av kejsarporträtt infördes hade man redan i flera års tid försett reversen på solidi från Konstantinopel med en kristen ängel i stället för den förut avbil- dade hedniska segergudinnan Victoria, som ses på myntet från Lejre (Hahn & Metlich 2000, s.
32). Imitationen i fråga är med andra ord till hälften baserad på en originaldesign som redan var avskaffad långt före 537 års myntreform.
Myntets ålder är särskilt intressant med tan- ke på fyndomständigheterna. Inom ett cirka 15 x 30 meter stort parti av den närmast omgivande genomplöjda åkermarken gjordes nämligen ytter- ligare 19 guldfynd med metallsökare. Den sam- manlagda vikten uppgick till 65 gram (fig. 2).
Det rör sig således om en från början säkerligen samlad gulddepå som att döma av det ingående myntet härrör från den sena folkvandringstiden.
Vad är det då som kommit i dagen? Det kan helt enkelt vara en skattgömma. Men en annan möj- lighet är att det rör sig om ett religiöst offer. Det senare alternativet har framförts som en förkla- ring till en tidsmässig anhopning av skandina- viska guldfynd som tros härröra från första häf- ten av 500-talet e.Kr. (Axboe 1999). I offersam- manhang framstår speciellt år 536 som intres- sant. Då inträffade något dramatiskt med globala återverkningar – ett vulkanutbrott, ett stort mete- oritnedslag eller närkontakt med en explode- rande komet (Stothers 1984; Rigby et al. 2004;
Abbott et al. 2008; Larsen et al. 2008).
nianus I:s namn. På aversen ett kejsarporträtt, på reversen en bevingad Victoria. Foto Tom Christensen.
—Imitation of a Byzantine solidus struck at an unidenti- fied mint in the name of Justinian I. The obverse has a portrait of the Emperor, the reverse a winged Victory.
Spåren i borrkärnor hämtade från djupet av den grönländska inlandsisen kan tolkas på olika sätt och ännu råder ingen konsensus. Men en sak är man överens om – att det som inträffade alst- rade väldiga mängder stoft högt upp i atmosfä- ren. Enligt samtida krönikörer i Europa, Mellan- östern och Kina förmörkades solen av en »torr dimma» i över ett års tid, med ihållande kyla, missväxt och svält som följd. Förhållandena var sådana att de osökt leder tankarna till den forn- nordiska mytologins långa fimbulvinter som skulle förebåda världens undergång i Ragnarök (Gräs- lund & Price 2012). Att få tillbaka solen måste ha varit en anledning så god som någon att offra det värdefullaste man hade till högre makter. Ett di- rekt samband mellan guldfyndet i Lejre och solens ominösa beteende 536–537 kan aldrig bevisas, men det är inte svårt att föreställa sig ett sådant scenario. Myntets datering passar väl in i bilden
liksom guldets placering – på traktens högsta kulle, så nära solen som möjligt!
Tack
Vi vill tacka Hans Nielsen som låter både svens- ka och danska fritidsdetektorister undersöka hans åkrar på Ny Kongsgård i Gammel Lejre. Tack också till Ulla von Wowern, Historiska museet i Lund, för hjälp med anskaffning av litteratur och förmedling av information från Svante Fischer, Musée d’Archéologie nationale, Saint Germain- en-Laye.
Referenser
Abbott, D.H. et al., 2008. Magnetite and silicate sphe- rules from the GISP2 core at the 536 A.D. horizon.
Eos. Transactions of the American Geophysical Union 89 (53), Fall Meeting Supplement, Abstract PP41B- 1454. Washington, D.C.
Fig. 2. Depåfynd 2011 från Ny Kongsgård i Gammel Lejre, sammanlagt 65 gram guld. Foto Tom Christensen.
—Gold hoard from Ny Kongsgård in Gammel Lejre. The combined weight of the gold is 65 grams.
Belfort, A. de, 1892–95. Description générale des monnaies mérovingiennes. Paris.
Bellinger, A.R., 1966. Catalogue of the Byzantine coins in the Dumbarton Oaks Collection and in the Whittemore Collection. Vol. 1. Washington, D.C.
Bland, R. & Loriot, X., 2010. Roman and early Byzantine gold coins found in Britain and Ireland. London.
Christensen, T., 1991. Lejre beyond legend – the ar- chaeological evidence. Journal of Danish Archaeology 10. Köpenhamn.
Fagerlie, J.M., 1967. Late Roman and Byzantine solidi found in Sweden and Denmark. New York.
Gentilhomme, P. Le, 1943–44. Le monnayage et la cir- culation monétaire dans les royaumes barbares en occident (Ve–VIIIe siècles). Revue Numismatique 5ème série 7 (1943) & 8 (1944). Paris.
Grierson, P. & Blackburn, M., 1986. Medieval European coinage. With a catalogue of the coins in the Fitzwilliam Museum, Cambridge. 1: The early middle ages (5th–
10th centuries). Cambridge.
Gräslund, B. & Price, N., 2012. Twilight of the gods?
The ‘dust veil event’ of AD 536 in critical perspec- tive. Antiquity 86:332. York.
Hahn, W., 1973. Moneta Imperii Byzantini. 1. Teil: von Anastasius I. bis Justinianus I. (491–565) einschließlich der Ostgotischen und Vandalischen Prägungen. Wien.
Wien.
Larsen, L.B. et al., 2008. New ice core evidence for a volcanic cause of the A.D. 536 dust veil. Geophysical Research Letters, 35, L04708. Washington, D.C.
Morrisson, C., 1970. Catalogue des monnaies byzantines de la Bibliothèque Nationale.Tome 1. Paris.
Olesen, T. & Bondesson, T., 2011. Møntfund fra Gl.
Lejre. Lethrica 11. Lejre.
Ratto, R., 1959. Monnaies byzantines et d’autres pays con- temporaines à l’époque byzantine.Amsterdam.
Rigby, E.; Symonds, M. & Ward-Thompson, D., 2004.
A comet impact in AD 536? Astronomy and Geophy- sics45. Bristol.
Sabatier, J., 1862. Description générale des monnaies by- zantines.Tome 1. Paris.
Stothers, R.B., 1984. Mystery cloud of AD 536. Nature 307. London.
Wroth, W., 1908. Catalogue of the imperial Byzantine coins in the British Museum.Vol. 1. London.
– 1911. Catalogue of the coins of the Vandals, Ostrogoths and Lombards and of the empires of Thessalonica, Nicaea and Trebizond in the British Museum.London.
Summary
In the spring of 2011, amateur archaeologist and metal detectorist Tommy H. Olesen found seve- ral pieces of hack gold at Gammel Lejre near Roskilde on Zealand in Denmark. Roskilde Mu- seum was duly notified and an excavation was car- ried out. This excavation uncovered more gold, bringing the final tally to 20 items weighing 65 grams in total. One of the items – a gold coin – is of particular interest, as it can assist with dating the hoard. The coin is a western imitation of a Byzantine solidus, dating to the second quarter of the 6th century AD. Although no exact paral- lel has been found, this dating is supported by the
motifs and inscriptions. Also, the time in ques- tion coincides with a natural catastrophe of celes- tial or volcanic origin that expelled enormous amounts of dust into the atmosphere, blocking out the sun for years and affecting the climate. In combination with the location of the hoard on one of the highest points in the landscape, this supports Morten Axboe's suggestion that gold hoards were deposited towards the end of the Migration Period as offerings to restore a dwind- led sun.
An English translation of the paper is avail- able upon request.
