Ryska mynt i Sverige och svenska mynt i Ryssland under 1600-talet Rasmusson, Nils Ludvig
Fornvännen 1940(35), s. 217-221
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_217 Ingår i: samla.raa.se
RYSKA MYNT I SVERIGE OCH SVENSKA MYNT I RYSSLAND UNDER 1600-TALET
AV
N I L S L U D V I G R A S M U S S O N
DEXNIXGAR I SVERIGE
AO r 1938 publicerades Johannes Rudbeckius' dagbok av lek- tor B. Rud. Hall. Endast i begränsad mån gör dock titeln på volymen skäl för sitt namn så till vida som endast här och var bland kassakladder, personförteckningar, kon- trakt, promemorior av olika slag och omfattande listor över syndare av båda könen äro insprängda dagboksliknande annotationer. I allt detta material kunna kulturhistoriker av olika inställning lätt göra goda fynd. Nuinismatikern blir ej heller lottlös. Det mest intressan- ta ur dennes synpunkt är otvivelaktigt redogörelsen för kvarlåten- skapen efter en viss »S. Br. M. Pär Anderso(n) B.» »Nycopiae. 9.
junii A. 1634.»J
1) »Rosenobler 1577a- st.
2) Ducater 70. st.
3) Sex m guld 20. st.
4) fyra dalers guld 270. st.
5) K Johans en stor pen wäg — 7 ducatr
I
Summa — 524 XA ducatr
Silffrmynt.
1) K. Carls och K Gust — daler . . . 2) K. Erichs klippingar til
3) gamble ti ( = örtigher) 4) Ryska denningar til
5) K Carls pening en tiock godh för ..
6) K. Karls och K.G.Ad. små mynt ..
7) unge drotningenes små mynt 175.
8) Riksdaler in Specie — 101014 st.
Sum(m)a peningar i Invit t mynt als.
68.
20 53/<
18 6 1100 175.
1515 st.
d.
d.
d.
d.
d.
d.
d. 3 m.
2908 d. 2 m.»
1 A. a. s. 126 f. — Numren äro ditsatta av undertecknad.
218 .v/i.s t t / D V / i ; K.i.sj/r ,s s O ,v
Av de här uppräknade myntslagen av guld utgöres nr 3 av Karl IX:s (i mark gnid. cn nnminal som präglados 1609, nr 4 av 16 mark guld slagen både av Karl IX 1606—11 och Gustaf II Adolf 1615 och 1624. Myntningsbeloppcts storlek är ej känt, men det stora an-
talet som finnes förtecknat i den bär be- handlade kvarlåtenskapen tyder på en gan- ska betydande myntning. Av silvermynt- sorterna utgöres nr 1 av 4-mark-stycken,
„ , . ,'s', ' . ... nr 5 är säkerligen en av de väldiga 20-mar-
Rysk kopek från tsar Ml- °
kåls tid (1613—45). F.x. i kerna, nr 6 utgöres av 2- och — huvudsak- e n Kgl Mont- och Mc- u _ 1.ö , 7 a y 1_ö r e_ för p o st
ihnllesnmling, Köbenhavn. ° r
Ruwlan kopek from the time 8 åter har en specifieering i kronologiskt
of Czar Mikal (Kil:'.—I'.). Spe- ,, , . ,, », . , . . . . .. .. T-, cimen In the Royal Coin and d i e r l o k a l t s y f t e e j tett Sig n ö d v ä n d i g . E n
and Medal Collection, Copcn- -i j i i s . • i i i - j hagen. r i k s d a l e r b a r å t m i n s t o n e i s t o r t seit a l l l i d
varit detsamma vare sig den härstam- made från gamle kung Gösta eller »unge drotningen» eller om den kom från Sverige eller någon av kontinentens hart när otaliga myntutgivande herrskap. Eör de övriga myntslagen var däremot en tidsangivelse i hög grad av nöden, dä ju som regel äldre mynt voro bättre i finvikt än yngre. Sa t. ex. ha de 20 daler av Erik
\ I \ :s klippingar som av någon anledning funnits kvar en silver- vikt av 4,1—4,5 gr. per mark, medan Kristinas sjunkit till 3,9 gr.
Den mest intressanta posten är emellertid de ryska denningariia.
Denning (da. Daenning) var i Norden namnet på de små ryska sil- vermynt, som vid denna tid utgåvos2 och som i Tyskland äro kända under namnet Tropfkopeken, antydande den oregelbundet ovala plans på vilken de präglades3 (se fig. 1). Ursprungligen har väl ordet denning angivit den äldsta och minsta sorten, dengan, men sedan även kommit att beteckna dess fördubbling kopeken ('/m rubel). I varje fall var den från slutet av 1500-talet, då dengan ej alls eller mycket sparsamt utgavs, praktiskt taget den enda ryska myntsorten (vikt omkr. 0,50 gr.'). Utom i tekniskt avseende voro - Gustaf I:s registratur XX (1902) s. 270. I kvitto av 1549 "i-, erkänner Gustav Vasa mottagandel från fogden på Stegeborg bl. a. av >hele ryske däninger» och »halffryske däningen.
:l Se artiklarna Dcnga, Kopeke och Tropfkopoke av N. Bauer i F r i e d- r i c h F r h r . v o n S c h r ö t t e r , Wörtcrbuch der Miinzkunde (1930).
4 T. F. de Sch u b e r t, Monnayes russes (1857) s. 18, 21, 23 f., 27, 35.
Kopeken namnes denning och sättes = 1 rundstycke (1 öre) av P e t r u s
wm
R Y S K A M Y S T I S V E R I G E O C H S V E N S K A M Y N T I R Y S S L A N D 2 1 9
de båda m y n t s o r t e r n a till typen mycket lika. Å t s i d a n visade den ridande t s a r e n med s v ä r d (denga) eller l a n s (kopek). Reversens i n s k r i f t a n g a v t s a r e n s n a m n och titel.
D e n n i n g a r ä r o k ä n d a från ett a n t a l fynd i F i n l a n d , v a r a v de som falla inom vid n e d l ä g g n i n g s t i d e n s v e n s k t o m r å d e n ä s t a n alla l i g g a i n ä r h e t e n a v den alltid h å r t omstridda g r ä n s e n .8
F r å n det e g e n t l i g a S v e r i g e k ä n n e r j a g u t o m det f r å n N y k ö p i n g och de i not 2 a n f ö r d a i n g a b e l ä g g för d e n n i n g a r s förekomst v a r e s i g g e n o m fynd eller genom l i t t e r ä r a u p p g i f t e r . E t t v ä l k ä n t doku- ment finnes e m e l l e r t i d som o m t a l a r h u r d e n n i n g a r cn g å n g kommit i den s v e n s k a s t a t e n s k a s s a . D e t t a d o k u m e n t ä r f r e d s f ö r d r a g e t i Stolbova, enligt v i l k e t s nionde p a r a g r a f t s a r e n s k u l l e till k o n u n g e n av S v e r i g e b e t a l a » t i u g u t u s e n d h r u b l e r vdi reede p e n n i n g a r , gode, g å n g b a r e och oförfalschade s ö l f f d e n n i n g a r » . S u m m a n s k u l l e ome- delbart e r l ä g g a s .6
I D a n m a r k u t g a v s t. o. m. e f t e r b i l d n i n g a r av d e n n i n g a r n a . Så- d a n a med r y s k i n s k r i f t a n g i v a n d e C h r i s t i a n l V ; s n a m n och titel u p p g e s ha a v s e t t s för h a n d e l n på F i n n m a r k e n . Ä v e n l e d e s p r ä g l a - P e t r e j u s i dennes intressanta skildring av det ryska myntväsendet i Regni musehovitici sciographia thot är: Eeen wiss och egenteligh Be- skriffning om Hydzland V (Stockholm 1615) s. 7—9, vilken skildring f. ö.
bör tilläggas den av undertecknad i Numismatiska Meddelanden XXVIII (1933) lämnade framställningen av :> Myntkunskap och myntsamlande i Sverige före omkr. 1640». Dengan kallar Potrejus muskouk. Det är känt att Petrejus' bok oj är ett helt självständigt verk, se H. A l m q u i s t , Sverige och Ryssland 1595—1611 (1907) s. XI f. Hur det i det avseendet förhåller sig mod hans framställning av myntväsendet har jag oj varit i tillfälle att undersöka.
" W i l h . L a g u s, Numismatiska anteckningar II. Om mynt funna i finsk jord (1900), registret s. 261, ryska mynt a. För litterära belägg på denningars förekomst i Finland, se art. denning i Svenska Akademiens ordbok, VI (1925), sp. 912 f. Se även om en post denningar Stockholms stads tänkeböcker från är 1592, I (1939), s. 72. Om förekomsten av den- ningar i Helsingfors 1625, se Bidrag till Helsingfors stads historia I, s.
147, för senare fynd se L. O. T b. T u d e e r , Rahalöydöt Suomessa v.
1914, Suomen Museo XXII (1915), s. 28, dens. Kaksi rahalöytöä, Finska Fornminnesföreningens Tidskrift XXVII (1916), s. 54 (en halvdenga från Ivan III och 1 denga från Ivan IV).
8 Sveriges traktater med främmande magier, utg. av O. S. R y d b e r g , V, 2 (1891), s. 250.
220 N I L S L U D V I G R A S M U S S O N
des e f t e r b i l d n i n g a r med tysk inskrift både i D a n m a r k och av n å g r a n o r d t y s k a furstar.7
II.
SVENSKA renma
Det dröjde ända till P e t e r den s t o r e s tid i n n a n inhemska s t ö r r e mynt — g u l d m y n t eller s t ö r r e s i l v e r m y n t — blevo p r ä g l a d e i Ryss-
land och u t g i v n a i så stor m ä n g d att de fingo n å g o n betydelse för m y n t o m l o p p e t . 1'lländska l.ilei mvnl a\ olika slag in komna g e n o m h a n d e l n f ö r e k o m m a d ä r - emot i stort a n t a l i landet u n d e r n a m n av jefimki i m o t s a t s till b r u k e t i det öv- r i g a IMI ropa u p p k a l l a d e efter den f ö r r a leden i det b ö h m i s k a s t a d s n a m n e t J o a - c h i m s t h a l (Jefim = J o a c h i m ) , som g i v i t t a l e r n dess n a m n .
Med det i s t a t s k a s s a n b e f i n t l i g a f ö r r å - det av d y l i k a mynt v i d t o g s 1655 en u p p - s e e n d e v ä c k a n d e å t g ä r d . H e l a a n t a l e t av s t a t e n s i n n e h a v d a t a l e r m y n t ö v e r p r ä g l a - des med t v e n n e s t ä m p l a r : en av r e k t a n - g u l ä r form med å r t a l e t , en r u n d . v i s a n d e t s a r e n till häst. A v s i k t e n med denna k o n t r a m a r k e r i n g v a r att a n g i v a det s t ä m p l a d e m y n t e t som höjt i v ä r d e från 50 till 64 k o p e k e r , a l l t s å en t y p i s k inflations- å t g ä r d u p p e n b a r l i g e n s a m m a n h ä n g a n d e med ökat p e n n i n g b e h o v un- der det med P o l e n p å g å e n d e k r i g e t . I den s t o r a r y s k a n u m i s m a t i s k a
Fig. 2.
Johan Ill-dalcr 1576, över- stämplad i Hyssland 1655. I
Kungl. Myntkabinettet.
Johan III daler 1576, countcr- stamped in Hnssia 1655. In the Royal Coin Cabinct, Stockholm.
7 J. W i l c k e , Christian IV:s Montpolitik (1919), s. 169 ff., d e n s . , Montveesenet under Christian IV og Frederik I l l i Tidsrummet 1625—70 (1924), s. 35 ff. — S. d e C h a u d o i r, Apcnju sur les monnaies russes, (1836), s. 123 f., angiver att don danska oftermyntningen skedde enligt mellan konungen av Danmark och tsaren slutet avtal för att underlätta handeln mellan Lappland och Ryssland. Chaudoirs källa för dessa upp- gifter är N. K o d e r , >ad collectores N. L. Lubecenses epistola», Nova lite- raria maris Balthici, Lubecffi, 1701, s. 19 f. Här namnes intet om något för- drag mellan Ryssland och Danmark i detta avseende, mon väl nm myntets tillkomst för underlättande av gränshandeln. För hjälp med tolkningen av Keders ganska svårbegripliga latin har jag att tacka dr Greta Ar- widsson.
R Y S K A M Y N T I S V E R I G E O C H S V E N S K A M Y N T l R Y S S L A N D 2 2 1
l i u v u d s a m l i n g e n i E r e m i t a g e t i L e n i n g r a d f ö r v a r a s ej m i n d r e än 350 olika d y l i k a jefimki. N. B a u e r u p p g e r i en u p p s a t s ,1 u r v i l k e n ett flertal h ä r a n g i v n a u p p g i f t e r ä r o h ä m t a d e , a t t a v dem ä v e n be- finna sig s å d a n f r å n g r a n n l ä n d e r n a , såsom S v e r i g e och D a n m a r k . H u r m å n g a s ä g e s ej. I K u n g l . M y n t k a b i n e t t e t l i g g e r emellertid en dylik ö v e r s t ä m p l a d d a l e r s l a g e n 1576 för J o h a n I I I (se fig. 2) och i O l d e n b u r g s s t o r a s a m l i n g ingick en a n n a n sådan, en K r i s t i n a - riksdaler från 16402, och ytterligare en med de a n g i v n a s t ä m p l a r n a försedd r i k s d a l e r f r å n d e t t a å r h a r s e n a r e f ö r s å l t s av T . G. Appel- g r e n .3 E n på s a m m a s ä t t k o n t r a m a r k e r a d K r i s t i n a r i k s d a l e r från P o m m e r n av 1641' m å s t e emellertid r ä k n a s in bland den s t o r a m ä n g - den av t y s k a t a l r a r med det n ä m n d a k o n t r a m ä r k e t .
Av de till R y s s l a n d väl h u v u d s a k l i g e n genom t u l l b e t a l n i n g in- komna t h a l r a r n a u t g j o r d e d e s v e n s k a j ä m f ö r t med de t y s k a och hol- l ä n d s k a ett f ö r s v i n n a n d e fåtal, men l ä m n a dock en i n t r e s s a n t illu- s t r a t i o n till s v e n s k t d e l t a g a n d e i den l o c k a n d e m e r c a t u r a r u t h e n i c a . '
1 Die Sammlung uberstempelter Tåler der Eremitage, Mitteilungen fur Munzsammler III (1926 s. 259 f.).
' Förteckning över J. F. H. Oldenburgs Svenska Myntkabinett. Tredje gruppen (1898) nr 1455. Bukowski. Kat. nr 115.
3 Förteckning över framl. öfverste W. Ståhls efterlämnade myntsain- ling (1908) nr 296.
* S c h u b o r t, a. a. s. 34 nr 67 ddd.
5 Från Danmark-Norge äro följande jefimki kända: danska daler 1634 (Schou 5) och 1646 (Schou 24) båda i Den Kongelige Mont- og Medaillc- samling i Köbenhavn enligt välvilligt meddelande av museumsinspektor Georg Galster, dansk daler 1627 ( S c h u b e r t, a. a., s. 34), norska daler från 1635 (R. F a 1 c k - M u u s, Russisko jefimki, Myntsamlornytt II [1935], s. 61) och 1647 (S c b u b e r t, a. a., s. 34). Om den ryska övervägande aktiva handeln, som medförde import av guld- och talerraynt, se P e t r e- j u s, a. a.
S U M M A K Y
NILS LUDVIG RASMUSSON: Russian coins in Sweden and Swedish coins in Russia during the 17lh century.
In the first part the author collocates information about the occurrence in Sweden during tho 16th and 17th centuries ol dennings, Russian coins, and such finds of them as are known. As is natural, these coins have been met with prineipally in Finland, particularly in tho börder districts.
In the second part the author publishes a Swedish riksdaler struck in 1576 for Johan III and counter-stamped in Russia in 1655, i. e. a so-called
»jelimok», and mentions other similar coins struck in the North.
