VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING
Väg 62 – Södra Älvkullen, erosionsskydd
Forshaga kommun, Värmlands län
Planbeskrivning, 2019-08-05
Projektnummer: 156998
Trafikverket
Postadress: Hamntorget, 652 26 Karlstad E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Granskningshandling, Väg 62 södra Älvkullen erosionsskydd, planbeskrivning Författare: Sweco
Dokumentdatum: 2019-08-05 Ärendenummer: TRV 2017/112436 Uppdragsnummer: 156998
Version: 1.0
TMALL0092Planbeskrivningv.5.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING ... 5
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL ... 6
Bakgrund ... 6
Syfte ... 7
Ändamål och projektmål... 8
Beslut om betydande miljöpåverkan ... 8
3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 9
Vägens funktion och standard ... 9
Trafik och användargrupper ... 9
Lokalsamhälle och regional utveckling ... 9
Landskapet ... 10
Miljö och hälsa ... 10
Byggnadstekniska förutsättningar. ... 17
4. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV ... 19
Val av lokalisering ... 19
Val av utformning ... 20
Åtgärder på trummor ... 22
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 22
5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET ... 23
Trafik och användargrupper ... 23
Lokalsamhälle och regional utveckling ... 23
Miljö och hälsa ... 23
Påverkan på omgivningen ... 25
Påverkan under byggnadstiden... 25
6. SAMLAD BEDÖMNING ... 27
7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN ... 28
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ... 28
Miljökvalitetsnormer ... 28
Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden ... 31
8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING ... 32
Vägområde för allmän väg ... 32
Område med tillfällig nyttjanderätt ... 33
9. FORTSATT ARBETE ... 34
Vägplan ... 34
Tillstånd och dispenser ... 34
Miljösäkring ... 34
10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ... 36
Formell hantering ... 36
Genomförande ... 37
Finansiering ... 37
11. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR... 38
1. Sammanfattning
Riksväg 62 utgör ett viktigt regionalt stråk för person- och godstrafik mellan Karlstad och riksgränsen i norra Värmland. Regionens utveckling är beroende av goda
förutsättningar för både arbetspendling och godstransporter längs sträckan.
Trafikbelastningen på väg 62 längs aktuell sträcka är 2 402 fordon/dygn enligt Trafikverkets vägtrafikflödeskarta.
Vid Älvkullen, strax norr om Deje i Forshaga kommun, finns det risk för ras- och skred ned mot Klarälven utmed en 110 meter lång sträcka av väg 62. Trafikverket har tagit fram en vägplan för åtgärder på berörd sträcka vid Södra Älvkullen på Väg 62. I arbetet med att ta fram vägplanen har en alternativstudie tagits fram som utreder 5 alternativ som åtgärder för problematiken längs vägen.
1. Flytt av väg 62 västerut
2. Mindre omfattande flytt av väg 62 västerut
3. Tryckbank/erosionsskydd mot Klarälven, inga åtgärder på väg 62
4. Lättfyllnad i befintlig vägkropp i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
5. Stabilisering med KC-pelare i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
Trafikverket har utifrån en sammanvägning av markanspråk, påverkan på areella näringar, påverkan på boendemiljö, påverkan på naturmiljö på land och i vatten och åtgärdernas byggbarhet samt kostnader tagit ställning till att gå vidare med alternativ 3.
Alternativ 1, 2, 4 och 5 har förkastats. I vägplanen presenteras tryckbank/erosionsskydd mot Klarälven som innebär att inga åtgärder görs på väg 62.
Målet med projektet är att säkra framkomligheten på väg 62 genom att långsiktigt erhålla erforderlig säkerhet mot skred och erosion på aktuell sträcka.
Planerade åtgärder på Väg 62 vid Södra Älvkullen kommer bidra till ökad robusthet i transportsystemet när risken att väg 62 påverkas av ras eller skred minskas. Projektet bidrar till att de nationella transportpolitiska målen uppnås.
Vägplanen bedöms ge begränsade och lokala konsekvenser för naturmiljön. De huvud- sakliga konsekvenserna uppkommer genom att strandområde tas i anspråk för
tryckbank/erosionsskydd samt genom grumling under byggskedet. Genomförande av föreslagna skydds- och skadelindrande åtgärder bedöms innebära att vatten-
förekomstens potential att uppnå god ekologisk och god kemisk status inte påverkas negativt.
Anläggande av erosionsskydd kräver tillstånd enlig 11 kap miljöbalken, då åtgärden utgör vattenverksamhet.
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se Figur 1.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas eller förändras. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket påbörja
genomförandet av de åtgärder som angetts i väg- eller järnvägsplanen.
Samråd är viktigt och genomförs under hela planläggningen i enighet med en lagstadgad process. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialog med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap.
Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
Figur 1. Planläggningsprocessen för vägplaner. Bild från Trafikverkets rapport: Planläggning av vägar och järnvägar.
Bakgrund
Väg 62 går genom Värmland från söder till norr och förbinder Norra Värmland med Värmlands huvudort Karlstad. Vägen är 230 km lång och sträcker sig från Karlstad till Långflon vid norska gränsen. Den aktuella sträckan av vägen ligger några kilometer norr om Deje, vid Älvkullen, se Figur 2.
I tidigare arbetsplan, väg 62 delen Deje-Älvkullen, Forshaga kommun, Värmlands län
och skredrisk förekommer. I planen föreslås åtgärder för att minska erosionen och höja stabiliteten. Vägprojektet Deje-Älvkullen som helhet bedöms ej komma att utföras inom en snar framtid. Åtgärder för att hantera skredproblematiken tidigareläggs, då den är av mer akut karaktär.
Figur 2. Översiktskarta. Kartan är hämtad från http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/
Planeringsunderlag/.
Syfte
Syftet med åtgärden är att minska risken för skred längs den berörda sträckan.
Eftersom marken delvis består av lera medför bristande stabilitet en risk för skred, snarare än för ras. Ett skred innebär att brott uppstår längs en glidyta och att en sammanhängande jordmassa kommer i rörelse, till skillnad mot ett ras där stenar, grus och sand rör sig fritt. Ett skred kan här bli bakåtskridande, vilket innebär att skredets utbredning ökar bakåt (i det här fallet västerut, bort från älvstranden) och att ett större område än väganläggningen kan dras med. Ett skred utlöses genom att stabilitets- förhållandena förändras, antingen genom ökad last uppifrån eller genom minskad mothållande kraft. Den mothållande kraften påverkas av släntfotens utformning och av vattentrycket mot slänten, och kan exempelvis minska genom erosion och genom att vattenytan sänks. Jämviktsförhållandena kan också påverkas av en förändrad hållfasthet hos jorden, exempelvis på grund av förändrade grundvattenförhållanden. Både skred och ras kan inträffa utan förvarning, och eftersom marken i det berörda området delvis består av lera med otillräcklig hållfasthet kan det bli svårt att komma åt att genomföra akuta underhållsåtgärder och eventuella räddningsinsatser.
Ändamål och projektmål
Trafikverket har som avsikt att säkra framkomligheten på väg 62 genom att anlägga tryckbank/erosionsskydd där vägen ligger nära Klarälven. Anläggande av
tryckbank/erosionsskydd kräver tillstånd enlig 11 kap miljöbalken, då åtgärden innebär vattenverksamhet.
Målet för projektet är:
· Att långsiktigt erhålla erforderlig säkerhet mot skred och erosion på aktuell sträcka.
· Ta fram ett koncept för hur hela arbetsprocessen ska utföras som sen kan användas vidare i kommande släntstabilitetsprojekt. Konceptet ska omfatta genomförande av inmätning, modellskapande, tillståndshantering, projektering och entreprenadtekniskt och miljömässigt utförande.
· Bidra till ökad kunskap om den ekologiska och tekniska funktionen hos naturanpassade tryckbankar/erosionsskydd.
Beslut om betydande miljöpåverkan
Under våren 2018 har Trafikverket upprättat ett samrådsunderlag. Arbetet innefattade att inventera förutsättningar, översiktligt ta fram lämpliga åtgärdsförslag, kortfattat beskriva deras tänkbara betydelse.
Samrådsunderlaget hölls tillgängligt för avlämnande av skriftliga synpunkter under tiden 4 maj – 25 maj 2018 och skickades därefter in till länsstyrelsen i Värmlands län för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade 20 juni 2018 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet innebär att en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas.
3. Förutsättningar
Vägens funktion och standard
Riksväg 62 ingår i det regionala vägnätet och har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad och norra Värmland samt för turisttrafik primärt från södra till mellersta Sverige till fjällområden i Dalarna, norra Värmland och Trysil i Norge.
Riksväg 62 förbinder Hagfors, Munkfors och Forshaga med Karlstad samt de nationella vägstråken E18 och E45. Riksväg 62 har stor betydelse för arbetspendling och
godstransporter, främst för virkestransporter från norra Värmland. För stålindustrierna i Hagfors och Munkfors har vägen strategisk betydelse för arbetspendling och
godstransporter eftersom orterna saknar järnvägsförbindelse.
Vägen är utformad med två motriktade körfält utan mittseparering. Vägbredden på aktuell sträcka är ca 6 – 6,5 meter bred och skyltad hastighet är 80 km/tim.
Vägbanken genomkorsas av två vägtrummor; en delvis raserad stentrumma samt en trumma i plast med tillhörande nedstigningsbrunn av betong. Trummornas standard har utretts med hjälp av filmning.
Parallellt med väg 62 går en grusbelagd enskild väg som knyter samman ett flertal fastigheter.
I vägslänten ner mot Klarälven finns sprängsten. Nivåskillnaden mellan vägen och älven är ca 5–7 meter och slänten är ställvis brant (ca 1:1,5). Nivåskillnad mellan väg och släntfot (älvens botten) är ca 10–13 meter, enligt tidigare utförda lodningar. Utförda mätningar tyder på att älven är djupast ca 20 meter utanför den västra älvstranden.
Trafik och användargrupper
Trafikmängderna för årsmededygnet (år 2015) är 2 402 fordon/dygn förbi aktuellt område. Andel tung trafik är ca 13 %.
Värmlandstrafik sköter kollektivtrafiken i området. På aktuell sträcka av väg 62 finns inga busshållplatser.
Separat gång- och cykelväg saknas, vilket innebär att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg.
Lokalsamhälle och regional utveckling
Värmland är beroende av en väl fungerande infrastruktur eftersom regionen är glest befolkad och det kan ibland vara stora avstånd mellan bostad och arbetsort. Därför är infrastrukturen och möjligheten att transportera personer och gods viktig. Regionen vill kunna hävda sig som en livskraftig region och för att det ska vara möjligt eftersträvas ökad tillgänglighet till, från och inom regionen. Väg 62 är en viktig kommunikationsled för regionen.
Väg 62 utgör riksintresse för vägnätet. Vägen är även utpekad för transport av farligt gods.
Det finns inga antagna detaljplaner eller områdesbestämmelser i anslutning till väg 62 på aktuell sträcka.
I Forshaga kommuns översiktsplan (Forshaga kommuns Översiktsplan, 2010) beskrivs kommunens viljeriktlinjer. Två av riktlinjerna handlar om att förbättra infrastrukturen vad gäller vägar inom kommunen samt att utveckla regional samverkan inom
näringslivsområdet i Karlstadsregionen. I översiktsplanen beskrivs väg 62 som mycket betydelsefull för Forshaga eftersom vägen är den viktigaste förbindelsen med länets huvudort Karlstad.
Landskapet
Landskapsbilden präglas av äldre kulturlandskap i Klarälvens dalgång. Området karak- täriseras av ett omväxlande landskap med uppodlad åkermark, skogbeklädda höjder och älvdalen. Bebyggelsen förekommer huvudsakligen i byn Hagen (söder om berörd sträcka), men det förekommer även några friliggande hus och gårdar.
Öster om väg 62 utgörs marken av en brant slänt ner mot Klarälven i det område som berörs av planerad åtgärd.
Väster om väg 62 finns produktiv skogs- och jordbruksmark samt enstaka bostads- och fritidshus.
Miljö och hälsa
Riksintressen
Väg 62 är utpekad som Riksintresse Väg samt rekommenderad primär väg för transport av farligt gods. Inga andra riksintressen bedöms beröras av planerade åtgärder.
Klarälven omfattas dock av det generella strandskyddet (100 meter från strandkant).
Vattenförekomst och miljökvalitetsnormer
Ytvattenförekomst
Vattenförekomsten där tryckbanken/erosionsskyddet planeras anläggas benämns Klarälven, nedströms Rannån (SE662054-136712) och utgör en 29 km lång sträcka av älven mellan Ransäter och strax söder om Deje.
Statusen för Klarälven nedströms Rannån enligt 2017 års klassning är måttlig ekologisk status, baserat på ändrad hydromorfologi genom fysisk påverkan. Fiskar och andra vattenlevande djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet och stora delar av
strandzonen är bebyggd. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen är inte klassad. Statusklassning på
kvalitetsfaktornivå presenteras i tabell 1. Miljökvalitetsnormerna för denna vattenförekomst är god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus.
Tabell 1. Status kvalitetsfaktor och parameter samt dess klassificering för vattenförekomsten Klarälven nedströms Rannån (SE662054-137612). Färgerna motsvarar klassificeringen enligt VISS där blå= högt, grön= god, gul= måttlig, beige= otillfredsställande, röd= dålig/ uppnår ej god och vit= ej klassad. Redovisade hydromorfologiska kvalitetsfaktorer begränsas till de faktorer som är klassificerade.
Kvalitetsfaktor Parameter
Klassificering i VISS
Ekologisk status
MåttligBiologiska kvalitetsfaktorer
Påväxt-kiselalger Ej klassad
Bottenfauna Ej klassad
Fisk Ej klassad
Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer
Näringsämnen Ej klassad
Försurning Ej klassad
Särskilda förorenande ämnen Ej klassad
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Hydromorfologi Måttlig
Konnektivitet i vattendrag Konnektivitet upp- och nedströms Dålig Hydrologisk regim i vattendrag Flödets förändringstakt Måttlig
Volymavvikelse i vattendrag Måttlig Morfologiskt tillstånd i vattendrag Vattendragets närområde Måttlig Svämplanets strukturer, funktion Måttlig
Kemisk status
Uppnår ej godPrioriterade ämnen Industriella föroreningar Uppnår ej god
Tungmetaller Uppnår ej god
Kvicksilver, kvicksilverföreningar Uppnår ej god
Grundvattenförekomst
400 meter nedströms planerat tryckbank/erosionsskydd finns grundvattenförekomsten Forshaga-Deje (SE660984-136942). Såväl statusklassningen som miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god kemisk status och god kvantitativ status.
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
Klarälven klassificeras som laxfiskvatten och ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I förordningen anges riktvärden och gränsvärden för ett antal parametrar. Miljökvalitetsnormerna gäller för de fiskvatten som Naturvårdsverket före- skrivit, och som klassificerats som laxfiskvatten eller annat fiskvatten.
Den parameter som främst berör den aktuella verksamheten är riktvärden för uppslam- made fasta partiklar, som högst får uppgå till 25 mg/l vatten. Riktvärdet får dock över- skridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållan- den.
Naturmiljö i vatten
Naturmiljön har under sommaren 2017 inventerats avseende biologisk mångfald enligt svensk standardmetod för naturinventering SS 199000:2014 (NVI). Berört landområde, den limniska stranden samt berörd del av Klarälven inkluderades i inventeringen. Figur 3 redovisar indelning i naturvärdesobjekt.
Berörd del av älvens strandkant är påverkad av mänsklig verksamhet och utgörs av slänt som delvis hyser en varierad vegetation och delvis är utfylld med sprängsten. Mitt på sträckan består botten närmast strandkanten av strandskoning av sprängsten, se Figur 4. På sträckans upp- och nedströmsdelar utgörs bottensubstratet av slam. Utanför strandpartiet växer flytblads- och undervattensväxter. På djup större än två meter obser- verades lersediment utan inslag av växter eller bottenfauna vid genomförd naturvärdes- inventering.
Strandskydd gäller längs Klarälvens strandkanter (100 meter).
Vattendrag har nästan alltid betydelse för biologisk mångfald. De bidrar på ett påtagligt sätt till variation i landskapet. Dessutom är vatten en förutsättning för all biologisk mångfald, även på land. Mot denna bakgrund har vattendrag nästan alltid åtminstone visst naturvärde såvida de inte är fullständigt exploaterade eller förgiftade.
Den limniska stranden bedömdes ha naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Artvärdet bedömdes till visst och biotopvärdet till påtagligt. Motiveringen är förekomst av signal- arter, en tydlig vegetationszonering samt fluktuerande vattenstånd. Vid inventeringen observerades en bäverkana mot Klarälven och en nyligen använd bäverstig. Bävern är fridlyst i hela landet enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
Vattenområdet (berörd del av Klarälven) bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde (visst artvärde och påtagligt biotopvärde). Motiveringen är förekomst av ett varierat flöde med tidvis översvämmande stränder samt förekomst av flera naturvårdsarter (fisk och bottenfauna). I samband med inventeringen provtogs bottenfauna i strandkanten.
Förekomst av nymfer av troll-, bäck-, och dagsländor noterades. Inga rödlistade eller skyddade arter noterades. En typisk art (åsanslända, nymf) observerades.
Klarälven utgör vandringsområde för de genetiskt unika stammarna av Klarälvslax och Klarälvsöring. På den aktuella älvsträckan förekommande fiskarter är abborre, gädda, mört, id och ibland harr enligt Klarälven-Ullerud fiskevårdsområdesförenings hemsida.
Klarälvens fiskfauna hyser dessutom lake som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT).
Långväga vandrande fiskarter som lax och öring fångas vid Forshagas kraftstation (ned- ströms berört område) och transporteras för att släppas ut längre upp i älvsystemet där lekområden finns kvar (uppströms berört område). Berörd älvsträcka ligger uppströms Dejeforsen, som bedöms utgöra vandringshinder för fisk.
Figur 3. Inventeringsområdet med fyra markerade naturvärdesobjekt. Objekt NO 02 avser en smal remsa i strandkanten, i norra delen av inventeringsområdet. Bilden är hämtad från NVI-rapporten (OM´s
Naturtjänst 2017).
Figur 4. Strandskoning/bristfälligt erosionsskydd längs strandkanten mitt på sträckan.
Markavvattningsföretag
I det berörda område eller dess närhet finns inga registrerade markavvattningsföretag.
Naturmiljö på land
Områden med naturvärde
I läget för planerat tryckbank/erosionsskydd utgörs marken idag delvis av gräsbevuxen, delvis trädbevuxen slänt ner mot Klarälven, se Figur 5 och Figur 6. I släntens nedre delar finns sprängsten, främst grövre block.
Figur 5. Slänt mot Klarälven längs berörd sträcka av väg 62.
Figur 6. Blandskog av löv längs berörd strandkant.
Väster om väg 62 finns brukad jordbruksmark och produktiv skog. I anslutning till den södra delen av det berörda området finns ett område klassat som objekt med naturvärde enligt Skogsstyrelsen (sekundär lövnaturskog, Norra Åsen), se Figur 7.
Figur 7. Områden med naturvärde samt kultur- och fornlämningar. Berört område markeras med röd ellips.
Kartan är hämtad från Länsstyrelsens WebbGIS, http://ext- webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/Planeringsunderlag/
Genomförd naturvärdesinventering omfattade även den övre delen av sluttningen mellan väg 62 och Klarälven samt bäckravinen väster om vägen, se Figur 3. Naturmiljön i södra delen av inventeringsområdet består av medelåldrig planterad barrskog på vägens västra sida och av triviallövskog mot älven. Vegetationen i fältskiktet tyder på näringsrika förhållanden.
I mitten av inventeringsområdet är sluttningen utfylld av sprängsten vid strandkanten och trädskiktet är fattigt. Endast enstaka träd och buskar har etablerats. Fältskiktet domineras av ormbunkar. Denna del av inventeringsområdet bedömdes vid invente- ringen hysa låga naturvärden.
Den norra delen av inventeringsområdet bedömdes till naturvärdesklass 4, visst natur- värde. Motivet till denna bedömning är förekomst av en del äldre och grova träd i en olikåldrad triviallövskog, en riklig epifytvegetation samt stort inslag av död ved.
Lövsumpskogen i ravinen väster om vägen bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde.
Bedömningen motiveras av att området bedöms vara artrikare än omgivande landskap, förekomst av flera signalarter samt en kontinuerlig källpåverkan.
Skyddade arter
Enligt artportalen (sökperiod 2000–2017) har en del rödlistade arter observerats i det
(sårbar, VU), mindre hackspett (nära hotad, NT) och nötkråka (NT), men även kärlväxter åkerättika (VU) och knärot (NT, fridlyst). Observationerna i Artportalen presenteras på karta i Figur 8. Alla fåglar räknas som vilt och är fridlysta enligt
Artskyddsförordningen. Inget av fynden ligger inom det område som direkt kommer att påverkas genom anläggning av tryckbanken/erosionsskyddet.
Figur 8. Rödlistade arter inrapporterade till Artportalen under perioden 2000-2017 (sökdatum). Gul markering: fyndplats. Svart markering: utredningsområde. Källa: Artportalen, ArtDatabanken SLU, (sökning 2017-10-06).
I samband med naturvärdesinventeringen utfördes även en fågelinventering. Arter som observerades var: talgoxe, bofink, gärdsmyg, lövsångare och svarthätta. Dessutom observerades spår av bäver.
Kulturmiljö
De närmaste förtecknade fornlämningarna ligger söder om området i form av en boplats (Övre Ullerud 277:1), se karta i Figur 7. Söder om denna finns flera bytomter/gårds- tomter varav två klassas som fornlämning (Övre Ullerud 254:1 och 254:3) och de övriga tre som övrig kulturhistorisk lämning (Övre Ullerud 254:2, 256:1 och 256:2). Längs strandkanten söder om det berörda området finns ett gravfält som är klassat som forn- lämning (Övre Ullerud 5:1) samt en bytomt/gårdstomt klassad som fornlämning (Ulvsby gamla tomt, Övre Ullerud 255:1).
Boendemiljö, friluftsliv och rekreation
Väster om väg 62 finns produktiv skogs- och jordbruksmark samt enstaka bostads- och fritidshus. Buller är en fråga som har avgränsats bort i vägplanen på grund av att vägen i sig inte påverkas. I närområdet finns inga förtecknade områden för friluftsliv och rekreation. Klarälven omfattas av generellt strandskydd (100 meter från strandlinjen).
Areella näringar
Planerat tryckbank/erosionsskydd berör strandkant mellan väg 62 och Klarälven. Längs N
Befintliga markföroreningar
Enligt Länsstyrelsens Webb GIS finns inga kända föroreningar i närområdet. De närmaste områdena med där potentiella områden med föroreningar är förtecknade ligger några hundra meter söder (nedströms) om utredningsområdet, vid Ulvsby.
Byggnadstekniska förutsättningar.
Geotekniska förutsättningar
På den berörda sträckan har i tidigare utredningar konstaterats föreligga ras- och skredrisk.
Det berörda området utgörs av en brant slänt mot Klarälven. Nivåskillnaden mellan vägen och älven är ca 5–7 meter och slänten är ställvis brant (ca 1:1,5). Nivåskillnad mellan väg och släntfot (älvens botten) är ca 10–13 meter, enligt tidigare utförda lodningar. Utförda mätningar tyder på att älven är djupast ca 20 meter utanför den västra älvstranden.
Jorden domineras av mäktiga sedimentlager av främst sand och silt. Under vägbanken bedöms dessa lager överst bestå av ca 5 meter silt. Därunder följer lera till ett djup av 11–20 meter. Över leran finns på flera punkter längs sträckan ett fastare lager, sannolikt sand med medelhög relativ fasthet, med en mäktighet på 2–4 meter. Under leran följer friktionsjord, vars nivå ungefär sammanfaller med Klarälvens botten.
Enligt utförda geotekniska undersökningar och analyser uppfyller ej vägbanken kraven för stabilitet, enligt TK Geo 13.2. Sprickbildning har uppstått i vägytan vilket kan tyda på markrörelser. Sprickbildningarna får återkommande lagas av driftentreprenören.
Tidigare räcket som lutade ut mot älven har på senare år bytts ut. Fortsatt erosion av älven innebär att säkerheten mot stabilitetsbrott successivt kommer att minska om ingen åtgärd vidtas.
Hydrologiska förhållanden
Klarälven är ca 460 km lång och rinner genom Norge och Sverige, varav ca 300 km rinner genom Sverige. Vattendraget har sina källor i Härjedalens fjällandskap och mynnar i Vänern vid Karlstad. Huvudfåran är kraftigt utbyggd med 11 kraftverk, nio på svenska sida. Klarälven ingår i Göta älvs huvudavrinningssystem. Dess
avrinningsområde omfattar en yta på ca 12 000 km2. Flödesstatistik för det berörda delavrinningsområdet har hämtats från SMHI, se tabell 2.
Tabell 2. Flödesstatistik från SMHI för delavrinningsområde (SUBID 8882) som berörs av planerad verksamhet.
Flödesstatistik (1981-2010) Total vattenföring i m3/s
HQ50 851
HQ10 667
MHQ 479
MQ 170
MLQ 70,9
Vattennivåerna vid Älvkullen har framräknats med hjälp av vattennivåer vid bron över Klarälven vid Olsäter på väg 801 samt vattennivåer vid kraftverksdammen vid Deje.
Beräknade vattennivåer vid Älvkullen är:
· HHW +64,7
· MW +62,8
· MLW +62,4
· LLW +59,0
4. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
Val av lokalisering
I arbetet med vägplanen har val av lokalisering styrts av alternativstudien. I
alternativstudien studeras 5 åtgärdsförslag för att minska ras- och skredrisken längs aktuell sträcka, se Figur 9. De 5 alternativen som studerats är:
1. Flytt av väg 62 västerut
2. Mindre omfattande flytt av väg 62 västerut,
3. Tryckbank/erosionsskydd mot Klarälven, inga åtgärder på väg 62
4. Lättfyllnad i befintlig vägkropp i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
5. Stabilisering med KC-pelare i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
Figur 9. Möjliga åtgärdsalternativ.
N
Alternativstudien resulterade i att den mest fördelaktiga åtgärden för att lösa
problematiken längs sträckan är alternativ 3 (tryckbank/erosionsskydd). Alternativet innebär endast begränsade konsekvenser för naturmiljön samt är den mest
samhällsekonomiska åtgärden av de 5 alternativen som studerats.
Alternativ 1 är bortvalt på grund av betydande markanspråk, konsekvenser för areella näringar samt höga kostnader. Alternativet innebär en påverkan på lövnaturskog och ett biotopskyddat dike. Klarälvens strandkant påverkas dock inte.
Alternativ 2 är bortvalt på grund av påverkan på områden med höga naturvärden samt boendemiljö (behov av inlösen samt ökad bullerstörning). Klarälvens strandkant påverkas dock inte.
Alternativ 4 och 5 är bortvalda då de medför mer störningar under byggskedet och högre kostnader utan att minska miljöpåverkan i någon större omfattning.
Se även PM alternativstudie.
Val av utformning
Efter en sammanställning av alternativens påverkan på miljö, boendemiljö, byggbarhet och kostnad ansågs alternativ 3 som den mest fördelaktiga åtgärden för sträckan på väg 62. Alternativ 1, 2, 4 och 5 har förkastats. Val av alternativ har gjorts utifrån en
sammanvägning av markanspråk, påverkan på areella näringar, påverkan på
boendemiljö, påverkan på naturmiljö på land och i vatten samt åtgärdernas byggbarhet och kostnader.
Den aktuella åtgärden innefattar anläggande av en tryckbank som även utgör att erosionsskydd fylls ut mot Klarälven. Tryckbanken/erosionsskyddet utfylls med bergkross 0 – 300 mm med släntlutning 1:2 och till +65 (0,3 m över HHW).
Tryckbanken blir i krönet 5 m bred (horisontellt mått). Tryckbanken/erosionsskyddet spetsas ut mellan 3/860 och 3/870 samt från 4/020 till 4/050 (dras förbi trumma 4/040).
En tryckbank/erosionsskydd kan utföras antingen som ett hårt, mjukt eller kombinerat skydd. Ett hårt skydd består ofta av sprängsten eller betongelement. Mjuka och kombi- nerade erosionsskydd brukar benämnas naturanpassade erosionsskydd. Ett mjukt skydd kan utgöras av växter, död ved etc och anpassas till den naturliga miljön i det aktuella området. Vald utformning innebär att tryckbanken/erosionsskyddet utförs som ett kombinerat erosionsskydd, vilket innebär att det anläggs med en kärna av hårt material (sprängsten) och förses med en naturanpassad överyta. Den hårda kärnan tillför en till- räcklig mothållande kraft till slänten för att säkerställa anläggningens tekniska funktion (skydda vägen). Syftet med naturanpassningen är att minska den negativa inverkan på den biologiska mångfalden som ett hårt tryckbank/erosionsskydd medför.
Figur 10. Planritning planerad tryckbank/erosionsskydd. Norr är till höger i bilden. Grönmarkerat område i ritningen utgörs av tryckbankens plana krön med faunafunktion.
Figur 11. Sektion, planerad tryckbank. Det plana krönet planeras att besås med gräs eller gräs- örtblandning. Slänten över medelvattennivån planeras att planteras med träd och buskar, exempelvis al och salix. Död ved kan dels placeras ovanpå tryckbanken och förankras med sten/block och dels förankras i själva tryckbanken
Ovanpå tryckbankens/erosionsskyddets plana krön läggs ett skikt med finare material, jord och/eller tillvarataget vegetationsskikt från befintlig slänt. Det medför att
vegetation kan återetableras och att anläggningen bättre smälter in i omgivningen. En jämnare yta medför även att krönet kan nyttjas som passage för klövvilt. Det plana krönet planeras att besås med gräs eller gräs-örtblandning. Eventuellt kan busk-
vegetation tillåtas etablera sig längs krönets yttre kant (mot älven). Den plana ytan avses dock hållas öppen för att den ska kunna fungera som passage för såväl vilt som
människor längs med väg 62 och Klarälven.
Från krönet och ner till medelvattennivån påförs ett lager med vegetationsjord på tryckbanken. I slänten planteras träd och buskar, exempelvis al och salix som är tåliga mot översvämningar.
Död ved från befintlig slänt tillvaratas och placeras ut i ny slänt, såväl över som under medelvattennivån. Grövre träd som avverkas inför anläggningsarbetena kan även till- varatas och placeras i slänten som död ved/faunadepå. I slänten läggs även block/sten i olika storlekar ut. Stockar och död ved kan dels placeras ovanpå tryckbanken och förankras med sten/block och dels förankras i själva tryckbanken.
Tryckbanken/erosionsskyddet innebär inga åtgärder på vägen. En arbetsväg som leder ner till planerat tryckbank/erosionsskydd måste anläggas.
Åtgärder på trummor
Den södra trumman är i behov av en åtgärd som säkerställer ett bra flöde då den i dagsläget har svag lutning och deformationer på flera platser. Preliminärt planeras befintlig trumma ersättas med ny trumma med större dimension ca 10 meter norr om befintlig trumma. Anläggande av ny trumma planeras ske genom tryckning, vilket innebär ett mindre ingrepp i befintlig väganläggning jämfört med schaktning. Ny trumma kan läggas i naturlig lågpunkt. Befintlig trumma tätas och lämnas därefter i befintligt skick.
Den norra trumman planeras preliminärt förses med ett erosionsskyddat utlopp mot älven.
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Åtgärder som redovisas på plankarta och fastställs
I vägplanen föreslås inga utföranden av skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som ska fastställas.
Ytterligare åtgärder
För att underlätta återkoloniseringen och förbättra förutsättningarna för bottenfauna föreslås tryckbanken anläggas med material i varierade storlekar i syfte att skapa håligheter som kan nyttjas som gömslen/boplatser. Död ved och/eller avverkade grövre träd tas tillvara och återföras vid eller i anslutning till planerat
tryckbank/erosionsskydd, se avsnitt 4.2.
För att inte den nya tryckbanken ska upplevas som en barriär för förbipasserande klövvilt kan dess krön utformas så att även större djur lätt kan passera området. En sådan utformning minskar en eventuell negativ konsekvens för både djur och trafiksäkerheten.
Det övre vegetationsskiktet föreslås sparas och återföras på ny slänt efter utfört arbete för att gynna återetablering av vegetation.
Vid detaljutformning av tryckbank/erosionsskydd tillses att anläggningens storlek (mäktighet och utbredning i plan) är tillräcklig, men inte större än nödvändigt, för att uppnå önskad funktion. Därmed åtgår inte mer krossmaterial än vad som erfordras.
5. Effekter och konsekvenser av projektet
Trafik och användargrupper
För fordonstrafiken på väg 62 ökar robustheten i transportsystemet eftersom risken att vägen påverkas av ras och skred minskar. Framkomligheten på väg 62 kommer bli oförändrad.
Lokalsamhälle och regional utveckling
Den planerade åtgärden vid Södra Älvkullen möjliggör mål och utvecklingsplaner i Forshaga kommuns översiktsplan genom att väg 62 säkras. Att vägen säkras är betydelsefullt för Forshaga kommun eftersom vägen är en viktig länk till huvudorten Karlstad.
Miljö och hälsa
Undantag från förbud enligt miljöbalken
Berörd sträcka omfattas av det generella strandskyddet (100 meter).
Förutsättningarna för friluftslivet bedöms inte påverkas negativt av de planerade åtgärderna. Anläggande av erosionsskyddet längs östra sidan av väg 62 bedöms kunna främja den allemansrättsliga tillgången till strandområdet från landsidan genom att erosionsskyddets krön utformas med ett tätande skikt av jord/finare material och därmed kan fungera som passage för såväl klövvilt som för andra djur och för människor. Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala.
Landskapsbild
En ny tryckbank intill Klarälven kommer förändra landskapsbilden i mindre
utsträckning. Trafikanternas utblickar mot älven kommer, beroende på anläggningens exakta utsträckning att öka om träd behöver avverkas i samband med
anläggningsarbetena, jämför foto på befintligt erosionsskydd i figur 10.
Tryckbanken/erosionsskyddets övre del kommer att täckas med vegetationsmassor för att i större grad ska smälta in i landskapet. Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten.
Naturmiljö i vatten
Den påverkan som bedöms uppstå är viss förlust av bottenfauna orsakad av mekanisk inverkan på befintlig botten och anläggande av tryckbank/erosionsskydd. Förlust av bottenfauna bedöms begränsas till det område som tas i anspråk för
tryckbank/erosionsskydd och bedöms inte medföra någon skada på populationsnivå av berörda arter. Inga rödlistade arter påträffades vid bottenfaunaprovtagningen. För att underlätta återkoloniseringen och förbättra förutsättningarna för bottenfauna föreslås erosionsskyddet anläggas med material i varierade storlekar i syfte att skapa håligheter under vattenytan. Konsekvensen bedöms som liten och lokal.
Förekommande fiskarter kan tänkas nyttja strandkanten i berört området för lek och födosök. Fiskar kan flytta på sig och kan därmed undvika mekanisk skada under byggskedet. De fiskarter som förekommer i området leker under våren, förutom mört som leker under försommaren och lake som är höstlekande. Lake föredrar dock grusiga bottnar för placering av rommen, vilket innebär att berört område inte bedöms utgöra lämpligt lekområde för lake. Risken för att lakerom ska påverkas under byggskedet bedöms därmed vara försumbar.
Om grumlande arbeten undviks under förkommande fiskar lek- och migrationsperioder bedöms planerade anläggning av erosionsskyddet medföra obetydliga konsekvenser för fiskfaunan.
Naturmiljö på land
De planerade arbetena medför lokal påverkan på vegetationen inom berört område. Inga större avverkningar bedöms vara nödvändiga för att möjliggöra planerade åtgärder.
Eftersom naturmiljön i området inte hyser några höga naturvärden bedöms konsekven- sen bli måttlig/ringa.
Den största påverkan bedöms uppstå om befintliga naturvärden går förlorade utan möjlighet att återskapas. Ett av områdets identifierade biotopkvaliteter är förekomst av död ved. Förlusten kommer att kunna begränsas genom att flytta undan stockar och större material under anläggningstiden och att lägga tillbaka dessa efter tryckbanken är färdigställd. Genom att tillvarata och återföra befintlig död ved samt tillföra ny död ved i form av tillvaratagna avverkade träd från befintlig slänt kan mängden död ved i slänten, såväl över som under vattenlinjen, öka.
Vissa naturvårdsarter kan komma att påverkas, bland andra rankstarr (Carex elongata) och missne (Calla palustris) i strandkanten. Dessa är typiska arter i svämlövskog, lövsumpskog och svämädellövskog och är båda Skogsstyrelsens signalarter. Rankstarr indikerar våta, näringsrika förhållanden och förekommer där strandkanten är flackare.
Genom att spara vegetationsskiktet och återföra det på ny slänt kan vegetationen återetableras. Träd och buskar föreslås planteras i slänt och strandkant, så att en skyddad vegetationsbård och busköverhäng i strandkanten skapas. Förutsättningarna för bland annat fåglar bedöms därmed på sikt inte påverkas av den planerade
anläggningen.
Släntens övre del tätas med jordmassor, vilket innebär att förutsättningarna för klövvilt och andra djur att passera längs väg 62 ökar. Genom att utforma krönet så att det fungerar som passage minskar dess barriärverkan i vägens och älvens längsriktning.
Därmed minskar risken för viltolyckor. Det plana krönet besås med gräs eller gräs/örtblandning. Buskar kan tillåtas etableras i slänten mot älven, men den plana delen ska hållas öppen för att kunna fungera som passage för klövvilt och andra djur.
Boendemiljö, friluftsliv och rekreation
Påverkan under byggtiden utgörs främst av buller, vibrationer och risk för byggdamm från anläggningsarbetena. Framkomligheten på väg 62 kan komma att påverkas negativt under delar av byggskedet.
Förutsättningarna för friluftslivet bedöms inte påverkas. Anläggande av tryckbank längs östra sidan av väg 62 bedöms kunna främja den allemansrättsliga tillgången till
strandområdet från landsidan genom att tryckbankens krön utformas med ett tätande skikt av jord/finare material och därmed kan fungera som passage för såväl klövvilt som för andra djur och för människor.
Naturresurser
Material i form av bergkross och jord/vegetationsmassor åtgår under byggskedet.
Energiåtgången under byggskedet uppkommer vid transporter och anläggningsarbeten.
Utsläpp till mark och vatten
En liten risk för utsläpp till vatten bedöms uppstå under anläggningsskedet då arbets- maskiner kommer att befinna sig i strandkanten.
Påverkan på omgivningen
Tryckbankens/erosionsskyddets påverkan på omgivningen:
· Ingen påverkan på areella näringar.
· Lokal eller måttlig/ringa påverkan på vegetation i slänten mot Klarälven.
· Ingen påverkan på boendemiljön och liten påverkan på trafiken.
· Påverkar naturmiljön i vatten genom grumling under byggskede.
· Strandkant tas i anspråk, vilket bedöms medföra små konsekvenser för fisk och bottenfauna.
Påverkan under byggnadstiden
Påverkan under byggtiden utgörs främst av grumling i Klarälven, buller, vibrationer och risk för ras- och skred från anläggningsarbetarna. Befintlig trafik berörs endast under korta perioder vid start av utfyllnad av byggväg.
Under byggtiden ska följande skyddsåtgärder vidtas:
- Grumlande arbeten undviks under perioden mars-juni.
- Uppställningsplatser för maskiner väljs så att avrinning inte sker till Klarälven vid en olyckshändelse som medför läckage av petroleumprodukter eller andra kemikalier.
- Restriktioner avseende hantering av överskottsmassor och restprodukter kommer att ställas på upphandlad entreprenör inför byggskedet.
- Energiåtgången minimeras genom att material, främst bergkross, hämtas från närmast lämpliga bergtäkt.
- Vegetationsmassor med lupiner eller andra invasiva arter ska inte återanvändas/ föras in till området.
6. Samlad bedömning
Planerade åtgärder på Väg 62 vid Södra Älvkullen kommer bidra till ökad robusthet i transportsystemet när risken att väg 62 påverkas av ras eller skred minskas. Projektet bedöms uppfylla de nationella transportpolitiska målen eftersom åtgärden säkerställer en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för
medborgarna och näringslivet i hela landet.
Vägplanen bedöms ge begränsade och lokala konsekvenser för naturmiljön. De huvud- sakliga konsekvenserna uppkommer genom att strandområde tas i anspråk för
tryckbank/erosionsskydd samt genom grumling under byggskedet.
7. Överensstämmelse med miljöbalkens
allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
I miljöbalken kap 2 finns de allmänna hänsynsregler som ska följas när åtgärder ska utföras eller verksamhet bedrivas som kan ha inverkan på miljön eller människors hälsa.
Syftet med hänsynsreglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Trafikverket uppfyller miljöbalkens hänsynsregler enligt nedanstående beskrivning:
Kunskapskravet
Kunskapskravet bedöms vara uppfyllt genom att Trafikverket anlitat erforderlig kompetens såväl internt som externt för planering, projektering och utredning.
Försiktighetsprincipen
Erforderliga skyddsåtgärder kommer att vidtas. Försiktighet iakttas vid hantering av drivmedel och kemikalier.
Lokaliseringsprincipen
Åtgärderna sker i befintlig sträckning. Alternativa utformningar inklusive ombyggnation av väg 62 i ny sträckning har utretts och förkastats.
Hushållningsprincipen
Åtgärderna sker i befintlig sträckning, vilket innebär att befintlig anläggning nyttjas. I möjligaste mån återanvänds massor från arbetsområdet.
Produktvalsprincipen
Trafikverket ställer omfattande miljökrav på sina entreprenörer för byggtiden, bland annat vid hantering av miljöfarliga ämnen, tvättning och tankning av fordon,
motorbränsle och miljöklassade fordon. Dessa krav innebär att miljöhänsyn är en viktig aspekt vid val av bränsle och andra kemikalier.
Skälighetsprincipen
De generella miljökraven (skyddsåtgärder/försiktighetsmått) som vidtas i samband med alla Trafikverkets anläggningsarbeten tillämpas.
Miljökvalitetsnormer
Alla större vattenområden i Sverige är klassade enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Syftet med vattendirektivet är att främja en hållbar vattenanvändning och att förbättra statu- sen på vattenmiljön. Statusklassificeringen beskriver den befintliga vattenkvaliteten i en vattenförekomst medan miljökvalitetsnormen (MKN) beskriver den vattenkvalitet som ska uppnås och vid vilken tidpunkt det ska vara gjort. MKN anger hur miljön bör vara
Miljökvalitetsnormer för vatten
Konsekvensbedömning, kemisk status
Berörd vattenförekomst bedöms inte uppnå god kemisk status, baserat på att halten av Kvicksilver (Hg) överskrider sin miljökvalitetsnorm samt med avseende på polybrome- rade difenyletrar (PBDE). Båda dessa ämnen överskrids i huvuddelen av svenska vatten.
Vattenkemiska data saknas.
Risken att påträffa förorenade sediment i berörd strandkant bedöms vara liten.
Eventuella föroreningar som kan härstamma från verksamheter längre uppströms i älven bedöms inte sedimentera vid berört område. Berörd strandkant och vattenområde bedöms främst utgöras av transportbotten, då sträckan ligger i ytterkurva och strand- kanten är utsatt för erosion. Närmsta uppströms belägna och registrerade miljöfarliga verksamhet ligger vid Munkfors.
Risken för påverkan på vattenförekomstens kemiska status bedöms därmed vara liten.
Konsekvensbedömning, ekologisk status
Den ekologiska statusen hos en vattenförekomst består av biologiska, kemisk-fysikaliska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, varav de senare två utgör förutsättningar för statusen av de biologiska kvalitetsfaktorerna. Klarälvens ekologiska status är klassad som måttlig med motiveringen att vattenförekomsten har en avvikande hydrologisk regim, morfologiskt tillstånd och konnektivitet.
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna utgörs av konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd i vattendraget. Dessa tre sammanvägs inte vid bedömning utan utgör underlag var för sig.
Planerad verksamhet bedöms påverka främst faktorerna morfologiskt tillstånd i vattendrag och tillhörande parametrarna så som vattendragsfårans bottensubstrat, kanter och närområde.
Planerade åtgärder påverkar inte konnektiviteten i uppströms och nedströms riktning.
Eventuell påverkan på konnektiviteten i sidled bedöms kunna minimeras genom att planerade erosionsskydd täcks med tillvarataget befintligt vegetationsskikt från avbaning av strandkanten inför anläggningsarbetena. Lutningen på erosionsskyddet kommer inte vara så stark att en mindre yta skulle översvämmas jämfört med dagsläget.
Den laterala konnektiviteten kommer därför endast påverkas i liten utsträckning.
Klarälvens hydrologiska regim har bedömts till måttlig status. De ingående paramet- rarna är påverkade av älvens reglering för kraftproduktion. Planerade åtgärder bedöms inte påverka Klarälvens flöde.
Klarälvens morfologiska tillstånd har bedömts vara måttlig, baserat på klassningen av vattendragets närområde och av svämplanets struktur och funktion. Djur och växter saknar naturliga livsmiljöer i strandzonen. Vattendraget närområde (30 meter från fårans kant) utgörs av 23 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Vattendragets svämplan utgörs av 32 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Övriga ingående
bottensubstrat, död ved i vattendrag, strukturer i vattendraget och vattendragsfårans kanter) är inte klassade.
Planerad tryckbank innebär att en del av Klarälvens strandkanter, inom 30 meter från fårans kant, tas i anspråk. Båda de bedömda parametrarna, vattendragets närområde och svämplanets struktur och funktion, kommer att påverkas genom anläggning av planerad tryckbank.
Påfyllning av slänt med sprängsten i storlek 0–300 mm innebär att slänten kommer att täckas av material i mindre storlek än i dagsläget. Eftersom materialet kommer att läggas ner till bottennivån i den närmaste kantzonen kommer vattendragsfårans botten- substrat att förändras och i större utsträckning utgöras av icke naturligt material jämfört idag och jämfört med icke erosionsskyddade strandkanter. Strandkanten och
bottensubstratet i berört område består dock redan delvis av sprängsten, främst i blockstorlek.
Svämplanets struktur och funktion påverkas genom att en del av det befintliga vegeta- tionsskiktet i slänten att avlägsnas och ersätts med tryckbank/erosionsskydd. Släntens övre del kommer dock förtätas med jordmassor så att vegetation lättare kan etablera sig och erosionsskyddet i högre grad smälter in i omgivande miljö. Från krönet och ner till medelvattennivån påförs ett lager med vegetationsjord. I slänten planteras träd och buskar, exempelvis al och salix som är tåliga mot översvämningar. Död ved från befintlig slänt tillvaratas och placeras ut i ny slänt, såväl över som under medelvattenytan.
Eventuellt tillförs även ny död ved. Planerad naturanpassning syftar till att öka förutsättningarna för den biologiska mångfalden i det berörda området.
Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer
Ingen av de kemisk-fysikaliska kvalitetsfaktorerna (näringsämnen, försurning och särskilda förorenande ämnen) är klassad för denna delen av Klarälven. En bedömning kan därför inte göras. Planerade arbeten bedöms dock varken påverka försurning, föroreningssituationen eller belastning av näringsämnen.
Biologiska kvalitetsfaktorer
De biologiska kvalitetsfaktorerna utgörs av index för påväxt-kiselalger, bottenfauna och fisk. Inga biologiska kvalitetsfaktorer har klassats för berörd vattenförekomst. En bedömning av påverkan på dessa faktorer mot icke försämringskravet kan därför inte göras. Resultaten från naturvärdesinventeringen indikerar dock att det berörda vatten- området har ett visst artvärde och påtagligt biotopvärde.
Påverkan på vattenförekomsten bedöms sammantaget vara obetydlig, sett till dess hela längd på 29 km, och bedöms inte medföra någon skillnad i klassning av någon ingående parameter, vare sig för ekologisk eller kemisk status. Planerad naturanpassning innebär att anläggningens utformning anpassas till naturlig slänt och att påverkan på förutsätt- ningarna för den biologiska mångfalden i det berörda området minimeras. Återföring och tillförsel av död ved samt plantering av träd och buskar i slänten, inklusive busk- överhäng i strandkanten, innebär att förutsättningarna på sikt inte påverkas negativt.
Tillskapande av passagemöjlighet för fauna på anläggningens krön medför en förbätt- ring jämfört med idag.
Befintligt bottensubstrat under vattenytan kommer att täckas av ny tryckbank, vilket medför lokal förlust av bottenfauna. Bottensubstratet utgörs dock redan idag delvis av erosionsskydd. För att öka förutsättningarna för bottenfauna anläggs tryckbanken/
erosionsskyddet med block i olika storlekar, så att håligheter skapas. Död ved förankras i anläggningen, såväl över som under vattenlinjen. Den föreslagna anpassningen bedöms medföra att viss återkolonisation möjliggörs. Konsekvensen för bottenfauna bedöms bli liten.
Med hänsyn till förväntade effekterna av genomförda åtgärder bedöms därmed vatten- förekomstens potential att uppnå god ekologisk och god kemisk status inte påverkas negativt. Arbetena bedöms inte heller bidra till att vattenförekomstens ekologiska och kemiska status försämras. Anläggningen bedöms heller inte hindra eller försvåra even- tuella framtida statushöjande åtgärder i den berörda vattenförekomsten.
Konsekvensbedömning, MKN för fisk och musselvatten
Under anläggningsskedet kommer grumling uppstå. Eftersom uppförandet av siltgardin inte bedöms utgöra någon praktiskt genomförbar försiktighetsåtgärd kommer det grumliga vattnet föras nedströms under byggskedet och påverka vattendraget. Denna påverkan bedöms som måttlig då den är begränsad i tid samt att det grumlande materialet inte bedöms innehålla förhöjda föroreningshalter.
Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden
Inga riksintressen eller Natura 2000-områden påverkas.
Berörd sträcka omfattas av generellt strandskydd (100 meter), se avsnitt 5.3.1.
8. Markanspråk och pågående markanvändning
Vägområde för allmän väg
Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen med slänter och diken det område som krävs för övriga väganordningar såsom nödfickor,
parkeringsfickor, faunapassager, faunastängsel m.m. Även det område som krävs för drift och underhåll av väganordningar ingår i vägområdet.
På plankartorna framgår gräns för vägområde, samt gräns mellan nuvarande och till- kommande vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som anges i fastighetsför- teckningens areaberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga
vägområdet för allmän väg.
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en laga kraftvunnen vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i
fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.
Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas.
Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol.
Denna vägplan omfattar nytt vägområde med vägrätt totalt ca 7 748 m2.
Det nya vägområdet finns redovisat på plankarta 101T0201.
Område med tillfällig nyttjanderätt
I vägplanen föreslås att Trafikverket under hela eller delar av byggnadstiden tillfälligt får nyttjanderätt till markområden enligt redovisning på plankarta. Området med tillfällig nyttjanderätt kommer att användas vid rivning av befintlig trumma. Nyttjanderätten ska gälla under byggtiden. Dock längst till och med 4 månader från byggstart. Marken kommer att återställas innan den återlämnas.
Området med tillfällig nyttjanderätt i denna vägplan omfattar ca 114 m2. Omfattningen av ianspråktagen mark fördelat på markslag framgår av Tabell 3.
Tabell 3. Ianspråktagen mark fördelat på markslag (m2).
Markslag Vägrätt Varav inskränkt
vägrätt
Tillfällig nyttjanderätt
Skogsmark 4 312 - 114
Vattenområde 3 436 - -
Totalt 7 748 114
9. Fortsatt arbete
Vägplan
Den fortsatta formella handläggningen av vägplanen framgår av avsnitt 10.1.
Tillstånd och dispenser
Anläggande av tryckbank/erosionsskydd utgör tillståndspliktig vattenverksamhet. En ansökan om tillstånd för vattenverksamhet kommer att tas fram och skickas till mark- och miljödomstolen.
Miljösäkring
Miljökontroll under byggtiden
Uppföljning och kontroll under byggtiden kommer att samordnas med ordinarie byggkontroll. Viktiga aspekter är:
- Arbeten i vatten, risk för grumling (grumlande arbeten undviks under perioden mars-juni)
- Uppföljning av uppställningsplatser för maskiner
- Uppföljning av hantering av överskottsmassor och restprodukter
- Utformning av tryckbanken/erosionsskyddet med avseende på material i varierande storlekar i syfte att skapa håligheter och därmed gynna bottenfauna - Utformning av anläggningens krön med avseende på förutsättningar för klövvilt - Återetablering av vegetation
- Säkerställning av att vegetationsmassor med lupiner eller andra invasiva arter ska återanvänds/förs in till området.
- Återföring av död ved och/eller avverkade grövre träd
Andra viktiga frågeställningar
Vid samrådsmöte inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt i de båda besluten om BMP (vägplanen samt vattenverksamheten) påpekade länsstyrelsen att insektsfaunan bör inventeras inom området eftersom solbelysta vägslänter med sand kan hysa bland annat rödlistade och/eller sällsynta vildbin, fjärilar och skalbaggar.
Trafikverket har inte för avsikt att komplettera inventeringarna med insektsinventering, då berörd slänt är bevuxen med gräs (närmast väg 62) och träd (mot älven). Inga solbelysta sandiga områden berörs.
Uppföljning av den färdiga anläggningen
Kunskapsläget vad gäller naturanpassade erosionsskydd är bristfälligt och det saknas uppföljningar av den långsiktiga ekologiska funktionen och naturanpassningens livslängd/hållfasthet. Ett samarbete med Statens geotekniska institut (SGI) avseende uppföljning och utvärdering av naturanpassade erosionsskydd har därför inletts. I dagsläget planeras uppföljning av planerad anläggning vid södra Älvkullen. Eventuellt kan fler anläggningar komma att omfattas av samarbetsprojektet på sikt, såväl längs Klarälven som vid andra vattendrag.
Syftet med samarbetet med SGI är metodutveckling och kunskapsinsamling avseende naturanpassade stabilitetshöjande och/eller erosionsdämpande åtgärder i vattendrag.
Uppföljningen av den ekologiska funktionen hos den planerade anläggningen syftar till att bidra med kunskap som kan utgöra underlag vid planering, projektering och val av bästa möjliga teknik för kommande stabilitetshöjande åtgärder.
Uppföljningen kommer preliminärt att omfatta:
- Anläggningens tekniska funktion (geoteknik)
- Eventuella skador på tryckbankens överyta (tillförd jord/vegetationsskikt samt tillförd död ved)
- Etablering av växtlighet i slänt och strandkant - Fågel (återinventering i slänten)
- Insekter (bottenfauna och landlevande insekter)
- Faunafunktion (passagemöjlighet på anläggningens krön)
10. Genomförande och finansiering
Formell hantering
Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå
fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på
ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.
Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.
Efter denna kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.
Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17–18 §§ väglagen (1971:948) och 3 kap 15–27 §§ vägförordningen (2012:707).
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.
När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande.
Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet om fastighetsägare begär det, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.
Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen.
Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.
Inga kommunala planer berörs av denna vägplan.
Genomförande
Trafikverket är ansvarig för såväl planeringen som genomförandet och handläggandet av marklösenfrågor, detaljprojektering och byggande, inklusive upphandling av olika konsulter och entreprenörer.
Vägplanen har tagits fram under 2018 och avses fastställas under 2019/2020.
När vägplanen vunnit laga kraft ger den vägbyggaren rätt att ta mark i anspråk med vägrätt enligt 30 § väglagen (1971:948).
Mark i närheten av vägen, som har avsatts för tillfälliga behov i samband med byggandet av vägen, får tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt enligt 35 § samma lag.
Markanspråk redovisas på plankartorna. Fastighetsägare och arealer redovisas i fastighetsförteckningen.
Innan produktionen startar informeras alltid de berörda. Entreprenaden kan starta när vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft. Byggstart planeras ske under 2020.
Finansiering
Kostnaden för att bygga ett erosionsskydd har uppskattats till 5,5 miljoner kronor inklusive administration. I kostnaden ingår byte av trumma samt arbetsväg ner till tryckbanken.
Värmlands bärighetsplan ligger till grund för finansieringen av projektet.
11. Underlagsmaterial och källor
Artportalen, ArtDatabanken SLU,http://www.artportalen.se/
Forshaga kommuns Översiktsplan, 2010.Klarälven-Ulleruds FVOF http://www.ifiske.se/fiske-klaralven-ullerud.htm
Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2016:58).
Länsstyrelsens WebbGIS: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/
Planeringsunderlag/.
Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald för väg 62 Södra Älvkullen, Forshaga kommun. OM´s Naturtjänst 2017.
SGI. 2016. Naturanpassade erosionsskydd i vattendrag en förstudie (SGI publikation 28). Linköping: Statens geotekniska institut (SGI).
SMHI:https://www.smhi.se/
Trafikverket NVDB:https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket Trafikverket, Rapport planläggning av vägar och järnvägar, TRV 2012/85426 VISS (Vatteniformationssystem Sverige):http://viss.lansstyrelsen.se
Trafikverket, 652 26 Karlstad. Besöksadress: Hamntorget.
