Underlag till vägplan och tillståndsansökan, vattenverksamhet
Väg 62 – Södra Älvkullen erosionskydd
Forshaga kommun, Värmlands län Miljökonsekvensbeskrivning
2018-09-20
Projektnummer: 156998
2 Trafikverket
Postadress: Hamntorget, 652 26 Karlstad E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning – underlag till vägplan och tillståndsansökan, vattenverksamhet, Väg 62, Södra Älvkullen erosionsskydd,
Författare: Jenny Freitt (biolog med inriktning mot vattenmiljö) och Johanna Gelang Alfredsson (biolog, fil.Dr Miljövetenskap), Sweco Environment AB
Dokumentdatum: 2018-09-20
Ärendenummer: TRV 2017/112436 (vattenverksamhet), TRV 2018/45558 (vägplan) Projektnummer:156998
Version: 1.0
Kontaktperson: Kenth Henriksson, Trafikverket
Icke-teknisk sammanfattning
Riksväg 62 utgör ett viktigt regionalt stråk för person- och godstrafik mellan Karlstad och riksgränsen i norra Värmland. Regionens utveckling är beroende av goda förut- sättningar för både arbetspendling och godstransporter längs sträckan.
Vid Älvkullen, strax norr om Deje i Forshaga kommun, har ras- och skredrisk konsta- terats för en 110 meter lång sträcka av väg 62. Trafikverket avser att anlägga ett erosionsskydd/tryckbank av bergkross i slänten mellan vägen och Klarälven i den berörda sträckan. Målet med projektet är att långsiktigt erhålla erforderlig säkerhet mot skred och erosion på aktuell sträcka.
En vägplan som omfattar planerade riskreducerande åtgärder tas fram. Eftersom åtgär- den utgör vattenverksamhet krävs även tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Planerade åtgärder bedöms ge begränsade och lokala konsekvenser för naturmiljön. De huvud- sakliga konsekvenserna uppkommer genom att strand- och bottenområde tas i anspråk för erosionsskydd/tryckbank samt genom grumling under byggskedet.
Släntens övre del förtätas med jordmassor så att vegetation lättare kan etablera sig och att erosionsskyddet i större grad smälter in i landskapet. Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten. En jämnare yta medför även att krönet kan nyttjas som passage längs med vägkanten för såväl djur som människor.
I den del av strandkanten och älvens botten som tas i anspråk kommer älvens botten- fauna att påverkas. Genom att anlägga erosionsskyddet med sten av varierande storlek kan håligheter skapas under vattenytan, vilka kan nyttjas som gömslen och boplatser. De negativa konsekvenserna för bottenfaunan kan därmed minimeras.
De planerade arbetena medför lokal påverkan på vegetationen inom berört område.
Eftersom naturmiljön i området inte hyser några höga naturvärden bedöms konse- kvensen bli liten. Ett av områdets identifierade biotopkvaliteter är förekomst av död ved.
Förlusten kommer att kunna begränsas genom att flytta undan stockar och större material under anläggningstiden och att lägga tillbaka dessa efter erosionsskyddet är färdigställt.
4
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund och lokalisering ... 1
1.2. Syfte med planerade åtgärder ... 2
1.3. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte ... 2
2. Bedömningsgrunder och avgränsningar ... 2
Bedömningsgrunder... 2
Geografisk avgränsning och avgränsning i tid ... 3
Avgränsning av miljöaspekter ... 3
3. Samråd ... 4
Samråd med myndigheter ... 4
Samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med en bredare allmänhet ... 5
4. Förutsättningar... 5
Befintlig väganläggning ... 5
Geotekniska förutsättningar ... 5
Landskapsbild ... 6
Riksintressen ... 7
Hydrologiska förhållanden ... 7
Vattenförekomst och miljökvalitetsnormer ... 7
Naturmiljö i vatten ... 9
Markavvattningsföretag ... 10
Naturmiljö på land ... 10
Kulturmiljö ... 12
Boendemiljö, friluftsliv och rekreation ... 12
Areella näringar ... 12
Befintliga markföroreningar ... 12
5. Planerade åtgärder och studerade alternativ ... 12
Huvudalternativ ... 12
Nollalternativ ... 14
Alternativa utformningar ... 14
Åtgärder på trummor ... 18
6. Konsekvenser av planerade åtgärder ... 18
Landskapsbild ... 18
Miljökvalitetsnormer för vatten ... 18
Naturmiljö i vatten ... 21
Naturmiljö på land ... 22
Boendemiljö, friluftsliv och rekreation ... 23
Naturresurser ... 23
Utsläpp till mark och vatten... 23
7. Avstämning mot nationella miljömål och miljöbalkens allmänna hänsynsregler ... 24
Nationella miljömål ... 24
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ... 25
8. Uppföljning och kontroll ... 25
9. Referenser ... 26
1. Inledning
1.1. Bakgrund och lokalisering
Väg 62 går genom Värmland från söder till norr och förbinder norra Värmland med Värmlands huvudort Karlstad. Vägen är 230 km lång och sträcker sig från Karlstad till Långflon vid norska gränsen. Den aktuella sträckan av vägen ligger några kilometer norr om Deje, vid Älvkullen, se översiktskarta i figur 1.
I tidigare arbetsplan, väg 62 delen Deje-Älvkullen, Forshaga kommun, Värmlands län (upprättad 2009-06-23, ej fastställd) har en 110 m lång sträcka där ras- och skredrisk förekommer identifierats. I planen föreslås åtgärder för att minska erosionen och höja stabiliteten. Vägprojektet Deje-Älvkullen som helhet bedöms ej komma att utföras inom en snar framtid. Åtgärden för skredproblematik lyfts ut tidigare, då den är av mer akut karaktär. En vägplan som omfattar planerade riskreducerande åtgärder tas fram.
Eftersom åtgärden utgör vattenverksamhet krävs även tillstånd enligt 11 kap miljö- balken.
Baserat på samrådsunderlagen såväl för vägplanen som för tillståndsansökan enligt miljöbalken har länsstyrelsen beslutat att åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket bland annat innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas inom ramarna för arbetet med vägplan samt att en specifik miljöbedömning ska genomföras inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.
Figur 1. Översiktskarta. Kartan är hämtad från http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/
Planeringsunderlag/.
2
1.2. Syfte med planerade åtgärder
Trafikverket har för avsikt att anlägga ett erosionsskydd och stabilisera vägen mot sin sluttning till Klarälven. Målet med projektet är att långsiktigt erhålla erforderlig säker- het mot skred och erosion på aktuell sträcka.
1.3. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte
Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för människors hälsa och för miljön samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. MKB:n utgör underlag såväl för vägplanen som för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.
2. Bedömningsgrunder och avgränsningar
Bedömningsgrunder
Riksintressen och andra allmänna intressen
Riksintressen regleras i 3 och 4 kap miljöbalken och utgörs av områden som inrymmer speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedöms vara betydelsefulla för riket i sin helhet. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
Information om riksintressen och andra allmänna intressen är hämtad från Länsstyrel- sens WebGIS och presenteras under respektive underrubrik i avsnitt 4, Förutsättningar.
Naturvärden, skyddade arter
En naturvärdesinventering har genomförts inom det område som berörs direkt av planerat erosionsskydd/tryckbank (huvudalternativet). Information om skyddade arter har hämtats från Artportalen.
Miljökvalitetsnormer
Alla större vattenområden i Sverige är klassade enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Syftet med vattendirektivet är att främja en hållbar vattenanvändning och att förbättra statu- sen på vattenmiljön. Statusklassificeringen beskriver den befintliga vattenkvaliteten i en vattenförekomst medan miljökvalitetsnormen (MKN) beskriver den vattenkvalitet som ska uppnås och vid vilken tidpunkt det ska vara gjort. MKN anger hur miljön bör vara för att ekologiska och kemiska funktioner i vattenmiljön ska uppnås.
Klarälven klassificeras som laxfiskvatten och omfattas därmed även av förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Miljömål
Riksdagen har antagit mål för miljökvalitet inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar bland annat till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och trygga en god hushållning med natur- resurser.
Det finns även ett 17:e miljömål, Generationsmålet. Det är ett övergripande inriktnings- mål för miljöpolitiken och är inte relevant för avgränsade miljöbedömningar som denna MKB.
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
I miljöbalken kap 2 finns de allmänna hänsynsregler som ska följas när åtgärder skall utföras eller verksamhet bedrivas som kan ha inverkan på miljön eller människors hälsa.
Syftet med hänsynsreglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka.
Geografisk avgränsning och avgränsning i tid
Bedömningen av miljöeffekter och konsekvenser har gjorts för åtgärdernas influens- område, vilket motsvarar det område som på ett eller annat sätt kan påverkas av före- slagna åtgärder. Influensområdets storlek kan variera beroende på vilken miljöaspekt som studeras. Exempelvis utgörs influensområdet för fysisk påverkan på fornlämningar av det kommande arbetsområdet medan åtgärder som påverkar Klarälven har ett influensområde som kan sträcka sig relativt långt nedströms arbetsområdet.
Att bedöma effekter och konsekvenser i ett långt tidsperspektiv innebär en ökad osäker- het ju längre tidsperiod bedömningarna sträcker sig över. Bedömningarna görs utifrån de förutsättningar som gäller idag.
Avgränsning av miljöaspekter
Konsekvenserna av de planerade åtgärderna har bedömts med avseende på deras om- fattning, betydelse och komplexitet samt på deras varaktighet och reversibilitet.
De aspekter som påverkas av planerade åtgärder och därför ska konsekvensbedömas i denna MKB har avgränsats efter sammanställning av fakta och information samt efter genomförande av samråd. I tabell 1 redovisas bedömning av de planerade åtgärdernas påverkan på olika aspekter. Bedömningarna i tabell 1 avser huvudalternativet. Endast de aspekter som bedömts påverkas beskrivs mer ingående och konsekvensbedöms i avsnitt 6. För bedömning av alternativa åtgärder, se avsnitt 5.3.
4
Tabell 1. Värdering av påverkan på olika miljöintressen.
Intresse Påverkan Behandlas
i avsnitt 6
Motivering
Landskapsbild Ja Ja Landskapsbilden påverkas lokalt.
Riksintressen Nej Nej Inga riksintressen (utöver väg 62)
påverkas.
Hydrologiska förhållanden Ingen/
ringa
Nej Erosionsskyddet påverkar inte märkbart Klarälvens vattenföring eller vattennivå.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Risk för påverkan
Ja Åtgärderna riskerar att påverka förutsätt- ningarna att förbättra vattenförekomstens ekologiska status.
Naturmiljö i vatten Ja Ja Del av Klarälvens strandkant tas i anspråk.
Risk för grumling under byggskedet.
Markavvattningsföretag Nej Nej Inga registrerade markavvattningsföretag
berörs.
Naturmiljö på land Ja Ja Slänt mot älven samt strandkant tas i
anspråk för erosionsskydd.
Kulturmiljö Nej Nej Inga kända forn-/kulturlämningar berörs.
Boendemiljö, friluftsliv och rekreation
Ja Ja Trafiksäkerheten bedöms öka. Under
byggskedet kan störning uppkomma.
Areella näringar Nej Nej Ingen jord- eller skogsbruksmark tas i
anspråk. Inga nya barriärer skapas.
Naturresurser Ja Ja Energi och material i form av bergkross
och jord/vegetationsmassor åtgår under byggskedet.
Utsläpp till luft, klimatpåverkan
Ingen/
ringa
Nej Under byggskedet orsakar arbetsmaskiner begränsade utsläpp till luft. Klimatpåver- kan bedöms främst uppkomma genom åt- gång och transport av material, se Natur- resurser ovan.
Utsläpp till mark och vatten
Ja Ja Risk för grumling och utsläpp från arbets-
maskiner under byggskedet.
Befintliga markföroreningar
Ingen/
ringa
Nej Risken att påträffa förorenade sediment i Klarälven bedöms vara liten.
3. Samråd
Nedan beskrivs samrådsprocessen kortfattat. En mer utförlig beskrivning återfinns i samrådsredogörelserna för vägplanen respektive tillståndsansökan.
Samråd med myndigheter
Samrådsmöte med länsstyrelsen i Värmlands län inför ansökan om tillstånd för vatten- verksamhet enligt miljöbalken hölls 2017-11-09. Länsstyrelsen beslöt 2018-01-29 att anläggande av nytt erosionsskydd/tryckbank längs med väg 62 vid Södra Älvkullen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP).
Under våren 2018 har Trafikverket upprättat ett samrådsunderlag för vägplan. Under- laget hölls tillgängligt för avlämnande av skriftliga synpunkter under tiden 4 maj – 25
maj 2018 och skickades därefter in till länsstyrelsen i Värmlands län. Länsstyrelsen beslöt 2018-06-20 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Vid samrådsmötet samt i de båda besluten om BMP påpekade länsstyrelsen att insekts- faunan bör inventeras inom området eftersom solbelysta vägslänter med sand kan hysa bland annat rödlistade och/eller sällsynta vildbin, fjärilar och skalbaggar. Trafikverket har inte för avsikt att komplettera inventeringarna med insektsinventering, då berörd slänt är bevuxen med gräs (närmast väg 62) och träd (mot älven). Inga solbelysta sandiga områden berörs.
Vidare efterfrågades utredning av behov av samt förslag på kompensationsåtgärder samt utredning av alternativa lösningar. En alternativvalsstudie togs fram under våren 2018.
Samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med en bredare allmänhet
Samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda sker via brevutskick. Såväl enskilda som en bredare allmänhet har även bjudits in till samrådsmöte som hålls i skidstugan i Deje 2018-09-20. Eventuella yttranden kommer att sammanställas i samrådsredogörelserna för vägplanen respektive tillståndsansökan.
4. Förutsättningar
Befintlig väganläggning
Väg 62 förbinder norra Värmland med huvudorten Karlstad. Vägbredden vid aktuell sträcka är cirka 6–6,5 meter. Den berörda sträckan ligger utanför bebyggt område.
Enstaka hus förekommer, dock inte direkt intill vägen. För fastigheterna utmed sträckan är väg 62 den huvudsakliga förbindelselänken till tätorterna i Klarälvdalen. Separat GC- väg saknas och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg.
Vägbanken genomkorsas av två vägtrummor; en stentrumma samt en trumma i plast med tillhörande nedstigningsbrunn av betong. Den södra trumman är i behov av åtgärd som säkerställer ett bra flöde då den i dagsläget har svag lutning och deformationer på flera ställen.
Geotekniska förutsättningar
I den berörda sträckan har i tidigare utredningar konstaterats föreligga ras- och skredrisk. Det berörda området utgörs av en brant slänt mot Klarälven. Nivåskillnaden mellan vägen och älven är ca 5–7 meter och slänten är ställvis brant (ca 1:1,5).
Nivåskillnad mellan väg och släntfot (älvens botten) är ca 10–13 meter, enligt tidigare utförda lodningar. Utförda mätningar tyder på att älven är djupast ca 20 meter utanför den västra älvstranden.
Jorden domineras av mäktiga sedimentlager av främst sand, silt och lera. Under väg- banken bedöms dessa lager överst bestå av ca 5 meter silt. Därunder följer lera till ett djup av 11–20 meter. Över leran finns på flera punkter längs sträckan ett fastare lager, sannolikt sand med medelhög relativ fasthet, med en mäktighet på 2–4 meter. Under leran följer friktionsjord, vars nivå ungefär sammanfaller med Klarälvens botten.
6
Landskapsbild
Landskapsbilden i anslutning till den berörda sträckan präglas av äldre kulturlandskap i Klarälvens dalgång. Närområdet karaktäriseras av ett omväxlande landskap med upp- odlad åkermark, skogbeklädda höjder och älvdalen. Bebyggelsen förekommer huvudsak- ligen i byn Hagen (söder om berörd sträcka), men det förekommer även några fri- liggande hus och gårdar.
I läget för planerat erosionsskydd utgörs marken idag delvis av gräsbevuxen, delvis träd- bevuxen slänt ner mot Klarälven, se figur 2 och 3. I släntens nedre delar finns spräng- sten, främst grövre block. Väster om väg 62 finns produktiv skogs- och jordbruksmark samt enstaka bostads- och fritidshus.
Figur 2. Slänt mot Klarälven längs berörd sträcka av väg 62.
Figur 3. Blandskog av löv längs berörd strandkant.
Riksintressen
Väg 62 är utpekad som Riksintresse Väg samt rekommenderad primär väg för transport av farligt gods.
Inga andra riksintressen bedöms beröras av planerade åtgärder. Klarälven omfattas dock av det generella strandskyddet (100 meter från strandkant).
Hydrologiska förhållanden
Klarälven är ca 460 km lång och rinner genom Norge och Sverige, varav ca 300 km rinner genom Sverige. Vattendraget har sina källor i Härjedalens fjällandskap och mynnar i Vänern vid Karlstad. Huvudfåran är kraftigt utbyggd med 11 kraftverk, varav nio på den svenska sidan. Klarälven ingår i Göta älvs huvudavrinningssystem. Dess avrinningsområde omfattar en yta på ca 12 000 km2.
Tabell 2. Flödesstatistik från SMHI för delavrinningsområde (SUBID 8882) som berörs av planerad verksamhet.
Flödesstatistik (1981-2010) Total vattenföring i m3/s
HQ50 851
HQ10 667
MHQ 479
MQ 170
MLQ 70,9
Vattenförekomst och miljökvalitetsnormer
Ytvattenförekomst
Vattenförekomsten där erosionsskyddet planeras anläggas benämns Klarälven, ned- ströms Rannån (SE662054-136712) och utgör en 29 km lång sträcka av älven mellan Ransäter och strax söder om Deje.
Statusen för Klarälven nedströms Rannån är enligt 2017 års klassning måttlig ekologisk status, baserat på ändrad hydromorfologi genom fysisk påverkan. Fiskar och andra vattenlevande djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet och stora delar av strand- zonen är bebyggd. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Den kemiska statu- sen utan överallt överskridande ämnen är inte klassad. Statusklassning på kvalitets- faktornivå presenteras i tabell 3.
Miljökvalitetsnormerna för denna vattenförekomst är god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus.
8
Tabell 3. Status, kvalitetsfaktorer och parametrar samt dess klassificering för vattenförekomsten Klarälven nedströms Rannån (SE662054-137612). Färgerna motsvarar klassificeringen enligt VISS; blå=högt, grön=god, gul=måttlig, beige=otillfredsställande, röd=dålig/ uppnår ej god och vit=ej klassad. Redovisade hydromorfologiska kvalitetsfaktorer begränsas till de faktorer som är klassificerade.
Kvalitetsfaktor Parameter
Klassificering i VISS
Ekologisk status Måttlig
Biologiska kvalitetsfaktorer
Påväxt-kiselalger Ej klassad
Bottenfauna Ej klassad
Fisk Ej klassad
Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer
Näringsämnen Ej klassad
Försurning Ej klassad
Särskilda förorenande ämnen Ej klassad
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Hydromorfologi Måttlig
Konnektivitet i vattendrag Konnektivitet upp- och nedströms Dålig
Hydrologisk regim i vattendrag Flödets förändringstakt Måttlig
Volymavvikelse i vattendrag Måttlig
Morfologiskt tillstånd i vattendrag Vattendragets närområde Måttlig
Svämplanets strukturer, funktion Måttlig
Kemisk status Uppnår ej god
Prioriterade ämnen Industriella föroreningar Uppnår ej god
Tungmetaller Uppnår ej god
Kvicksilver, kvicksilverföreningar Uppnår ej god
Grundvattenförekomst
400 meter nedströms planerat erosionsskydd/tryckbank finns grundvattenförekomsten Forshaga-Deje (SE660984-136942). Såväl statusklassningen som miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god kemisk status och god kvantitativ status.
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
Klarälven klassificeras som laxfiskvatten och ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I förordningen anges riktvärden och gränsvärden för ett antal parametrar. Miljökvalitetsnormerna gäller för de fiskvatten som Naturvårdsverket före- skrivit, och som klassificerats som laxfiskvatten eller annat fiskvatten.
Den parameter som främst berör den aktuella verksamheten är riktvärden för uppslam- made fasta partiklar, som högst får uppgå till 25 mg/l vatten. Riktvärdet får dock över- skridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållan- den.
Naturmiljö i vatten
Berörd del av älvens strandkant är påverkad av mänsklig verksamhet och utgörs av slänt som delvis hyser en varierad vegetation och delvis är utfylld med sprängsten. Strand- skydd gäller längs Klarälvens strandkanter (100 meter).
Vattendrag har nästan alltid betydelse för biologisk mångfald. De bidrar på ett påtagligt sätt till variation i landskapet. Dessutom är vatten förutsättning för all biologisk mång- fald, även på land. Mot denna bakgrund har vattendrag nästan alltid åtminstone visst naturvärde såvida de inte är fullständigt exploaterade eller förgiftade.
Naturmiljön har under sommaren 2017 inventerats avseende biologisk mångfald enligt svensk standardmetod för naturinventering SS 199000:2014 (NVI). Berört landområde, den limniska stranden samt berörd del av Klarälven inkluderades i inventeringen. Figur 4 redovisar indelning i naturvärdesobjekt.
Den limniska stranden bedömdes ha naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Artvärdet bedömdes till visst och biotopvärdet till påtagligt. Motiveringen är förekomst av signal- arter, en tydlig vegetationszonering samt fluktuerande vattenstånd. Vid inventeringen observerades en bäverkana mot Klarälven och en nyligen använd bäverstig. Bävern är fridlyst i hela landet enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
Vattenområdet (berörd del av Klarälven) bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde (visst artvärde och påtagligt biotopvärde). Motiveringen är förekomst av ett varierat flöde med tidvis översvämmande stränder samt förekomst av flera naturvårdsarter (fisk och bottenfauna). I samband med inventeringen provtogs bottenfauna i strandkanten.
Förekomst av nymfer av troll-, bäck-, och dagsländor noterades.
Figur 4. Inventeringsområdet med fyra markerade naturvärdesobjekt. Objekt NO 02 avser en smal remsa i strandkanten, i norra delen av inventeringsområdet. Bilden är hämtad från NVI-rapporten (OM´s Naturtjänst 2017).
10
Klarälven utgör vandringsområde för de genetiskt unika stammarna av Klarälvslax och Klarälvsöring. På den aktuella älvsträckan förekommande fiskarter är abborre, gädda, mört, id och ibland harr enligt Klarälven-Ullerud fiskevårdsområdesförenings hemsida.
Klarälvens fiskfauna hyser dessutom lake som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT).
Långväga vandrande fiskarter som lax och öring fångas vid Forshagas kraftstation (ned- ströms berört område) och transporteras för att släppas ut längre upp i älvsystemet där lekområden finns kvar (uppströms berört område). Berörd älvsträcka ligger uppströms Dejeforsen, som bedöms utgöra ett naturligt vandringshinder för fisk.
Markavvattningsföretag
I det berörda område eller dess närhet finns inga registrerade markavvattningsföretag.
Naturmiljö på land
Områden med naturvärde
Väster om väg 62 finns brukad jordbruksmark och produktiv skog. I anslutning till den södra delen av det berörda området finns ett område klassat som objekt med naturvärde enligt Skogsstyrelsen (sekundär lövnaturskog, Norra Åsen), se figur 5.
Figur 5. Områden med naturvärde samt kultur- och fornlämningar. Kartan är hämtad från Länsstyrelsens WebbGIS, http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/Planeringsunderlag/
Genomförd naturvärdesinventering omfattade även den övre delen av sluttningen mellan väg 62 och Klarälven samt bäckravinen väster om vägen, se figur 4. Naturmiljön i södra delen av inventeringsområdet består av medelåldrig planterad barrskog på vägens västra sida och av triviallövskog mot älven. Vegetationen i fältskiktet tyder på närings- rika förhållanden.
I mitten av inventeringsområdet är sluttningen utfylld av sprängsten vid strandkanten och trädskiktet är fattigt. Endast enstaka träd och buskar har etablerats. Fältskiktet domineras av ormbunkar. Denna del av inventeringsområdet bedömdes vid invente- ringen hysa låga naturvärden.
Den norra delen av inventeringsområdet bedömdes till naturvärdesklass 4, visst natur- värde. Motivationen till denna bedömning är förekomst av en del äldre och grova träd i en olikåldrad triviallövskog, en riklig epifytvegetation samt stort inslag av död ved.
Lövsumpskogen i ravinen väster om vägen bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde.
Bedömningen motiveras av att området bedöms vara artrikare än omgivande landskap, förekomst av flera signalarter samt en kontinuerlig källpåverkan.
Inga områden eller objekt som omfattas av det generella biotopskyddet finns inom inventeringsområdet.
Skyddade arter
Enligt artportalen (sökperiod 2000-2017) har en del rödlistade arter observerats i det berörda områdets närhet varav de flesta observationer utgörs av fåglar som kungsfågel (sårbar, VU), mindre hackspett (nära hotad, NT) och nötkråka (NT), men även kärl- växter åkerättika (VU) och knärot (NT, fridlyst). Observationerna i Artportalen presenteras på karta i figur 6. Inget av fynden ligger inom det område som direkt kommer att påverkas genom anläggning av erosionsskyddet.
Figur 6. Rödlistade arter inrapporterade till Artportalen under perioden 2000-2017 (sökdatum). Gul markering: fyndplats. Svart markering: utredningsområde. Källa: Artportalen, ArtDatabanken SLU, (sökning 2017-10-06).
12
Alla fåglar räknas som vilt och är fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Många av de rapporterade fåglarna i närområdet (mindre hackspett, spillkråka, tretåig hackspett, nötkråka, kungsörn och havsörn) finns med i förteckningen över fågelarter för vilka särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö skall vidtas för artens överlevnad och fortplantning i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv.
I samband med naturvärdesinventeringen utfördes även en fågelinventering. Arter som observerades var: talgoxe, bofink, gärdsmyg, lövsångare och svarthätta. Dessutom observerades spår av bäver.
Kulturmiljö
De närmaste förtecknade fornlämningarna ligger söder om området i form av en boplats (Övre Ullerud 277:1), se karta i figur 5. Söder om denna finns flera bytomter/gårds- tomter varav två klassas som fornlämning (Övre Ullerud 254:1 och 254:3) och de övriga tre som övrig kulturhistorisk lämning (Övre Ullerud 254:2, 256:1 och 256:2). Längs strandkanten söder om det berörda området finns ett gravfält som är klassat som forn- lämning (Övre Ullerud 5:1) samt en bytomt/gårdstomt klassad som fornlämning (Ulvsby gamla tomt, Övre Ullerud 255:1).
Boendemiljö, friluftsliv och rekreation
Väster om väg 62 finns produktiv skogs- och jordbruksmark samt enstaka bostads- och fritidshus. I närområdet finns inga förtecknade områden för friluftsliv och rekreation.
Klarälven omfattas av generellt strandskydd (100 meter från strandlinjen).
Areella näringar
Planerat erosionsskydd berör strandkant mellan väg 62 och Klarälven. Längs väg 62 finns det flera gårdar som bedriver jordbruk. Ingen jord- eller skogsbruksmark berörs dock av planerade åtgärder.
Befintliga markföroreningar
Enligt Länsstyrelsens Webb GIS finns inga kända föroreningar i närområdet. De närmaste områdena med där potentiella områden med föroreningar är förtecknade ligger några hundra meter söder (nedströms) om utredningsområdet, vid Ulvsby.
5. Planerade åtgärder och studerade alternativ
Huvudalternativ
I dagsläget har berörd sträcka av väg 62 inte erforderlig säkerhet mot brott, till följd av den branta slänten mot Klarälven. Området är även utsatt för erosion. Såväl stabilise- rande som erosionsskyddande åtgärder erfordras därmed.
Huvudalternativet innebär att en tryckbank som även utgör erosionsskydd fylls ut mot älven. Tryckbanken/erosionsskyddet utfylls med bergkross 0 – 300 mm med slänt- lutning 1:2 och till +65 möh (0,3 m över HHW). HHW är nivån vid HHQ, vilket motsvarar ett 100-årsflöde, dvs ett flöde som i genomsnitt uppnås eller överskrids en gång per 100 år. Tryckbanken blir i krönet ca 4-5 m bred (horisontellt mått). Anlägg- ningen har dimensionerats utifrån Trafikverkets styrande och stödjande dokument, och bedöms tillföra tillräckligt (med avseende på vägens beräknade livslängd) skydd för vägen vid höga vattenvattenflöden i älven.
Erosionsskyddet/tryckbanken beräknas preliminärt få en total längd om 190 meter och en bredd om 20–25 meter, se planritning i figur 7 och sektion i figur 8. Utbredning och utformning av erosionsskyddet/tryckbanken kan komma att justeras i samband med kommande detaljprojektering.
Figur 7. Planritning planerat erosionsskydd. Norr är till höger i bilden.
Figur 8. Sektion, planerat erosionsskydd/tryckbank.
14
Strax norr om planerat erosionsskydd/tryckbank finns ett befintligt erosionsskydd med likartad utformning som planerat, se foto i figur 9. Planerat erosionsskydd anpassas dock till omgivningen i högre grad. Ovanpå erosionsskyddets krön läggs ett skikt med finare material och jord/tillvarataget vegetationsskikt från befintlig slänt. Det medför att vegetation kan återetableras och att erosionsskyddet bättre smälter in i omgivningen. En jämnare yta medför även att krönet kan nyttjas som passage för klövvilt. Övrig
naturanpassning som kan komma att bli aktuellt är utformning med sten av varierande storlek i syfte att åstadkomma håligheter under vattenytan, vilka kan nyttjas som gömslen/boplatser, främst för bottenfauna.
Figur 9. Befintligt erosionsskydd strax norr om det planerade.
Nollalternativ
Effekter och konsekvenser av huvudalternativet har jämförts med ett nollalternativ, som i detta fall innebär att det planerade erosionsskyddet inte anläggs. Nollalternativet innebär att berörd sträcka av väg 62 även i fortsättningen kommer att sakna erforderlig stabilitet samt skydd mot erosion.
Alternativa utformningar
Under våren 2018 har en alternativvalsstudie genomförts. Utredningen omfattade 5 möjliga åtgärdsalternativ, se figur 10:
1. Flytt av väg 62 västerut
2. Mindre omfattande flytt av väg 62 västerut
3. Erosionsskydd/tryckbank mot Klarälven, inga åtgärder på väg 62 (valt huvud- alternativ, se avsnitt 5.1)
4. Lättfyllnad i befintlig vägkropp i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
5. Stabilisering med KC-pelare i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
Val av alternativ har gjorts utifrån en sammanvägning av markanspråk, påverkan på areella näringar, påverkan på boendemiljö, påverkan på naturmiljö på land och i vatten samt på åtgärdernas byggbarhet och kostnader.
De bortvalda alternativen (1, 2, 4 och 5) beskrivs och konsekvensbedöms översiktligt i avsnitt 5.3.1–5.3.4 nedan. De konsekvensbedöms inte ytterligare i avsnitt 6. Alternativ 3 (huvudalternativet) beskrivs i avsnitt 5.1 ovan samt konsekvensbedöms i avsnitt 6.
Figur 10. Studerade åtgärdsalternativ.
Alternativ 1, Flytt av väg 62 västerut
Alternativ 1 utgörs av en ca 1 km lång nysträckning av väg 62, ca 140 meter väster om befintlig sträckning.
Alternativet innebär att produktiv jord- och skogsbruksmark tas i anspråk för väg- område. Kvarvarande jordbruksmark fragmenteras, då marken mellan nuvarande och planerad sträckning av väg 62 skärs av från resterande jordbruksmark. Det innebär att brukbarheten kan förväntas minska eller helt upphör om ytorna blir för små och/eller olönsamma.
16
Delar av området med sekundär lövnaturskog (objekt med naturvärde) i södra delen av den studerade nysträckningen tas i anspråk av vägområde vid genomförande av alter- nativ 1. Området omfattas inte av genomförd naturvärdesinventering, men kan förvän- tas hysa naturvärden i form av äldre lövträd, död ved samt eventuellt områden med sumpskogskaraktär i anslutning till de två mindre vattendragen.
I den jordbruksmark som korsas av planerad sträckning finns ett mindre vattendrag som bedöms kunna omfattas av det generella biotopskyddet. Alternativet innebär att del av vattendraget behöver dras i en trumma under vägen.
Planerad vägsträckning innebär att väg 62 kommer närmare befintliga bostads- och fritidshus, med risk för ökad bullerstörning som följd.
Alternativet är bortvalt på grund av betydande markanspråk, konsekvenser för areella näringar samt höga kostnader. Alternativet innebär en påverkan på lövnaturskog och ett biotopskyddat dike. Klarälvens strandkant påverkas dock inte.
Alternativ 2, Mindre omfattande flytt av väg 62 västerut
Alternativ 2 innebär en ca 500 m lång nysträckning ca 25 meter väster om befintlig sträckning av väg 62.
Alternativet innebär att produktiv skogsbruksmark tas i anspråk för vägområde, dock i mindre omfattning jämfört med alternativ 1.
Alternativet innebär vidare att det område med lövsumpskog i ravinen väster om väg 62 som identifierats i samband med naturvärdesinventeringen tas i anspråk. Ingreppet bedöms medföra risk för påtaglig negativ påverkan på naturmiljön. Även den norra delen av det område klassat som objekt med naturvärde enligt Skogsstyrelsen (sekundär lövnaturskog, Norra Åsen) tas i anspråk för vägområde. Bäcken i ravinen väster om väg 62 kommer att kulverteras under ny vägsträckning.
Det fritidshus som ligger i mycket nära anslutning till planerad vägsträckning enligt alternativ 2 kommer sannolikt behöva lösas in. Planerad vägsträckning innebär vidare att väg 62 kommer närmare befintligt bostadshus, med risk för ökad bullerstörning som följd.
Alternativet är bortvalt på grund av påverkan på områden med höga naturvärden samt boendemiljö (behov av inlösen samt ökad bullerstörning). Klarälvens strandkant påverkas dock inte.
Alternativ 4, Lättfyllnad i befintlig vägkropp i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
Alternativ 4 innebär att stabiliteten åtgärdas med att tunga massor i vägbanken utbytes mot lätt fyllning. Ett erosionsskydd med minsta tjocklek 0,7 meter anläggs mot älven för att skydda mot erosion.
Alternativ 4 innebär i stora drag samma effekter och konsekvenser på naturmiljön som huvudalternativet (alternativ 3, se avsnitt 5.1). Alternativ 4 innebär dock att erosions - skyddets storlek blir något mindre och därmed att ett något mindre område av Klar- älvens botten tas i anspråk.
Ingen jord- eller skogsbruksmark tas i anspråk. Åtgärderna medför inte heller att några nya barriärer mellan brukningsområden skapas. De planerade arbetena medför lokal påverkan på vegetationen i slänten mellan väg 62 och Klarälven samt att den berörda delen av Klarälvens strandkant och bottenområde tas i anspråk för erosionsskydd.
Under byggskedet finns risk för grumling i Klarälven. Alternativet berör strandskyddat område. Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala. Den allemansrättsliga aspekten i strandskyddsbestämmelserna bedöms inte påverkas.
Utskiftning till lättfyllnad i befintlig vägsträckning innebär att störningar för trafiken på väg 62 kommer att uppstå under byggskedet.
Alternativet är bortvalt då det medför mer störningar under byggskedet och högre kostnader utan att minska miljöpåverkan i någon större omfattning.
Alternativ 5, Stabilisering med KC-pelare i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
Alternativ 5 innebär att stabiliteten åtgärdas med anläggande av KC (kalk-cement)- pelare. Ett erosionsskydd med minsta tjocklek 0,7 meter anläggs mot älven för att skydda mot erosion.
Alternativ 5 innebär i stora drag samma effekter och konsekvenser på naturmiljön som huvudalternativet (alternativ 3, se avsnitt 5.1). Alternativ 5 innebär dock att erosions - skyddets storlek blir något mindre och därmed att ett något mindre område av Klar- älvens botten tas i anspråk.
Ingen jord- eller skogsbruksmark tas i anspråk. Åtgärderna medför inte heller att några nya barriärer mellan brukningsområden skapas. De planerade arbetena medför lokal påverkan på vegetationen i slänten mellan väg 62 och Klarälven samt att den berörda delen av Klarälvens strandkant och bottenområde tas i anspråk för erosionsskydd.
Under byggskedet finns risk för grumling i Klarälven. Alternativet berör strandskyddat område. Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala. Den allemansrättsliga aspekten i strandskyddsbestämmelserna bedöms inte påverkas.
Anläggande av KC-pelare innebär att bindemedel förs ner i jorden. Risken för att eventuella utsläpp av stabiliseringsmedel i samband med maskinfel/olyckshändelse ska nå Klarälven bedöms kunna hållas på en låg nivå och minimeras genom iakttagande av försiktigheter. Risken för urlakning från de färdiga pelarna till närliggande vatten- områden är generellt större i exempelvis sulfidjordar och torvjordar. I jordar med normal sammansättning innebär detta normalt inga miljöproblem.
Även risk för utsläpp till luft i samband med anläggande av KC-pelare (bindemedels- puffar) kan minimeras genom försiktighetsåtgärder. Risken för eventuella bindemedels- puffar utgör i första hand en arbetsmiljöfråga. Vid haveri av anläggningen finns en
18
övervägande risk för utsläpp i älven som kan ge plötsliga pH-höjningar och som kan skada vattenlevande organismer.
Anläggande av KC-pelare i befintlig vägsträckning innebär att störningar för trafiken på väg 62 kommer att uppstå under byggskedet.
Alternativet är bortvalt då det medför mer störningar under byggskedet och högre kostnader utan att minska miljöpåverkan i någon större omfattning.
Åtgärder på trummor
Den södra trumman är i behov av en åtgärd som säkerställer ett bra flöde då den i dagsläget har svag lutning och deformationer på flera plaster. Preliminärt planeras befintlig trumma ersättas med ny trumma med större dimension ca 10 meter norr om befintlig trumma. Anläggande av ny trumma planeras ske genom tryckning, vilket innebär ett mindre ingrepp i befintlig väganläggning jämfört med schaktning. Ny trumma kan läggas i naturlig lågpunkt. Befintlig trumma tätas och lämnas därefter i befintligt skick.
Den norra trumman planeras preliminärt förses med ett erosionsskyddat utlopp mot älven.
6. Konsekvenser av planerade åtgärder
Landskapsbild
Konsekvensbedömning
Ett nytt erosionsskydd intill Klarälven kommer att förändra landskapsbilden i begränsad utsträckning. Sikten mot älven kommer, beroende på erosionsskyddets exakta utsträck- ning att öka om träd behöver avverkas i samband med anläggningsarbetena, jämför foto på befintligt erosionsskydd i figur 9. Släntens övre del kommer att förtätas med jord- massor så att vegetation lättare kan etablera sig och att erosionsskyddet i större grad smälter in i landskapet. Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten.
Skadeförebyggande åtgärder
Släntens övre del förtätas med jordmassor, vilket innebär att erosionsskyddet smälter bättre in i landskapet och blir mindre påtagligt sett från land och från väg 62.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Konsekvensbedömning, kemisk status
Berörd vattenförekomst bedöms inte uppnå god kemisk status, baserat på att halten av Kvicksilver (Hg) överskrider sin miljökvalitetsnorm samt med avseende på polybrome- rade difenyletrar (PBDE). Båda dessa ämnen överskrids i huvuddelen av svenska vatten.
Vattenkemiska data saknas.
Risken att påträffa förorenade sediment i berörd strandkant bedöms vara liten. Even- tuella föroreningar som kan härstamma från verksamheter längre uppströms i älven bedöms inte sedimentera vid berört område. Berörd strandkant och vattenområde bedöms främst utgöras av transportbotten, då sträckan ligger i ytterkurva och strand- kanten är utsatt för erosion. Närmsta uppströms belägna och registrerade miljöfarliga verksamhet ligger vid Munkfors.
Risken för påverkan på vattenförekomstens kemiska status bedöms därmed vara liten.
Konsekvensbedömning, ekologisk status
Den ekologiska statusen hos en vattenförekomst består av biologiska, kemisk-fysikaliska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, varav de senare två utgör förutsättningar för statusen av de biologiska kvalitetsfaktorerna.
Klarälvens ekologiska status är klassad som måttlig med motiveringen att vattenföre- komsten har en avvikande hydrologisk regim, morfologiskt tillstånd och konnektivitet.
Bedömningen är att dessa kvalitetsfaktorer är avgörande för att god ekologisk status ska kunna uppnås. Fiskar och andra vattenlevande djur kan inte vandra naturligt i vatten- systemet. Det finns många dammar (definitiva vandringshinder) såväl upp- som ned- ströms berört område. Konnektiviteten i sidled till närområde och svämplan är inte klassad. Biologiska data saknas.
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna utgörs av konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd i vattendraget. Dessa tre sammanvägs inte vid bedömning utan utgör underlag var för sig.
Planerad verksamhet bedöms främst påverka faktorerna morfologiskt tillstånd i vatten- drag och tillhörande parametrarna så som vattendragsfårans bottensubstrat, kanter och närområde.
Planerade åtgärder påverkar inte konnektiviteten i uppströms eller nedströms riktning.
Eventuell påverkan på konnektiviteten i sidled bedöms kunna minimeras genom att erosionsskyddet täcks med tillvarataget befintligt vegetationsskikt från avbaning av slänten inför anläggningsarbetena. Lutningen på erosionsskyddet kommer inte vara så stark att en mindre yta skulle översvämmas jämfört med dagsläget. Den laterala konnek- tiviteten kommer därför endast påverkas i liten utsträckning.
Klarälvens hydrologiska regim har bedömts till måttlig status. De ingående paramet- rarna är påverkade av älvens reglering för kraftproduktion. Planerade åtgärder bedöms inte påverka Klarälvens flöde.
Klarälvens morfologiska tillstånd har bedömts vara måttligt, baserat på klassningen av vattendragets närområde och av svämplanets struktur och funktion. Djur och växter saknar naturliga livsmiljöer i strandzonen. Vattendraget närområde (30 meter från fårans kant) utgörs av 23 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Vattendragets svämplan utgörs av 32 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Övriga ingående
20
parametrar (vattendragsfårans form, vattendragets planform, vattendragsfårans botten- substrat, död ved i vattendrag, strukturer i vattendraget och vattendragsfårans kanter) är inte klassade.
Planerat erosionsskydd innebär att en del av Klarälvens strandkanter, inom 30 meter från fårans kant, tas i anspråk för erosionsskydd. Båda de bedömda parametrarna, vattendragets närområde och svämplanets struktur och funktion, kommer att påverkas genom anläggning av planerade erosionsskydd. Planerad verksamhet innebär att ytterligare 0,3% av vattenförekomstens strandlinje och närområde kommer att utgöras av anlagd yta. Verksamhetens bidrag till de kumulativa effekterna av befintliga och planerade verksamheter som tar i anspråk vattenförekomstens strandkant och när- område är litet och innebär inte att klassningen av vattenförekomstens status, på parameternivå eller totalt, påverkas.
Påfyllning av slänt med sprängsten i storlek 0-300 mm innebär att slänten kommer att täckas av material i mindre storlek än i dagsläget. Eftersom materialet kommer att läggas ner till bottennivån i den närmaste kantzonen kommer vattendragsfårans botten- substrat att förändras och i större utsträckning utgöras av icke naturligt material jämfört med idag och jämfört med icke erosionsskyddade strandkanter. Strandkanten i berört område består dock redan delvis av sprängsten, främst i blockstorlek.
Svämplanets struktur och funktion påverkas genom att en del av det befintliga vegeta- tionsskiktet i slänten avlägsnas och ersätts med erosionsskydd/tryckbank. Släntens övre del kommer dock förtätas med jordmassor så att vegetation lättare kan etablera sig och erosionsskyddet smälter in i omgivande miljö.
Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer
Ingen av de kemisk-fysikaliska kvalitetsfaktorerna (näringsämnen, försurning och särskilda förorenande ämnen) är klassade för denna delen av Klarälven. En bedömning kan därför inte göras. Planerade arbeten bedöms dock varken påverka försurnings- eller föroreningssituationen eller belastningen genom näringsämnen.
Biologiska kvalitetsfaktorer
De biologiska kvalitetsfaktorerna utgörs av index för påväxt-kiselalger, bottenfauna och fisk. Inga biologiska kvalitetsfaktorer har klassats för berörd vattenförekomst. En bedömning av påverkan på dessa faktorer mot icke försämringskravet kan därför inte göras.
Påverkan på vattenförekomsten bedöms sammantaget vara liten, sett till dess hela längd på 29 km, och bedöms inte medföra någon skillnad i klassning av någon ingående para- meter, vare sig för ekologisk eller kemisk status.
Med hänsyn till förväntade effekterna av genomförda åtgärder bedöms därmed vatten- förekomstens potential att uppnå god ekologisk och god kemisk status inte påverkas negativt. Arbetena bedöms inte heller bidra till att vattenförekomstens ekologiska och kemiska status försämras.
Konsekvensbedömning, MKN för fisk och musselvatten
Under anläggningsskedet kommer grumling uppstå. Eftersom uppförandet av siltgardin inte bedöms utgöra någon praktiskt genomförbar försiktighetsåtgärd kommer det grumliga vattnet föras nedströms under byggskedet och påverka vattendraget. Denna påverkan bedöms som måttlig då den är begränsad i tid samt att det grumlande mate- rialet inte bedöms innehålla några förhöjda föroreningshalter.
Skadeförebyggande åtgärder
Arbeten som riskerar att orsaka grumling föreslås undvikas under perioden mars-juni.
Naturmiljö i vatten
Konsekvensbedömning
Den påverkan som bedöms uppstå är viss förlust av bottenfauna orsakad av mekanisk inverkan på befintlig botten och anläggande av erosionsskydd/tryckbank. Förlust av bottenfauna bedöms begränsas till det område som tas i anspråk för erosionsskydd/
tryckbank och bedöms inte medföra någon skada på populationsnivå av berörda arter.
Inga rödlistade arter påträffades vid bottenfaunaprovtagningen. Närområdena bedöms hysa förutsättningar för återkolonisering. För att underlätta återkoloniseringen och förbättra förutsättningarna för bottenfauna föreslås erosionsskyddet anläggas med material i varierade storlekar i syfte att skapa håligheter under vattenytan.
Förekommande fiskarter kan tänkas nyttja strandkanten i berört området för lek och födosök. Fiskar kan flytta på sig och kan därmed undvika mekanisk skada under bygg- skedet. De fiskarter som förekommer i området leker under våren, förutom mört som leker under försommaren och lake som är höstlekande. Lake föredrar dock grusiga bottnar för placering av rommen, vilket innebär att berört område inte bedöms utgöra lämpligt lekområde för lake. Risken för att lakerom ska påverkas under byggskedet bedöms därmed vara försumbar.
Om grumlande arbeten undviks under förkommande fiskars lek- och migrationsperio- der bedöms planerad verksamhet medföra obetydliga konsekvenser för fiskfaunan.
Skadeförebyggande åtgärder
För att underlätta återkoloniseringen och förbättra förutsättningarna för bottenfauna föreslås erosionsskyddet anläggas med material i varierade storlekar i syfte att skapa håligheter som kan nyttjas som gömslen/boplatser.
Silt-/miljögardin för att förhindra grumling i älven bedöms vara svårt att montera så att erforderlig täthet mot utanförliggande vattenområde uppnås. Arbetsområdet kommer att sträcka sig en bit ut i vattnet, där såväl vattendjupet som vattenhastigheten är relativt stora. Silt-/miljögardin bedöms därför inte utgöra någon praktiskt genomförbar
försiktighetsåtgärd. Lämplig skyddsåtgärd bedöms vara avgränsning av arbetstiden i vatten så att grumlande arbeten undviks under förekommande fiskarters migrations- och lektider. Förslagsvis undviks grumlande arbeten under perioden mars-juni.
22
Risk för utsläpp till mark och vatten under byggskedet minimeras genom att följande skyddsåtgärder vidtas:
• Uppställningsplatser för maskiner väljs så att avrinning inte sker till Klarälven vid en olyckshändelse som medför läckage av petroleumprodukter eller andra kemikalier.
• Restriktioner avseende hantering av överskottsmassor och restprodukter kommer att ställas på upphandlad entreprenör inför byggskedet.
Naturmiljö på land
Konsekvensbedömning
De planerade arbetena medför lokal påverkan på vegetationen inom berört område. Inga större avverkningar bedöms vara nödvändiga för att möjliggöra anläggning av erosions- skyddet. Eftersom naturmiljön i området inte hyser några höga naturvärden bedöms konsekvensen bli måttlig/ringa.
Den största påverkan bedöms uppstå om befintliga naturvärden går förlorade utan möjlighet att återskapas. Ett av områdets identifierade biotopkvaliteter är förekomst av död ved. Förlusten kommer att kunna begränsas genom att flytta undan stockar och större material under anläggningstiden och att lägga tillbaka dessa efter erosionsskyddet är färdigställt.
Vissa naturvårdsarter kan komma att påverkas, bland andra rankstarr (Carex elongata) och missne (Calla palustris) i strandkanten. Dessa är typiska arter i svämlövskog, lövsumpskog och svämädellövskog och är båda Skogsstryelsens signalarter. Rankstarr indikerar våta, näringsrika förhållanden och förekommer där strandkanten är flackare.
Skadeförebyggande åtgärder
Släntens övre del förtätas med jordmassor, vilket innebär att förutsättningarna för klövvilt och andra djur att passera längs erosionsskyddet ökar. Genom att utforma krönet så att det fungerar som passage minskar dess barriärverkan i vägens och älvens längsriktning. Därmed minskar risken för viltolyckor.
Det övre vegetationsskiktet föreslås sparas och återföras på ny slänt efter utfört arbete för att gynna återetablering av vegetation.
Död ved och/eller avverkade grövre träd föreslås tas tillvara och återföras vid eller i anslutning till planerat erosionsskydd/tryckbank.
Vegetationsmassor med lupiner ska inte återanvändas/föras in till området.
Boendemiljö, friluftsliv och rekreation
Konsekvensbedömning
Påverkan under byggtiden utgörs främst av buller, vibrationer och risk för byggdamm från anläggningsarbetena. Framkomligheten på väg 62 kan påverkas under byggskedet.
Förutsättningarna för friluftslivet bedöms inte påverkas negativt. Anläggande av
erosionsskyddet längs östra sidan av väg 62 bedöms kunna främja den allemansrättsliga tillgången till strandområdet från landsidan genom att erosionsskyddets krön utformas med ett tätande skikt av jord/finare material och därmed kan fungera som passage för såväl klövvilt som för andra djur och för människor. Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala. Undantag från strandskyddsbestämmelserna hanteras inom ramen för vägplanen.
Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms erfordras.
Naturresurser
Konsekvensbedömning
Material i form av bergkross och jord/vegetationsmassor åtgår under byggskedet.
Energiåtgång under byggskedet uppkommer vid transporter och anläggningsarbeten.
Skadeförebyggande åtgärder
Vid detaljutformning av tryckbank/erosionsskydd tillses att anläggningens storlek (mäktighet och utbredning i plan) är tillräcklig, men inte större än nödvändigt, för att uppnå önskad funktion. Därmed åtgår inte mer krossmaterial än vad som erfordras.
Energiåtgången minimeras genom att material, främst bergkross, hämtas från närmast lämpliga bergtäkt.
Utsläpp till mark och vatten
Konsekvensbedömning
En liten risk för utsläpp till vatten bedöms uppstår under anläggningsskedet eftersom arbetsmaskiner kommer att förflytta sig i strandkanten.
Skadeförebyggande åtgärder
Risk för utsläpp till mark och vatten under byggskedet minimeras genom att skydds- åtgärder vidtas, se avsnitt 6.3.2 ovan.
24
7. Avstämning mot nationella miljömål och miljöbalkens allmänna hänsynsregler
Nationella miljömål
I tabell 4 nedan presenteras planerade åtgärders måluppfyllelse för nationella miljömål.
Tabell 4. Avstämning mot berörda miljömål.
8. Levande sjöar och vattendrag
”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljö- värden samt landskapets ekologiska och vattenhushållan- de funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”
16. Ett rikt växt- och djurliv
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida genera- tioner. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
Planerat erosionsskydd tar strandområde i anspråk. I strandkanten ligger sedan tidigare ett lager sprängsten, främst större block.
Under byggskedet kan viss grumling uppstå.
Då fiskars lektider undviks och grumling endast uppkommer under en begränsad period bedöms risken för påverkan av flora och fauna vara liten.
Miljömålen bedöms inte riskera att motverkas.
15. God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitets- målet ska nås inom en generation.”
Planerat erosionsskydd/tryckbank innebär att stabiliteten på väg 62 i berörd sträckning säkerställs. Vägen är en viktig förbindelselänk mellan norra och södra Värmland.
Planerade åtgärder bidrar till måluppfyllelse.
Följande miljömål bedöms inte påverkas av de planerade åtgärderna:
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö
