gymnasieskolan Läroplan

14000 000238699

Läroplan för gymnasieskolan

SKOLÖVERSTYRELSEN

Liber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 134

Fastställt 1985-05-09

Dnr 5040-83:1502

Liber Utbildningsförlaget

162 89 STOCKHOLM Förord

Separata exemplar kan beställas genom Liber

Kundtjänst Utbildningsförlaget 162 89 STOCKHOLM Tel 08-739 96 00

Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga linjer, samt av supp­

lement (del II) för skilda linjer och specialkurser.

Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj: t fast­

ställda mål och riktlinjer för gymnasieskolan, tim- och kurspla­

ner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) för gymnasie­

skolans verksamhet.

Supplementdelen (del II) återger tim- och kursplaner (mål och huvudmoment) fogar till dessa i förekommande fall delmo­

ment och årskursfördelningar samt ger allmänna riktlinjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.

Föreliggande supplement ersätter supplementet 2-årig skogs­

brukslinje som utkom 1970. Supplementet gäller fr o m läs­

året 1985/86.

Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange­

läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.

Stockholm i december 1985

Skolöverstyrelsen

© 1985 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget

ISBN 91-40-71605-8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

L i b e r T r y c k A B S t o c k h o l m 1 9 8 5 3 9 2 9 7 7

Mål och huvudmoment 8 Drivning 8

Ergonomi 8 Maskinlära 9 Miljövård 9

Skogsproduktion 10 Svenska 11

Arbetslivsorientering 11 Idrott 11

Kommentarer 12

Ämnesvisa kommentarer 13 Drivning 13

Ergonomi 13 Maskinlära 14 Miljövård 15

Skogsproduktion 15 Svenska 16

Arbetslivsorientering 16 Idrott 16

Datorstöd i undervisningen 17

Social utveckling och elevmedverkan

Skolans kontakt med omvärlden 20

Utvärdering 21

Arbetsplan 22

Timplan

Tvåårig skogsbrukslinje

Antal veckotimmar i

Ämne årskurs 1 årskurs 2

Svenska 4 3

Arbetslivsorientering 1 1

Maskinlära' 8-7 7

Skogsproduktion

8-7 8

Drivning

10-9 14

| Miljövård

2 2

Ergonomi 2 1

Idrott 2 2

Timme till förfogande 1

Engelska ^

B- eller C-språk \ Religionskunskap 1

Psykologi 1

Samhällskunskap r

Konsumentkunskap 1

Matematik I

Bild eller musik /

< 3

Summa 38 38

!

D e l n i n g a v k l a s s m e d g e s v i d l ä g s t 1 7 e l e v e r i a m n e n a m a s k i n l a r a , s k o g s p r o d u k t i o n , d r i v ­ n i n g o c h m i l j ö v å r d i å r s k u r s 1 u n d e r 5 v e c k o t i m m a r o c h i å r s k u r s 2 u n d e r 9 v e c k o t i m m a r .

I ä m n e n a m a s k i n l ä r a , s k o g s p r o d u k t i o n o c h d r i v n i n g m e d g e s d ä r t i l l u p p d e l n i n g p a g r u p ­ p e r o m 6 — 9 e l e v e r i å r s k u r s 1 u n d e r 1 5 v e c k o t i m m a r o c h i å r s k u r s 2 u n d e r 1 7 v e c k o t i m ­ m a r .

:

I n o m r a m e n a v t r e v e c k o t i m m a r k a n e n e l e v v a l j a e t t a v d e s s a ä m n e n e n l i g t t i m p l a n e n

o c h k u r s p l a n e n f ö r ä m n e t p ä t v å å r i g e k o n o m i s k , s o c i a l e l l e r t e k n i s k l i n j e .

8

Mål och huvudmoment

Drivning

MÅL

E f t e r g e n o m g ä n g e n u t b i l d n i n g i d r i v n i n g s k a l l e l e v e n

— k u n n a d e t a l j p l a n e r a e n a v v e r k n i n g s t r a k t e f t e r g i v n a i n s t r u k t i o n e r ,

— k u n n a a p t e r a v a n l i g e n f ö r e k o m m a n d e v i r k e s s o r t i ­ m e n t e n l i g t g i v n a i n s t r u k t i o n e r s a m t r e d o g ö r a f ö r g r u n d e r n a f ö r e n a p t e r i n g s i n s t r u k t i o n ,

— k u n n a u t f ö r a m o t o r m a n u e l l t a v v e r k n i n g s a r b e t e o c h k ö r n i n g m e d s k ö t a r e m e d e n s ä k e r , e f f e k t i v o c h e r g o ­ n o m i s k t r i k t i g a r b e t s t e k n i k o c h f ö r s t ä v i k t e n a v s a m ­ o r d n i n g m e l l a n h u g g n i n g o c h k ö r n i n g ,

— k u n n a u t f ö r a t i l l s y n o c h u n d e r h å l l a v m a s k i n e r , r e d s k a p o c h ö v r i g u t r u s t n i n g e n l i g t g ä l l a n d e i n s t r u k ­ t i o n e r ,

— k ä n n a t i l l o c h k u n n a d i s k u t e r a p r e s t a t i o n s p ä v e r k - a n d e f a k t o r e r r ö r a n d e a v v e r k n i n g s - o c h t e r r ä n g t r a n s ­ p o r t a r b e t e s a m t k u n n a d i s k u t e r a , t o l k a o c h u p p r ä t t a k a l k y l e r ,

— k ä n n a t i l l o c h k u n n a t i l l ä m p a g ä l l a n d e s ä k e r h e t s ­ f ö r e s k r i f t e r ,

— k ä n n a t i l l o c h k u n n a t i l l ä m p a g ä l l a n d e m i l j ö v ä r d s - b e s t ä m m e l s e r ,

— k ä n n a t i l l o c h k u n n a t i l l ä m p a g ä l l a n d e b e s t ä m m e l ­ ser f ö r k ö r n i n g m e d s k ö t a r e p å v ä g o c h i t e r r ä n g s a m t

— k ä n n a t i l l g ä l l a n d e a r b e t s a v t a l .

Ergonomi

MÅL

E f t e r g e n o m g ä n g e n u t b i l d n i n g i e r g o n o m i s k a l l e l e v e n

— h a g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p e r o m m ä n n i s k o k r o p p e n s b y g g n a d o c h f u n k t i o n e r ,

— k ä n n a t i l l d e f a k t o r e r s o m b e r ö r s a m s p e l e t m e l l a n m ä n n i s k a n o c h h e n n e s a r b e t e o c h s o m ä r a v s ä r s k i l d b e t y d e l s e f ö r s ä k e r h e t , h ä l s a , e f f e k t i v i t e t o c h t r i v s e l s a m t

— k u n n a t i l l ä m p a s i n a k u n s k a p e r i a r b e t e t .

HUVUDMOMENT

• M ä n n i s k o k r o p p e n s b y g g n a d o c h f u n k t i o n e r .

• T e k n i s k a , m e d i c i n s k a o c h p s y k o l o g i s k a f a k t o r e r i a r b e t e t .

• F ö r e b y g g a n d e a v a r b e t s s k a d o r .

• F ö r e t a g s h ä l s o v å r d o c h s k y d d s a r b e t e .

HUVUDMOMENT

• P l a n l ä g g n i n g .

• A v v e r k n i n g .

• T r a n s p o r t .

• A p t e r i n g .

• V i r k e s m ä t n i n g .

• S k o g l i g r a t i o n a l i s e r i n g .

• E k o n o m i s k a b e r ä k n i n g a r .

• A r b e t s a v t a l .

• A r b e t s p l a t s e n s m i l j ö f r å g o r .

Maskinlära

MÄL

E f t e r g e n o m g ä n g e n u t b i l d n i n g i m a s k i n l ä r a s k a l l e l e v e n

- h a d e g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p e r o c h f ä r d i g h e t e r i m a s k i n t e k n i k s o m e r f o r d r a s

d e l s f ö r r e p a r a t i o n s - o c h u n d e r h å l l s a r b e t e n p å m o - t o r k e d j e s ä g a r , m o t o r r ö j n i n g s s å g a r o c h s k ö t a r e ,

d e l s f ö r v i d a r e u t b i l d n i n g i n o m d e t m a s k i n t e k n i s k a o m r å d e t

- k u n n a r e d o g ö r a f ö r a k t u e l l a s k o g s m a s k i n e r s k o n ­ s t r u k t i o n o c h f u n k t i o n ,

- k u n n a i d e n t i f i e r a o l i k a m a s k i n k o m p o n e n t e r o c h b e s k r i v a d e r a s k o n s t r u k t i o n o c h f u n k t i o n ,

- k u n n a u t f ö r a t i l l s y n o c h u n d e r h ä l l e n l i g t g ä l l a n d e i n s t r u k t i o n e r ,

- k u n n a g r u n d e r n a f ö r s y s t e m a t i s k f e l s ö k n i n g ,

- k u n n a u t f ö r a e n k l a r e m a s k i n r e p a r a t i o n e r m e d e n s ä k e r , e f f e k t i v o c h e r g o n o m i s k t r i k t i g a r b e t s t e k n i k ,

- k u n n a l ä s a s c h e m a n o c h s p r ä n g b i l d e r ,

- h a g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p e r o m k o s t n a d s b e r ä k ­ n i n g a r ,

- k ä n n a t i l l o c h k u n n a t i l l ä m p a g ä l l a n d e s ä k e r h e t s ­ f ö r e s k r i f t e r s a m t

- k ä n n a t i l l o c h k u n n a t i l l ä m p a g ä l l a n d e m i l j ö v ä r d s - b e s t ä m m e l s e r .

Miljövård

MÄL

E f t e r g e n o m g ä n g e n u t b i l d n i n g i m i l j ö v å r d s k a l l e l e v e n

— h a k u n s k a p e r o m e k o l o g i s k a s a m m a n h a n g , s ä r s k i l t d e s k o g l i g a ,

— k a n n a t i l l m i l j ö v å r d e n s k r a v o c h k u n n a f r ä m j a e t t g o t t t i l l s t å n d g e n o m o l i k a å t g ä r d e r i s a m b a n d m e d a r ­ b e t e t s u t f ö r a n d e ,

— k ä n n a t i l l h u r s k o g l i g a å t g ä r d e r b ö r u t f ö r a s s ä a t t i n t e l i v s b e t i n g e l s e r n a f ö r s k y d d s v ä r d f l o r a o c h f a u n a f ö r s ä m r a s ,

— h a k u n s k a p e r o m a k t u e l l a m i l j ö p r o b l e m , s ä r s k i l t i n o m s k o g s b r u k e t ,

— h a k u n s k a p e r o m h u r m a n p ä e t t v e r k s a m t s ä t t m o t v e r k a r s k a d o r p ä m i l j ö n ,

— k ä n n a t i l l g ä l l a n d e b e s t ä m m e l s e r i n o m o m r å d e t ,

— k ä n n a t i l l d e t j a k t b a r a v i l t e t s l i v s b e t i n g e l s e r o c h k u n n a g e n o m f ö r a v i l t b e f r ä m j a n d e i n s a t s e r s a m t

— k ä n n a t i l l v å r a v a n l i g a s t e i n s j ö f i s k a r s l i v s b e t i n g e l s e r o c h k u n n a u t f ö r a f i s k e v å r d a n d e å t g ä r d e r .

HUVUDMOMENT

• L a n d s k a p s v ä r d .

• N a t u r v å r d .

i.71

V i l t - o c h f a u n a v ä r d .

• F i s k e v å r d .

• M i l j ö s k y d d .

HUVUDMOMENT

• M e k a n i k .

• M a t e r i a l l ä r a .

• M a s k i n e l e m e n t .

• V e r k t y g o c h m ä t d o n .

• E l e k t r o n i k .

• H y d r a u l i k .

• P n e u m a t i k .

• M o t o r l ä r a .

• F o r d o n s l ä r a .

• M o t o r m a n u e l l a o c h m a n u e l l a r e d s k a p .

• M a s k i n k ä n n e d o m .

• R e p a r a t i o n s t e k n i k o c h s e r v i c e a r b e t e n .

• E k o n o m i s k a b e r ä k n i n g a r .

• A r b e t s p l a t s e n s m i l j ö f r å g o r .

10

Skogsproduktion

MÅL

E f t e r g e n o m g å n g e n u t b i l d n i n g i s k o g s p r o d u k t i o n s k a l l e l e v e n

— h a g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p e r i b i o l o g i o c h v a x t e k o - l o g i ,

— k u n n a r e d o g ö r a f o r i n o m s k o g s b r u k e t v a n l i g e n f o ­ r e k o m m a n d e s v a m p - o c h i n s e k t s s k a d o r o c h ö v r i g a s k a d o r s a m t h u r dessa f ö r e b y g g s o c h b e k a m p a s ,

— k a n n a t i l l b e s t ä n d s a n l ä g g n i n g e n s o c h b e s t ä n d s v ä r - d e n s b i o l o g i s k a o c h e k o n o m i s k a b e t y d e l s e ,

— k u n n a u f ö r a f ö r e k o m m a n d e m a n u e l l a o c h m o t o r ­ m a n u e l l a b e s t ä n d s a n l ä g g n i n g s - o c h b e s t ä n d s v å r d a n d e å t g ä r d e r p å e t t b i o l o g i s k t s ä k e r t , e f f e k t i v t o c h e r g o n o ­ m i s k t r i k t i g t s ä t t ,

— k u n n a u f ö r a t i l l s y n o c h u n d e r h ä l l a v m a n u e l l a o c h m o t o r m a n u e l l a r e d s k a p o c h ö v r i g u t r u s t n i n g ,

— k ä n n a t i l l o c h k u n n a d i s k u t e r a p r e s t a t i o n s p ä v e r k - a n d e f a k t o r e r f ö r o l i k a s k o g s v ä r d s ä t g ä r d e r ,

— k u n n a u t f ö r a v o l y m b e r ä k n i n g a r o c h k v a l i t e t s b e ­ d ö m n i n g a r p ä s t å n d s k o g o c h v i r k e s s o r t i m e n t ,

— k u n n a b e s k r i v a h u r e n s k o g s b r u k s p l a n o c h a r e a l ­ p l a n e r i n g u p p r ä t t a s o c h a n v ä n d s ,

— h a k u n s k a p o m h u v u d d r a g e n i d e n s k o g l i g a l a g s t i f t ­ n i n g e n ,

— h a ö v e r g r i p a n d e k ä n n e d o m o m v i r k e s a n v ä n d n i n g o c h v i r k e s f ö r ä d l i n g ,

— k ä n n a t i l l o c h k u n n a t i l l ä m p a g ä l l a n d e s ä k e r h e t s ­ f ö r e s k r i f t e r ,

— k a n n a t i l l o c h k u n n a t i l l a m p a g ä l l a n d e m i l j ö v ä r d s - b e s t ä m m e l s e r ,

— k a n n a t i l l g ä l l a n d e a r b e t s a v t a l .

HUVUDMOMENT

G M a r k l a r a . C B o t a n i k .

C S k o g l i g n a r i n g s g e o g r a f i .

• B e s t ä n d s a n l ä g g n i n g .

• B e s t å n d s v ä r d .

• S k o g s u p p s k a t t n i n g .

• E k o n o m i s k a b e r ä k n i n g a r .

C A r b e t s p l a t s e n s m i l j ö f r å g o r .

Svenska

S a m m a m å l o c h h u v u d m o m e n t s o m f ö r d e t v å r i g a e k o n o m i s k a , s o c i a l a o c h t e k n i s k a l i n j e r n a .

Arbetslivsorientering

MÄL

E l e v e n s k a l l g e n o m u n d e r v i s n i n g e n i a r b e t s l i v s o r i e n t e ­ r i n g s t i m u l e r a s t i l l e t t p e r s o n l i g t e n g a g e m a n g i a r b e t s ­ l i v s f r å g o r s a m t s k a f f a sig k u n s k a p o m

a r b e t e t s v ä r d e i sig o c h dess b e t y d e l s e f ö r i n d i v i d e n s u t v e c k l i n g , s o c i a l g e m e n s k a p , j ä m s t ä l l d h e t o c h ö k a d v a l f ä r d ,

o l i k a s ä t t a t t m e d v e r k a t i l l u t v e c k l i n g av s a m h ä l l e o c h a r b e t s l i v i e n d e m o k r a t i ,

u t b i l d n i n g s - o c h a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a m å l o c h m e ­ d e l , b l a sådana s o m g ä l l e r s y s s e l s ä t t n i n g o c h insatser f ö r g r u p p e r m e d s ä r s k i l d a s v å r i g h e t e r p ä a r b e t s m a r k ­ n a d e n ,

f ö r e t a g e t s / i n s t i t u t i o n e n s a l l m ä n n a v i l l k o r o c h b e r o e n ­ d e av s a m v e r k a n m e d m y n d i g h e t e r o c h o r g a n i s a t i o ­ n e r ,

a r b e t s g i v a r - o c h a r b e t s t a g a r o r g a n i s a t i o n e r n a s r o l l i ar­

b e t s l i v e t s a m t deras s y n p å f r å g o r s o m r ö r s a m h ä l l e o c h a r b e t s l i v s a m t s t i m u l e r a s t i l l a t t engagera sig i f a c k l i g t o c h p o l i t i s k t a r b e t e ,

a r b e t s m i l j ö n s b e t y d e l s e f ö r s ä k e r h e t o c h a r b e t s t i l l ­ f r e d s s t ä l l e l s e o c h s ä r s k i l t o m h u r a r b e t e t o c h a r b e t s ­ m i l j ö n k a n o c h b ö r anpassas t i l l i n d i v i d e n s b e h o v o c h f ö r u t s ä t t n i n g a r s a m t s t i m u l e r a s t i l l a t t g e n o m egna i n ­ satser m e d s t ö d av g ä l l a n d e lagar o c h a v t a l m e d v e r k a t i l l e n g o d a r b e t s m i l j ö ,

h u r a r b e t e t k a n o r g a n i s e r a s f ö r a t t u p p f y l l a k r a v p å s a m o r d n i n g av o l i k a m å l , t e k n i k , a d m i n i s t r a t i o n , m e d ­ b e s t ä m m a n d e , a r b e t s m o t i v a t i o n , a r b e t s t i l l f r e d s s t ä l l e l ­ se o c h p r o d u k t i o n ,

f ö r e t a g e t s e l l e r i n s t i t u t i o n e n s u p p b y g g n a d f ö r a t t f ö r ­ stå b e h o v e t av o c h i n n e b ö r d e n i o l i k a o r g a n i s a t o r i s k a o c h a d m i n i s t r a t i v a f u n k t i o n e r ,

b e t y d e l s e n a v e k o n o m i p å a r b e t s p l a t s e n såväl f ö r e ­ tags* s o m p r o d u k t i o n s t e k n i s k a f r å g o r s a m t s t i m u l e r a s a t t i s i n y r k e s u t ö v n i n g engagera sig i e k o n o m i s k a f r å g o r ,

o l i k a l ö n e f o r m e r o c h deras e f f e k t e r p å a r b e t e t s u t f ö ­ r a n d e , r i s k e r n a i a r b e t e t o c h m e d i n f l y t a n d e ,

i n n e b ö r d e n i o c h t i l l ä m p n i n g e n av lagar o c h a v t a l s o m r e g l e r a r f ö r h å l l a n d e n a i a r b e t s l i v e t s a m t s t i m u l e r a s a t t engagera sig i f r å g o r s o m g ä l l e r a r b e t e t s v i l l k o r i ö v ­ r i g t ,

a r b e t s f ö r m e d l i n g e n s u p p g i f t e r o c h h u r m a n s ö k e r an­

s t ä l l n i n g s a m t

o l i k a a n s t ä l l n i n g s f o r m e r .

HUVUDMOMENT

• A r b e t e t .

• A r b e t s m i l j ö n .

• A r b e t s p l a t e n s o r g a n i s a t i o n .

• E k o n o m i .

• A r b e t s m a r k n a d e n .

• S a m h ä l l s f r å g o r .

• S a m h ä l l s a s p e k t e r p ä d a t o r a n v ä n d n i n g e n .

• A n s t ä l l n i n g e n .

Idrott

S a m m a m å l o c h h u v u d m o m e n t s o m f ö r d e t v å å r i g a

e k o n o m i s k a , s o c i a l a o c h t e k n i s k a l i n j e r n a .

12

KOMMENTARER

Allmänt utbildningsmål för skogsbrukslinjen är

att utbilda dugliga arbetstagare inom skogsbrukets olika företagsformer och blivande egna företagare inom bondeskogsbruket samt att ge en god grund för fortsatt skoglig utbildning.

Genom utbildningen i de linjespecifika ämnena skall eleverna skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som erfordras för att de efter avslutad utbildning med lämplig introduktion/inskolning skall kunna finna sin ut­

komst inom skogsbruket eller angränsande yrkesområden. Utbildningen skall vidare hos eleverna grundlägga kostnadsmedvetande samt förmåga att arbeta såväl självständigt som i arbetslag och anknyta till elevernas intresse och behov.

Efter genomgången utbildning skall eleven ha

— ett gott skogligt yrkeskunnande, som innebär att eleven skall kunna ut­

föra inom skogsbruket vanligen förekommande arbeten med kvalitet, effektivitet och säkerhet

— breddade biologiska, tekniska och ekonomiska grundkunskaper

— kunskaper om sin egen och skogsbrukets roll i omvärlden

— förmåga att framföra sina egna och andras åsikter i tal och skrift

— förmåga att ta ansvar

— vilja och förmåga att utvecklas i harmoni med samhällets och skogsbrukets utveckling.

Efter utbildningen skall eleven efter introduktion kunna utföra motormanuellt avverkningsarbete, röjningsarbete samt plantering. Elevens mognadsgrad och studieresultat påverkar omfattningen av introduktion respektive inskol­

ning. För terrängtransportarbete krävs normalt såväl introduktion som ett mer omfattande inskolningsförfarande.

Utbildningen skall ta hänsyn till såväl storskogsbrukets som bondeskogsbrukets krav på utbildningens innehåll. Dessa krav överensstämmer till övervägande del, men på vissa punkter, exempelvis virkestransportmetoder, företagsekonomi etc, finns skillnader. Hur stor hänsyn som skall tas till respektive intressents krav får, i samråd med yrkesrådet styras av lokala skogliga förhållanden och elever­

nas förkunskaper och önskemål.

Utvecklingen inom storskogsbruket, liksom inom annan verksamhet, går mot att arbetslagen får allt större ansvar och befogenheter. Man talar allt mer om resultateffektivitet, framförallt på förvaltnings- och bevakningsnivå men även på arbetslagsnivå. I begreppet resultateffektivitet inbegrips inte enbart kost­

nader och intäkter utan även arbetets kvalitet (exempelvis låg skadenivå efter gallring). Detta ställer stora krav på skogsarbetarens kunskaper och färdigheter samt förmåga att ta ansvar.

Den nyanställde skogsarbetarens uppgifter koncentreras normalt kring motor- manuellt avverkningsarbete, röjningsarbete, plantering och terrängtransport­

arbete, men han/hon ställs ofta inom kort tid inför uppgiften att utföra andra arbetsuppgifter inom skogsbruket, av såväl biologisk, teknisk som arbetsledande art.

Dessa krav på kunskaper och färdigheter, förmåga att ta ansvar och resultat­

effektivitet är minst lika uttalade för den självverksamme skogsägaren.

Undervisningen måste i sin helhet bedrivas så att eleven ges möjlighet att ut­

veckla förmågan att ta ansvar och visa goda resultat.

ÄMNESVISA KOMMENTARER Drivning

Undervisningen i drivning bör koncentreras på kunskaper och färdigheter i att utföra motormanuell sortimentsavverkning och terrängtransportarbete. Under­

visningen skall så långt som möjligt följa utvecklingen i dessa metoder. Hänsyn skall också tas till drivningsmetoder inom bondeskogsbruket. I hur stor ut­

sträckning detta kan ske, beror på skolans resurser, yrkesrådets synpunkter och elevernas önskemål.

Det är också viktigt att eleverna får en övergripande kunskap om andra driv­

ningsmetoder och om utvecklingstendenser inom drivningsområdet.

I början av utbildningen bör undervisningen koncentreras till att arbeta in en ergonomiskt riktig arbetsteknik och arbetsmetod. Först därefter införs krav på prestation. Kravet på rätt arbetsteknik och arbetsmetod skall dock alltid vara överordnat kravet på hög prestation. Detta hindrar dock inte att man under hela utbildningstiden diskuterar produktionsmål, kontrollerar graden av mål­

uppfyllelse och diskuterar utfallet, varför uppföljning av arbetet är av stor vikt inte minst från motivationssynpunkt.

Goda kunskaper och färdigheter i aptering är en förutsättning för ett gott eko­

nomiskt resultat vid avverkningsarbete inom såväl storskogsbruket som bonde­

skogsbruket. Därför bör stor kraft ägnas åt att bibringa eleverna goda grund­

kunskaper i aptering som att kunna sortimentsbestämmelser för timmer och massaved och kunna bedöma kvalitetsgränser, stockens rakhet och avsmalning.

För att betona apteringens betydelse bör för alla avverkningar s k traktdirektiv upprättas. Det är bl a viktigt att följa upp apteringsresultatet. Enkla rutiner för detta finns utarbetade av såväl skogsföretag som forskningsorganisationer.

Att inpränta ett ergonomiskt tänkande och en skyddsmedvetenhet hos eleverna är av största vikt. Därför bör man arbeta med elevskyddsombud och tillbuds­

rapportering. Se även under ämnet ergonomi.

Under de första arbetstekniska övningspassen i skogen är den normala grupp­

storleken (sju till åtta elever/lärare) ofta för stor från såväl säkerhets- som in­

struktionssynpunkt, varför extra lärarresurser måste tillföras klassen under detta skede. Detta kan ske med hjälp av förstärkningsresursen och bör anpassas till Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer.

Kraven på virkesvård och skogsskydd är stränga varför det är viktigt att eleven blir insatt i gällande bestämmelser.

Beräkningar av kostnader och intäkter vid olika drivningsarbeten är av vikt för att eleven skall inse sin betydelse för arbetslaget, företaget och skogsnäringen.

Arbetsavtal och normalprestationer inom ämnet bör studeras och diskuteras.

Vid avverknings- och transportarbete är det av största vikt att arbetet uförs med hänsyn till miljövårdens, landskapsvårdens och kulturminnesvårdens krav.

Ergonomi

Genom undervisningen i ämnet ergonomi förbereds eleven inför de yrkeskrav som skogsarbetet ställer såväl fysiskt som psykiskt.

I ämnet är det viktigt att eleverna får ingående kännedom om människokrop­

pens byggnad och funktioner, speciellt ryggens, samt dess utvecklingsmöjlig­

heter och begränsningar. I de praktiska övningarna, där arbetstekniken har stor

1 4

betydelse, sker integration på ett naturligt sätt och stor tyngd bör läggas på att grundlägga goda arbetsvanor till nytta och glädje för det kommande arbetslivet.

Arbetsväxling och dess betydelse bör särskilt framhållas och ingå som en själv­

klar del i utbildningen. Viktigt är att både lärare och elever samverkar till goda arbetsvanor och ett ergonomiskt synsätt.

Vidare bör eleverna känna till betydelsen av goda kostvanor, regelbundna mål­

tider, vikten av vila och sömn samt betydelsen av att alltid ha rena, hela och ändamålsenliga kläder och skodon. De negativa konsekvenserna vid bruk av gifter av olika slag bör seriöst genomgås.

Som lämpliga laborationsövningar rekommenderas regelbundna konditions­

tester och belastningsprov. Arbetsmiljömätningar av buller och belysning m m bör utföras.

Inom ämnet ergonomi är det lämpligt att söka samverkan med den skogliga företagshälsovården.

Inom arbetsmiljöområdet bör eleverna efter genomförd utbildning kunna fungera som skyddsombud, kunna genomföra skyddsronder samt känna till företagshälsovårdens uppgifter och organisation. Dessutom bör eleverna känna till betydelsen av ett gott arbetsklimat och veta hur man kan påverka den psyk­

iska arbetsmiljön. Detta förutsätter kunskaper om arbetsmiljölagstiftningen.

Maskinlära

Syftet med undervisningen i maskinlära är att eleven lär sig använda, under­

hålla, utföra felsökningar på och i viss mån reparera vanligen förekommande motorredskap och maskiner inom skogsbruket. För detta krävs goda kunskaper om deras konstruktion och funktion. Detta förutsätter i sin tur grundläggande kunskaper i materiallära, mekanik, el lära inklusive elektronik, hydraulik, pneu- matik m m. Därtill krävs kännedom om hur skilda system (i exempelvis motor, kraftöverföring, elutrustning, bromsar m m) är uppbyggda och hur de fungerar och samverkar.

Det är angeläget att man vid skötselarbeten tillämpar samma rutiner och arbets­

metoder som skogsbruket inom området. Hjälpmedel som instruktionsböcker, smörjscheman, verktyg och annan utrustning bör också överensstämma med dem som förekommer i skogsbruket.

Förarens förmåga att upptäcka och avhjälpa fel samt förbereda reparationer minskar stiIleståndstiden och påverkar maskinens utnyttjandegrad och drift­

kostnader. Det är därför väsentligt att eleven tränas i felsökning. Därvid bör de skogsbruket förekommande hjälpmedlen utnyttjas.

Eleven bör även vara kostnadsmedveten. Därför bör ekonomiska kalkyler över

såväl olika maskintyper som olika maskinarbeten utföras.

Miljövård

Syftet med undervisningen i ämnet miljövård är att förstärka elevens ekologiska grundkunskaper för att göra det naturligt för honom/henne att ta hänsyn till miljövård, kulturminnesvård och landskapsvärd vid utförandet av skogliga åtgärder.

Eleven bör också göras mycket väl medveten om skogsarbetarens och skogs­

brukarens stora möjligheter att positivt påverka naturen vid genomförande av skogliga åtgärder. Ämnet integreras med ämnena skogsproduktion och drivning (Skogsvårdslagen med dess särskilda hänsyn till miljövårdens intressen) samt maskinlära (oliehantering m m).

Det är viktigt att påverkan av gifter och skogliga åtgärder diskuteras från miljö­

vårdssynpunkt. Se skogsproduktion. Luftföroreningarnas inverkan på mark, vatten och skogsbestånd skall diskuteras.

Ämnet ger också möjlighet att lära känna och uppleva naturen på ett positivt sätt och gärna förstärka fritidsintressen som jakt och viltvård, fiske och fiske­

vård, fågelstudier och fotografering.

Det är av vikt att den i samhället pågående miljövårdsdebatten tas upp till behandling.

Skogsproduktion

Syftet med undervisningen i ämnet skogsproduktion är att eleven skaffar sig en god biologisk och ekologisk allmänkunskap och goda kunskaper och färdig­

heter i att på ett biologiskt och tekniskt riktigt sätt utföra olika skogsvårdande åtgärder, såsom plantering, röjning, gallring m m. Huvuddelen av ämnet bör för­

läggas t i l l de årstider då det biologiska skeendet är tydligt och lätt att iaktta.

Det biologiska resultatet efter arbetet är av stor betydelse. Eleverna bör därför kunna kontrollera sitt arbete även ur denna aspekt och därav kunna dra slut­

satser för sitt fortsatta arbete. Exempel på viktiga kontrollrutiner är att beräkna plantantal/stamantal per ha efter plantering, röjning och gallring. Vidare bör eleven i ett gallringsbestånd kunna kontrollera skadenivå (exempelvis andelen skadade träd) och stickvägsareal. Beståndsdata såsom grundyta, bonitet m m studeras inom huvudmomentet skogsuppskattning och praktiseras och tränas bl a i samband med dessa kontrollrutiner.

Skogsvårdslagens krav på skogsvård och avverkning bör studeras både praktiskt och teoretiskt.

Ekonomiska synpunkter måste alltid beaktas, kostnader och intäkter för olika åtgärder bör därför beräknas i samband med utförandet. Arbetsavtal och nor­

malprestationer inom ämnet bör studeras och diskuteras.

I samband med ämnet skogsproduktion är det av vikt att behandla ergonomiska frågor såsom arbetstyngd, arbetsbelastning, ensidigt arbete, monotoni och arbetsväxling.

Ämnet skogsproduktion integreras med ämnet miljövård. Därvid bör bl a skog­

liga åtgärders ekologiska och landskapsvårdande effekter diskuteras liksom

gödslingens kort- och långsiktiga konsekvenser. Synpunkter på skogsbruket från

andra än skogsbrukets företrädare bör även tas upp.

16

Svenska

Mål och huvudmoment samt kommentarer framgår av supplement 80 Dnr S 81 :491 "Svenska". Detta supplement är fastställt av regeringen.

Det är viktigt att ämnet svenska integreras med yrkesämnen i den utsträckning detta är möjligt utan att svenskämnets primära mål åsidosätts.

Arbetslivsorientering

Mål och huvudmoment framgår av supplement 11, "Arbetslivsorientering".

(Ao 47-85-122-8). Dessa mål och huvudmoment är generella för samtliga 2-åriga yrkesinriktade linjer inom gymnasieskolan och är faställda av regeringen

Målsättningen för ämnet arbetslivsorientering är att förbereda eleven för det yrke han utbildar sig för. Utbildningen skall också öka elevens förståelse för förändringar i arbetslivet och hans egen förmåga att påverka sin situation.

Självfallet måste denna utbildning ske i nära kontakt med samhällets organisa­

tioner och myndigheter. Detta innebär bl a att representanter för skogliga före­

tag och fackliga organisationer anlitas i utbildningen.

Inom ämnet arbetslivsorientering bör skapas utrymme för elevens egen träning att söka information via massmedia, intervjuer, telefonkontakter m m. Som exempel kan nämnas att små elevgrupper kan besöka ett arbetslag utan med­

verkan av lärare eller arbetsledare för att intervjua arbetslagets medlemmar om hur de ser på skogsbruket, sin egen situation och på skogsbrukets utveckling.

Synpunkter man har fått fram kan sedan kontrolleras hos arbetsgivaren, fack­

liga organisationer, skyddsombud m fl. I större grupp kan därefter de olika gruppernas erfarenheter diskuteras i avsikt att utbyta erfarenheter och syn­

punkter.

Ämnet arbetslivsorientering bör integreras med andra ämnen. Det är viktigt att ta vara på möjligheterna att under praktiskt arbete, grupparbete och studie­

besök belysa förhållanden och situationer samt pågående förändringar av tek­

nisk, organisatorisk, ekonomisk och social art. Detta bör ske på ett sådant sätt att det befrämjar elevens insikter om arbetslivets villkor och arbetstagarens möj ligheter att påverka sin egen situation.

Idrott

Hänvisas till allmänna mål och huvudmoment för ämnet.

Det är naturligt att inom skogsbrukslinjen integrera ämnet idrott med ämnet ergonomi och arbetstekniska moment inom ämnena drivning och skogsproduk­

tion.

Ett exempel är uppvärmningsövningar före start av tyngre arbetsmoment.

Idrottsämnet måste också ge utrymme för ungdomarnas fysiska och psykiska

utveckling och skaffa erfarenhet om den egna prestationsförmågan och dess

begränsningar.

DATORSTÖD I UNDERVISNINGEN

Datoranvändningen i näringslivet ökar kontinuerligt och är redan i dag i vissa yrken betydande. En yrkesförberedande skola måste utbilda för det samhälle som möter eleverna. Mot den bakgrunden är det viktigt att ge en bred utbild­

ning i denna centrala teknik och dess användning. Vidare kan man genom att använda datorer som undervisningshjälpmedel både effektivisera utbildningen i det aktuella yrkesämnet och förmedla kunskaper om datortekniken i sig.

Användningen av datorer i skolan får dock inte enbart styras av en allmän tek­

nikentusiasm. Detta är speciellt viktigt när man talar om att använda datorer som undervisningshjälpmedel. En överambitiös användning kan ge själva dator­

användningen en alltför dominerande roll.

Datorn bör framför allt användas när kunskaper skall sättas samman till en för­

ståelse av helheter (ekonomiska kalkyler, apteringskalkyler, framtagande av

skogsbruksplan m m), dvs först sedan eleverna har lärt sig grunderna inom

respektive ämnesområde. Den är också ett utmärkt hjälpmedel för att samla in,

presentera och bearbeta mätvärden eller annan information från praktiska

övningar. För detta ändamål bör även olika hjälpmedel för datafångst (data-

klave, datainsamlingsdosor) finnas.

18

SOCIAL UTVECKLING OCH ELEVMEDVERKAN Skolan bör arbeta med följande tre huvuduppgifter:

- Kunskapsförmedling - Färdighetsträning - Social utveckling

Mellan dessa tre moment råder inget motsatsförhållande. Eleverna i gymnasie­

skolan befinner sig i en ålder då deras sociala utveckling sker snabbt och lätt tar nya vägar. Det är en viktig uppgift för skolan att se till att utvecklingen sker i en för individen och samhället gynnsam riktning. Det är nödvändigt för skolans personal att vara medveten om föredömets makt och detta gäller t ex hänsyns­

tagande, respekterande av varandras integritet och människovärde, tidhållning, respekt för överenskommelser och demokratiska principer.

För framgång i skolarbetet liksom i allt annat arbete krävs motivation och engagemang. Detta nås vanligen bäst om undervisningen kan anknyta till ele­

vens intressen och till verkligheten. Arbetsmotivation skapas genom möjlig­

heten att tillfredsställa materiella behov, meningsfullhet i arbetsuppgiften och social gemenskap. Det gäller för skolan att främja dessa förutsättningar för en god arbetsmotivation.

•Elevernas bakgrund — uppväxtort, familjesituation, miljöerfarenhet, utbild­

ningsresultat i grundskolan, motiv att söka utbildningen — är viktiga förutsätt­

ningar för utbildningen, men viktigast är elevens personlighet, temperament och sociala anpassning. Det är viktigt att läraren utnyttjar de resurser som finns inom gruppen för att fortsätta den sociala utvecklingen till ansvarskännande och kreativa samhällsmedborgare som påbörjats i grundskolan.

Ungdomar som kommer från grundskolan till en skogsbrukslinje kommer att uppleva en i många avseenden ny situation. Det gäller att lotsa in ungdomarna i denna nya utbildningssituation på ett sådant sätt att de upplever den positivt.

Pojkar dominerar kraftigt bland eleverna på skogsbrukslinjen men och annan flicka förekommer. Det är önskvärt med en jämnare könsfördelning och det är därför viktigt att de flickor som valt denna inriktning inte särbehandlas utan deltar i undervisning och arbete på samma villkor som pojkarna.

En viktig uppgift i utbildningens början är att skapa en statusbalans mellan olika ämnen. Det är inte ovanligt och ej heller oväntat att ungdomarna med stora förväntningar går in i yrkesspecifika ämnen som maskinlära, skogsproduk­

tion och drivning, medan man har en mera avvaktande attityd mot ämnen som man sedan grundskolan känner igen, såsom svenska, engelska och matematik.

Här måste lärarlaget samarbeta och skapa förståelse för att det är helheten och inte det enskilda ämnet som är avgörande.

Den praktiska verkligheten är full av situationer där eleverna kan lösa problem eller delta i problemlösning på ett sätt som utvecklar deras förmåga att ta ställ­

ning och att ta egna initiativ. Skogsbrukslinjens möjligheter till en omfattande gruppdelning ger goda förutsättningar att utnyttja ett sådant problemlösande arbetssätt.

Skogsarbetet kräver av sina utövare stort hänsynstagande till säkerhetsfaktorer.

Det är viktigt att eleven lär sig att på ett säkert och effektivt sätt utnyttja red­

skap och maskiner och att därvid ta hänsyn till miljön omkring sig och till

kamrater och övriga personer inom arbetsområdet.

I de små grupper som man ofta arbetar i b ö r utses lagbasar som kan ta ansvar f ö r olika funktioner i n o m gruppen, såsom ordningen i " k o j a n " , frånvarorappor­

tering, olycksfalls- och tillbudsrapportering, prestationsrapportering m m.

På varje arbetsplats ute i skogsbruket finns normalt skyddsombud. Bland ele­

verna bör utses skyddsombud och lärare och skola b ö r se t i l l a t t dessa skydds­

o m b u d fungerar på i princip samma sätt som skyddsombuden ute i näringslivet.

Eleverna b ö r ges tillfälle a t t själva arrangera och genomföra olika former av kul­

turella aktiviteter, idrottstävlingar, studiecirklar etc.

F ö r de skolor som har sina elever boende på internat inom skolans område är fritiden en mycket viktig tillgäng a t t u t n y t t j a f ö r a t t förstärka och utveckla elevens förmåga a t t ta ansvar och visa hänsyn. Krav måste ställas på eleven vad gäller ordning och reda på elevrum, gemensamma utrymmen m m.

Internatlivet ger också anledning a t t dela u p p arbetsuppgifter av enklare eller mer komplicerat slag på olika medlemmar i gruppen.

M y c k e t av det som nämnts ovan ger synnerligen goda förutsättningar f ö r social utveckling. Dessa förutsättningar bör utnyttjas i största möjliga utsträckning så­

väl f ö r den enskilde elevens bästa som f ö r skolans f u n k t i o n .

Enligt skolförordningen finns vissa organ i skolan för a t t främja elevernas möj­

ligheter att påverka sin situation och den utbildning de erhåller. Skolan kan

dessutom besluta o m att inrätta ytterligare organ med samma f u n k t i o n . Dessa

organs uppgifter b ö r noga diskuteras tillsammans med eleverna så a t t elever och

personal u t n y t t j a r dem f ö r a t t skapa en demokratisk skola. Särskilt viktiga i

dessa sammanhang är klasskonferenser, skolkonferenser och elevråd.

20

SKOLANS KONTAKT MED OMVÄRLDEN

Skolorna bör vara SKOG LIGA UTBILDNINGSCENTRA inom sina upptag­

ningsområden med goda kontakter med samhällets, de skogliga företagens och de fackliga organisationernas företrädare.

Skogliga företag och fackliga organisationer kallas fortsättningsvis näringslivet.

SKOLANS STYRELSE har det yttersta ansvaret för utbildningens genom­

förande. Det är viktigt att skolan tillsammans med andra intressenter ger styrel­

sen underlag för beslut angående utbildningens omfattning, inriktning och kvalitet.

YRKESRÄDET har en rådgivande funktion. Dess centrala uppgift är att ge näringslivet syn på utbildningen såväl när det gäller utbildningens omfattning som inriktning och resursbehov. Om yrkesrådet är stort bör ett arbetsutskott finnas som mer direkt kan ta del i skolans planering och utvecklingsarbete.

NÄRINGSLIVET. Goda kontakter mellan skola och näringsliv är av väsentlig vikt för verksamheten. Ett erfarenhetsutbyte kan ske på många olika sätt.

Exempel:

— Lärare kan kortare eller längre perioder arbeta i skogliga företag.

— Instruktörer och andra från näringslivet biträder i utbildningen vid skolan.

En resurs som bör utnyttjas.

— Skolans personal deltar i näringslivets fortbildning.

— Representanter från näringslivet deltar i skolans studiedagar.

— Skolans elever genomför praktikperioder hos företagen.

STUDIEFÖRBUND. Eleverna bör ges möjligheter att få kontakt med olika studieförbund under utbildningstiden och skolan kan utnyttja studieförbunden såväl inom utbildningen som vid olika fritidsaktiviteter.

STUDIEBESÖK. Studiebesöken är en viktig del av utbildningen, som både ger kunskaper och en orientering om såväl näringsliv som kultur inom upptagnings­

området. Studieresor och studiebesök ger ofta en värdefull kontakt med näringslivets företrädare. Sådana aktiviteter skall vara väl förberedda och efter- arbetade för att ge optimal effekt.

GRUNDSKOLA — GYMNASIESKOLA. Kontakten mellan grundskola och

gymnasieskola är viktig. Skolan måste ta en aktiv del i informationsarbetet

gentemot grundskolans elever. Formerna för denna information kan vara

många och bör anpassas till den lokala situationen. SYO-funktionärer inom

gymnasieskolan bör hållas väl informerade så att de till grundskolans elever kan

ge en realistisk bild av skogsarbetets och utbildningens verklighet.

U T V Ä R D E R I N G

— Prov

För att på ett rationellt sätt följa upp hur eleverna tillgodogör sig utbild­

ningen är det lämpligt med någon form av undersökning (prov). Dessa kan vara både praktiska prov, demonstrationer av tillägnade färdigheter samt teoretiska (skriftliga) prov, som visar tillägnade kunskaper.

Ett annat sätt att följa upp utbildningens måluppfyllelse är att använda checklistor. Dessa kan vara ganska omfattande och checkningen bör genom­

föras kontinuerligt och med tämligen korta mellanrum. Detta kan initiera insatser på ett tidigt stadium och det blir därigenom möjligt att hjälpa elever med svårigheter eller med en långsammare inlärningstakt.

- Betyg

Normer för utfärdande av betyg finns fastlagda i skolförordningen och

SÖ-FS.

22

ARBETSPLAN

Vid varje skola (grupp av skolor) bör utarbetas en lokal arbetsplan för skogs­

brukslinjen. Målet med arbetsplanen är att samla in skolans och lärarnas erfarenheter av utbildningen och ge skogsbrukets företrädare via yrkesrådet en konkret möjlighet att påverka utbildningens anpassning till skogsbrukets lokala förhållande. Den lokala arbetsplanen bör överarbetas varje år så att den blir en pådrivande faktor i skolans strävan att ligga väl i fas med utvecklingen.

Självfallet kan dessa lokala arbetsplaner ha varierande uppläggning vid olika skolor, men följande rubriker kan rekommenderas:

Mål

— Huvudmål

— Delmål

— Aktivitetsmål

De lokalt anpassade målen skall ligga inom av regeringen fastställda mål. De kan bestå av mål för skogsbrukslinjen men också nedbrytning av ämnesvisa mål.

Organisation

I samband med arbetsplanens utarbetande bör resursbehovet inventeras så att de mål och huvudmoment som tas upp i arbetsplanen är möjliga att genomföra av den personal som är satt att verkställa utbildningen. Denna resursinventering är en förutsättning för undervisningens organisation och torde även vara en god utgångspunkt för budgetarbetet.

Personalfortbildning

För att personalen skall ha en mot verksamheten svarande kunskapsfärdighets­

nivå erfordras kontinuerlig fortbildning — yrkesstudier. Behov, omfattning

och inriktning av fortbildning och yrkesstudier bör analyseras i samband med

utarbetandet av arbetsplanen. Kostnaderna bör beaktas i budgetarbetet.