Cancerpatienters perspektiv på
sömn
- en systematisk litteraturstudie
Examensarbete 15hp
Författare: Emina Vuckic Examinator: Gunilla Lindkvist Termin: VT17
Sammanfattning
Bakgrund: Sömnstörningar var ett vanligt problem bland cancerpatienter vilket även tidigare
forskning visade på. Sömnen var den viktigaste källan till återhämtning för kroppen både fysiskt och psykiskt. Tillfredsställd sömn hade stor betydelse för individens hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva cancerpatienters perspektiv på sömn. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex artiklar, fyra kvalitativa och två kvantitativa, valdes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Utsagor valdes ut, översattes, kondenserades och kodades och tre kategorier identifierades. Resultat: Fysiska och psykiska faktorer hade inverkan på cancerpatienters sömn. Hur vårdpersonalen förhöll sig till patienterna och deras sömn var av stor vikt. De fysiska faktorerna utgjordes av frekvent uppvaknande till följd av nattliga toalettbesök eller smärta. Depression och tankar på familjen och döden var psykiska faktorer som höll patienterna vakna. Dessa faktorer kunde ses som sjukdomslidande. Bemötande av cancerpatienter utgjordes av hur vårdpersonalen förhöll sig till sömnen, oftast negligerades sömnen och många gånger lät patienter bli att berätta om sömnstörningarna. Vårdpersonalens agerande kunde ses som vårdlidande då vården uteblev. Slutsats: Fysiska obehag och psykiska faktorer påverkade sömnen hos patienterna. Vårdpersonalens roll präglades av hur de förhöll sig till cancerpatienternas sömnstörningar. Uppmärksamhet, rutinbedömning och kunskap behövs kring sömnens påverkan.
Nyckelord:
perspektiv, sömn, cancerpatienter, lidande
Tack…
Innehållsförteckning
1 Inledning ________________________________________________________________3 2 Bakgrund________________________________________________________________3
2.1 Centralt begrepp – cancerpatient ___________________________________________ 3 2.2 Sömnens betydelse ______________________________________________________3 2.3 Sömnstörningar ________________________________________________________ 4 2.4 Sömnstörningar hos patienter med cancersjukdom _____________________________6 2.5 Teoretisk referensram – den lidande människan _______________________________6
3 Problemformulering ______________________________________________________ 8 4 Syfte ___________________________________________________________________ 8 5 Metod___________________________________________________________________8 5.1 Sökförfarande__________________________________________________________8 5.2 Urval_________________________________________________________________9 5.3 Kvalitetsgranskning _____________________________________________________9 5.4 Analys_______________________________________________________________10 6 Forskningsetiska överväganden ____________________________________________10 6.1 Författarens förförståelse________________________________________________ 10 6.2 Etiska aspekter ________________________________________________________11 7 Resultat ________________________________________________________________11
7.1 Fysiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn __________________________11 7.2 Psykiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn _________________________12 7.3 Cancerpatienters erfarenheter av vårdpersonalens förhållningssätt till sömnstörningar_13
8 Metoddiskussion _________________________________________________________14 8.1 Sökförfarande _________________________________________________________14 8.2 Urval ________________________________________________________________15 8.3 Kvalitetsgranskning ____________________________________________________16 8.4 Analys_______________________________________________________________16 9 Resultatdiskussion _______________________________________________________17
9.1 Fysiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn __________________________17 9.2 Psykiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn _________________________20 9.3 Cancerpatienters erfarenheter av vårdpersonalens förhållningssätt till sömnstörningar_20 9.4 Slutsats ______________________________________________________________21
Referenser _______________________________________________________________ 23 Bilagor ___________________________________________________________________I
3
1 Inledning
Människan har sedan länge haft kunskap om sömnens och vilans betydelse för hälsa och välbefinnande. Forskning inom området inleddes redan på 1930-talet (Halvorsen Bastoe & Frantsen, 2006). Kunskap om hur sömn inverkar på människans hälsa, välbefinnande och rehabilitering efter sjukdom utvecklas ständigt. Trots det finns obesvarade frågor gällande sömnens funktion. Enligt Halvorsen Bastoe & Frantsen (2006) uppkommer sömnstörningar ofta i situationer där behovet av tillfredsställd sömn och vila har särskilt stor betydelse för individens hälsa och livskvalitet. Tidigare kliniska erfarenheter inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och även andra erfarenheter från personer i författarens nära omgivning väckte intresse att belysa cancerpatienters perspektiv på sömn. Tidigare studier visar att sömnstörningar är ett vanligt problem bland cancerpatienter (Savard & Morin, 2001). Asp och Ekstedt (2014) belyser att det hör till sjuksköterskans kompetensområde att skapa goda
förutsättningar för patientens optimala vila och sömn. I detta examensarbete beskrivs perspektiv på sömn hos patienter med cancer och författaren som blivande sjuksköterska hoppas få ökad kunskap.
2 Bakgrund
Cirka 13 miljoner människor drabbas årligen av cancer i världen, sjukdomen orsakar omkring åtta miljoner dödsfall (Nilbert, 2013). Efter år 2030 beräknas diagnostiserade fall vara 30 miljoner per år. I Sverige drabbas var tredje svensk och enligt Nilbert (2013) anses det vara en folksjukdom. Var tionde minut ges ett cancerbesked till en svensk (ibid.).
2.1 Centralt begrepp – cancerpatient
I litteraturstudien avser begreppet ’cancerpatient’ de patienter som är drabbade av cancer. Både termerna cancerpatient och patienter med cancer används i arbetet. Dessa patienters, både som inneliggande och i hemmet, perspektiv på sömn är av intresse för studien. I resultatet och diskussionen refereras deltagare och respondenter från artiklarna till patienter och cancerpatienter. Trots att patienterna med cancersjukdom inte är ständigt inneliggande på sjukhus väljs dessa termer och hålls konsekvent för att undvika förvirring och flertalet
benämningar.
2.2 Sömnens betydelse
4 återhämtningsprocess både fysiskt och psykiskt. Asp och Ekstedt (2014) förklarar även att immunsystemet aktiveras och det sker en ökad utsöndring av uppbyggande hormoner som testosteron, prolaktin och tillväxthormon. Sömnen utgör en återuppbyggande funktion genom att kroppen fyller på energi och reparerar det som blivit slitet. Särskilt betydelsefull är sömnen för hjärnan då den inte kan lagra energi. De delar av hjärnan vilka står för problemlösning, koncentrationsförmåga, kommunikation, nytänkande och kreativ förmåga konsumerar mycket energi under människans vakna tid och är därmed extra känsliga för sömnbrist. Energi laddas, intryck och inlärning under dagen sorteras och bearbetas för att kunna tillgodogöras i
framtiden. Den hjärnaktivitet som pågår under sömnen har stor betydelse för vårt
välbefinnande (Asp & Ekstedt, 2014). Enligt Halvorsen Bastoe och Frantsen (2006) framstår det att människans sömnbehov ökar vid sjukdom. Tillräckligt med sömn bidrar till att hälsan återupprättas snabbare. Sömnen har en uppbyggande funktion och främjar de anabola kroppsprocesserna efter dagens aktivitet. Således anses nattsömnen viktig för reparation och uppbyggnad av kroppens vävnader. Människan bygger upp krafter och resurser under sömnen och den subjektiva upplevelsen är att vakna energisk och utvilad (ibid.). Kangas Fyhr & Wilhelmsson (2006) belyser människans grundläggande behov och betonar att de fysiologiska behoven exempelvis föda, värme och sömn hör till de primära behoven. Tillgodoses inte dessa kan människan ha svårt att exempelvis känna trygghet och välmående (ibid.). Varför sömn är ett grundläggande behov är bland annat upplevelsen av trötthet (Halvorsen Bastoe & Frantsen, 2006).
2.3 Sömnstörningar
Definitionen av sömnstörningar som används i litteraturstudien är följande: svårigheter att somna och att vara sovandes (inte vakna flertalet gånger under natten) vilket påverkar den dagliga funktionen. Definitionen har inspirerats av Davidson, Feldman-Stewart, Brennenstuhl och Ram (2007). Enligt Asp och Ekstedt (2014) är den vanligast förekommande
5 Sömnbrist ger nedsatt immunförsvar, försämrad sårläkning och ökad känslighet för
infektioner. Störningar i sömnen leder i sin tur till ökad nedstämdhet, depression och ger en allmänt försämrad livskvalitet. Minskad motivation och viljelöshet ökar också i samband med minskad sömn (Asp & Ekstedt, 2014). Halvorsen Bastoe och Frantsen (2006) förklarar att för lite vila och sömn kan försämra människans kapacitet att prestera optimalt. Många individer förknippar god hälsa med förmågan att hantera utmaningar vilket blir ett övergripande mål för omvårdnaden. Livet innebär otaliga tillfällen av stresspåverkan i relation till arbetslivet, familjelivet och sjukdom. Vid en längre tids sjukdom kan sömn påverka dess varaktighet. Sömnproblematiken kan vara övergående då orsakerna till stressupplevelsen upphört.
Långvariga problem utvecklas när stressen upplevs för stor och ohanterlig (Halvorsen Bastoe & Frantsen, 2006). Sömn och stress hör ihop och under perioder med hög belastning ökar återhämtningsbehovet. Därmed är det av vikt att skapa möjlighet för en väl fungerande sömn. Sömnstörningar uppkommer ofta vid upplevd disharmoni i samspelet mellan kroppsliga processer, känsla och handling och i relation till omgivningen (Asp & Ekstedt, 2014).
Åkerstedt (2001) förklarar att väldigt kort sömn, mindre än fyra timmar, väldigt lång, mer än 11 timmar eller generellt dålig sömn förenas med förhöjd sjuklighet. Asp och Ekstedt (2014) förklarar hur dygnsrytmen försöker tillgodose att individen sover vissa tider på dygnet, oavsett sömnbehov. Dygnsrytmen når sin bottennivå mellan kl. 03 till 04 på morgonen och sömnförmågan är då som allra störst. Melatoninnivån ökar och kroppstemperaturen sänks. Kroppen ställer om till sparläge då blodflödet hastighet sänks och cellerna ställs in på vila. Samma tid karaktäriseras av reparation och återhämtning. Asp och Ekstedt (2014) belyser betydelsen av att föra trötthetsdagbok hos cancerpatienter för att upptäcka deras sömnbrister och kartlägga behovet i syfte att motverka trötthet. Genom att patienter själva får skatta sitt egna sömnbehov kan tidiga omvårdnadsåtgärder sättas in av vårdpersonal. Patientens trötthetsdagbok kan sedan nyttjas för att bedöma och utvärdera omvårdnadsåtgärder (Asp & Ekstedt, 2014). Halvorsen Bastoe och Frantsen (2006) belyser att sömn ses som potential förnyare och energikälla för människans hälsa och välbefinnande och därför anser att sjuksköterskor bör rikta sin uppmärksamhet mot dess funktion.
6 sömn eller vila mot fatigue, utan beskrivs istället som kronisk då den förekommer under längre perioder. Orsaker till fatigue är flera, bland annat demografiska faktorer,
cancersjukdom, sömnrubbningar och psykosociala faktorer (Ahlberg, 2011).
2.4 Sömnstörningar hos patienter med cancersjukdom
Savard och Morin (2001) beskriver sömnstörning som ett vanligt förekommande problem bland cancerpatienter, med en prevalens omkring 30 till 50 procent. De förklarar vidare att sömnstörning anses vara ett betydande problem för patienter inom vården och framförallt under behandlingen. Sömnstörningar är vanligt bland cancerpatienter men förblir ofta obehandlat (O’Donnell, 2004). Även andra författare påtalar att cancerpatienter frekvent upplever sömnstörningar (Passik, Whitcomb, Kirsh & Theobald, 2003). Enligt Davidson, MacLean, Brundage och Schulze (2002) finns även skillnader i dessa sömnstörningar eller huruvida de rapporteras till vårdpersonal från patienterna, beroende på vilken cancertyp det handlar om. Romito et al. (2013) förklarar att sömnstörningar ofta är ett negligerat problem i vården, trots att sömnen och problem kopplat till sömnen anses vara en betydande börda för patienterna. Patienterna söker sällan hjälp för hantering av sömnstörningarna. Endast en minoritet av cancerpatienterna talar med sin läkare om problemet och försöker aktivt utveckla en strategi att hantera det med (Engstrom, Strohl, Rose, Lewandowski och Stefanek, 1999). I Yang, Chen, Lee, Fang och Chaos (2010) studie använde sig respondenterna av fotbad som avslappning innan läggdags vilket visade sig ha positiv inverkan på sömnens effektivitet samt att det även förbättrade sömnen generellt. Berger et al. (2009) visade i sin studie att
beteendeterapi förbättrade sömnkvaliteten och minskade antalet uppvaknanden under natten. Forskarna fann ett samband mellan sömnstörningar och smärtintensitet samt lidande i
samband med smärta (McMillan, Tofthagen & Morgan, 2008). Även patienter med
hepatocellulär cancersjukdom och som led av depression, upplevde sömnstörningar (Huang & Lin, 2009).
2.5 Teoretisk referensram
7 plåga och smärta. Begreppet ’lidande’ likställs dock inte med begreppet ’smärta’ då lidande kan förekomma utan smärta och tvärtom. Ett annat begrepp inom teorin är ’patient’ eller den lidande människan. ’Patient’ betyder ursprungligen den lidande, den som tåligt uthärdar och finner sig i situationen. Det svenska ordet ’Patient’ kommer från latinets patiens som kan översättas till lidande, vars grundord är pati vilket betyder tåla, lida. Begreppet ’patient’ omvandlades till betydelsen en som är sjuk, har en diagnos eller funktionsnedsättning och är under behandling. Enligt Eriksson (2015) har vårdandet och olika vårdorganisationer
historiskt sett uppkommit för att lindra det mänskliga lidandet. Utvecklingen har lett till att vården istället skapar lidande för människan i många situationer.
Eriksson (2015) belyser tre olika aspekter av lidande, sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande och vårdlidande är de begrepp författaren finner relevant för denna litteraturstudie. Sjukdomslidandet utgörs av lidande orsakat av sjukdom och
behandling. Den kroppsliga smärtan orsakas av sjukdomen och behandlingen. Den erfars oftast som en helhet snarare än enbart kroppslig. Med det kroppsliga förstås smärtan som ett lidande vilket människan upplever fysiskt. Det själsliga och andliga lidandet däremot, beror på upplevelser av skam eller förnedring som människan upplever i förhållande till sin sjukdom eller behandling. Vid sjukdom och behandling kan händelser uppstå vilka kan inge patienten en känsla av skam. Det kan även orsakas av patientens egen upplevelse om
exempelvis att vara en misslyckad patient (ibid.).
8 många gånger sitt ursprung i grundhållningen, och hos vårdaren, upplevelsen av motivet att vårda. Vården utförs inte och den vårdande dimensionen saknas (Eriksson, 2015).
3 Problemformulering
Cancer anses vara en folksjukdom både i Sverige och i övriga världen. Hos cancerpatienter är det vanligt förekommande med sömnstörningar. Det finns tidigare beskrivet i samband med olika behandlingsformer eller symtom. Sömn är ett fysiologiskt grundläggande behov och kroppens sätt att återhämta sig. Sämre sömn minskar immunförsvarets effektivitet och kroppens förmåga att läka. God sömn och optimal vilorytm är således särskilt viktigt vid cancersjukdom. Därmed ökar vikten att uppmärksamma detta i tidigast möjliga skede hos dessa patienter. Att sömnstörning inte uppmärksammas eller behandlas hos dessa patienter är dessvärre vanligt. Det ingår i sjuksköterskans kompetensområde att skapa goda
förutsättningar för optimal sömn och vila. Det är viktigt att ha kunskap om samt uppmärksamma sömnstörningar så de kan åtgärdas och behandlas. Detta arbete kan
förhoppningsvis ge ökad kunskap om hur patienter upplever sin sömnstörning. Vårdpersonal kan förhoppningsvis med hjälp av kunskap minska både sjukdomslidande och vårdlidande.
4 Syfte
Syftet var att beskriva cancerpatienters perspektiv på sömn.
5 Metod
Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Den lämpar sig för arbetets syfte då Forsberg och Wengström (2016) belyser vikten av forskning om patienters upplevelser och perspektiv i systematiska litteraturstudier. Systematisk litteraturstudie innebär att syftet besvarades genom att systematiskt söka, kritiskt granska och sedan sammanställa litteratur inom det ämne eller område som valts. Syftet för arbetssättet var att sammanställa data från tidigare studier. Litteraturen utgör källan för information och vetenskapliga artiklar utgör redovisade data (Forsberg & Wengström, 2016).
5.1 Sökförfarande
9 examensarbetets syfte användes bland annat fritextorden patient perspective och patient experiences för att få träff på artiklar som handlade om patienters perspektiv. Dessa olika fritextord kombinerades i samtliga databaser. För att öka möjligheten att i sökningen få träffar på artiklar som innehöll ordets olika böjningsformer användes funktionen trunkering
(Östlundh, 2012). Sökorden kombinerades med booleska söktekniken AND och OR, vilken användes i syfte att bestämma hur sökorden ska förhållas till varandra (ibid.). I de olika databaserna skiljde sig sökorden och vissa av fritextorden blev istället ämnesord eller MeSH-termer i PubMed, Cinahl Headings i Cinahl och thesaurus-MeSH-termer i PsycINFO. Östlundh (2012) beskriver ämnesordlistor eller thesaurusar som grundstrukturen för en databas. Sökningen i litteraturstudien pågick mellan den 31 mars och den 17 april. Den slutliga sökningen resulterade i 102 artiklar i Cinahl, 69 i PubMed och 6 i PsycINFO. Resultaten presenteras i Bilaga 3, 4 och 5.
5.2 Urval
I litteraturstudien inkluderades de artiklar vilka överensstämde med syftet till granskning- och kvalitetsbedömning. Artiklarnas publiceringsdatum begränsades mellan åren 2006 till 2017 för att inkludera nyare studier samt att artiklarna skulle vara peer-reviewed. Peer-reviewed-avgränsningen sorterar ut vilka artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter
(Östlundh, 2012). I de valda artiklarna skulle deltagarna och respondenterna vara i åldrarna 18 och uppåt. Artiklar skrivna på svenska och engelska inkluderades i litteraturstudien dock gjordes ingen geografisk begränsning. För att hitta relevanta artiklar och bedöma dess relevans lästes i första hand titlar och sedan abstrakt. Var abstraktet förenligt med
litteraturstudiens syfte lästes hela artikeln i fulltext. Totalt lästes 35 artiklar i fulltext och 12 artiklar inkluderas, och gick vidare till kvalitetsgranskning. Artiklar som belyste perspektiv av exempelvis vårdpersonal, sjuksköterska eller anhöriga exkluderades manuellt.
5.3 Kvalitetsgranskning
De artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning granskades utifrån förbestämda mallar. De kvantitativa artiklarna granskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) checklista för kvantitativa studier för kvasi-experimentella studier. I denna checklista förekom
ursprungligen en sista del som avser granskarens värdering, vilken har exkluderats i granskningen i denna litteraturstudie. Frågor som ingick i den delen är bland annat om studiens resultat kan ha klinisk betydelse eller om granskade studien ska inkluderas i
10 I syfte att lättare sätta gränser för låg (< 40 %), medel (> 60 %) eller hög (> 80 %) kvalitet sattes poäng på frågorna i checklistan. Varje ”Ja” gav ett poäng och även de frågor där ett skriftligt utförligt svar krävdes gav ett poäng. Svaret ”Nej” eller inget svar gav noll poäng. Maxpoäng för kvasi-experimentella studier var 20 poäng och motsvarande för kvalitativa artiklar var 21 poäng. I kvalitetsgranskningen kontrollerades även vilka artiklar som blivit godkända av etiska kommittéer, vilket är ett bevis på god forskningsetik. Forskningsetik och dess principer innebär att studien är av god vetenskaplig kvalitet där forskaren gjort etiska överväganden och åtgärder. De forskningsetiska principerna grundas i att ha respekt för människans rättigheter samt människovärdet, och inte kränka integriteten eller utnyttja människan (Kjellström, 2012). De artiklarna med medel och hög kvalitet inkluderades i studien. De artiklar med låg kvalitet eller som inte var relevanta för studiens syfte
exkluderades. Artiklarna som exkluderades var Dhruva et al. (2012), Garret et al. (2011), Lundberg och Rattanasuwan (2007), Matthews, Schmiege, Cook, Berger och Aloia (2012), Mystakidou et al. (2009) och Savard, Villa, Simard, Ivers och Morin (2011). I
kvalitetsgranskningen godkändes sex artiklar. Wengström och Forsbergs (2016) modifierade granskningsmall presenteras i Bilaga 6.
5.4 Analys
En induktiv innehållsanalys valdes som vetenskaplig analysmetod. Analysmetoden är ett systematiskt sätt att analysera data (Forsberg & Wengström, 2016). För att skapa nya övergripande områden eller teman analyseras likheter och skillnader i de olika fynden i studierna. Det induktiva i analysen är då mönster, teman och kategorier baserades på data och forskaren blir medveten om det som inte direkt är synligt i texten (ibid.). Inledningsvis lästes de valda artiklarna igenom flertalet gånger som ett första steg i att ytterligare bekanta sig med materialet. Resultatet lästes åter igenom noggrant. De kvantitativa artiklarnas resultat
11
6 Forskningsetiska överväganden
6.1 Författarens förförståelseDen uppfattning författaren har sedan tidigare i ämnet kan komma att påverka analysarbetet i resultatet. Förförståelsen presenteras och medvetandegörs i syfte att förhindra påverkan. Som tidigare nämnt har författaren stött på personer i sin nära omgivning och patienter i VFU med cancer som haft sömnstörningar och därmed bildat sig den uppfattningen. Under
sjuksköterskeutbildningen har författaren haft en föreläsning om cancer, specifikt bröstcancer där behandling, riskfaktorer och komplikationer varit i fokus samt att cancer nämnts under föreläsning om mag- och tarmkanalen med medicinsk inriktning. Författaren föreställer sig även att sömnstörningar i samband med en komplex sjukdom som cancer kan vara
problematiskt att åtgärda.
6.2 Etiska aspekter
Etiska övervägande har gjorts i denna litteraturstudie vilket enligt Forsberg och Wengström (2016) bör göras innan studien påbörjas. Metoden som använts har följts och tydligt
beskrivits. Författaren har efter bästa förmåga översatt resultat samt utsagor utan att ändra innebörden i texten. Analysen har gjorts utifrån ett objektivt förhållningssätt och presenterats för denna studies syfte. Plagierat material förekommer inte. Enligt Forsberg och Wengström (2016) innehåller god vetenskaplig sed inte stöld eller plagiat av data, frånvaro av källa eller förvrängning av forskningsprocessen med exempelvis missvisande analys av data som ger en felaktig tolkning. Det är viktigt att välja studier som fått godkännande av etiska kommittéer (ibid.). Av de valda artiklarna i litteraturstudien hade alla ett godkännande av en etisk kommitté.
7 Resultat
Resultatet delas in i tre kategorier: fysiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn, psykiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn och cancerpatienters erfarenheter av vårdpersonalens förhållningssätt till sömnstörningar
7.1 Fysiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn
12 toaletten flera gånger på nätterna och hade sedan väldigt svårt att somna om (Dickerson et al 2012; Dickerson et al 2015). Dickerson et al (2015) förklarar vidare att även patienter som inte besökte toaletten hade svårt för att somna om och ansågs därför ha dåliga sömnvanor. Tupplurar på dagen orsakade att en del patienter blandade ihop dagar och nätter. Sömnen på nätterna påverkades av att patienterna tog igen sömn på dagen. Vid vissa tillfällen bara låg patienterna i sängen utan att överhuvudtaget sova. Detta var en följd av att inte göra mycket om dagarna utan istället sova vid fel tillfälle (Dickerson et al., 2015). Fysiska obehag eller åkommor kunde inverka på insomnandet, uppvaknandena och kvaliteten på sömnen (Dickerson et al, 2012; Dickerson et al, 2015; Wang et al., 2016). Av obehagen visade sig smärta vara den vanligaste fysiska orsaken. Bland smärta ingick huvudvärk, muskelsmärtor, smärtor på grund av kirurgi och smärtor i benen. Smärtan ökade även oro och ångest i tron om förvärring av cancersjukdomen eller metastasering (Wang et al., 2016). Andra patienter påtalade andra symtom som associerades till uppvaknandet. Däribland beskrevs rygg- och bröstsmärta, andnöd och hosta (Dickerson et al, 2012). Myrkrypningar i benen, Willis-Ekboms sjukdom, sågs också som en orsak patienterna kopplade samman med sömnen (Dickerson et al, 2012; Davidson, Feldman-Stewart, Brennenstuhl & Ram, 2007). De
sömnrelaterade problemen ansågs vara problematiska men rationaliserades och antogs vara en förväntad del av behandlingen eller relaterades till åldrandet (Dickerson et al, 2015). Wang et al. (2016) beskriver hur inneliggande patienter på sjukhus upplevde att en främmande
omgivning kunde influera sömnen. En av faktorerna som störde var vårdavdelningens miljö. Patienterna upplevde de inte kunde somna med fönstret stängt. Andra tyckte medpatienterna på rummen snarkade eller att det infann sig en konstig lukt över hela avdelningen (Wang et al., 2016).
7.2 Psykiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn
Dickerson et al. (2012) beskriver hur cancerpatienters sömn utgjordes av bland annat
13 familjen och dagliga aktiviteter (Dickerson et al., 2012). En del patienter visste i förväg att de skulle ha svårt för att somna vilket skapade oro och ångest. Redan vid skymning började patienterna känna oro inför sömnen. Överdriven kognitiv aktivitet utgjorde oron och
patienterna hade repetitiva och negativa tankar. Tankarna kunde vara både cancerrelaterade eller inte. När alla andra sov och cancerpatienterna låg vakna kunde de känna sig ensammast i världen. Några patienter tänkte för mycket på sömnen och försökte underlätta för sig själva, det visade sig ge motsatt effekt. Rädsla orsakade sömnstörningar, en patient upplevde en extra stark rädsla om nätterna. Patienten var rädd för att inte kunna öppna ögonen dagen efter om hon somnade (Wang et al., 2016). Hade patienterna små barn var det något många oroade sig över (Dickerson et al., 2012; Davidson et al., 2007). Depression var en vanlig orsak för störd sömn (Thomas, Bower, Hoyt & Sepah, 2010; Wang et al., 2016). Enligt Wang et al. (2016) upplevde patienterna känslomässigt lidande i form av sorg, ilska, hopplöshet och en känsla av förlust av kontroll och dessa känslor intensifierades vid sovdags och ledde till sömnstörningar. Cancerpatienterna såg inte sömnen eller sömnstörningarna som ett lika stort problem som själva cancersjukdomen, eller tyckte inte den var lika viktig, och således prioriterades sömnen lägre (Davidson et al., 2007; Dickerson et al., 2015; Romito et al., 2013; Wang et al., 2016). Patienter tänkte på mycket sjukdomen och ansåg det som något värre än sömnstörningarna som i deras ögon var ett litet och förväntat problem (Davidson et al., 2007; Romito et al., 2013; Wang et al., 2016). Enligt Romito et al. (2013) tyckte en del patienter att
sömnstörningarna inte var särskilt viktiga. De trodde de var obeständiga och vissa upplevde inte konsekvenser av dem i vardagen. När patienterna fick diagnosen och påbörjade sin behandling ansåg de att sömnen inte var någon prioritering för dem. De hoppades snarare få mer tid i livet och störd sömn var lågprioriterad (Dickerson et al., 2015). Gällande
14
7.3 Cancerpatienters erfarenheter av vårdpersonalens förhållningssätt till sömnstörningar
Davidson et al. (2007) beskriver en motvilja hos cancerpatienterna att berätta för någon om sömnstörningarna. Patienterna kände inte det var lämpligt att tala med onkologen om sömnstörningarna, de tyckte hen bara var till för cancersjukdomen. Patienterna upplevde att hen inte hade tid och insåg senare att sömnstörningen inte riktigt var deras uppgift att hantera (Davidson et al., 2007). Andra patienter konsulterade med sin läkare, sin onkolog,
psykiatriker eller psykolog men även andra vårdprofessioner som sjuksköterskor, kirurger och herbalister. Det förekom även patienter som inte talade med någon vårdpersonal för att
åtgärda sitt problem. Anledningen till att vissa patienter inte talade med någon om sömnstörningarna var för att de ansåg att sömnstörningen inte var särskilt viktig utan var övergående, de ville inte ha medicin för det eller upplevde inga konsekvenser i vardagen på grund av det (Romito et al., 2013). Cancerpatienter uppfattade även att läkare saknade tiden och ibland även kunskapen om sömn och åtgärder. Andra patienter upplevde inte att sömnen uppmärksammades av vårdpersonalen, eller att de förstod hur illa det var. De önskade att vårdpersonalen kunde inse hur nedbrytande sömnstörningarna var (Davidson et al., 2007). Gällande sjukhusmiljön var en störande faktor vårdpersonalen. Patienterna upplevde att en nattsjuksköterska som ständigt sprang in och ut ur rummet störde (Wang et al., 2016). Ingen erbjöd behandling eller åtgärder för sömnstörningarna. Många patienter upplevde att väldigt lite eller inget gjordes för sömnens skull, vilket bidrog till att vissa trodde att vårdpersonalen inte ansåg att sömnstörningarna var viktiga. När någon väl uppmärksammade och frågade om sömnstörningarna gjordes det felaktiga antagandet att det berodde på smärta eller medicin, utan att undersöka den faktiska bakomliggande orsaken (Davidson et al., 2007).
8 Metoddiskussion
8.1 Sökförfarande
15 Flera sökningar gjordes med de olika fritextorden och ämnesorden i kombination. I sökningen avgränsades åldern på deltagarna i artiklarna med ”all adult”, ”adult 19+ years” och
”adulthood (18 yrs & older)”. En skillnad i avgränsningarna är från vilken ålder personen räknas som vuxen, 18 eller 19 år. I PubMed anses en vuxen person vara 19 år och äldre, vilket skiljer sig från de andra två databaser. Detta kan vara en svaghet i litteraturstudien, eftersom databasen PubMed exkluderat artiklar med personer som varit 18 år, vilka då kan ha missats. Trots att denna avgränsning gjordes förekom fåtal artiklar som belyste perspektivet av barn och tonåringar. En manuell exkludering gjordes av dessa artiklar för att inte avgränsa mer än vad som var tänkt. Resultaten i databaserna innehöll även fåtal artiklar som innefattade specialistprofessioner så som röntgensjuksköterskor eller anhörigperspektivet. Även dessa stämde inte överens med litteraturstudies syfte och filtrerades bort. I PsycINFO användes begränsningen NOT animal eftersom det i flera sökningar förekom artiklar om djurförsök av olika mediciner. En genomgående svaghet i studien är bristen på triangulering och flera perspektiv på sökningarna. En styrka är däremot konsekvent användande av samma
avgränsningar i alla sökningar. Sökningen i PsycINFO gav få artiklar vilket kan innebära att för snäva söktermer använts, trots olika kombinationer med olika sökord. Få sökträffar kan ge påverkan på resultatet och eventuellt kan relevant forskning missats. Sökningen och sökorden valdes att användas trots det, då en dubblett återfanns i sökningen i PsycINFO som
inkluderats i litteraturstudien. Funktionen som avgränsar för peer-reviewed finns inte i databasen PubMed. För att kontrollera en motsvarighet till peer-reviewed gjordes en sökning på tidskriften där artikeln var publicerad, i sökmotorn Ulrichsweb Global Serials Directory. Tidskrifterna skulle då vara ”refereed” vilket alla artiklar var som gick vidare till
genomläsning.
8.2 Urval
Artiklar publicerade de senaste elva åren valdes att inkluderas. Detta beror på att sökningarna gjordes i början på detta år och mycket forskning hade då ännu inte hunnit komma ut. Skulle tidsavgränsningen varit på tio år kunde relevant forskning gåtts miste om. Forsberg och
Wengström (2016) skriver att vilket år studier publicerades kan vara av värde. Forskning i den kliniska verksamheten kan kallas för färskvara då verksamheter förändras snabbt och
16 exkluderats. Ingen geografisk begränsning gjordes eftersom det gav för få resultat. De valda artiklarnas studier är genomförda i USA, Canada, Italien, Kina. Svårigheten med en bred geografisk omfattning är skillnaden i länder och kulturer och framförallt i sjukvården. I flera av artiklarna inkluderade i litteraturstudien diskuterades överförbarheten på grund av litet urval. Således minskar överförbarheten i denna litteraturstudie, en svaghet som påverkar trovärdigheten. Överförbarheten till en kontext där cancersjukdom byts ut till annan sjukdom kan tänkas vara möjlig. Problematiken med sömn kan generaliseras till andra sjukdomar samt oro för hälsan. I syfte att öka trovärdigheten i litteraturstudien valdes artiklar som var peer-reviewed. De valda artiklarnas forskningsansats var både kvalitativa och kvantitativa. Enligt Axelsson (2012) kan det inom hälsoområdet vara av fördel att litteraturstudier omfattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Det ger en möjlighet att studera problemet ur olika perspektiv med en bättre möjlighet att förstå verkligheten (ibid). En svårighet var att finna kvalitativa artiklar som det dessvärre fanns få av. I flertalet av de valda artiklarna fick respondenterna svara på frågeformulär. Detta kan begränsa en del av patienternas perspektiv och ge ett bristfälligt resultat. Ingen begränsning gjordes för att finna artiklar endast i fulltext. Skulle en sådan begränsning göras prioriteras enligt Friberg (2012) informationens form framför innehållet. En artikel fanns inte tillgänglig i fulltext och fick fjärrlånas men har inte använts i litteraturstudien.
8.3 Kvalitetsgranskning
17
8.4 Analys
Analysen skedde enskilt av en författare vilket kan ses som en svaghet. Som en styrka har utsagor, koder och kategorier bearbetats flertalet gånger i syfte att ge en rättvis och saklig beskrivning. Under analysens gång har utsagor delats upp då de innehållit flera innebörder. Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012) försvårar för stora utsagor analysen, de kan rymma flera olika betydelser och risken är att delar av innehållet går förlorat. Uppdelningen underlättade placeringen under kategorierna samt utdelning av rätt kod. Utsagor har även exkluderats i efterhand då de inte svarat på syftet i litteraturstudien. Eftersom analysen skedde av endast en författare lästes den igenom av en medstudent för kontroll av att resultatet endast grundats på den data som samlats in, vilket är en styrka. Det gjordes även för att säkerställa att författaren inte gjort antaganden eller felaktiga kategoriseringar, att utsagor kunde passa under fler kategorier. En svårighet vid analyseringen var att skapa lämpliga underkategorier vilket således har uteslutits. Även kategorierna har omarbetats för att bättre beskriva fynden i resultatet.
Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012) ska den induktiva innehållsanalysen av texter om människans erfarenheter göras förutsättningslöst. Författarens förförståelse har presenterats i syfte att medvetandegöra den, dels för författaren själv men även utomstående personer. Författaren har både kliniska erfarenheter från VFU och privata erfarenheter av att dels vara närstående och bekant till någon som lidit av cancersjukdom. Detta medför en risk för personlig påverkan på arbetet men risken minimeras med hjälp av säkerställandet av analysen av medstudenten. Det har varit en utmaning att åsidosätta den personliga
förförståelsen och således går det inte att utesluta en påverkan på analysprocessen, resultatet eller resultatdiskussionen.
9 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva cancerpatienters perspektiv på sömn. De mest utmärkande resultaten presenterades i tre kategorier: fysiska faktorers påverkan på
cancerpatienters sömn, psykiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn och
cancerpatienters erfarenheter av vårdpersonalens förhållningssätt till sömnstörningar. De främst framträdande huvudfynden i resultatet kommer att diskuteras.
9.1 Fysiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn
18 allvarligt om det sker upprepande gånger och personen har svårt för att somna om. En stor del av patienterna i studierna påtalade att de hade svårt för att somna om och infinner sig således i riskzonen för att få sömnen allvarligt störd. Eriksson (2015) beskriver detta som ett
sjukdomslidande, då det orsakas av sjukdom eller behandling. Detta frekventa uppvaknande antas då erfaras av patienten som en helhet snarare än enbart kroppsligt. Det försvårar för patientens möjligheter att använda hela sin potential för att försöka bemästra lidande (Eriksson, 2015). Halvorsen Bastoe och Frantsen (2006) stärker detta och förklarar när uppvaknandena innebär svårigheter att somna om upplevs sömnen som väldigt dålig. Att patienterna erfar sömnstörningarna som helhet istället för endast kroppsligt eller fysiskt, försvårar möjligheten att klarar av problemet. En störd sömn leder ofta till följder så som trötthet dagen efter vilket gör att en väldig uppmärksamhet koncentreras till det.
Flera patienter i de olika studierna upplevde en väldig trötthet på grund av att de vaknade frekvent under nätterna och tvingades därför ta tupplurar på dagarna. Davidson, MacLean, Brundage och Schulze (2002) stöder detta och beskriver hur cancerpatienter tar flera tupplurar om dagen. Om nattsömnen stördes upplevde cancerpatienterna ett behov av att ta igen sömn på dagarna, således blev dygnsrytmen förändrad. Att vakna flera gånger och uppleva smärta kan ha en negativ effekt på kroppens biologiska klocka (Halvorsen Bastoe & Frantsen, 2006). Resultatet i litteraturstudien visar hur somliga patienter inte kunde sova på nätterna som följd av att sova vid fel tillfälle. Ett försök att åtgärda den störda nattsömnen resulterade istället i ytterligare problem och utökat lidande. Eriksson (2015) belyser att trots att lidandet utgör en del av livet vill människan inte lida, utan försöker lindra det. Dahlberg och Segesten (2010) betonar hur personer ger uttryck för en önskan om att själva inverka på sina hälsoprocesser och vikten för kopplingen mellan det dagliga livet och hälsan. Det handlade mycket om att man själv kunde göra något för att må bra (Dahlberg & Segesten, 2010).
Fysiska obehag, exempelvis smärta, kunde inverka på insomnandet och även uppvaknande. Smärtan kunde vara av olika typer men de främst upplevda var huvudvärk, muskelvärk, smärtor från kirurgiska sår och smärtor i benen. Halvorsen Bastoe & Frantsen (2006) beskriver smärtor som en subjektiv upplevelse och således kan människan reagera på det på olika sätt, exempelvis osäkerhet eller ångest över varför smärtorna infinner sig. Detta kan leda till orolig sömn som i sin tur försämrar patientens smärttolerans och förstärker
19 (Eriksson, 2015). Dahlberg och Segesten (2010) förklarar att med förståelsen av hälsa, vilken innefattar välbefinnande och känslan av att vara kapabel till vardagliga sysslor, underlättar insikten att hälsa kan råda trots sjukdom. I sjukdomssituationen finns möjlighet att, beroende på hur patienten förhåller sig till en bestämdhet, känna välbefinnande. Bestämdheten kan i hög grad begränsa det dagliga livet (Dahlberg & Segesten, 2010). En oro för varför smärtan uppkommer kan tänkas grunda sig i förvärring av sjukdomen eller metastasering av tumörer. Mystakidou et al. (2009) påtalar hur smärta påverkar sömnen och kvaliteten på sömnen hos patienter med cancer. Även smärta som en följd av behandling upplevdes orsaka frekvent uppvaknande om nätterna (Engstrom et al., 1999).
9.2 Psykiska faktorers påverkan på cancerpatienters sömn
Resultatet framhäver hur tankar om bland annat hälsan och familjen och känslor som depression närvarar vid sovdags och hindrar insomnandet men även att somna om mitt i natten. Enligt Halvorsen Bastoe och Frantsen (2006) kopplas ofta den oroliga sömnen ihop med psykisk eller fysisk oro. Vad cancerpatienterna oroa sig över var hälsan, döden och familjen. Med en, i vissa fall, livshotade sjukdom fanns olika psykiska faktorer som
påverkade patienternas sömn. Eriksson (2015) menar att lidandet alltid är en kamp. Patienter bär på rädsla, ångest eller oro inför lidandet. Det innebär inte att lidandet likställs med ångest, men en patient som lider kan uppleva ångest. Ångest kan orsaka lidandet (Eriksson, 2015). Enligt Jakobsson, Andersson och Öhlén (2014) fruktar många individer en långsam och smärtfylld död, präglad av fysisk, psykisk samt mental och social förlust. Det förekommer även människor vilka fruktar döendeprocessen snarare än det som kommer efteråt.
Cancerpatienter som vårdades i livets slutskede berättade om betydelsen av att bli sedd som individ i en svår existentiell situation samt på vilket sätt det lindrade lidandet. Det var bland annat att på sina egna villkor uppleva tid och rum, och vara sig själv (Jakobsson, Andersson & Öhlén, 2014). Flera av studierna visade på att depression är en vanlig orsak för störd sömn hos patienter med cancer. Asp och Ekstedt (2014) förklarar depression som en kortsiktig konsekvens av sömnstörningar. Davis, Khoshknabi, Walsh, Lagman och Platt (2013) bekräftar sambandet mellan sömn och depression.
Många patienter var överens om att cancersjukdomen var viktigare än sömnstörningarna som ansågs vara ett förväntat och litet problem. Mycket energi och tankar gick åt cancersjukdomen därför prioriteras sömnen lägre. Savard och Morin (2001) påtalar och förklarar hur
20 Således kom sömnstörningarna i andra hand. Lindqvist och Rasmussen (2014) förklarar att en person med obotlig sjukdom kan känna sig frisk vilket gör att de kroppsliga besvären är av stor vikt. Förstår patienten besvären och upplever kontroll över dem, kan hen känna sig frisk. Det betyder dock inte att patienten är fri från sina besvär. Förändras besvären kan upplevelsen av att känna sig frisk förloras, ifall de kroppsliga besvären hindrar patienten i sin vardag (Lindqvist & Rasmussen, 2014). Detta kan ses som en föreställning om att sömnen inte är viktig i relation till sjukdomen. Patienterna föreställde sig att de inte behövde normala sömnvanor eller bra sömnkvalitet. De tyckte inte att det var något viktigt i sin
sjukdomsperiod. Enligt Hellbom (2011) kan det vara väldigt svårt för cancerpatienter att veta vad som är relevant att ta upp för vårdpersonalen. Det kan råda tveksamhet för patienterna, förekomma föreställningar om vad som anses vara ett önskvärt beteende eller rädsla för försämring av den onkologiska behandlingen om hen tar upp andra biverkningar (Hellbom, 2011). Eriksson (2015) förklarar att patienters egen upplevelse om vad önskvärt beteende är kan leda till själsligt och andligt lidande. Bland annat det patienterna tror är ett förväntat beteendet ökar även riskerna för föreställningar. Wright, Watson och Bell (2002) menar att föreställningar innefattar vilka perspektiv individen ser på omvärlden utifrån. De utgör grundvalen för individens beteende och känslor. Individens personliga föreställningar ifrågasätts när sjukdom eller ohälsa råder (Wright, Watson & Bell, 2002). Resultatet visade även liknande föreställningar gällande sömnmedicin. Många patienter ville inte börja med sömnmedicin eftersom de trodde att de skulle bli beroende av den. Ytterligare föreställning och anledning till varför sömnstörningen inte togs upp med någon vårdpersonal var ett antagande om att läkaren skulle skriva ut sömnmedicin.
9.3 Cancerpatienters erfarenheter av vårdpersonalens förhållningssätt till sömnstörningar
I resultatet kom det fram hur vårdpersonalen förhöll sig till cancerpatienter och deras sömnstörningar. Många patienter väljer att inte berätta för någon vårdpersonal om
sömnstörningarna eller sin sömn. Engstrom et al. (1999) förtydligade att trots att patienterna själva inte visste orsaken bakom sömnstörningarna tog de inte upp problemet med
21 vårdande. Det kan uppkomma tydliga konsekvenser skapas av ett sådant bemötande och patienterna får inte det stöd de behöver. Enligt Eriksson (2015) kan detta beskrivas som utebliven vård på grund av bristande förmåga att se och bedöma vad patienten befinner sig i. I vårdlidandet tas straff upp som en kränkning av människans värdighet. Straff utgörs av att inte ge adekvat vård eller att vara nonchalant mot patienten. Eriksson (2015) förklarar hur
kränkning är den vanligaste formen av vårdlidande. Patienten fråntas möjligheten att helt och hållet vara människa, vilket i litteraturstudiens resultat inte påträffats hos patienterna av vårdpersonalen, men kan möjligen orsakas cancersjukdomen. Även Dahlberg och Segesten (2010) beskriver vårdlidande i samband med maktlöshet. I vårdrelationen är patienten i en beroendesits vilket präglas av sårbarhet och utsatthet. Därmed får förnekandet av den lidande patienten stora följder då det sker i en ömtålig vårdrelation (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdpersonal saknar även rutin för bedömning av sömnstörningar (Chen, Yu & Yang, 2008). För vårdpersonalen försvinner sömnen i sjukdomsbilden och patienten nonchaleras. Det krävs av vårdpersonalen att i den mån som går täcka större delen av symtombilden. Enligt Asp och Ekstedt (2014) gör bekräftelse och känslan av tillit och trygghet att patienten kan koppla av, utan att behöva anstränga sig för att passa in i ett förväntat beteende. Vårdandets främsta uppgift är att hjälpa patienter, i den mån som går, till god hälsa genom att lindra lidande av förekommande sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2010).
9.4 Slutsats
Resultatet som framkommit i denna studie har gett kunskap om de faktorer som påverkar cancerpatienters sömn. Många patienter upplever störd sömn vilket är ett problem i deras sjukdomsperiod och vård. Det återkommande i resultatet är hur sömnen störs av fysiska obehag så som frekvent uppvaknande till följd av nattliga toalettbesök, men även smärta, depression, tankar på familjen och döden. Detta kan anses som sjukdomslidande. Resultatet visar även att patienter inte tar upp sömnstörningarna med vårdpersonalen vilka inte heller uppmärksammade eller förhöll sig till problemet på ett adekvat sätt, vilket kan ses som vårdlidande. Troligtvis kan resultatet även appliceras i annan sjukdomskontext. Sömnen måste uppmärksammas i den generella cancerbehandlingsplanen. För att minska risken att sömnen inte uppmärksammas krävs även utbildning och kunskap hos vårdpersonalen. I syfte att lindra patienternas lidande krävs tidiga omvårdnadsåtgärder och ett tydligt
uppmärksammande av problemet.
22 kunskap om patienter med cancer. En förnyad behandlingsplan kan hjälpa vårdpersonal att bemöta detta problem. Behandlingsplanen skulle innehålla rutiner för tidigt identifierande och åtgärdande av cancerpatienters främsta symtom. För cancerpatienter kan en symtomdagbok eller trötthetsdagbok underlätta för dem, men även fungera som förebyggande åtgärd. Detta kan ge vårdpersonalen en tydlig översikt över patientens mående och lättare kunna följa upp och ge vård och stöd.
23
Referenser
Referenser markerade med (*) är inkluderade i analysen och är presenterade i artikelmatrisen, bilaga 1.
Ahlberg, K. (2011). Fatigue. I M. Hellbom & B. Thomé (Red.), Perspektiv på onkologisk vård (s. 149-164). Lund: Studentlitteratur.
Asp, M., & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (s. 363-413). Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (203-218). Lund: Studentlitteratur.
Berger, AM., Kuhn, BR., Farr, LA., Lynch, JC., Agrawal, S., Chamberlain, J., & Von Essen, SG. (2009). Behavioral therapy intervention trial to improve sleep quality and cancer-related fatigue. Psychooncology, 18(6), 634-46. doi: 10.1002/pon.1438
Chen, ML., Yu, CT., & Yang, CH. (2008). Sleep disturbances and quality of life in lung cancer patients undergoing chemotherapy. Lung Cancer, 62(3), 391-400. doi:
10.1016/j.lungcan.2008.03.016.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
* Davidson, JR., Feldman-Stewart, D., Brennenstuhl, S., & Ram, S. (2007). How to provide insomnia interventions to people with cancer: insights from patients. Psychooncology, 16(11), 1028-38. doi: 10.1002/pon.1183
Davidson, J.R., MacLean, A.W., Brundage, M.D., & Schulze, K. (2002). Sleep disturbance in cancer patients. Social Science and Medicine, 54(9), 1309-1321.
doi:10.1016/S0277-9536(01)00043-0
Davis, M.P., Khoshknabi, MD., Walsh, D., Lagman, R., & Platt, A. (2014). Insomnia in Patients With Advanced Cancer. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 31(4), 365-373. doi: 10.1177/1049909113485804
24 therapy. Journal of pain and symptom management, 44(2), 215-28. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2011.08.010
* Dickerson, SS., Sabbah, A., Gothard, S., Zeigler, P., Chen, H., Steinbrenner, LM., & Dean, GE. (2015). Experiences of Patients With Advanced Lung Cancer: Being Resigned to Sleep-Wake Disturbances While Maintaining Hope for Optimal Treatment Outcomes. Cancer Nursing, 38(5), 358-65. doi: 10.1097/NCC.0000000000000206
* Dickerson, SS., Sabbah, EA., Ziegler, P., Chen, H., Steinbrenner, LM., & Dean, G. (2012). The Experience of a Diagnosis of Advanced Lung Cancer: Sleep Is Not a Priority When Living My Life. Oncology Nursing Forum, 39(5), 492-9. doi: 10.1188/12.ONF.492-499 Engstrom, CA., Strohl, RA., Rose, L., Lewandowski, L., & Stefanek, ME. (1999). Sleep alterations in cancer patients. Cancer Nursing, 22(2), 143-8.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.). Stockholm: Natur & Kultur. Garret, K., Dhruva, A., Koetters, T., West, C., Paul, SM., Dunn, LB., Aouizerat, BE., Cooper, BA., Dodd, M., Lee, K., Wara, W., Swift, P., & Miakowski, C. (2011). Differences in sleep disturbance and fatigue between patients with breast and prostate cancer at the initiation of radiation therapy. Journal of pain and symptom management, 42(2), 239-50. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2010.11.010
Halvorsen Bastoe, L-K., & Frantsen, A-M. (2006). Behovet av sömn och vila. I N. Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad del 2 (s. 300-353). Stockholm: Liber.
Hellbom, M. (2011). Psykologiska och sociala konsekvenser. I M. Hellbom & B. Thomé (Red.), Perspektiv på onkologisk vård (s. 219-236). Lund: Studentlitteratur.
Huang, TW., & Lin, CC. (2009). The mediating effects of depression on sleep disturbance and fatigue: symptom clusters in patients with hepatocellular carcinoma. Cancer Nursing, 32(5), 398-403. doi: 10.1097/NCC.0b013e3181ac6248
25 Kangas Fyhr, A., & Wilhelmsson, O. (2006). Vård- och omsorgsarbete. Stockholm: Bonniers Utbildning.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (69–90). Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, O., & Rasmussen, B.H. (2014). Omvårdnad i livets slutskede. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (757–791). Lund: Studentlitteratur. Lundberg, P.C., & Rattanasuwan O. (2007). Experiences of fatigue and self-management of Thai Buddhist cancer patients undergoing radiation therapy. Cancer Nursing, 30(2), 146–155. doi: 10.1097/01.NCC.0000265005.02559.43
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (187-196). Lund: Studentlitteratur.
Matthews, EE., Schmiege, SJ., Cook, PF., Berger, AM., & Aloia, MS. (2012). Adherence to cognitive behavioral therapy for insomnia (CBTI) among women following primary breast cancer treatment: a pilot study. Behavioral Sleep Medicine, 10(3), 217-29. doi:
10.1080/15402002.2012.666220
McMillan, SC., Tofthagen, C., & Morgan, MA. (2008). Relationship Among Pain, Sleep Disturbances and Depressive Symptoms in Outpatients From a Comprehensive Cancer Center. Oncology Nursing Forum 35(4), 603-11. doi: 10.1188/08.ONF.603-611
Mystakidou, K., Parpa, E., Tsilika, E., Gennetas, C., Galanos, A., & Vlahos, L. (2009). How is sleep quality affected by the psychological and symptom distress of advanced cancer patients? Palliative Medicine, 23(1), 46-53. doi: 10.1177/0269216308098088
Nilbert, M. (2013). Klinisk onkologi. Lund: Studentlitteratur.
O’Donnell, J.F. (2004). Insomnia in cancer patients. Clinical Cornerstone, 6(1), S6-14. doi: 10.1016/S1098-3597(05)80002-X
Passik, S.D., Whitcomb, L.A., Kirsh, K.L., & Theobald, D.E. (2003). An unsuccessful attempt to develop a single-item screen for insomnia in cancer patients. Journal of pain and symptom management, 25(3), 284-7. doi:10.1016/S0885-3924(02)00692-9
26 (2013). Patient attitudes towards sleep disturbances during chemotherapy. European Journal of Cancer Care, 23(3), 385-393. doi: 10.1111/ecc.12106
Savard, J., & Morin, C.M. (2001). Insomnia in the context of cancer: a review of a neglected problem. Journal of Clinical Oncology, 19(3), 895-908. doi:10.1200/JCO.2001.19.3.895 Savard, J., Villa, J., Simard, S., Ivers, H., & Morin, CM. (2011). Feasibility of a self-help treatment for insomnia comorbid with cancer. Psychooncology, 20(9), 1013–9. doi: 10.1002/pon.1818
SBU. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 18 april, 2017, från SBU, http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Stenzelius, K. (2014). Elimination med fokus på urinvägarna. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (s. 553–576). Lund: Studentlitteratur. * Thomas, K.S., Bower, J., Hoyt, M.A., & Sepah, S. (2010). Disrupted Sleep in Breast and Prostate Cancer Patients Undergoing Radiation Therapy: The Role of Coping Processes. Psychooncology, 19(7), 767-776. doi: 10.1002/pon.1639
* Wang, ML., Liu, JE., Su, YL., Xue, CC. (2016). Experiences and insomnia-associated factors in Chinese breast cancer survivors: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 25(13-14), 1923-30. doi: 10.1111/jocn.13208
Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad: Föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Yang, H-L., Chen, X-P., Lee, K-C., Fang, F-F., & Chao, Y-F. (2010). The effects of Warm-Water Footbath on Relieving Fatigue and Insomnia of the Gynecologic Cancer Patients on Chemotherapy. Cancer Nursing, 33(6), 450–60. doi: 10.1097/NCC.0b013e3181d761c1 Åkerstedt, T. (2001). Sömnens betydelse för hälsa och arbete: fakta och goda råd. Järvsö: Bauer bok.
I
Bilaga 1
Artikelmatris över valda artiklar.
Författare, År, Land
Titel, Tidskrift Syfte Metod Resultat Kvalitet
1 Davidson, J. R., Feldman-Stewart, D., Brennenstuhl, S., Ram, S. 2007 Canada How to provide insomnia interventions to people with cancer: insights from patients Psycho-Oncology
Att genom patienters reflektioner om deras perspektiv om sömnstörningar komma underfund med ny förståelse om åtgärdandet av sömnstörningar Metod: Fokusgruppstudie, fokusgruppintervjuer och enskilda intervjuer
Urval: Ändamålsenligt
urval, 34 deltagare.
Analys: Kvalitativ
innehållsanalys
Huvudkategorier gällande patienters perspektiv var: igenkänning av sömnstörningar från vårdpersonal, behovet av information om sömnstörningar, sömn är viktigt, motvilja att berätta, göra åtgärdandet av sömnstörningar en del av systemet. Medel 2 Dickerson, S. S., Sabbah, E. A., Gothard, S., Zeigler, P., Chen, H., Steinbrenner, L. M., Dean, G. E. 2015 USA Experiences of Patients With Advanced Lung Cancer: Being Resigned to Sleep-Wake Disturbances While Maintaining Hope for Optimal Treatment Outcomes Cancer nursing
Att (a) utforska sömnstörningar före, under och efter behandling, (b) att förstå förändring över tid som påverkar patienters vardag och (c) beskriva tro och praktiska kunskaper som används för att hantera
sömnsvårigheter
Metod: Kvalitativ
hermeneutisk fenomenologi, intervjuer med öppna frågor
Urval: Ändamålsenligt
(?) urval, 26 deltagare.
Analys: tolkande
fenomenologisk ansats
Vid diagnosticering beskrev deltagarna dålig sömn som problem med att somna samt frekvent uppvaknande. Vissa deltagare såg inte sömnen som ett relevant problem. Med tiden försämrades deras sömnsymtom men de höll hoppet uppe gällande behandlingen.
II 3 Dickerson, S. S., Sabbah, E. A., Ziegler, P., Chen, H., Steinbrenner, LM., & Dean, G. 2013 USA The Experience of a Diagnosis of Advanced Lung Cancer: Sleep Is Not a Priority When Living My Life Oncology Nursing Forum
Att beskriva vanliga åtgärder och skilda betydelser om sömnstörningar hos individer med nydiagnostiserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) före behandling och utvärdera deras tidigare sömnstörningar Metod: Kvalitativ hermeneutisk fenomenologi, deltagarna intervjuades med öppna frågor Urval: Ändamålsenligt urval, 26 deltagare. Analys: Modifierad Heidegger hermeneutisk ansats
Fyra teman framkom, (1)
diagnosen var förödande men inte förvånande, (2) behandling ingav hopp om mer tid i livet, (3) att behålla normalitet i livet och (4) sömnvanor som länge levt. Ett mönster som genomsyrade alla teman var: sömn är ingen prioritering i mitt liv sedan diagnostiseringen. Medel 4 Romito, F., Cormio, C., Padova, S., Lorusso, V., Berio, M.A., Fimiani, F., Piattelli, A., Palazzo, S., Abram, G., Dudine, L., Guglielmi, A., Galise, I., Romito, S., & Mattioli, V. 2014 Italien Patients attitudes towards sleep disturbances during chemotherapy European Journal of Cancer Care Att undersöka cancerpatienters inställning till deras sömnproblem och att förstå vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av sömnstörningar hos patienterna under cellgiftsbehandling Metod: Multicenter observationsstudie, semistrukturerade intervjuer, enkäter Urval: Ändamålsenligt urval med ett delurval, 403 respondenter.
Analys: Deskriptiv
analys och logistisk regressionsanalys.
En stor del av deltagarna, 66%, upplevde sömnstörningar. Global livskvalitet, fysisk funktion och psykisk stress var de signifikanta faktorerna som kunde associeras med sömnstörningar.
III
5 Thomas, K.S.,
Bower, J., Hoyt, M.A., & Sepah, S. 2010 USA Disrupted Sleep in Breast and Prostate Cancer Patients Undergoing Radiation Therapy: The Role of Coping Processes Psychooncology Att undersöka förändringar av sömnen hos 33 bröstcancerpatienter och 23 prostatacancerpatienter under strålbehandling och en uppföljning på sex månader Metod: Kvantitativ longitudinell studie Urval: Ändamålsenligt urval, 56 respondenter Analys: Bivariat korrelationsanalys
Resultat visade att kvinnor med bröstcancer berättade om upplevelsen av längre insomningstid och mer sömnstörningar före
behandlingen. De hade även längre insomningstid under veckor de upplevde mer
depressiva symtom. Männen med prostatacancer berättade hur de upplevde minskat antalet timmar de sov både under
behandlingstiden och vid uppföljningen.
Medel
6 Wang, M-L., Liu,
J-E., Su, Y-L., Xue, C-C. 2016 Kina Experiences and insomnia-associated factors in Chinese breast cancer survivors: a qualitative study Journal of Clinical Nursing Att undersöka erfarenheter och faktorer i samband med sömnlöshet hos kinesiska bröstcanceröverlevare Metod: Deskriptiv kvalitativ design, djupgående intervjuer Urval: Ändamålsenligt urval gav 22 deltagare. Analys: Kvalitativ innehållsanalys
Tre teman framkom gällande erfarenheter av sömnlöshet, inklusive förnekelse av sömnen, uppfattning av sömnlöshet och ångest vid sömnlöshet. Deltagarna förklarade sina åsikter gällande faktorer i samband med
sömnlöshet, inklusive faktorer i samband med hospitalisering, faktorer i samband med
bröstcancer och behandlingarna samt för mycket uppmärksamhet ägnat åt sömnen.
Medel
IV
Bilaga 2
Exempel på analysprocess
Utsagor Kondenserade utsagor Kod Kategori
… but they rationalized that sleep problems were an expected part of the treatment, or related to aging, and otherwise not relevant.
Sömnstörningarna antogs bero på behandlingen eller åldrandet
Fysiska orsaker Fysiska faktorers påverkan på
cancerpatienters sömn
Most participants reported that physical discomfort made it difficult for them to fall asleep and affected their quality of sleep.
Fysiska obehag inverkade på insomnandet samt sömnkvaliteten
Fysiska obehag
Specifically, on weeks when patients reported more
depression, they also reported taking longer to fall asleep
När patienter upplevde depression var även insomningstiden längre
Depression Psykiska faktorers påverkan på
cancerpatienters sömn
Patients consulted the following professionals: their family doctor, their oncologist, a mental health professional such as psychiatrist or psychologist, other health professionals (nurse, surgeon, herbalist), while some had not turned to any professional to solve the problem.
Patienter konsulterade med olika vårdprofessioner angående sömnstörningarna och vissa talade inte om för någon
Söka hjälp eller inte Cancerpatienters erfarenheter av
V
Bilaga 3
Söktabell Cinahl
Databasens namn: Cinahl
-
Datum för sökningen: 2017-03-31 – 2017-04-17Söknr. Sökord & kombinationer Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa i fulltext Artikelnu mmer inkluderad e i studien S1 Sleep disturbance 1040 0 0 0
S2 Sleep* AND disturbance* 1055 0 0 0
S3 “Sleep disturbance” 527 0 0 0
S4 Sleep disturbance or sleep disorder or sleep problem or insomnia
4002 0 0 0
S5 S3 OR S4 4002 0 0 0
S6 Patient experiences or perceptions 38673 0 0 0
S7 Patient attitudes 19873 0 0 0
S8 S4 AND S6 358 0 0 0
S9 Patient experiences or perceptions or opinions or attitudes or views or participation
192936 0 0 0
S10 Patient perspective or patient experience or patient view or patient perceptions 30829 0 0 0 S12 Cancer patient* 24165 S13 S4 AND S11 379 0 0 0 S14 (MH “Cancer patients”) 4342 0 0 0 S15 S9 AND S12 5748 0 0 0 S16 S6 AND S14 1089 0 0 0 S17 S4 AND S16 22 0 0 0 S18 S4 AND S9 AND S12 25 8 1 (3), S19 S4 AND S15 102 21 18 3, 30, 32, 33, (34), 38, (65), 89, Sökningen är begränsad till all adult, peer reviewed och artiklar publicerade mellan 2006-2017.
VI
Bilaga 4
Söktabell PubMed
Databasens namn: PubMed - Datum för sökningen: 2017-03-31 – 2017-04-17 Söknr. Sökord & kombinationer Antal
träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa i fulltext Artikelnu mmer inkluderad e i studien S1 Sleep disturbance 18727 0 0 0
S2 Sleep* AND disturbance* 5003 0 0 0
S3 Sleep 35794 0 0 0 S4 Cancer 538856 0 0 0 S5 “Neoplasms”[MeSH] 503623 0 0 0 S6 S4 OR S5 538856 0 0 0 S7 Lived experience 1551 0 0 0 S8 Lived experience* 1389 0 0 0 S9 S1 AND S8 4 0 0 0 S10 “Attitude to Health”[MeSH] 115581 0 0 0
S11 “Life Change Events”[MeSH] 6047 0 0 0
S12 “Patient Participation”[MeSH] 4507 0 0 0 S13 S7 OR S10 OR S11 OR S12 122072 0 0 0 S14 “Dyssomnias”[MeSH] OR insomnia OR S1 20642 0 0 0 S15 S13 AND S14 1203 0 0 0 S16 S5 AND S15 59 12 4 (19), (57) S17 S15 AND cancer 69 14 7 26, 42, 67
VII
Bilaga 5
Söktabell PsycINFO
Databasens namn: PsycINFO - Datum för sökningen: 2017-03-31 – 2017-04-20 Söknr. Sökord & kombinationer Antal
träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa i fulltext Artikelnumm er inkluderade i studien S1 Sleep deprivation 1725 0 0 0
S2 Sleep* AND deprivation* 1730 0 0 0
S3 “Sleep deprivation” 1693 0 0 0 S4 Lived experience 3145 0 0 0 S5 Lived experience* 3293 0 0 0 S6 MJSUB.EXACT.EXPLODE(“Life Experiences”) 5300 0 0 0 S7 S5 OR S6 8031 0 0 0 S8 S1 AND S7 11 0 0 0 S9 Cancer 30201 0 0 0 S10 Neoplasms 20016 0 0 0 S11 S9 OR S10 32219 0 0 0
S12 S11 AND lived experience 30205 0 0 0
S13 SU.EXACT.EXPLODE(“Sleep
deprivation”) 1036 0 0 0
S14 S11 AND S13 67 0 0 0
S15 S5 AND S14 1 0 0 0
S16 S7 AND S11 AND S13 1 0 0 0
S17 S13 AND S10 AND patient experience
6 3 3 (1)
VIII
Bilaga 6
Forsberg och Wengström (2016)
Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella studier
A. Syftet med studien?
………...… ………... Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja Nej
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja Nej B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterna? ………... Vilka är exklusionskriterierna? ………...
Vilken urvalsmetod användes? Randomiserat urval
Obundet slumpmässigt urval Kvoturval Klusterurval Konsekutivt urval Urvalet ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja Nej
Var genomfördes undersökningen?
………... Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
………...
C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
………...… ………...
IX Var reliabiliteten beräknad?
Ja Nej
Är validiteten diskuterad? Ja Nej
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja Nej
Om nej, vilka skillnader fanns?
………... Hur stort var bortfallet?
………... Fanns en bortfallsanalys?
Ja Nej
Var den statistiska analysen lämplig? Ja Nej
Om nej, varför inte?
………... Vilka var huvudresultaten?
………...… ………... Erhölls signifikanta skillnader?
Ja Nej
Om ja, vilka variabler?
………... Vilka slutsatser drar författaren?
………... ………... Instämmer du?
