EXAMENSARBETE
INSTITUTIONEN FÖR FASTIGHETER OCH BYGGANDE BYGGPROJEKTLEDNING
AVANCERAD NIVÅ, 30 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2020
Digitalisering av arbetsmiljöarbetet i byggbranschen
-
En nulägesanalys
Elsa Vilhelmsson & Linda Wedin
TECHNOLOGY
DEPARTMENT OF REAL ESTATE AND CONSTRACTION MANAGEMENT KTH
Master of Science thesis
Title Digitalization of Occupational Health and
Safety – A Study of the Current Situation
Authors Elsa Vilhelmsson & Linda Wedin
Department
Master Thesis number
Real Estate and Construction Management
Supervisor Tina Karrbom Gustavsson
Keywords Occupational Health and Safety,
Digitalization, Current Situation, Benefits, Challenges, Development
Abstract
The construction industry is hazardous with a high number of accidents compared to other industries, which is an indication that actions to prevent those are required. Meanwhile, digitalization is successively established in the construction industry, however, not with the same pace as in other industries. Digitalization generates several positive effects on occupational health and safety, but has so far had limited success in the production phase. As of today, the present status of digitalization in order to improve occupational health and safety in the Swedish construction industry remains unclear. Therefore, the purpose of this thesis is to identify the current status and describe the existing opportunities and challenges with digitalization for occupational health and safety. Moreover, another reason for this study is to identify important factors for the implementation of digital tools and find out what the future may hold. In order to study the present status, a qualitative interview study was performed for the data collection where nine representatives participated.
The results of the study show that actions and efforts in occupational health and safety has improved over the last years, although much more is yet to be done. Furthermore, our results show that digital tools are often used in occupational health and safety. There is, however, a discussion around what is digital and what is not. Templates in different forms, for instance, are still used in various situations and are not to be seen as digital for some. As of today, there are great benefits with the digitalization of the work of occupational health and safety, including increased control, time savings and easier communication. On the other hand, there are a number of challenges, including the vast number of digital tools, a legislation that still not fully approves a complete digitalization for this purpose, and it exists a resistance to change. To be able to more easily implement digital tools, it is important to highlight benefits, start small, identify key persons that can lead the change and provide clear strategies. In the future, there is a wish for a greater degree of standardizations, increased requirements from clients and finally involvement of more project participants.
Acknowledgement
This Master thesis was conducted in spring 2020 as the final part of the Real Estate and Construction Management program focusing on Construction Management at the Royal Institute of Technology.
We want to sincerely thank our supervisor at KTH, Tina Karrbom Gustavsson, who has supported us during the whole process of conducting this thesis. Tina has provided us with very valuable guidance and inspiration.
Moreover, we want to express our gratitude to the involved company and especially our two external supervisors for providing us with interviewees and meaningful support.
Furthermore, we want to thank all the participants and the respondents that contributed to this study. It has been inspiring to listen to the different perspectives of digitalization and construction safety.
Examensarbete
Titel Digitalisering av arbetsmiljöarbetet i
byggbranschen – En nulägesanalys
Författare Elsa Vilhelmsson & Linda Wedin
Institution
Examensarbete Master nivå
Fastigheter och byggande
Handledare Tina Karrbom Gustavsson
Nyckelord Arbetsmiljö, Digitalisering, Nulägesanalys,
Möjligheter, Utmaningar, Utveckling
Sammanfattning
Byggbranschen är en riskfylld industri med ett stort antal olyckor i jämförelse med andra branscher, vilket är en indikation på att åtgärder för att hindra detta krävs. Samtidigt har digitaliseringen framgångsrikt etablerats mer och mer trots att det gått långsamt jämfört med andra branscher. Många positiva effekter på arbetsmiljöarbetet har påvisats men än så länge har produktionen varit svår att nå.
Frågan kring hur den svenska branschen ligger till med digitaliseringen för att förbättra arbetsmiljöarbetet kvarstår. Examensarbetets syfte är därmed att beskriva nuläget samt belysa möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet. En annan anledning till studien är att identifiera viktiga faktorer för implementeringen av digitala verktyg och ta reda på hur framtiden kan se ut. En kvalitativ intervjustudie användes för datainsamlingen där nio respondenter deltog.
Studiens resultat visar på att åtgärder och ansträngningar inom arbetsmiljöarbetet har förbättrats under de senaste åren men ännu finns det mycket kvar att göra. Våra resultat visade att digitala verktyg ofta används för arbetsmiljöarbetet men det uppstod en diskussion om vad som är digitalt och inte. Mallar i olika format används fortfarande i många situationer och ses inte som digitalt för alla. Det finns stora möjligheter med digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet. Några av dem är ökad kontroll, tidsbesparingar och enklare kommunikation. Även då det finns stora möjligheter finns en del utmaningar bland annat antalet verktyg, en lagstiftning som fortfarande inte fullt ut tillåter en fullständig digitalisering för detta ändamål samt att det finns ett motstånd mot förändring. För att enklare kunna implementera digitala verktyg är det viktigt att visa på nyttan, börja smått, identifiera nyckelpersoner som kan leda förändringen och leverera tydliga strategier. I framtiden önskas mer standardiseringar, ökade krav från byggherrar samt ett större involverande från fler projektdeltagare.
Förord
Detta examensarbete genomfördes under våren 2020 som den sista delen av programmet Fastigheter och byggande med inriktning mot Byggprojektledning vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare på KTH, Tina Karrbom Gustavsson, som stöttade oss under hela arbetet. Tina gav oss mycket värdefull vägledning och inspiration.
Dessutom vill vi tacka företaget och särskilt våra två externa handledare för tillhandahållandet av respondenter och den betydelsefulla vägledningen.
Vidare vill vi tacka alla deltagare och respondenter som bidragit till denna studie. Det har varit inspirerande att lyssna på olika perspektiv på digitalisering och arbetsmiljö.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1 1.1. Bakgrund ... 1 1.2. Problem ... 2 1.3. Syfte ... 2 1.4. Frågeställningar ... 2 1.5. Avgränsningar ... 2 1.6. Disposition ... 3 1.6.1. Introduktion ... 3 1.6.2. Metod ... 3 1.6.3. Litteraturstudie ... 3 1.6.4. Teoretiskt ramverk ... 3 1.6.5. Empiri ... 31.6.6. Analys & diskussion... 3
1.6.7. Slutsatser ... 3
2. Metod ... 4
2.1. Litteraturstudie & teoretiskt ramverk ... 4
2.2. Semistrukturerade intervjuer ... 4
2.2.1. Beskrivning intervjuer ... 4
2.2.2. Etik ... 5
2.3. Empiri & analys ... 5
2.4. Analys av vald metod ... 6
4. Teoretiskt ramverk ... 12
4.1. Systematiskt arbetsmiljöarbete ... 12
4.1.1. Det systematiska arbetsmiljöarbetets grundstenar ... 12
4.1.2. Lednings- & stödprocesser ... 12
4.2. Standardisering ... 14
4.3. Kotters förändringsteori ... 14
4.3.1. Upprätta en känsla av angelägenhet ... 15
4.3.2. Skapa en vägledande koalition ... 15
4.3.3. Ta fram en vision och en strategi ... 15
4.3.4. Kommunicera ut förändringsvisionen ... 15
4.3.5. Möjliggör förutsättningar för genomförandet av visionen ... 15
4.3.6. Generera kortsiktiga vinster ... 15
4.3.7. Befäst vinster och genomför fler förändringar ... 15
4.3.8. Förankra förändringarna i företagskulturen ... 15
5. Empiri ... 16
5.1. Nulägessituation ... 16
5.1.1. Branschens aktuella läge ... 16
5.1.2. Arbetsmiljöarbetets viktigaste moment ... 17
5.1.3. Digitala arbetsprocesser för arbetsmiljö ... 18
5.2. Möjligheter med digitalisering ... 19
5.2.1. Tydlighet, överblick, struktur & kontroll ... 19
5.2.2. Tidsbesparing & minskade ledtider... 20
5.2.3. Projektdeltagarnas involverande ... 21
5.2.4. Uppföljning & åtgärdsrapportering ... 21
5.2.5. Kommunikation ... 21
5.2.6. Främja samarbete ... 21
5.2.7. Ekonomiska & ekologiska hållbarhetsvinster ... 22
5.3. Utmaningar & begränsningar med digitalisering ... 22
5.3.1. Många & ständigt nya verktyg ... 23
5.3.2. Motstånd mot förändrade arbetssätt ... 23
5.3.3. Brist på kunskap ... 24
5.3.4. Lagstiftning & ekonomi ... 24
5.3.5. Bortprioriterat arbetsmiljöarbete & utmaningar med digitaliseringen ... 24
5.5. Implementering ... 25
5.5.1. Användarvänlighet & nytta ... 26
5.5.2. Identifiering av nyckelpersoner ... 26
5.5.3. Börja smått ... 26
5.5.4. Experter, strategier & förankring ... 27
5.5.5. Utbildningar, uppmuntran & förståelse för människor ... 27
5.6. Framtid ... 27 5.6.1. Situationen om ett år ... 27 5.6.2. Situationen om fem år ... 27 5.6.3. Situationen om tio år ... 28 5.6.4. Utvecklingen generellt ... 28 5.6.5. Standardisering ... 29
5.6.6. Byggherrens & beställarens kravställan ... 29
6. Analys & diskussion... 30
6.1. Nulägessituation ... 30
6.2. Möjligheter ... 31
6.2.1. Tydlighet, överblick, struktur & kontroll ... 31
6.2.2. Tidsbesparing & minskade ledtider... 32
6.2.3. Projektdeltagarnas involverande ... 32
6.2.4. Uppföljning & åtgärdsrapportering ... 32
6.2.5. Kommunikation ... 32
6.2.6. Främja samarbete ... 33
6.3. Utmaningar & begränsningar ... 33
6.3.1. Problematiken med många och ständigt nya verktyg... 33
6.3.2. Motstånd mot förändrade arbetssätt ... 33
6.3.3. Ekonomi ... 34
6.3.4. Brist på kunskap ... 34
6.3.5. Lagstiftning ... 34
6.4. Implementering & attityder ... 34
8. Referenser... 42 9. Bilagor ... 47 A. Intervjumall A ... 47 B. Intervjumall B ... 49 C. Intervjumall C ... 51
Figurförteckning
Figur 1. Disposition för detta examensarbete... 3Figur 2. Sammanställning av använda referenser ... 6
Figur 3. Identifierade möjligheter med digitalisering av arbetsmiljöarbetet ... 19
Figur 4. Identifierade utmaningar & begränsningar med digitalisering av arbetsmiljöarbetet 22 Figur 5. Identifierade faktorer för en lyckad implementering av digitala verktyg ... 25
Figur 6. Faktorer som behövs för en lyckad implementering ... 35
1. Introduktion
I introduktionen ges bakgrunden till studien och syftet med arbetet. Dessutom presenteras de frågeställningar som studien bygger på och de avgränsningar som gjorts. Slutligen anges dispositionen, det vill säga hur arbetet med studien fortlöpt.
1.1.
Bakgrund
Byggbranschen står för flest olyckor med frånvaro som efterföljd jämfört med alla andra branscher i Sverige. Branschen är med andra ord mycket riskfylld och mellan år 2010–2014 dog i genomsnitt nio personer per år på byggarbetsplatser i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2015). Varje år skadas cirka 6000 personer på grund av en rad olika orsaker, däribland bristande kunskap (Håll Nollan, u.å). Byggbranschen stod för 20 % av dödsolyckorna i alla industrier i USA 2015 vilket motsvarade 985 människoliv (Alomari et al., 2017). Ett svenskt branschinitiativ för att motverka detta är Håll Nollan, startat av aktörer verkande inom byggbranschen med visionen att ingen ska skadas på deras arbetsplatser (Håll Nollan, 2020). Arbetsmiljö är ett viktigt ämne i byggbranschen (Choudhry et al., 2008) och man kan se att kraven på arbetsmiljö ökar (Yang et al., 2018). Stora förbättringar har gjorts de senaste årtiondena men trots detta är byggbranschen en av de mest farliga branscherna (Hallowell, 2012; Huang & Hinze, 2006). Dock kritiseras arbetsmiljöarbetet i byggbranschen en hel del i media. Det går att läsa i vardagliga tidskrifter om illegal arbetskraft som används (Dahlberg, 2020). Det går dessutom att läsa om byggfusk, skattesmitning och lönedumpning (SvD Näringsliv, 2018).
Kraven på hållbarhet och miljö ökar inom byggbranschen till följd av en ökad medvetenhet kring hållbarhet och hur användandet av naturens resurser ser ut. Konsumenter ställer högre krav på långsiktigt byggande med minsta möjliga miljöpåverkan (Svensk byggtjänst, 2016).
1.2.
Problem
Arbetsmiljön i byggbranschen är mycket omdiskuterad och de relaterade olyckorna är många. Kraven på säkerhet- och arbetsmiljöarbetet i byggbranschen ökar hela tiden och digitala verktyg har långsamt börjat hitta sig in trots att det gått långsammare än i många andra branscher. Det har gjorts många studier på digitalisering och arbetsmiljö enskilt men mindre har gjorts på dem kombinerat, speciellt inom Sveriges gränser. Frågan kring hur Sveriges byggbransch ligger till med digitaliseringen för arbetsmiljöarbetet idag kvarstår.
1.3.
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att studera digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet för att beskriva nuläget samt identifiera de möjligheter och utmaningar som finns. Vidare syftar studien till att identifiera viktiga faktorer för implementeringen av digitala verktyg samt studera hur framtiden för denna digitaliseringsprocess kan se ut.
1.4.
Frågeställningar
• Hur uppfattas situationen med arbetsmiljöarbetet och specifikt digitalisering för arbetsmiljöarbetet idag?
• Vilka är möjligheterna respektive utmaningarna med digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet?
• Vad är nästa steg i digitaliseringsprocessen för arbetsmiljöarbetet och vilka faktorer är viktiga för implementeringen?
1.5.
Avgränsningar
1.6.
Disposition
Dispositionen för detta examensarbete visas i Figur 1 och förklaras i detalj nedan.
Figur 1. Disposition för detta examensarbete
1.6.1. Introduktion
I introduktionen ges bakgrunden till studien och syftet med arbetet. Dessutom presenteras de frågeställningar som studien bygger på och de avgränsningar som gjorts. Slutligen anges dispositionen, det vill säga hur arbetet med studien fortlöpt.
1.6.2. Metod
Detta avsnitt beskriver den metod och tillvägagångssätt som använts vid studien för att besvara frågeställningarna. Även en utvärdering av metodvalet har gjorts i slutet av detta avsnitt.
1.6.3. Litteraturstudie
I litteraturstudien presenteras resultat från tidigare studier och forskning kring arbetsmiljö, arbetsmiljö i byggbranschen, digitalisering och digitalisering i byggbranschen.
1.6.4. Teoretiskt ramverk
I det teoretiska ramverket beskrivs de teorier och koncept som använts för att förstå, tolka och förklara studiens empiri och analys.
1.6.5. Empiri
I avsnittet beskrivs den empiri som inhämtats från de utförda intervjuerna. Avsnittet har delats upp i sex delar som beskriver Nulägessituation, Möjligheter, Utmaningar och begränsningar, Attityder, Implementering och Framtid.
1.6.6. Analys & diskussion
I denna del kommer empirin att analyseras för att djupare kunna besvara frågeställningarna.
1.6.7. Slutsatser
2. Metod
Detta avsnitt beskriver den metod och tillvägagångssätt som använts vid studien för att besvara frågeställningarna. Även en utvärdering av metodvalet har gjorts i slutet av detta avsnitt.
2.1.
Litteraturstudie & teoretiskt ramverk
För att öka förståelsen och ta reda på vad som redan studerats inom ämnet arbetsmiljö och digitalisering har en djupgående litteraturstudie utförts. I det teoretiska ramverket beskrivs de teorier och koncept som legat till grund för resonemang i arbetet och för att få en tydligare förståelse kring ämnet. Google Scholar och KTH Primo var de främsta baserna för sökningarna. De nyckelord som i huvudsak användes vid sökningarna var “Digitalization”, “Occupational Health and Safety”, “Implementation”, “Standardization”, “Construction industry”, “Benefits”, “Challenges” och “Construction safety”.
2.2.
Semistrukturerade intervjuer
En abduktiv forskningsansats har använts som utgångspunkt. Abduktion innebär en kombination av induktion och deduktion på så sätt att man inte går från teori till data eller data till teori, utan man kan gå fram och tillbaka mellan dem under studiens fortlöpande (Saunders et al., 2016). Det är även främst en så kallad undersökande studie. En kvalitativ datainsamlingsmetod valdes för att det kan resultera i insamling av mycket detaljer och den information man samlar in brukar vara riklig (Saunders et al., 2016) vilket passar bra för att uppfylla studiens syfte. Specifikt semistrukturerade intervjuer valdes eftersom de genererar en större flexibilitet och är mycket användbara när man ska undersöka komplexa ämnen (Saunders et al., 2016). Frågorna ställs i en systematisk ordning och mer eller mindre på samma sätt men det ges möjlighet att avvika från mallen under intervjutillfället (McIntosh & Morse, 2015). Det innebär därmed att frågor kan läggas till eller tas bort under intervjun (Saunders et al., 2016). Det är fördelaktigt med öppna frågor för att det ska resultera i en bra diskussion (McIntosh & Morse, 2015). Innehållet i intervjumallen utformades för att uppfylla syftet och därför delades mallen upp i olika delar. De olika delarna var arbetsmiljö generellt, arbetsmiljö och digitalisering, digitalisering och framtiden, implementering av digitala verktyg samt övriga frågor. I de olika huvuddelarna specificerades frågor som ställdes så öppna som möjligt för att respondenten själv skulle kunna identifiera de viktigaste aspekterna och för att inte leda in dem på något förutbestämt spår. Intervjumallarna såg lite annorlunda beroende på respondent men i det stora hela liknade dem varandra för att det skulle bli så enkelt som möjligt att analysera och jämföra dem. Strukturen möjliggjorde anpassning av frågorna i intervjumallen under studiens gång. De olika intervjumallarna kan studeras i Bilaga A-C.
2.2.1. Beskrivning intervjuer
respondenter skedde på så sätt att olika aktörer valdes i de två projekten för att få fler synvinklar från personer som ändå givits samma förutsättningar. Därför valdes både entreprenörer och byggherrar på dessa arbetsplatser. Två utav respondenterna togs fram efter rekommendation från en tidigare intervjuad respondent. För att ta vara på ytterligare ett perspektiv intervjuades två individer kopplade till varsin programvara eftersom de troligen kommit i kontakt med flera olika företag gällande dessa forskningsfrågor. Respondenterna har olika yrkesroller för att bredda perspektivet ytterligare och samtliga har någon form av erfarenhet av digitala verktyg för arbetsmiljöarbetet. I Tabell 1 visas en beskrivning av de respondenter som deltagit i studien. För att upprätthålla anonymiteten har personerna fått tilldelade alias. Även företaget och respondenternas yrkesroller har utelämnats för att ytterligare stärka anonymiteten. Denna information är inte relevant för studiens syfte.
Tabell 1. Beskrivning av respondenterna
Intervju nr. Datum Benämning Intervjulängd (min)
1 2020-03-18 Programvara 1 150 2 2020-03-19 Entreprenör 1 60 3 2020-03-23 Byggherre 1 40 4 2020-03-23 Programvara 2 55 5 2020-03-25 Entreprenör 2 40 6 2020-03-30 Entreprenör 3 45 7 2020-04-20 Entreprenör 4 40 8 2020-04-21 Byggherre 2 50 9 2020-04-22 Byggherre 3 40
2.2.2. Etik
Personers rättigheter till integritet ska respekteras i studiens alla delar. Anonymitet är av stor vikt för att få respondenter att delta. Under hela studiens gång har man som respondent rätt att dra sig ur och välja att inte längre delta. När intervjuer används som teknik bör ett detaljerat skriftligt godkännande i form av ett samtyckesformulär skrivas under (Saunders et al., 2016). Regleringar som GDPR ställer höga krav på hantering av personuppgifter. För att respondenterna skulle känna sig trygga och ge utförliga svar i intervjuerna har de anonymiserats. För att vidare följa riktlinjerna har ett samtyckesavtal godkänts av respektive respondent innan intervjun ägde rum. I samtyckesavtalet gavs information om studien och dess syfte. Avtalet berörde även anonymiseringen av personuppgifter och data samt hur de skulle behandlas och användas. Slutligen nämndes att om man av någon anledning, under studiens gång, inte längre vill delta har man rätt att dra tillbaka sin medverkan.
2.3.
Empiri & analys
Analysen utgick från de identifierade teman som fastställdes i empirin. Den tematiska analysen är bra för kvalitativa metoder där mycket data samlats in. Syftet med en tematisk analys är att identifiera olika mönster och teman i insamlade data. Detta sätt att utföra en analys på är flexibelt men de antaganden som man gör kan påverka hur data tolkas (Saunders et al., 2016). Det teoretiska ramverket samt den tidigare presenterade forskningen låg till grund för resonemangen varpå det empiriska resultatet jämfördes med detta.
2.4.
Analys av vald metod
Litteraturstudien består endast av vetenskapliga och publicerade artiklar vilket tyder på en stor tillförlitlighet. I det teoretiska ramverket är litteraturen till stor del vetenskapliga artiklar men även en rapport, en bok och en föreskrift har studerats. I Figur 2 visas en sammanställning av de referenser som använts i detta examensarbete. Årtalen för publicering varierar och därmed kan en del förändringar skett över tid. De referenser som inte är av vetenskaplig karaktär har till största del använts i inledningen. Två använda webbplatser har inget datum och har därför uteslutits ur denna figur.
Figur 2. Sammanställning av använda referenser
En hög nivå av validitet kan uppnås i och med användandet av semistrukturerade intervjuer där möjlighet ges att kunna förtydliga frågor. Validiteten kan öka om deltagarna får möjlighet att kontrollera data (Saunders et al., 2016), vilket varit fallet i denna studie. Allt intervjumaterial har spelats in och därefter transkriberats för att varje respondent ska kunna kontrollera fakta så ingenting viktigt lämnades utanför eller bidrog till missförstånd. Transkriberingarna hålls anonyma av forskningsetiska skäl.
3. Litteraturstudie
I litteraturstudien presenteras resultat från tidigare studier och forskning kring arbetsmiljö, arbetsmiljö i byggbranschen, digitalisering och digitalisering i byggbranschen.
Hälsa och säkerhet på en byggarbetsplats påverkar inte bara en individs välmående utan även byggföretagets ekonomi (Hadikusumo & Rowlinson, 2004; Hallowell, 2011). Kostnaden för olyckor kan öka byggkostnaden upp till 15 % (Hallowell, 2011). Även Haupt & Pillay (2016) är inne på samma spår och menar att olyckor på byggarbetsplatsen har en stor ekonomisk påverkan på företaget och samhället.
3.1.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö har sedan länge varit ett omdiskuterat ämne och mycket forskning har gjorts som berör hur olika företag gynnas av en bättre arbetsmiljö. Raziq & Maulabakhsh (2015) menar att om ett företag konstant jobbar för en god arbetsmiljö gynnas det genom att effektiviteten kan öka, produktiviteten likaså och dessutom generera ett större engagemang hos de anställda. Även Górny (2015) menar att det viktigaste med arbetsmiljöarbetet är att de anställda trivs på sin arbetsplats.
3.2.
Arbetsmiljö i byggbranschen
3.2.1. Byggbranschens arbetsmiljö
Byggbranschen står för tre gånger så många skador och dödsolyckor jämfört med alla andra branscher. Arbetsmiljöarbetet skiljer sig lite från andra branscher vilket ofta kan förklaras av följande faktorer: ständig förändrad arbetsplats, förändrade väderförhållanden och organisationen är ofta temporär där många olika entreprenörer och underentreprenörer arbetar tillsammans (Niu et al., 2017). Det är ofta mycket föremål, material och maskiner på en byggarbetsplats som bidrar till olyckor vilket kan vara en anledning till att olycksstatistiken är så hög (Jiang et al., 2014). Det har dock på senare år skett förbättringar när det kommer till säkerhet ute på byggarbetsplatserna bland annat på grund av att mer fokus mellan olika intressenter lagts på ansträngningar kring arbetsmiljön (Huang & Hinze, 2006). Trots att fler bestämmelser gällande säkerhet i byggbranschen har införts på många håll har olyckorna fortfarande varit många (Wu et al., 2017). Byggprojekt är ofta under press för att man ligger efter i tidplanen. Det är ofta viktigare att färdigställa projektet inom bestämd tid, vilket kan påverka säkerheten ute på byggarbetsplatserna. På grund av tidspressen är det lätt att säkerhetsarbetet prioriteras bort och att man istället arbetar för att färdigställda projektet inom de ramar som satts upp (Mohammadi & Tavakolan, 2019). Att det finns press i byggprojekt intygar även Choudhry & Fang (2008) som menar att det ibland inte finns tillräckligt med tid för att fokusera på ett säkert arbete.
3.2.2. Beteenden
Yrkesarbetares beteenden påverkar säkerheten och antalet olyckor som uppstår (Shin et al., 2014). Säkerhetsvanorna hos byggarbetarna måste förändras för att attityderna gentemot säkerhet ska förbättras (Choudhry, 2014). Byggbranschen är en mansdominerad bransch med mycket maskulina drag och tungt, fysiskt arbete. Det råder en machokultur där risker tas, arbetet är fysiskt ansträngande och det finns en problematik kring övermod (George & Loosemore, 2019). Machokulturen kan uppfattas som ett möjligt hinder till en förbättrad arbetsmiljö (Carmichael et al., 2016).
3.2.3. Utvecklingsmöjligheter
Själva olyckorna kan ses som toppen av ett isberg och det är ofta ännu viktigare att studera varför olyckorna inträffade och hur man kan förebygga dem. Det krävs mer än att bara lära sig av olyckan som skett, det krävs att man studerar olyckor som kunde inträffat eller nästan inträffade (Yang et al., 2012). Hallowell et al. (2013) tar upp viktiga komponenter som behöver utvecklas för att effektivisera byggsäkerheten och det är bland annat engagemang från ledningen, planering innan projekten, undervisning, medarbetarna bör vara involverade i säkerhetsarbetet och utredningar av olyckor. Pandit et al. (2019) menar att en utmaning med arbetsmiljö i byggbranschen anses vara bristfällig kommunikation som måste förbättras. När kommunikation brister gällande bland annat risker kan olyckor inträffa (Pandit et al., 2019). För att minska antal olyckor är en bra kommunikation av stor vikt (Shin et al., 2014).
3.3.
Digitalisering
Digitalisering kan definieras på många sätt, Parviainen et al. (2017) beskriver digitaliseringen som “förändringar förknippade med tillämpningen av digital teknik i alla aspekter av mänskligt
samhälle.” (Översatt av författarna)
Digitalisering ökar och räknas som en stor anledning till förändringar i dagens samhälle. Digitaliseringens påverkan kommer bli stor och enligt vissa forskare har den till och med jämförts med den industriella revolutionen. Digitaliseringen och dess nytta är känd bland många företag men trots detta har ett stort antal fortfarande svårt att förstå vad de digitala verktygen kan bidra till. Det är också många som till viss del är emot digitaliseringen eftersom det är en så pass stor förändring av arbetssätten (Parviainen et al., 2017).
3.4.
Digitalisering i byggbranschen
3.4.1. Digitaliseringens utbredning
Gustavsson et al. (2012) skriver att implementeringen av digitala verktyg i byggbranschen fortfarande är problematisk. Det behövs förändringar i arbetsuppgifter samt kompetens hos de berörda, inte bara tekniska lösningar (Gustavsson et al., 2012). Arbetet ute i produktion domineras fortfarande av pappersarbete som utskrivna ritningar och papperslappar med anteckningar, för att komma ihåg information samt frågor som ställs ute på byggarbetsplatsen. Det finns många som talar för digitaliseringen och deras främsta anledningar är kostnader, fel och förseningar samt att dessa då i och med digitala verktyg kan minskas. Detta kanske framförallt för att man undviker anteckningar på papper för att sedan när man kommer in på kontoret behöva föra in anteckningarna digitalt. De som talar för digitaliseringen menar också att det förenklar processen med att rätt information når rätt plats vid rätt tidpunkt (Davies & Harty, 2013).
Det finns en mängd olika digitala applikationer som är relaterade till byggnadsarbete (Liu et al., 2019). Mobila lösningar som smartphones ökar i användande inom många områden men för säkerhetsarbetet i byggbranschen har fördelarna inte undersökts fullständigt (Rashid & Behzadan, 2018). Jämfört med många andra branscher är byggbranschen långsam vad gäller digitalisering (Craveiro et al., 2019). Rogers (2019) menar att digitaliseringen har varit långsam i byggbranschen men att byggföretag nu börjar uppmärksamma den växande utvecklingen av de digitala verktygen. Innovation ligger utanför de anställdas vardagliga uppgifter vilket gör att till exempel projektledare inte har tid att börja fundera ut nya innovativa arbetssätt (Rogers, 2019).
Ett specifikt och vanligt arbetsmoment inom säkerhetsarbetet ute på byggarbetsplatserna är skyddsronder. Ronden genomförs efter en checklista men denna görs idag ofta manuellt på papper vilket resulterar i en ineffektiv kommunikation gällande säkerheten. Denna checklista mynnar sen ut i en rapport som beskriver tillvägagångssättet för uppföljningen. Flera applikationer har utvecklats, bland annat för smartphones, och används idag i relativt stor utsträckning för att effektivisera skyddsronderna (Xu et al., 2019).
Samspel mellan beställare, entreprenör och dess underentreprenörer påverkar säkerheten i upphandlingen och i produktion. Nivån på kraven påverkas av beställarens engagemang för säkerheten (Guo et al., 2015). Det krävs att beställaren aktivt stödjer användandet av, i detta fall, BIM. Det behövs tillsättas resurser som är nödvändiga redan i upphandlingen (Merschbrock & Munkvold, 2015).
3.4.2. Möjligheter
till användarna ute på byggarbetsplatserna (Liu et al., 2019). Mobila enheter reducerar även ledtider, byggtid, byggkostnad, fel, antalet olyckor och samtidigt ökar både produktiviteten och förutsägbarheten i ett projekt (Chen & Kamara, 2011). Olofsson & Emborg (2004) presenterar att mobilapplikationer förbättrar projektkvaliteten, effektiviserar resursanvändandet, samtidigt som de minskar ledtider. Digitalisering i byggbranschen förbättrar också samarbete genom informationsdelningen och transparensen mellan alla berörda i ett projekt (Lavikka et al., 2018). I produktion måste information kunna nås samt delas och det är viktigt är att man kan kommunicera direkt. Syftet med digitala verktyg är att bland annat effektivisera kommunikationen. Digitala verktyg i byggbranschen används ofta i stora företag där det är viktigt att hantera all information som ständigt utbyts. En stor möjlighet med digitala verktyg är att ledningen kan övervaka och kontrollera projekt på en helt ny nivå (Gustavsson et al., 2012).
3.4.3. Utmaningar
4. Teoretiskt ramverk
I det teoretiska ramverket beskrivs de teorier och koncept som använts för att förstå, tolka och förklara studiens empiri och analys.
4.1.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
“Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas (…) arbetsgivarens arbete med att undersöka,
genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.” (Arbetsmiljöverket, 2001)
Med det systematiska arbetsmiljöarbetet ges möjligheter till att upptäcka risker i tid, innan ett tillbud eller en olycka sker. Det systematiska arbetsmiljöarbetet brukar beskrivas utifrån fyra grundstenar nämligen undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroll. Enligt Arbetsmiljöverket krävs även vissa lednings- och stödprocesser och listar samarbete, rutiner, fördelning av uppgifter, policy, kunskap och uppföljning (Birgerdotter & Strandberg, 2018). Några av dessa med mest relevans för studien kommer att förklaras nedan.
4.1.1. Det systematiska arbetsmiljöarbetets grundstenar
Byggbranschen är ofta associerad med risker och det finns många okända faktorer i ett byggprojekt. Riskhantering görs kontinuerligt från det att ett projekt initieras till att projektet är avslutat (Akintoye & MacLeod, 1997). Förmågan att påverka säkerheten i ett byggprojekt är som störst i ett tidigt skede och avtar under projektets fortlöpande (Fonseca et al., 2014). Med riskhantering menas riskidentifiering, riskanalys och åtgärd. Riskhantering innebär identifiering av en risk samt dokumentationen av denna. Under analysen bedömer man konsekvenserna av risken. Därefter utför man en åtgärd med målet att minska både sannolikheten att risken inträffar samt minska konsekvensernas storlek (Fan et al., 2008). Riskhantering är viktigt men även kontroller måste göras innan produktionen tar fart. Detta för att säkerställa att man undviker säkerhetsutmaningar redan i ett tidigt skede. När produktionen väl är igång krävs förberedande arbetsmöten med alla involverade för att identifiera riskmoment. Dessa möten ska hållas på arbetsplatsen där momentet ska utföras (Hallowell et al., 2013).
Det är av yttersta vikt att gå regelbundna och ordentliga skyddsronder. Om dessa efterföljs kan man undvika en hel del risker som annars kunnat inträffa (Teo et al., 2005). Det är viktigt att övervaka säkerhetsarbetet men detta kan begränsas av exempelvis ineffektiv kommunikation mellan aktörer (Xu et al., 2019).
4.1.2. Lednings- & stödprocesser
4.1.2.1. Samarbete
4.1.2.2. Rutiner
Det finns faktorer som bidrar till att det inträffar fler byggarbetsplatsolyckor. Några är då det finns brister i policyn och rutinerna men det kan också vara att attityderna hos medarbetarna är dålig, engagemang från ledningen saknas i den mån som behövs samt kunskapsbrist (Teo et al., 2005). Feldman (2000) presenterar en definition på rutiner som:
“temporära strukturer som ofta används för att genomföra organisatoriskt arbete.” (Översatt av författarna)
Rutiner används av organisationer för att utföra deras arbetsprocesser. Rutiner kan minska kostnader och öka kontrollen. De kan också minska antalet konflikter i och med en överenskommelse för hur man arbetar (Feldman & Pentland, 2003).
Uppgifterna i ett projekt är ofta unika, komplexa och projekten varar normalt under en kort tid vilket påverkar organisationen. Det sätter krav på ständig utveckling av bland annat rutiner (Bresnen et al., 2005). Säkerhetsrutiner finns till för att för att förhindra olyckor och utförs arbetet enligt de uppsatta rutinerna borde arbetet kunna utföras på ett säkert sätt (Pagell et al., 2015).
4.1.2.3. Kunskap
Det krävs både kunskap, kompetens och motivation för att individer ska agera säkert ute på arbetsplatserna (Teo et al., 2005).
Olyckor sker på arbetsplatser idag bland annat på grund av komplexiteten och byggbranschens natur. Organisationer behöver identifiera kunskap om säkerhet men den måste också tas till vara på, kunna lagras samt överföras sinsemellan (Hallowell, 2012). En organisations viktigaste resurs är kunskap och denna måste tas till vara på för att man ska kunna bli mer produktiv och dessutom konkurrera med andra organisationer (Hadikusumo & Rowlinson, 2004).
4.2.
Standardisering
“En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är
att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring.” (Svenska Institutet för
Standarder, u.å)
Genom standardisering kan byggproduktionen automatiseras och vissa processer kan användas i flera projekt för att öka både effektiviteten och kvaliteten (Tetik et al., 2019). För att möjliggöra kommunikation och samarbete mellan projektaktiva utan en leverantörspecifik applikation, krävs tekniska plattformar som helst ska vara uppbyggda på standarder (Laakso & Kiviniemi, 2012). Det finns många fördelar med standardiseringar i byggbranschen såsom att det kan förbättra kvalitet, reducera ledtider, förbättra kontroll, minska kostnader och fel samt resultera i en säkrare arbetsmiljö. Standardiseringar kan också möjliggöra ett bättre samarbete. Det finns dock nackdelar med standardiseringen såsom minskad innovation och flexibilitet (Beste et al., 2019).
4.3.
Kotters förändringsteori
Många organisationer tvingas till förändringar för att kunna minska kostnader, öka kvaliteten eller öka produktiviteten. Mycket tyder på att exempelvis den växande miljörörelsen kommer att pressa organisationer att förändras ännu mer, men stora förändringar tar tid! (Kotter, 2012). Kotters åtta steg till förändring har tolkats och översatts från engelska till svenska av författarna till detta examensarbete. Stegen förklaras nedan i ordning (1–8) under rubrikerna 4.3.1 till 4.3.8.
Steg 1: Upprätta en känsla av angelägenhet Steg 2: Skapa en vägledande koalition Steg 3: Ta fram en vision och en strategi Steg 4: Kommunicera ut förändringsvisionen
Steg 5: Möjliggör förutsättningar för genomförandet av visionen Steg 6: Generera kortsiktiga vinster
4.3.1. Upprätta en känsla av angelägenhet
Att förmedla en angelägenhet av förändringen är helt avgörande för att få det samarbete som krävs. Det är svårt att få nyckelpersoner att spendera den tid som krävs för att skapa en vision av förändringen samt tid för att kommunicera ut den om en angelägenhet inte finns. Människor som tycker att en förändring inte behövs eller är dålig kommer hitta en massa sätt att förhindra detta samarbete och det behöver man som organisation undvika (Kotter, 2012).
4.3.2. Skapa en vägledande koalition
Det behövs ett ledande team med ett delat mål, stor tillit och rätt sammansättning för att på bästa sätt uppnå en stor förändring (Kotter, 2012).
4.3.3. Ta fram en vision och en strategi
Att skapa en vision är viktigt, speciellt av tre anledningar. För det första tydliggör det förändringsriktningen, den motiverar människor att agera i den riktningen och sist men inte minst bidrar den till att koordinering mellan olika människors handlingar förbättras. Om inte visionen finns är det lätt att konflikter uppstår. Det behövs också strategier tillsammans med visionen som beskriver hur visionen ska uppnås (Kotter, 2012).
4.3.4. Kommunicera ut förändringsvisionen
När man skapat en vision är det viktigt att kommunicera ut den till alla berörda. Alla involverade bör ha en gemensam förståelse för den nya visionen och även vara med på förändringens riktning. Det är viktigt att kommunicera ut visionen på rätt sätt (Kotter, 2012).
4.3.5. Möjliggör förutsättningar för genomförandet av visionen
Steg fem handlar om att eliminera hinder för genomförandet av visionen för att få så många som möjligt att vidta åtgärder i visionens riktning. De barriärer som finns och försvårar genomförandet av den måste elimineras för att förändringen ska lyckas (Kotter, 2012).
4.3.6. Generera kortsiktiga vinster
Att leda en förändring utan att kunna bevisa att arbetet lönar sig är inte optimalt. De som deltar i förändringen behöver se bevis på att allt arbete som läggs ner är värt besväret. Det finns många fördelar med att kunna visa på kortsiktiga vinster men en av dem är att vinsterna visar att deltagarnas uppoffringar gör nytta. Man brukar säga att en bra kortsiktig vinst är synlig, entydig och tydligt sammanlänkad med förändringen (Kotter, 2012).
4.3.7. Befäst vinster och genomför fler förändringar
Det är viktigt att inte ge upp efter de kortsiktiga vinsterna även fast det är lätt gjort. Det är viktigt att fortsätta driva på förändringarna med hjälp av den trovärdighet man byggt upp genom de kortsiktiga vinsterna. Då kan förändringar drivas på snabbare (Kotter, 2012).
5. Empiri
I avsnittet beskrivs den empiri som inhämtats från de utförda intervjuerna. Avsnittet har delats upp i sex delar som beskriver Nulägessituation, Möjligheter, Utmaningar och begränsningar, Attityder, Implementering och Framtid.
5.1.
Nulägessituation
5.1.1. Branschens aktuella läge
Byggbranschen är en av de branscherna med flest olyckor, därav har man ett stort arbete framför sig. Många olyckor som sker är svåra att förutse och därmed också svåra att förebygga (Entreprenör 1). Byggbranschen är en bransch som har otroligt bråttom och alltid är sent ute menar Programvara 2. Utifrån de verktyg och resurser man har tillgång till idag gör man vad man kan (Programvara 1). Respondenten menar att om det förväntas ett annat resultat av arbetsmiljön måste man göra något fundamentalt annorlunda. Programvara 1 påstår att branschen kulturellt har förändrats, mjuka faktorer har börjat ta större plats. Det finns en förståelse för att det kan komma att kosta pengar och det kan vara så att man inte håller alla tider (Entreprenör 2). Branschen kan definitivt bli bättre och det finns saker att göra (Byggherre
1 & 2; Entreprenör 2). Branschen behöver fortsätta arbeta hårt med arbetsmiljön (Byggherre 3). Entreprenör 3 har en bild av att branschen är ganska splittrad när det gäller arbetsmiljö. De
finns många företag som är riktigt duktiga på det och många andra företag tar efter dem (Entreprenör 3). De större bolagen har generellt kommit väldigt långt (Byggherre 1 & 2;
Entreprenör 3). Entreprenör 2 uppfattar att det finns företag som driver arbetet lite hårdare.
Respondenter som sitter ute i projekt upplever att deras aktuella projekt håller en bra nivå vad gäller arbetsmiljö men ofta kan det göras mer och bli ännu bättre.
På senare år har det skett en förflyttning där frågan prioriterats upp hos många (Programvara
1). Det har byggts upp ett bättre fokus, engagemang och det har blivit mer prioriterat
(Entreprenör 2). Programvara 1 tror att det kan vara för att hållbarhetsfrågorna har drivits på, framförallt hos beställarna som också drivit beteendet hos entreprenörerna. Byggherre 2 och
Programvara 1 belyser vikten av att komma hem oskadd från arbetet varje dag. Även Programvara 2 påpekar att färre olyckshändelser kan ses som en hållbarhetsparameter. Om det
skapas en bättre och trevligare arbetsplats mår människorna bättre (Byggherre 3).
Idag är det vanligt att man säljer ut en större del av leveransen till underentreprenörer, vars verksamhet är svårare att kontrollera. Detta har förändrats kraftigt över tid men samma metodik som man hade förr kvarstår. Det arbetas exempelvis med utbildning och kompentensutveckling som underentreprenörer inte kommer kunna förvalta över tid inom företaget. Det finns fördelar med outsourcing men mycket organisatorisk kunskap går förlorad (Programvara 1).
Kommunikationen försvåras, det kan vara svårt att nå ut till alla med vad som gäller och det är lätt att det fastnar hos projektledaren (Entreprenör 2). Flertalet respondenter nämner att de arbetar med rutiner för arbetsmiljöarbetet. Det framkommer dock att det kan vara svårt att få ut dessa ända ut till alla på arbetsplatsen (Entreprenör 2). Det är viktigt att bevaka att alla entreprenörer följer upp sina egna rutiner (Byggherre 3).
Arbetsmiljön kommer ofta sist fast det sägs att den alltid ska komma först (Byggherre 3). Det är arbetsmiljöarbetet som kan prioriteras bort när man inte hinner med i projektet (Byggherre
3; Projektutvecklare 2). Det finns ett motstånd och det är lätt att putta arbetsmiljön åt sidan
(Byggherre 2). Entreprenör 2 tror att det är möjligt att arbetsmiljöarbetet tappas bort lite med tanke på att fokus ligger på många olika saker såsom att hålla tid och rätt kvalitet. Entreprenör
4 påstår att anledningen till att arbetsmiljöarbetet ibland inte fungerar är att man inte arbetar
kontinuerligt med arbetsmiljöfrågorna. Byggherre 2 menar att när arbetsmiljöarbetet inte fungerar beror det på att det inte prioriteras och inte fungerar hela vägen ut i produktion. Detta är troligen på grund av att platsledningen inte lägger tillräckligt mycket tid på det (Byggherre
2). Vidare framkommer att orsaker till att arbetsmiljöarbetet inte alltid fungerar är framförallt
tidsbrist och resursbrist (Byggherre 3).
“Det beror på tidsbrist och resursbrist, det är de stora grejerna och sen är det attityder. Det
tror jag täcker allting, att vi har fortfarande alldeles för mycket folk ute på byggarbetsplatsen som chansar alldeles för mycket, tar risker i onödan.” (Byggherre 3)
Det finns risker med underskattning av de vardagliga arbetsmomenten. De speciella arbetsmomenten bereder man noga och där har man ofta bra koll men de vardagliga momenten kan resultera i många olyckor och tillbud (Byggherre 1). Det är ofta det sker något när man ska göra något oplanerat, något enkelt som ska fixas till (Entreprenör 2). Det är jättemycket människor som arbetar överallt på byggarbetsplatsen och därmed uppkommer stora risker! (Byggherre 3). En utmaning med arbetsmiljön generellt är egenansvaret. Ibland bryr man sig inte tillräckligt mycket om sin egen eller andras hälsa. Det kan ibland vara lätt att förbise arbetsmiljön eftersom den är rätt jobbig att hålla på med (Byggherre 2). Enligt Byggherre 2 verkar det även råda en problematik kring beteenden.
“Det finns en stor machokultur i branschen och det är lätt att följa med i den tror jag, även från
projektledning och arbetsledning.” (Byggherre 2)
5.1.2. Arbetsmiljöarbetets viktigaste moment
Riskanalyser måste göras kontinuerligt under projektets gång och inte bara innan projektet startar eftersom det då inte finns någon specifik information om projektet. Det är data som är den viktigaste biten, utan den är riskanalysen värdelös (Programvara 1). Det är jätteviktigt att göra dem noggrant och se över potentiella risker i projektet och det är extra viktigt att göra riskanalyser i projekteringsskedet (Byggherre 1). Det bör finnas en nödlägesberedskap och en riskhantering (Entreprenör 1). Det viktigaste momentet är uppföljningen av riskanalyser vilket branschen varit dålig på. Förändras förutsättningarna måste även planen och beredningarna förändras för att arbetet ska vara fortsatt säkert (Byggherre 3). Även Byggherre 1 belyser vikten av arbetsberedningarna. Entreprenör 3 intygar att arbetsberedningar är av största vikt och nämner också skyddsronder. Skyddsronderna behöver ske löpande och där ska man kontrollera att det som bestämts följs annars ska man snabbt åtgärda det. Det är även viktigt att man skapar rätt förutsättningar för arbetsmiljöarbetet i projekteringen (Entreprenör 3). Entreprenör 4 belyser vikten av att arbeta kontinuerligt med arbetsmiljöfrågorna för att upprätthålla en god arbetsmiljö.
Byggherre 2 säger att det är viktig att lägga tid på arbetsmiljöarbetet, hålla ständiga diskussioner
samt att aldrig slappna av om det gått bra ett tag. Entreprenör 2 och Byggherre 2 menar att det är viktigt att överföra teori till praktik. Det är väsentligt att ta fram arbetsmiljöplanen men den ger ingen effekt om man inte använder den i produktion (Byggherre 2). Målet måste vara att få alla på arbetsplatsen att förstå regelverk, ordnings- och skyddsregler och att det ansvaret finns hela vägen ut till sista man. En förhoppning vore att alla känner att de har mandat att stoppa arbetet vilket inte alltid är lätt eftersom det finns risk för intressekonflikter (Entreprenör 2).
5.1.3. Digitala arbetsprocesser för arbetsmiljö
“Branschen är väldigt digital vad gäller planering och design (…). Det är också detta som
utgör mångas bild av hur digital branschen är men det är inte där folk förolyckas och varumärken förstörs. Det är ute på fältet och där går det långsamt.” (Programvara 1)
Det varierar mycket hur det ser ut i branschen gällande användandet av digitala verktyg enligt
Programvara 1. Programvara 2 påstår att det är en pågående process och att användandet växer
är det nog ingen tvekan om. Byggherre 2 säger att generellt har byggbranschen släpat vad gäller digitalisering. Digitala verktyg förenklar arbetet men arbetet måste fortfarande göras (Byggherre 1 & 3).
definieras olika och måste redas ut för att kunna beskriva vad som görs analogt respektive digitalt. Enligt Byggherre 3 görs mycket riskanalyser och arbetsberedningar i Excel och Word vilket respondenten inte anser är att arbeta digitalt. Även Programvara 1 anser att Word och Excel inte räknas som digitalt. Byggherre 2 säger att papper och penna nog inte är ett arbetssätt som används jättemycket idag men en del Word-mallar förekommer. Representanterna från programvarorna är överens om att papper används mindre och mindre. Programvara 1 tycker dock fortfarande att digitalisering kopplat till arbetsmiljö är låg överlag och utgår från fel förutsättningar. Entreprenör 1 uttrycker att användandet av digitala verktyg ser olika ut beroende på vem man frågar och det kan vara allt eller inget. Det beror på om man har en digital platschef eller inte, än så länge kan de digitala verktygen enbart bli en ytterligare grej i arbetsprocessen (Entreprenör 1).
5.2.
Möjligheter med digitalisering
Entreprenörerna och byggherrarna är överens om att digitaliseringen underlättar deras arbetsmiljöarbete. Identifierade möjligheter med digitalisering för arbetsmiljöarbetet visas i Figur 3.
Figur 3. Identifierade möjligheter med digitalisering av arbetsmiljöarbetet
Digitala verktyg är det överlägset bästa arbetssättet i större projekt (Entreprenör 4). Digitala verktyg används främst för skyddsronder, vilka avslutas i ett protokoll där varje entreprenör ansvarar för att hantera sina egna punkter. I intervjuerna nämns förutom skyddsronder att verktygen kan användas för incidentrapportering, protokollföring, tilldelning av uppgifter, tillbudsrapportering, riskobservationer, olycksrapporter, rapportering av avvikelser, åtgärdsrapportering av händelser, fråga frågor och få svar samt ÄTOR.
5.2.1. Tydlighet, överblick, struktur & kontroll
Programvara 1 beskriver hur digitaliseringen fyller ett svart hål av data, skapar en ökad
förståelse och minskar slöseri och automatiserar flöden. Entreprenör 1 menar att som ansvarig underlättar det för helheten att hålla koll på att man på företaget gör det man ska göra. Det mest gynnsamma för byggherren enligt Programvara 1 är möjligheten för full transparens och insikt i hur leverantörerna sköter sig i linje med förväntningarna. Programvara 2 anser att de största möjligheterna är att man får bättre överblick genom bättre struktur och kontroll på arbetet, bättre transparens och ett större engagemang bland projektdeltagare. Entreprenör 4 håller med om att den stora fördelen med digitala verktyg är att man får en ökad kontroll. Entreprenör 2 säger att man får en tydlig överblick över hur det ser ut idag och anser att budskapet kommer ut mycket tidigare med hjälp av digitala verktyg. Respondenten fortsätter med att det är lättare att få kontroll på arbetet och på vilka brister som finns.
5.2.2. Tidsbesparing & minskade ledtider
Byggherre 1 tror att digitala verktyg gör att man spar mycket tid och pengar. Programvara 1
säger att verktyget i huvudsak är till att säkra effektiv framdrift enligt plan. Det ger bättre kontroll och sparar tid som kan spenderas på analys, beslut och åtgärder istället för icke-värdeskapande administration (Programvara 1). Entreprenör 2 & 3 tillägger att när punkter skickas direkt till berörd person innebär det att informationen kommer fram mycket snabbare.
Entreprenör 2 säger att inte varje vecka behöver skriva skyddsrondsprotokoll, ladda upp foton
och bifoga och skicka ut manuellt, utan att det går direkt till den som bristen berör, är en stor fördel. Byggherre 3 menar att verktygen framför allt är tidsbesparande jämfört med förr när papperslappar skulle springas runt med för att sedan renskrivas, scannas och mailas ut.
Digitala verktyg har en fundamental effekt på beslutsfattandet. Från att man samlade in problem och diskuterade på byggmötena för att sedan följa upp veckan efter till att man nu kan ta beslut från timma till timma (Programvara 1). Byggherre 1 tycker att det går snabbt och enkelt att både skicka ut protokoll, löpande vid upptäckt rapportera och få upptäckten åtgärdad snabbt.
Programvara 1 uttrycker att en förkortad ledtid är följden av att folk i produktionen kan hitta
brister och problem samt förmedla dem direkt till platsledningen. Platsledningen analyserar dem, tar beslut och tilldelar resurser, bestämmer vilka åtgärder som krävs och skickar därefter ut en arbetsorder (Programvara 1). Kortare svarstider och snabbare besked gör att man förhoppningsvis kan åtgärda en risk snabbare och därmed förkorta tiden då ett riskmoment är aktuellt förklarar Programvara 2.
5.2.3. Projektdeltagarnas involverande
“Det ger möjligheter att involvera fler i arbetet om man jobbar digitalt.” (Programvara 2) Det framkommer tydligt att digitala verktyg skapar stora möjligheter för fler att bli mer involverade i arbetsmiljöarbetet. Byggherre 3 menar att alla som har en smartphone kan göra riskobservationer. Att det inte bara är arbetsledningen som letar efter risker leder till en effektivitet av arbetet (Byggherre 3). Ju fler som kan involveras, desto fler brister kan man upptäcka tidigare i processen påpekar Programvara 1. Byggherre 3 förtydligar att det kanske inte används fullt ut av alla yrkesarbetare men upplevelsen är att det kommer in fler riskobservationer än förut.
5.2.4. Uppföljning & åtgärdsrapportering
Verktygen underlättar i och med att de effektiviserar och förbättrar möjligheten till åtgärdsrapportering menar Entreprenör 3 vilket Byggherre 2, Programvara 2 och Entreprenör
2 instämmer i och säger att det förenklar uppföljningen. Entreprenör 3 & 4 säger att
åtgärdsrapportering blir mycket enklare och bättre när man kan se att det är åtgärdat, kanske med en bild, och kan släcka punkten. Då kan man som BAS-U känna sig trygg med att det blev åtgärdat utan att man måste kontrollera på plats (Entreprenör 3). Uppföljning och loggning gör det möjligt att få kontroll på vad som är åtgärdat och inte nämner Byggherre 3. Byggherre 2 menar att vanliga protokoll sällan läses men digitala verktyg möjliggör att få notiser om uppföljningen. Det är lätt att förmedla och få kontroll och bättre uppföljning vilket är svårt när arbetet görs på papper (Entreprenör 4).
Den tydliga uppföljningen ger möjlighet att se trender som gör att man kan fokusera arbetsmiljöarbetet till vissa delar som är problematiska (Entreprenör 2). Det går även att få fram statistik där man kan se vad som behöver förbättras vilket gör att man kan lägga extra fokus på vissa punkter som hamnat efter (Byggherre 3).
5.2.5. Kommunikation
Entreprenör 3 och Programvara 2 menar på att digitala verktyg gör kommunikationen enklare
då alla i ett projekt har tillgång till verktyget. Byggherre 1 anser att de undviker många telefonsamtal och missförstånd då mer information når hela vägen ut till dem som ska utföra en åtgärd. Aktuell person får en notis efter en skyddsrond, kan gå ut och åtgärda det samt fota när arbetet är klart (Entreprenör 3).
5.2.6. Främja samarbete
Majoriteten av respondenterna är eniga om att digitala verktyg kan främja samarbete.
Programvara 1 menar att det ges en ärlig och transparent bild av nuläget utifrån vilken alla
Entreprenör 2. När alla får tillgång till applikationen på byggarbetsplatsen oavsett arbetsroll
kan alla snabbt och enkelt att till exempel göra en riskobservation. Det gör att man har fler ögon ute på arbetsområdet och alla har möjlighet att engagera sig i arbetsmiljön (Entreprenör 3).
Entreprenör 1 är lite mer tveksam till om digitalisering kan främja samarbete och påpekar att
tvärtom stämmer det, har man gott samarbete då blir det enklare att digitalisera. Entreprenör 4 belyser att applikationer där man kan skicka anmärkningar till andra entreprenörer kan skapa en sämja vilket kan vara en risk men tar man detta på allvar och förstår innebörden kan det hjälpa alla inblandade (Entreprenör 4).
5.2.7. Ekonomiska & ekologiska hållbarhetsvinster
Programvara 2 säger att färre olyckshändelser kan ses som en hållbarhetsparameter, inte bara
själva olyckan utan ur ett större perspektiv kan pengar sparas på minskade sjukvårdskostnader.
Programvara 1 menar också att ett förbättrat arbetsmiljöarbete kan sänka försäkringskostnader. Entreprenör 3 tror att digitalisering på sikt kommer att effektivisera branschen vilket kommer
leda till många ekonomiska fördelar för dem som anammar den. Entreprenör 4 resonerar att det skulle kunna bli en merkostnad men generellt ger de digitala verktygen en bättre arbetsmiljö så den ekonomiska fördyringen kan anses väldigt liten. Det är nog inte motiverbart att skylla på ekonomin för att man inte använder sig av digitala verktyg (Entreprenör 4). Byggherre 2 tror också att ekonomin kommer påverkas även om det oftast är svårt att bevisa. Enligt
Programvara 1 kommer man dock aldrig behöva betala en krona för IT om man gör rätt
prioriteringar, i rätt tid utifrån aktuella förutsättningar. Om värdet är större än kostnaden är det ingen kostnad (Programvara 1).
Entreprenör 2 och Programvara 2 menar att digitala verktyg genererar mindre
pappershantering. Entreprenör 3 tycker däremot att det kommer finnas många andra drivfaktorer som kommer påverka den ekologiska hållbarheten mer än digitalisering.
5.3.
Utmaningar & begränsningar med digitalisering
Det identifierades ett antal utmaningar och begränsningar med digitaliseringen under intervjuerna och dessa visas i Figur 4 nedan.
5.3.1. Många & ständigt nya verktyg
“Det begränsas av människors och arbetsplatsers, kanske inte minst arbetsplatsers brist på att
vilja prova det.” (Programvara 2)
Det är krångligt, dyrt och omständligt och de olika systemen har olika fördelar. Antingen är de användarvänliga eller så har de viktiga kopplingar vilket ofta betyder att man måste använda flera olika verktyg. Ju fler verktyg man behöver, desto rörigare blir det och som entreprenör kan man inte alltid styra över vilket system som ska användas, ibland gör beställaren det (Entreprenör 1). Trots att en byggherre bestämmer sig för ett system arbetar man som entreprenör med kanske tio olika byggherrar och då kan man ändå tvingas använda flera olika verktyg (Entreprenör 4). Majoriteten av respondenterna nämnde antalet digitala system som en utmaning. Det beror bland annat på att verktygen hela tiden är nya för de som ska arbeta med dem (Byggherre 1) och gränsdragningen mellan dem kan bli svår (Entreprenör 4). Det råder problem med att det finns fler leverantörer än någonsin tidigare och alla vill sälja. Det finns risk att ledningsgrupper dränks i en flodvåg av olika verktyg (Programvara 1). Utmaningen är att hitta rätt plattform att jobba utifrån (Byggherre 2). Entreprenör 3 delar åsikten om att det finns många olika verktyg.
“Det är snarare så att det är så många som jobbar med olika typer av appar med olika system
att det snarare är för mycket (...), bara att förstå vad som finns på marknaden är ett heltidsjobb.” (Entreprenör 3)
Entreprenör 4 menar att en ytterligare utmaning skulle kunna vara systemen i sig, som
fortfarande är delvis under utveckling och när de inte riktigt fungerar som det ska kan frustration skapas. Entreprenör 4 påpekar också att det kan ta lång tid för människor att börja använda de digitala verktygen. Entreprenör 1 poängterar att verktygen idag fortfarande kan vara mer hinder än hjälp. Man måste vara ganska digital för att kunna använda verktygen fullt ut (Entreprenör
1).
5.3.2. Motstånd mot förändrade arbetssätt
“Den allra viktigaste utmaningen det är att vi har med människor att göra och var och en har
sina vanor och sina sätt att jobba.” (Programvara 2)
Entreprenör 3 tycker att den största utmaningen är att många i byggbranschen anser att det är
bättre att göra som man alltid gjort och att digitaliseringen kan anses lite läskig. Detta intygar
Programvara 2 som säger att byggbranschen är en lätt konservativ bransch. Programvara 1
menar att det ofta är lättare att sälja digitala lösningar till startups som inte är lika inbitna i gamla arbetssätt. Entreprenör 1 tror att människor är på olika nivåer, vissa personer har lättare att anamma digitalisering medan det finns ett motstånd hos andra.
5.3.3. Brist på kunskap
Okunskap kan ses som en begränsnings då det skapar rädsla och den rädslan leder till hinder för digitaliseringen. Det är svårt för ledningsgrupper som möjligtvis saknar kunskap och förståelse för hur man leder en digitaliseringsprocess. Det är ändå därifrån det måste komma för att kunna standardisera och undvika specifika lösningar på specifika projekt. Det går också att urskilja byggherreorganisationer som förväntar sig att IT-lösningar kommer att användas, det finns mycket en beställare kan göra för att driva på digitaliseringen. Ofta handlar det om att projektdeltagarna inte ges förutsättningar till att digitalisera och de inte ges ordentliga verktyg (Programvara 1). Det finns extremt mycket information idag, t.ex. från 3D-modeller i projekteringen, som används för dåligt i resten av projektet. Det är lite av en generationsfråga men branschen bör försöka bli vassare på de digitala verktyg som redan finns (Byggherre 1). Det är viktigt att digitaliseringen drivs av rätt folk med rätt kompetens och utifrån rätt perspektiv. Syftet ska inte vara att förbättra eller förenkla vardagen för arbetsmiljöexperter utan att sänka risken i produktion (Programvara 1).
En annan begränsning med digitalisering av arbetsmiljöarbetet är att det saknas kompetens på ledningsnivå och tillräcklig kompetens tas heller inte in i den omfattning som skulle behövas. Det finns också en kompetensskillnad vad gäller digitalisering jämfört med andra branscher och byggbranschen kan anses homogen vilket också kan skapa problem för implementeringen av digitala verktyg (Programvara 1).
5.3.4. Lagstiftning & ekonomi
Problematiken med lagstiftningen framkommer tydligt. Idag finns det myndighetskrav på att vissa arbetsmiljödokument måste anslås på anslagstavlan i byggboden och därmed fortfarande skrivas ut (Byggherre 2; Entreprenör 1 & 3; Programvara 2). Exempel på dessa dokument är arbetsmiljöplaner och skyddsronder. Programvara 2 påpekar att lagstiftningen skulle kunna vara en bromskloss, den hinner inte alltid med i digitaliseringens utveckling. Även Entreprenör
1 tror att digitaliseringen hindras av lagstiftningen.
“En byggarbetsplats är inte helt digital, det måste först ändras från myndigheternas sida.” (Entreprenör 1)
Begränsningen av digitalisering kan ha med ekonomin att göra menar Entreprenör 3. Systemen kan vara dyra och det är inte alla projekt som har ekonomin och som tycker att verktygen tjänar in den kostnaden (Entreprenör 1). Om man inte ser en tydlig nytta finns nog ingen lust att ta kostnaderna för digitalisering (Byggherre 2).
5.3.5. Bortprioriterat
arbetsmiljöarbete
&
utmaningar
med
digitaliseringen
5.4.
Attityder
Alla respondenter har personligen en positiv attityd gentemot digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet. Den generella attityden är enligt respondenterna också positiv. Dock finns det vissa faktorer som präglar attityden (Programvara 1).
“Den är bra men präglad av okunskap och rädsla för de kostnader och risker som finns
förknippat.” (Programvara 1)
Programvara 2 tror att de flesta nog tycker att digitala verktyg är smarta men att man är olika
benägna att använda dem. Programvara 2 och Entreprenör 4 säger att det kan handla om en generationsfråga medan Byggherre 2 påpekar att det inte alltid är så. Entreprenör 1 tror att de som är emot kommer ändra sig med tiden, men man måste utbilda och låta det ta tid så branschen, myndigheter och anställda hinner med. Entreprenör 4 tror att det är skillnad på individer, hur mottagliga de är för digitalisering, attityden är nog individ-styrd. Byggherre 2 tror att den generella attityden är delad, det beror på vem man frågar. Om man har arbetat på ett visst sätt under en lång tid kanske man har svårt att förändra arbetssättet (Byggherre 2). Idag har många en smartphone och använder olika applikationer i andra sammanhang så skillnaden är nog inte lika stor mellan att använda en vardaglig applikation och en applikation för arbetsmiljö (Byggherre 3). Entreprenör 4 uttrycker att människor i produktion är relativt dåliga på datasystem men de system som finns idag är enkla och om man sätter sig in i dem upplevs de också därefter.
5.5.
Implementering
“Så implementering är allt, hela risken, hela vinsten. Det är nyckeln för att lyckas med någon
form av digitalisering.” (Programvara 1)
Identifierade faktorer för en lyckad implementering visas i Figur 5 nedan.
Figur 5. Identifierade faktorer för en lyckad implementering av digitala verktyg
