Framtid

“Det är inte de stora som slår de små utan de snabba som slår de långsamma.” (Programvara

1)

5.6.1. Situationen om ett år

Det framkommer tydligt att digitaliseringen kommer att ta lång tid och någon stor förändring kommer inte ske inom det närmsta året. Programvara 1 menar att fler företag kanske kommer landa i det här med digitalisering och insett att det är något som måste göras. Respondenten menar också att det händer mycket med tekniken men det går långsammare att penetrera ut det i verkligheten. Entreprenör 2 tror att de digitala systemen kan ha utvecklats lite och att fler och fler kommer att börja arbeta mer digitalt, även de mindre aktörerna. Programvara 2 förutspår att digitaliseringen kommer att öka i samma eller i ytterligare ökad takt. Programvara 1 tror att detta kan beskrivas av en exponentiell kurva där man fortfarande befinner sig på den plana delen och kommer nog vara där ett tag till.

koppla den till arbetsmiljöplanen och ordnings- och skyddsregler. Byggherre 1 tror också att man bör landa i ett system i vilket man kan hantera många olika frågor. Två respondenter förutspår att fler konkurrenter kommer ge sig in på marknaden (Byggherre 3; Entreprenör 4).

Entreprenör 4 belyser att valet av digitala verktyg kanske kommer bli ännu svårare men att det

mesta kommer att ske digitalt om fem år. Både Byggherre 3 och Programvara 2 har en förhoppning om att framtiden möjliggör mer digital signering. Byggherre 1 tror att digitaliseringen kommer att bli en naturlig del av arbetsmiljöarbetet och fler människor kommer känna sig bekväma med att använda dem. Byggherre 2 förutspår att man helt övergått från Word-mallarna eftersom de alltid sker mycket diskussioner kring dessa. Vem är ansvarig? Vart ska de ligga? Hur ska de uppdateras? Vidare hoppas respondenten att alla ska använda sig av digitala skyddsronder.

5.6.3. Situationen om tio år

Byggherre 1 tror att de först kommer ske en förändring om tio år. En del av dessa förändringar

har diskuterats länge men det har inte hänt särskilt mycket under den tiden (Byggherre 1). De digitala verktygen kommer användas på en bredare front och förhoppningen är att de digitala verktygen når ut ännu mer till yrkesarbetarna menar Byggherre 3. Entreprenör 4 hoppas att papper knappt används utan allt sker digitalt på ett eller annat sätt.

5.6.4. Utvecklingen generellt

Alla respondenter är eniga om att digitaliseringen och användandet av digitala verktyg kommer att öka, det kommer vara svårt att ducka för den menar Entreprenör 3. Entreprenör 1 påpekar att många stora företag i branschen har skrivit på Färdplan 2045 som innebär att man kommer att digitalisera innan år 2045.

Programvara 1 tror att utbrottet av Coronaviruset och en medföljande lågkonjunktur kan

påverka digitaliseringen. Men respondenten tror samtidigt att de snabbrörliga företagen som inte låter en lågkonjunktur stoppa utvecklingen inte heller kommer att sluta digitalisera. Dem kommer istället banta bort kostnadsposter men dem kommer att använda digitalisering som ett sätt att göra det (Programvara 1). Vidare tror respondenten att branschen i framtiden kommer se möjligheter att använda digitala verktyg för att börja arbeta med fler processer och kontroller.

Byggherre 2 hoppas på att arbetssätten har utvecklats i framtiden. Fler och fler människor gör

förhoppningsvis fler och fler tillbudsrapporter och riskobservationer. För att kunna bli ännu bättre på att förebygga risker behövs hjälp från dem som är ute och ser risker hela dagarna (Byggherre 2). Respondenten tror och hoppas att framtiden innebär involverande av fler människor och att alla förstår sin delaktighet i arbetsmiljöarbetet.

Nästan alla beslut fattas och i princip alla resultat skapas i fältet. Däremot är fältet den sista oexploaterade ytan av digitalisering i byggbranschen. Byggbranschen har nog kommit långt i design- och projekteringsfasen, nu måste fältet börja digitaliseras! (Programvara 1).

5.6.5. Standardisering

Det finns en förhoppning om en standardisering (Byggherre 2; Entreprenör 2 & 4;

Programvara 2). Standarden ska vara enkelt att implementera i flera projekt (Entreprenör 4).

En branschstandard skulle möjliggöra bättre kontroll på hur branschen mår och den skulle bli enklare att arbeta utifrån (Entreprenör 2). Representanterna från programvarorna beskriver hur olika projekt inte är så unika som man kan tro. Det som är unikt är bland annat att man har ett projektteam som aldrig tidigare arbetat ihop (Programvara 1). Med standardisering skulle det gå snabbare och bli enklare att få nya projektdeltagare att komma in i rutinerna (Programvara

2). Dock beskriver Byggherre 2 hur det kan uppstå hinder i och med att projekten inte är exakt

likadana och alla arbetar på olika nivåer när det kommer till arbetsmiljöarbetet.

5.6.6. Byggherrens & beställarens kravställan

Ett nästa steg är: “Att byggherrar och beställarorganisationer tar kontroll över de parametrar

som påverkar deras hållbarhet. De köper ju inte bara en produkt utan också en leverans som de i högsta grad kan påverka om de bara skaffar sig verktygen att göra det.” (Programvara 1)

Där finns det enorma vinster att hämta in och det är byggherrarna som måste sätta ribban för projekten menar Programvara 1. Det är viktigt med intern kravställan och man behöver på något vis skapa en samsyn redan tidigt i ett projekt samt prata om hur man vill driva de här frågorna (Entreprenör 2). Entreprenör 4 belyser också vikten av att byggherrarna måste vara med och sätta krav på digitalisering i projekten. Byggherrarna förstår nog och är positiva till de digitala verktygen för de kan få ut mycket data från dem (Entreprenör 4).

6. Analys & diskussion

I denna del kommer empirin att analyseras för att djupare kunna besvara frågeställningarna.

6.1. Nulägessituation

Arbetsmiljöarbetet i byggbranschen skiljer sig en aning från andra branscher på grund av den stora andelen olyckor och dödsfall (Niu et al., 2017). Det har dock skett förbättringar i arbetsmiljöarbetet då ansträngningar utförts intressenter emellan (Huang & Hinze, 2006) samt tillkommit fler bestämmelser (Wu et al., 2017). Detta är starkt länkat till empirin då det framgår att arbetsmiljöarbetet har förbättrats, håller en bra nivå men samtidigt finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljöarbetet ännu mer.

Tidspressen är en av de största anledningarna till att man ibland bortprioriterar säkerhetsarbetet (Choudhry & Fang, 2008; Mohammadi & Tavakolan, 2019). Detta återspeglas i empirin då det framgår att tidsbristen kan vara en av anledningarna till att det ibland fortfarande går fel och projektdeltagare skadar sig på arbetsplatsen. Att få ett projekt klart i tid sätts ibland före säkerhetsaspekterna. Ur tidigare forskning kan man läsa att yrkesarbetares beteenden påverkar antalet olyckor (Choudhry, 2014; Shin et al., 2014). George & Loosemore (2019) och Carmichael et al. (2016) har identifierat den machokultur som råder i branschen idag. Ur empirin kan man också tyda tecken på denna kultur och det nonchalanta beteendet som kan förekomma ute på byggarbetsplatsen.

Hallowell (2012) menar att för att komma underfund med problem på arbetsplatsen som resulterar i olyckor behöver organisationer identifiera kunskap om säkerhet men den måste också tas till vara på, kunna lagras samt överföras sinsemellan. En respondent påpekar den förflyttning som skett i projektorganisationer, att man idag köper in stora delar av tjänsterna. Den utbildning och kompetensutveckling som sker stannar därför inte inom organisationen och kunskapen tas därav inte tillvara på och lagras vilket kan ses som en förlust. Kunskap är en organisations viktigaste resurs (Hadikusumo & Rowlinson, 2004). Feldman & Pentland (2003) beskriver hur rutiner används inom organisationer för att genomföra arbetsprocesser. Empirin belyser att rutiner används för arbetsmiljöarbetet samt att de är viktigt att bevaka att entreprenörerna följer upp respektive rutiner. Rutinerna för säkerhet är viktigt för att förhindra olyckor (Pagell et al., 2015) men det framkom i empirin att det ibland kan vara svårt att få ut rutinerna hela vägen ut till sista man.

Enligt empirin sker mycket av arbetsmiljöarbetet digitalt idag men det framkom också att det spelar roll vad man ser som digitalt och inte. Word-mallar och Excelfiler är till exempel inte att anses digitalt för alla och dessa mallar förekommer fortfarande i stor utsträckning. Enligt Davies & Harty (2013) sker en hel del fortfarande på papper ute i produktion vilket då inte stämmer helt överens med resultatet från empirin som menar att ytterst lite idag faktiskt görs på papper. Dock går det att utläsa i empirin att storleken på företag spelar roll vad gäller hur långt man anammat digitaliseringen. Artikeln av Davies & Harty (2013) är dock från några år tillbaka så lite kan ha förändrats. Att de digitala verktygen ofta används i större företag där det finns ett större utbyte av information påpekas av Gustavsson et al. (2012). Respondenterna arbetar framförallt med digitala verktyg för skyddsronder och ser många fördelar med det såsom effektivisering. Xu et al. (2019) bekräftar att flera applikationer för smartphones har

utvecklats för att specifikt effektivisera skyddsronderna men poängterar också att ronden ofta görs manuellt idag. Därmed kan man nog anta att digitaliseringen av skyddsronderna verkar vara det som är mest på framfart inom digitaliseringen för arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöarbetet är en oerhört viktig fråga i byggbranschen beroende på dess natur. Det verkar inte råda något som helst tvivel om att byggbranschen är riskfylld. Empirin i avsnittet ovan visar på att det viktigaste är att människor inte skadas eller i värsta fall mister livet på arbetet. Akintoye & MacLeod (1997) samt empirin belyser vidare vikten av riskhantering. Den ska ske löpande under hela processen för att hantera risker från situationer som är okända (Akintoye & MacLeod, 1997). I empirin framkom vikten av det systematiska arbetsmiljöarbetet vid flertalet tillfällen. Det kontinuerliga arbetet med arbetsmiljöfrågor, undersökning, genomförande och uppföljning av arbetsmiljöplanen, riskanalyser, arbetsberedningar samt skyddsronder är av största vikt för att förebygga skador och dödsfall i produktion. De regelbundna skyddsronderna är viktigt för att undvika en hel del risker som annars kunnat inträffa (Teo et al., 2005). Precis som Birgerdotter & Strandberg (2018) beskriver kan det systematiska arbetsmiljöarbetet innebära att risker upptäcks i tid. Det poängteras i empirin att man med hjälp av digitala verktyg får en bättre kontroll på den rådande situationen som kan medföra att risker undviks eller upptäcks i ett tidigare skede. Därmed verkar arbetet med arbetsmiljö vara viktigt i alla skeden av ett byggprojekt. Det är viktigt att förbereda sig innan och kontinuerligt arbeta med det samt viktigt att utreda och dra lärdom av olyckorna. Det är av stor vikt att studera varför olyckor händer och hur de ska förebyggas då olyckorna i sig endast kan ses som toppen av ett isberg (Yang et al., 2012).