Implementering & attityder

Empirin visar att attityden gentemot digitala verktyg för arbetsmiljöarbetet generellt är positiv. Det poängteras en generationsskillnad gällande attityden till digitalisering men alla håller inte helt med. Det framkommer att implementeringen av digitala verktyg har varit en utmaning i branschen och att människor är på olika nivåer, vissa har lättare att anamma digitalisering medan det finns ett större motstånd hos andra. Det framkom många fördelar med digitaliseringen som analyserats tidigare och digitaliseringen verkar ha tagit ett stort kliv framåt. Dock är byggbranschen långsam på att implementera digitala verktyg jämfört med många andra (Craveiro et al., 2019). Trots att digitaliseringen varit långsam börjar fler nu uppmärksamma den växande utvecklingen (Rogers, 2019). Även Koscheyev et al. (2019) är

inne på att byggsektorn är mitt uppe i en stor förändring gällande nya innovationer och digitalisering. Det råder dock en problematik kring implementeringen av digitala verktyg i branschen (Davies & Harty, 2013; Gustavsson et al., 2012).

Enligt empirin kommer användningen av digitala verktyg för arbetsmiljöarbetet att öka de kommande åren men problem kan uppstå vid implementeringen av dem i företag. Rashid & Behzadan (2018) anser också att mobila lösningar som smartphones kommer att öka i användandet inom många områden. Vidare i empirin framkommer det att det är nödvändigt att förstå att implementering av digitala verktyg är ett förändrat arbetssätt och bör därför implementeras som en förändring. Kotters teori om förändring som beskrivits i det teoretiska ramverket ovan bör kunna ligga till grund för detta, då det återspeglas många likheter i empirin. Enligt Kotter (2012) måste alla åtta steg finnas med för en lyckad implementering av förändrade arbetssätt. Nedan kommer de viktigaste faktorerna ur empiristudien att jämföras med dessa steg. Ordningen i Figur 6 är baserad på vikt som framkom vid intervjuerna.

Figur 6. Faktorer som behövs för en lyckad implementering

Det faktorer som respondenterna var mest enade om var punkt 1–5 i Figur 6. Att välja ett verktyg som är användarvänligt och enkelt att förstå kommer resultera i att fler människor blir mottagliga gentemot användandet av det digitala verktyget. Att hela tiden visa på fördelar, vinster, nytta och goda exempel stämmer bra överens med Kotters första steg, upprätta en känsla av angelägenhet, men även det sjätte steget, generera kortsiktiga vinster. Individer som tycker att en förändring inte behövs eller inte lönar sig kommer undvika samarbete och istället uttrycka motstånd. Det handlar om att skapa angelägenhet och visa på vinster och nytta (Kotter,

Något som också ofta togs upp i empirin var vikten av att ta steg för steg och göra prioriteringar vid implementeringen. Det går inte att göra allting på en gång. Att börja med att få människorna att förstå nyttan av den kommer göra det enklare att fortsätta med de nästkommande stegen. Kotter (2012) menar i sitt sjunde steg att det är viktigt att inte ge upp efter de kortsiktiga vinsterna utan fortsätta driva på ytterligare förändringarna med hjälp av den trovärdighet man i och med vinsterna byggt upp. Detta gör att förändringar kan drivas på snabbare (Kotter, 2012). En annan viktig faktor som framkom ur empirin var identifieringen av digitala nyckelpersoner som kan leda och driva på digitaliseringen. Detta nämns också i Kotters andra steg att det dels är viktigt att få in nyckelpersoner och skapa en vägledande koalition som kan leda förändringen (Kotter, 2012).

Att utbilda projektdeltagarna om hur man använder de digitala systemen behövs för en lyckad implementering enligt empirin. Det skulle kunna stämma överens med Kotters femte steg där man ska ge förutsättningar för genomförandet av visionen samt eliminera hinder och barriärer (Kotter, 2012). Bristen på kunskap skulle kunna ses som ett sådant hinder och därför krävs utbildning. Gustavsson et al. (2012) beskriver att det behövs kompetens hos projektdeltagarna. Säkerhetsnivån på byggarbetsplatserna är starkt kopplat till stödet från ledningen (Teo et al., 2005). Något som nämns i empirin var att det måste finnas en tydlig strategi och tydliga direktiv. Man behöver få färdiga lösningar från ledningen som man kan arbeta efter ute i produktion och dessutom stöttning på varje arbetsplats. Byggproduktion innefattar ofta tidsbegränsningar men med tydliga strategier och direktiv underlättas arbetet ute i projekten. Detta påminner om tredje steget i Kotters teori där en vision och en strategi bör skapas för förändringen. Det handlar bland annat om att tydliggöra förändringsriktningen och motivera människor att agera i den riktningen. Strategier är viktiga eftersom de beskriver hur visionen ska uppnås. Därefter måste visionen kommuniceras ut till alla som berörs enligt Kotters fjärde steg (Kotter, 2012). Att ta fram strategier menar även Koscheyev et al. (2019) är viktigt för implementeringen.

Att det förändrade arbetssättet ska vara förankrat hos ledningen och att ledningen ska skicka ut positiva signaler nämns i empirin. Detta går att jämföra med Kotters åttonde steg som beskriver att det nya förändrade arbetssättet ska vara förankrat i företagskulturen, annars finns det risk att förändringarna återgår efter en tid (Kotter, 2012).

6.5. Framtid

Stora förändringar tar lång tid (Kotter, 2012) och det bekräftas av empirin. Man är också relativt överens om att ingen förändring kommer ske det närmsta året utan kommer ske stegvis över tid.

Det är tydligt att användandet av digitala verktyg kommer att öka vilket framhävs i empirin. Detta kan med största sannolikhet stämma om man studerar Färdplan 2045 som många stora företag skrivit på och där ett krav är att man ska digitalisera innan år 2045 (Fossilfritt Sverige, 2018). Det framkommer dessutom av en respondent att digitaliseringen är mer utvecklad i tidigare skeden men inte lika mycket i produktion som nu önskas framöver. Att det fortfarande existerar mycket papper i produktion beskrivs också av (Davies & Harty, 2013). Dock påpekar flertalet respondenter att mycket av arbetsmiljöarbetet görs digitalt idag.

De framtidsutsikter som belyses i empirin är att uppnå mer involverande av fler deltagare, byggherren och beställaren måste ta mer ansvar samt standardiseringar bör införas. Det krävs att beställaren aktivt stödjer användandet av BIM och tillsätter nödvändiga resurser (Merschbrock & Munkvold, 2015). Att detta krävs för att stödja användandet av BIM borde också till viss del kunna jämföras med andra digitala verktyg. Byggherren och beställarens roll framkommer även i empirin där man menar att det är viktigt att de ställer tydliga krav. Samsyn bör skapas så tidigt som möjligt för att underlätta implementeringen i det enskilda projektet. I framtiden måste dessutom beställare fortsätta ta vidare kontroll på parametrar som påverkar hållbarhet. Enligt (Guo et al., 2015) påverkas säkerhetskraven av beställarens engagemang.

6.5.1. Standardisering

Enligt Liu et al. (2019) finns det många olika applikationer som användas i byggbranschen. Att det finns många olika applikationer som försvårar inlärningen av samtliga verktyg framkom ur empirin. En förhoppning i framtiden är en gemensam plattform som är mer standardiserad och där man kan se statistik i stort i branschen. Det föreslogs också att man skulle använda sig av ett system för hanteringen av många olika frågor.

Tetik et al. (2019) menar att vissa processer kan användas i flera projekt och därmed öka både effektiviteten och kvaliteten. Två respondenter menar att projekt inte är så unika som alla verkar tro utan det är omständigheterna kring, exempelvis projektgruppen, som är unik. Standarder gör att man slipper specifika lösningar i varje projekt. Genom standardisering kan processerna användas för olika projekttyper (Tetik et al., 2019). Empirin belyser att det måste utvecklas en standard som är enklare att implementera i flera projekt. Beste et al. (2019) nämner många fördelar med standardiseringen men också några nackdelar. Avvägandet mellan dessa är viktiga för digitaliseringens framtid för arbetsmiljöarbetet.

6.6. Hållbarhet

Som både tidigare forskning, aktuella rapporter och empirin uttrycker är byggbranschen en av de farligaste branscherna och något måste förändras. Människor ska kunna gå till sina arbetsplatser på morgonen och de ska kunna komma hem till kvällen igen. I detta examensarbete har främst den sociala hållbarheten, i form av människors hälsa och välmående ute på arbetsplatserna, tagits i beaktning och har speglat stora delar av allt som presenterats. Det som främst belystes i empirin var att människor inte ska skadas eller förolyckas vilket kan undvikas med ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Det är också viktigt att förebygga psykisk ohälsa. Mindre stress och ett bra psykiskt mående är hållbart ur både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Det är dock viktigt att fortsätta prata om arbetsmiljö för att inte tappa den sociala interaktionen mellan människor som också kan ses som en social hållbarhetsfaktor.

Digitaliseringens påverkan på den sociala hållbarheten är bland annat att användandet av digitala verktyg leder till kortare svarstider och snabbare besked. Detta i sin tur leder till att en

Hälsosamma arbetare kan resultera i minskade kostnader för bland annat sjukfrånvaro (Carmichael et al., 2016). Gällande den ekonomiska hållbarheten framkom det i empirin att ett bättre arbetsmiljöarbete kan sänka exempelvis försäkringskostnader och minska sjukvårdskostnader. Att arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen påverkar hela byggkostnaden framkommer även tydligt i tidigare forskning (Chen & Kamara, 2011). Det framkommer ur empirin att det är svårt att påvisa rent ekonomiskt att digitala verktyg har en positiv inverkan på kort sikt då det är en investering som kostar pengar och det kan ta tid att lära sig alla system. På lång sikt kan man tjäna på digitaliseringen eftersom arbetsmiljöarbetet effektiviseras och förbättras. Även i tidigare forskning finns det delade uppfattningar där båda dessa perspektiv förekommer.

Den ekologiska hållbarheten är lite svårare att adressera och har inte belysts i samma utsträckning i detta examensarbete. Dock genererar digitaliseringen en ekologisk vinning i och med mindre skyfflande av papper såsom mängder av utskrivna dokument till alla berörda parter i projektet. Digitaliseringen förändrar hur och var vi arbetar. Då det idag finns möjlighet till digitala möten kan exempelvis antalet resor minska vilket kan spara på naturens resurser. Hållbarhet är ett omdiskuterat perspektiv idag och kraven på hållbarhet ökar i byggbranschen (Svensk byggtjänst, 2016). Från empirin går det utläsa att beställarna börjat driva hållbarhetsperspektivet hårdare vilket medför att beteendet hos entreprenörerna också drivs.

7. Slutsatser

Här sammanfattas svaren på frågeställningarna och presenterar vilken ny kunskap som studien genererat. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för vidare forskning.

Syftet med detta examensarbetet var att studera digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet för att beskriva nuläget samt identifiera möjligheter och utmaningar som existerar. Vidare syftade studien till att identifiera viktiga faktorer för implementeringen av digitala verktyg samt belysa framtidsutsikter.

En av frågeställningarna berörde uppfattningen av situationen för arbetsmiljöarbetet och det framgick att arbetet har förbättrats på senare år. Enligt tidigare forskning beror på bland annat på mer samordnade ansträngningar mellan aktörer samt införandet av fler bestämmelser. Dock finns det fortfarande mycket att göra då byggbranschen fortfarande anses som en av de farligaste branscherna med många dödsfall. Tidspress verkar vara starkt kopplat till att arbetsmiljöarbetet ibland prioriteras bort och en anledning till varför olyckor sker. Även individers beteende ute på arbetsplatserna verkar vara starkt relaterat till olyckor. Angående hur situationen ser ut med digitaliseringen specifikt för arbetsmiljöarbetet framkom det att det mesta idag sker digitalt. Detta speglas åtminstone utifrån resultatet av empirin men inte lika tydligt i tidigare forskning. Det varierar dock beroende på storlek på företag samt vad man tolkar som digitalt. Mallar i Word och Excel förekommer fortfarande i stor utsträckning och är inte vad som kallas att arbeta digitalt för alla. Gränsdragningen mellan vad som är digitalt och inte är därför svårdefinierad.

Möjligheterna med ett digitaliserat arbetsmiljöarbete är många. En tydlighet, struktur och överblick över arbetet underlättas i och med användandet av de digitala verktygen. Dessutom förbättras även kontrollen över arbetet. Vidare kan tid sparas och ledtider minskas när man övergår från ett mer analogt arbetssätt till ett digitalt. Till skillnad från när digitala verktyg inte används kan fler projektdeltagare involveras. Det går även snabbt och enkelt att få ut information och kommunicera med projektdeltagare. Digitaliseringen för arbetsmiljöarbetet medför hållbarhetsvinster där den sociala hållbarheten kan förstärkas genom tydlig och snabb information som minskar tiden då riskerna är aktuella. Den ekonomiska hållbarheten kan speglas i bland annat minskade sjukvårdskostnader men även på lång sikt då lönsamheten kan öka i och med att arbetsmiljöarbetet förbättras. Ur ett ekologiskt perspektiv innebär digitaliseringen mindre pappershantering och en möjlighet till mindre resande vilket spar på naturens resurser. Digitala verktyg kan även främja samarbetet genom ärlighet och transparens, där man kan föra en rak och enkel kommunikation samt minska antalet missförstånd. Genom en samsyn av projektets aktuella status och ett verktyg där fler involverade projektdeltagare har möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet förbättrar samarbetet.

Trots alla möjligheter finns även ett antal utmaningar och begränsningar när det gäller digitalisering av arbetsmiljöarbetet. Empirin visar på att det stora antalet digitala verktyg skapar

i hög grad om projektdeltagarnas vilja och förmåga att anamma förändring. Kunskapsbrist är en annan begränsning. Att ta steget till att använda digitala verktyg när man inte känner sig bekväm med dem är ett stort steg och som ledningsgrupp är det inte alltid lätt att fatta rätt beslut när man inte besitter tillräcklig kunskap. Lagstiftningen sätter stopp för ett helt digitaliserat arbetsmiljöarbete då viss dokumentation än idag måste anslås i fysiskt format på arbetsplatserna. De digitala verktygen är dyra vilket gör att vissa företag inte ser lönsamheten och därmed väljer att inte implementera dem.

Det är tydligt att byggbranschen varit långsam med implementeringen av digitala verktyg och det existerar en viss konservativ syn i branschen. Respondenterna belyste de faktorer som kan underlätta implementeringen av de digitala verktygen för arbetsmiljöarbetet. Några av dem som framkom var valet av rätt verktyg, att visa på nyttan och goda exempel och att ta ett steg i taget. Även identifiering av nyckelpersoner som kan leda förändringen, utbildning samt utformandet av tydliga strategier och direktiv. Positiva signaler och förankring hos ledningen framgick också.

Framtiden ser ljus ut för digitaliseringen som förväntas fortsätta växa inom byggbranschen och inom arbetsmiljöarbetet i fråga. Det framkom att standardisering är nästa stora steg i digitaliseringsprocessen. Det behövs fler färdiga lösningar som kan användas projekt emellan. Det behövs vidare en gemensam plattform för att slippa byta system när man går från ett projekt till ett annat. Standardiseringar förbättrar bland annat kvaliteten och effektiviteten i produktion och gör det enklare för alla att anamma digitaliseringen. Dessutom bör kraven från byggherrar och beställare öka för att bedriva arbetsmiljöarbetet och digitaliseringen vidare framåt. Det framkommer också tydligt att det önskas mer involverande från alla projektdeltagare, hela vägen från platskontoret ut till sista yrkesarbetare. Detta hoppas man kunna göra med hjälp av digitala verktyg. Att få ännu fler människor att börja använda verktygen och få tillgång till all viktig information på ett mycket smidigare sätt är också ett steg som bör tas inom en snar framtid.

7.1. Förslag på fortsatt forskning

Samtliga respondenter har varit i kontakt med digitala applikationer för arbetsmiljöarbetet. Dock finns det säkerligen branschfolk som inte använt sig av dessa digitala verktyg och det hade sannolikt resulterat i en annan bild. Ett förslag på fortsatta studier är därmed att studera sådana aktörer och jämföra med resultatet från denna studie. Dessutom skulle det vara intressant att studera bredare, kanske med en mer kvantitativ undersökning, hur stor del av branschen som faktiskt använder sig av digitala verktyg för detta ändamål. Vidare skulle man kunna studera andra typer av företag i olika delar av processen samt i olika regioner, då detta arbete riktade in sig på en svensk byggherre och två projekt i Stockholmsregionen.

Målet med detta examensarbete var inte att studera olika byggaktörers syn på frågan om digitaliseringen för arbetsmiljöarbetet. Med ett bredare urval av personer inom de olika aktörsgrupperna kanske någon generell slutsats om hur de olika aktörerna ser på digitaliseringen kunna dras. Detta är ett förslag på vidare forskning inom området.

En till rekommendation är att studera de olika verktygen som finns på marknaden och jämföra dem. Under intervjuerna framkom att alla respondenter inte var helt säkra på skillnaderna verktygen emellan och att en jämförelse eller utvärdering av dem skulle vara intressant. Denna studie har belyst en del problem kring digitaliseringen men ett vidare förslag är att ta reda på vad den ökade digitaliseringen skulle kunna leda till för praktiska problem ute på byggarbetsplatsen. Det skulle också vara intressant att vidare studera mer specifikt om standardisering av digitala processer för arbetsmiljöarbetet kan resultera i förhöjd säkerhet på svenska byggarbetsplatser och om antalet olyckor därmed skulle kunna minskas.