AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap
Omhändertagande av trämaterial i
bygg- och rivningsavfall
En redovisning av det aktuella kunskapsläget
Jimmy Tägtström
Niclas Schefvert
2020
Examensarbete, Grundnivå (högskoleingenjörsexamen), 15 hp Byggnadsteknik
Byggnadsingenjör
i
Sammanfattning
Inom Europa kommer nästan en fjärdedel av allt avfall från byggindustrin. Avfallet utgörs till viss del utav bygg och rivningsavfall vilket ofta innehåller en stor del trä. Det gör att en effektiv och gynnsam process för hantering av bygg och rivningsavfall är eftertraktad. Här söks svar på ett antal forskningsfrågor kring Sveriges
materialåtervinning och dess processer tillsammans med en jämförelse mellan Sveriges grannländer och dess återvinningsgrader.
Olika sätt att materialåtervinna träavfall har identifierats men används för tillfället ej i stor utsträckning. Detta beror dels på att den mängd bränsle som behöver ersättas vid en utebliven energiåtervinning utgörs av fossila bränslen. Tillsammans med att
hanteringen av träavfall som ska materialåtervinnas involverar ett antal extra resurskrävande processer. Till skillnad från en hantering av träavfall som slutar i energiåtervinning. Ett scenario där materialåtervinning är det effektiva alternativet går att uppnå men utifrån dagsläget är det mer lämpat att använda sig utav
energiåtervinning då det kommer till träavfall.
Nyckelord: Bygg- och rivningsavfall, träavfall, omhändertagande, avfallshantering, återanvändning, återvinning
iii
Abstract
Throughout Europe a fourth of all waste material comes from the building and construction industry. A portion of the total waste consist of construction and demolition waste witch often has a large amount of wood in it. This makes an effective and profitable managing process for building and construction waste desirable. This paper tends to answer for a couple of research questions regarding material recycling in Sweden and its processes together with a comparison between Sweden and its adjacent countries recycling rates.
Ways of using material recycling on wood have been identified but currently are not used in a large extent. This is partially because of the compensating fuel that must be used in the scenario of an excluded energy recovery process often is fossil fuel. Together with the fact that material recovery involves several more resource
demanding processes, compared to the process of energy recovery. A scenario where material recovery is the effective choice is reachable. But from the present state, managing the wood trough energy recovery will be more suitable.
Keywords: Construction and demolition waste, wood waste, disposal, waste management, reuse, recycle
v
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... i Abstract ... iii Innehållsförteckning ... v 1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Avfall i byggprocessen ... 2 1.3 Syfte och mål ... 4 1.4 Avgränsningar ... 4 2 Metod ... 5 3 Regelverk ... 73.1 Lagar och bestämmelser ... 7
3.2 Miljöbalken (SFS 1998:808) ... 7
3.3 Plan- och bygglagen (SPS 2010:900) ... 8
3.4 Avfallsförordningen (SFS 2011:927) ... 9 3.5 Avfallsdirektiv 2008/98/EG ... 9 3.6 Agenda 2030 ... 9 3.7 Generationsmålen ... 11 3.8 AMA Hus 14 ... 11 3.9 Definitioner ... 11 4 Omhändertagandet av träavfall... 13 4.1 Aktörernas anpassning ... 13 4.2 Sortering/Avfallsanläggningar ... 15 4.3 Marginellt bränsle ... 16
4.4 Sverige och Europeiska unionen ... 17
1
1 Inledning
1.1 BakgrundByggindustrin svarar för en av världens största avfallsströmmar. Bara i Europa kommer nästan en fjärdedel av allt avfall från byggindustrin (IVL Svenska
miljöinstitutet [IVL], u.å.). I Sverige uppgår avfall genererat av Svensk byggindustri till ungefär tio miljoner ton årligen. Och cirka 10 % av det är farligt avfall. Det motsvarar en tredjedel av det totala avfallet och för ungefär en fjärdedel av allt farligt avfall vilket redovisas i Fig. 1.
Figur 1. Illustration av hur stor andel avfall från Svensk byggindustri har i allt årligt genererat avfall i Sverige.
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB, 2018) betyder det att efter gruvindustrin är det byggindustrin som står för den största andelen avfall i Sverige. Den största delen av det avfallet utgörs av jordmassor från schaktningsarbeten,
2
Förenta nationerna (FN, u.å.) säger att ett effektivt nyttjande av våra naturresurser ska uppnås senast år 2030 och avfall ska minskas genom återanvändning och
återvinning. Det kräver att alla de processer som ingår i återvinningen av byggnadsmaterial effektiviseras och förbättras. Avfallsdirektiv 2008/98/EG ger tydliga riktlinjer hur det ska utföras i avfallshierarkin. En genomgång av
avfallshierarkin tillkommer i avsnitt 3.5. senare i rapporten.
1.2 Avfall i byggprocessen
Figur 2. Förenklad visualisering av materialflöden igenom byggnadsprocessen.
Avfall uppkommer i en byggnads hela livstid, en visualisering av detta kan ses i Fig.2. Till exempel vid nybyggnation, underhållsarbeten, renovering och
tillbyggnad och rivning av delar av eller hel byggnad. Det gör enligt Brander et al. (2017) att träavfallet som uppkommer under de olika skedena varierar i fråga om kvalitet och hållfasthet. Materialets kvalitet är avgörande för återvinningspotentialen och kan variera efter den tid det suttit i konstruktionen. Det kan i konstruktionen utsatts för olika typer av belastningar, exempelvis fukt som med tid försämrar kvalitén hos trämaterial.
3
Det går att kontrollera kvalitén genom att utföra noggranna analyser av
trämaterialet. Tyvärr anses det ofta att lönsamheten att analysera material i äldre byggnader inte är värd materialkostnaden hos det potentiella återvinningsbara materialet. Vilket medför att kvalitativt godkänt trämaterial ändå ofta blir avfall. Träavfall som det inte går att säkerställa kvalitén på eller trämaterial som har uppenbart nedsatt kvalitet är olämpligt att materialåtervinna och därför kommer denna avfallsfraktion att förbrännas med energiutvinning eller hamna på deponi (Brander et al., 2017). Vid skeden som nybyggnation och tillbyggnad är träavfallet som uppstår i regel från nya material i form av en restprodukt. Träavfall kan också komma från byggnadsmaterial som inte har kommit till användning och blivit över. Detta ofta på grund av att mängden inköpt material har varit större än behovet eller att arbetet på byggarbetsplatsen har förändrats efter att materialet köpts. Att det här materialet blir till avfall säger Brander et al. (2017) kan bero på att det normalt är billigare att kassera överblivet material än att lagerhålla materialet till nästa projekt eller att transportera tillbaka det till leverantören. Enligt Brander et al. kan därför träavfallet som uppstår i dessa skeden betraktas som ett rent avfall och med en känd klassificering. Och det gör det enkelt att kvalitetssäkra träavfallet. Detta stärks av Erlandsson & Sundqvist, (2014) som säger att en fördelning av träavfall kan göras vid konstruktion och rivningsarbeten. De menar att redan under
4
1.3 Syfte och mål
Syftet med den här studien är att göra en utredning på det aktuella kunskapsläget i omhändertagandet av byggnadsmaterialet trä ur avfall från bygg- och
rivningssektorn. För att det ska vara möjligt att på ett effektivt sätt ta till vara på avfall bestående av olika material är det nödvändigt med god kunskap inom avfallshanteringen av materialet. För att uppnå syftet kommer studien ge svar på följande forskningsfrågor:
• Vad säger rådande lagar och bestämmelser?
• Hur ser omhändertagandet ut i dagsläget?
• Hur förhåller sig Sverige jämfört med närmsta grannländer?
1.4 Avgränsningar
5
2 Metod
För att kunna kartlägga och redovisa kunskapsläget i bygg- och avfallssektorn angående omhändertagandet av trämaterial har en litteraturstudie genomförts. Intervjuer var vid ett tidigt skede planerade som en del av studien. Dessa uteblev på grund av tidsbrist och epidemin COVID-19 som gjort att kontakt med företag blivit besvärligt.
Litteraturstudier är ett välanvändbart tillvägagångssätt när det är önskvärt att
sammanställa fakta och kunskap inom ett ämnesområde. Det innebär att information har samlats in från olika källor bearbetats och sammanställts. Denna kartläggning av kunskapsläget hoppas vara till intresse och kunna vägleda individer eller företag som vill fördjupa sig i frågor kring materialåtervinning. Då den valda forskningsstrategin är en litteraturstudie är det nödvändigt att alltid vara källkritisk. Det är viktigt att alla källor som används bedöms berörande dess rimlighet och sanningshalt. Detta för att inte vilseledas av källornas information (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Vi ska studera de lagar och förordningar som gäller området, myndigheters
rekommendationer och riktlinjer, företags tillvägagångssätt samt tidigare forskning. Tidigare forskning hämtas från Discovery som är biblioteket vid Högskolan i Gävles sökportal. För att studien ska vara tillförlitlig görs sökavgränsningarna för de tidigare forskningsartiklarna att de ska vara peer reviewed och full text samt att de ska vara studier utförda i Europa. För att innehållet i forskningsartiklarna ska vara relevant och aktuellt i dagsläget kommer forskningsartiklar äldre än tio år gamla ej att betraktas. I Tab. 1 redovisas hur sökningen utförts.
Tabell 1. Artikelsökning i Discovery.
Sökkriterier Avgränsningar Sökresultat
1
demolition
waste Peer Reviewed
Antal träffar st. Antal lästa st. Antal valda st. - Full Text 7720 - - - 2010-2020 2 demolition
waste Peer Reviewed
Antal träffar st. Antal lästa st. Antal valda st.
wood Full Text
590 - -
- 2010-2020
3
demolition
waste Peer Reviewed Antal träffar st. Antal lästa st. Antal valda st.
wood Full Text
15 8 4
6
För att möjliggöra en mer inriktad studie och bättre kunna redogöra kunskapsläget i Sverige kommer det att vara nödvändigt med information hämtad från sökningar på internet. Det här kommer att göras för att undersöka myndigheter och företags tillvägagångssätt.
Vid nästan all datainsamling är det viktigt att reflektera över riktigheten på de källor som granskas. Det gäller vissa källor mer än andra. Lagar och författningssamlingar är ett exempel på tillförlitliga data om de är från originalkällan och inte blivit tidigare tolkade. Det för att data kan feltolkas eller att data blivit tolkad med fördel till den som granskat den. Internetkällor är ett exempel där ett källkritiskt
granskande är viktigt eftersom källan kan vara ”partisk och färgad av sitt syfte” (Säfsten & Gustavsson, 2019, s. 172).
Den rapportstruktur som kommer att följas är IMRaD-struktur. Det har valts för det är en struktur som är tydlig och lätt för läsaren att följa samt att det är en välkänd metod att följa. Det är också en rapportstuktur som författarna arbetat med tidigare och är bekväma att använda. Samma villkor gäller för det valda
7
3 Regelverk
3.1 Lagar och bestämmelser
Avfall omfattas av ett antal lagar och förordningar på nationell nivå och direktiv från en högre instans som till exempel EU och FN. Dessa lagar och förordningar
innefattar bestämmelser angående hela avfallets livscykel. Från avfallets uppkomst till hantering till den slutliga behandlingen av avfallet. Om dessa lagar och
förordningar inte efterföljs kan sanktionsavgifter, böter eller fängelsestraff tilldelas den som anses vara ansvarig.
Svenska och internationella miljömål är alla eniga om att avfallet måste minska och en stor vikt läggs hos en välfungerande avfallshantering. Alla som ger upphov till eller hanterar avfall har ett ansvar att omhändertagandet sker på bästa möjliga sätt utifrån omständigheterna.
3.2 Miljöbalken (SFS 1998:808)
Gällande miljöbalk trädde i kraft 1 januari 1999 och ersatte miljölagstiftningar spridda i flera lagar. Miljöbalken (SFS 1998:808) har 33 kapitel uppdelat i sju avsnitt. Det tredje avsnittet inkluderar kapitel 15 som innehåller bestämmelser om avfall. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nutida och kommande generationer kan få en hälsosam och god miljö (Naturvårdsverket, 2019). För att uppnå en god och hälsosam miljö är det avgörande att människor har tillgång till och brukar naturen vilket medför att den oundvikligt kommer att förändras. För att undvika att det leder till miljöförstörelser är det därför viktigt att människan tar ansvar och förvaltar naturen på ett omsorgsfullt sätt (Boverket, 2019a). Naturvårdsverket säger att verksamheter som ger upphov till eller hanterar avfall har skyldighet att känna till och följa miljöbalkens bestämmelser angående avfall.
15 kap. 1 § tredje stycket “Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 § upphör att vara avfall” (Miljöbalken, SFS 1998:808, kap. 15, 1 §).
8
skada på människors hälsa och miljö. I en verksamhet är det verksamhetsutövaren som blir ansvarig och i många fall blir det den som beställer verksamheten. Om inget annat förhandlats betyder det alltså att det blir byggherren som ansvarar för att avfall ska hanteras på ett acceptabelt sätt.
15 kap. 30 § bestämmer att avfall som uppkommit från yrkesmässig verksamhet ska lämnas till och omhändertas av någon med tillstånd eller gjort den anmälan som krävs för hantering.
15 kap. 31 § säger att den som i yrkesmässig verksamhet ger upphov till avfall har skyldighet att i överlämnandet till annan part lämna uppgifter om avfallet.
29 kap. Straffbestämmelser. För den som gör sig skyldig till brott ska dömas enligt kap. 29 i miljöbalken (SFS 1998:808).
30 kap. Miljösanktionsavgifter. Om bestämmelser frångås kan den skyldige tvingas betala en miljösanktionsavgift som påföljd i enlighet med kap. 30 i miljöbalken (SFS 1998:808).
3.3 Plan- och bygglagen (SPS 2010:900)
Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) är den svenska lag som innehåller bestämmelser om mark- och byggarbeten. Den nuvarande PBL trädde i kraft år 2011 och ersatte en äldre plan- och bygglag från år 1987 (Boverket, 2014).
Verksamheter som omfattas av PBL är exempelvis bygg- och rivningsåtgärder. PBL innehåller bestämmelser hur avfall från dessa verksamheter ska hanteras och
påföljder om det inte sker korrekt.
10 kap. 6 § säger att vid bygg- och/eller rivningsarbeten ska en kontrollplan för avfallshantering upprättas. Det är byggherrens ansvar att se till så att en sådan finns och enligt
7 § ska den anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet.
10 kap. 11 § säger att byggherren ska i biträdande med en kontrollansvarig upprätta den kontrollplan som krävs av 6 §. Kontrollansvarig ska också hjälpa till i fråga om rivningsåtgärder och vid inventering av avfall.
9
3.4 Avfallsförordningen (SFS 2011:927)
Avfallsförordningen är kompletteringar till andra lagar gällande avfall och förtydligar vad dessa säger. Förordningar är antagna av regeringen och underordnas lagar (Boverket, 2019b).
14 § i avfallsförordningen (SFS 2011:927) säger att brännbart avfall ska sorteras och hanteras skilt från annat avfall. Och i det andra stycket säger 14 § att förbudet att deponera utsorterat brännbart och organiskt avfall följer bestämmelserna 9 och 10 §§ i förordningen om deponering av avfall (2001:512).
16 § i avfallsförordningen (SFS 2011:927) säger att det inte är tillåtet att blanda eller späda ut farligt avfall.
17 § säger att om farligt avfall trotts förbudet i 16 § skulle blandas eller spädas ut omfattas det då av 17 § som bestämmer hur det blandade eller utspädda farliga avfallet ska hanteras.
3.5 Avfallsdirektiv 2008/98/EG
Avfallsdirektivet 2008/98/EG ersatte tre tidigare direktiv om avfall och är ett beslut från EU som antagits i svensk lag. Avfall definieras som ett ”ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med” (avfallsdirektiv 2008/98/EG). Vilket i byggindustrin betyder att allt som uppkommer i nybyggnation-, renovering-, om eller tillbyggnad- och
rivningsprocessen som inte går att använda och processledning avser att bortskaffa ska betraktas som avfall. Det bör därför hanteras enligt de direktiv och riktlinjer som finns.
Centralt i avfallsdirektivet 2008/98/EG är avfallshierarkin som är den ordning som avfall ska prioriteras och antas i lagstiftning. Avfallshierarkin säger att avfall ska hanteras i följande ordning:
1. Förebygga 2. Återanvända 3. Återvinna 4. Energiutvinna 5. Deponera 3.6 Agenda 2030
10
den nya agendan matchar föregående miljömål täcker den dessutom ett bredare spektra problem. Syftet med agenda 2030 är att främja en hållbar utveckling vilket innebär att utan på något sätt åsidosätta kommande generationers behov kunna tillfredsställa behoven som finns idag (FN, u.å.). Det innebär att belastningen på klimat, miljö och människors hälsa måste minska. Belastningarna kan minskas genom att värna om natur och främja en varsam konsumtion av naturtillgångar och aktivt förebygga uppkomsten av avfall och återanvända och återvinna befintligt avfall (Regeringen, 2015).
Mål 11 handlar om att göra städer säkra, inkluderande och hållbara.
11.6 säger att städers negativa miljöpåverkan per person ska minska till år 2030. Mål 12 handlar om att säkerställa strukturer som bidrar till en mer hållbar konsumtion och produktion.
12.2 säger att senast år 2030 ska en hållbar konsumtion och förvaltning vara uppnådd.
12.4 avser att senast år 2020 lösa en hållbar hantering av alla typer avfall under hela avfallets livscykel. I enlighet med internationella direktiv ska mängden föroreningar till följd av avfall minskas.
12.5 till år 2030 vidtagit åtgärder som att förebygga, minska, återanvända och återvinna för att avsevärt minska uppkomsten av avfall.
12.6 handlar om att stora företag och framför allt företag som är aktiva i flera länder och världsdelar ska uppmuntras att implementera ett hållbart arbetssätt och
rapporteringssystem för avfall.
Mål 13 handlar om att bekämpa en av vår tids största utmaningar, nämligen klimatförändringarna.
13.2 avser att integrera internationella miljömål och strategier i nationella lagar och förordningar.
13.3 avser att minska miljöpåverkan och klimatförändring genom att förbättra utbildningar och öka medvetenheten.
Mål 15 handlar om att bevara skog, bekämpa ökenspridning och stoppa förlusten av den biologiska mångfalden.
15.2 säger att alla typer av skogar ska brukas och förvaltas på ett hållbart sätt och avskogningen ska stoppas samt kraftigt öka plantering av nya skogar och
11 3.7 Generationsmålen
Generationsmålet är en övergripande målsättning där det eftersträvas att kunna överlämna ett samhälle till nästkommande generation där de stora miljöproblemen är lösta. Detta då utan att negativt påverka länder utanför Sveriges gränser. För att uppnå det finns det under generationsmålet 16 miljökvalitetsmål. Dessa
miljökvalitetsmål beskriver tillståndet för den svenska miljön som eftersträvas igenom målsättningen (Sveriges miljömål, 2020).
Begränsad klimatpåverkan avser att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och därmed se till att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
Giftfri miljö betyder att farliga ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa.
Levande skogar förespråkar ett bevarande av skog och skogsmarkens värde utifrån biologisk mångfald, kulturmiljövärden, sociala värden samt den biologiska
produktionen.
God bebyggd miljö säger att byggnader och anläggningar ska utformas på ett miljöanpassat och hälsosamt sätt samt medverka till en god miljö både regionalt och globalt.
3.8 AMA Hus 14
AMA hus 14 tillåter att konstruktionsvirke i den bärande stommen är återanvänt i nya konstruktioner. Detta förutsatt att det rensas och kontrolleras i hållfasthet och styvhet där det ska uppfylla samma krav som ställs på nytt konstruktionsvirke. Virke som inte hör till den bärande stommen får vara återanvänt om det kontrollerats att det inte har mikrobiell påväxt och uppfyller kraven för nytt virke (Lundgren, 2016).
3.9 Definitioner
Följande begrepp utgår ifrån tidigare kapitel i denna studie, specifikt kapitel 3. Dessa definitioner kan antas gälla vidare i studien.
Avfall – Avfall definieras som ett ”ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med” (avfallsdirektiv 2008/98/EG). Avfalls livscykel – Begrepp som i studien menar på den tid från det att ett avfall uppstår till dess att det upphör att avfall.
12
Deponi – Det sista steget i avfallshierarkin, vilket innebär att avfallsmassorna läggs på en slutförvaring ovan eller under mark.
Energiåtervinning – Förbränning av organiska material vid anläggningar där el eller värme från denna förbränningsprocess kan tillvaratas.
Marginellt bränsle – Definition som används i rapporten där energiutvinning utesluts från återvinningsprocessen och annat bränsle måste ersätta denna mängd uteblivna energi.
Materials livscykel – Begrepp som i studien menar på den tid ett material tillverkas till dess att det blir till avfall och som går att förlänga genom olika åtgärder.
Materialåtervinning – Materialavfall som bryts ner för att sedan komma till nytta som ersättning för andra material.
Mikrobiologisk tillväxt – Biologiska odlingar till exempel av mögel som inte är synliga för ögat.
Återanvändning – Ämne eller föremål som förbereds för att användas på nytt i ursprungligt eller annat syfte.
Återanvändningscentral – Insamlingsstationer och försäljning av byggprodukter och material.
Återvinningscentral – Kommunala insamlingsstationer för privat och verksamhetsavfall.
13
4 Omhändertagandet av träavfall
Träavfall kan sorteras upp i behandlat och obehandlat träavfall. Behandlat träavfall innehåller kemikalier av olika slag, till exempel då träet kan vara målat eller tryckimpregnerat. Behandlat träavfall kategoriseras som farligt avfall och antingen hamnar det på deponi eller så flisas materialet för att sedan förbrännas med energiåtervinning. Förbränningen sker då i särskilda förbränningsstationer vilka försetts med speciella rökgasfilter för att kunna hantera de giftiga gaserna som avfallet avger. Obehandlat träavfall är rent trä som till exempel konstruktionsvirke. Obehandlat träavfall flisas och antingen energiåtervinns på förbränningsanläggningar eller materialåtervinns i tillverkning av skivmaterial (Avfall Sverige, 2018). Enligt avfallsdirektivet 2008/98/EG och den svenska Avfallsförordningen (2011:927) är förbränning utav avfall som sker med effektiv energiutvinning att betrakta som återvinning. Avfallsförbränning med utvinning av energi är ett bra och miljömässigt renare alternativ till deponering menar Avfall Sverige. Och säger att avfall som inte går att behandla med någon annan återvinningsmetod därför bör förbrännas med energiutvinning.
4.1 Aktörernas anpassning
Sveriges befolkning blir alltmer medveten och engagerad kring frågor rörande klimatet. Det gör dem mer benägna att köpa och investera i miljövänligare alternativ. Försäljningen av ekologiska, rättvisemärkta och miljöanpassade varor ökar. Det har undersökts och bekräftats genom en undersökning utförd av Novus (2015) på uppdrag av Zeromission (2015). Baserat på denna undersökning går det att notera att 65 procent av konsumenter föredrar att köpa produkter och tjänster från företag som tar ansvar för sin klimatpåverkan. Den siffran har stadigt ökat de senaste 5 åren från 56 procent år 2011 (Zeromission, 2015).
En ökad medvetenhet om hållbar resurshantering i samhället tillsammans med en tuffare lagstiftning och hållbarhetskrav har fått många företag att öka sitt fokus på materialåtervinning.
14
Även ett antal kommuner i Sverige har sett fördelar med återbruk av
byggprodukter. Med egna initiativ har ett flertal kommuner startat insamlingar av återanvändbara produkter och material. Insamling sker antingen i anslutning till kommunernas återvinningscentraler eller genom transport direkt till
återanvändningscentralen. I vissa fall kan dessa två vara placerade i anslutning till varandra. Almasi, Hwargård & Miliute-Plepiene (2020) berättar i deras studie om ett antal kommunala initiativ som fokuserat verksamheten på försäljning av
begagnade produkter och material. Samtliga verksamheter får huvudsakligen produkter från bygg- och rivningsföretag ur det som i normala fall skulle betraktas som avfall. Men det händer också att företag lämnar in produktionsspill och överblivna produkter. En av återanvändningscentralerna säger att de prioriterar insamling av produkter och material som det är hög efterfrågan på och
byggnadsmaterial av trä är en av dessa (Almasi et al., 2020).
Almasi et al. (2020) uppger i deras studie att de har varit i kontakt med ett antal byggföretag som visat sig vara positiva till återanvändningscentraler. Det finns enligt företagen ett ökat intresse från aktörer i byggbranschen till sådana typer av
verksamheter men att det endast är ett fåtal som jobbar med att göra det möjligt. Samtliga företag som Almasi et al. har varit i kontakt med säger att det största hindret för att använda begagnade byggprodukter och material är bristen på ekonomiska incitament. De menar att det är en för tids- och kostnadskrävande process att demontera och sedan transportera produkter och material till
återanvändningscentralerna. Allt detta bekostas av företagen som inte får ersättning för transport eller de material som lämnas.
I Gävle kommun och i angränsande kommuner finns det i dagsläget inte någon sådan verksamhet. Men Gästrike återvinnare (2016, s.35) redovisar i deras
Avfallsplan 2016–2020 att det finns för avsikt att undersöka bygg- och rivningsavfall som en resurs för återanvändning. Och om det finns möjlighet och intresse för återanvändningscentraler för begagnade byggprodukter och material i Gästrike återvinnares medlemskommuner. Resultat från denna undersökning har ännu ej redovisats.
Företag som har för avsikt att göra sig av med träavfall kan idag lämna det hos samtliga Gästrike återvinnares återvinningscentraler. Det finns också möjlighet att beställa olika typer av containrar till arbetsplatsen som sedan hämtas (Gästrike återvinnare, u.å.). Träavfallet sorteras sedan för att transporteras till en
15
inte anläggningen möjlighet att förbränna tryckimpregnerat och annat farligt träavfall. Tryckimpregnerat och annat farligt träavfall transporteras därför till en deponistation utanför Gävle säger P. Lind (personlig kommunikation, 8 maj 2020).
4.2 Sortering/Avfallsanläggningar
Bygg- och rivningsprocesser genererar i regel mängder med blandat bygg- och rivningsavfall. Enligt Boverkets (2019c) beräkningar kommer det inom en tioårs period behöva byggas 64 000 nya bostäder per år för att matcha tillväxten i befolkning och det nya bostadsbehovet. Etappmålet God bebyggd miljö säger att byggnader ska konstrueras på ett säkert och hälsosamt sätt. Och att det ska byggas med avsikt att minska uppkomsten av avfall samtidigt som avfall som uppstår ska ses som en tillgång och tas till vara på (Boverket, 2019d). Med 64 000 nya bostäder årligen betyder det att det kommer genereras mängder med bygg- och rivningsavfall som det ska tas till vara på. Bygg- och rivningsavfall är i regel blandat avfall och ofta med dålig källsortering. Det innebär normalt problem för dem som sköter
avfallshanteringen.
Avfallet transporteras till kommunala avfallsanläggningar där det sedan hanteras för vidare behandling. Enligt Almasi et al. (2018) finns det svårigheter att få till en effektiv avfallshantering på grund av den omfattning som bygg- och rivningsavfall förekommer på avfallsanläggningar. Ofta saknar avfallsanläggningarna de resurser som erfordras av det blandade avfallet. För att ge avfallet dess bästa potentiella återvinningsmöjlighet är det därför viktigt att redan vid uppkomsten av avfall källsortera så bra som möjligt.
Almasi et al. (2018) menar att en bristande källsortering hos byggindustrins verksamheter är en bidragande faktor till varför en sådan liten andel bygg- och rivningsavfall som kommer till återvinningscentraler går till återbruk och
materialåtervinning. Det stärker också Brander et al. (2017) som menar att det är en utmaning att materialåtervinna material från äldre konstruktioner på grund av materialets renhet. De säger att det är viktigt att materialtillverkare som kan använda begagnat material i tillverkningsprocessen måste förmedla hur material får och kan sorteras för att det ska vara möjligt att använda det i materialåtervinning. Enligt Brander et al. görs den bästa sorteringen där avfallet uppkommer. Denna uppkomst kan exempelvis inträffa när material bearbetas på byggarbetsplatsen inför produktion.
Almasi et al. (2018) säger att det finns goda möjligheter att anordna en effektiv källsortering vid byggnationsarbeten där nya material används förutsatt att det finns tillräckligt med utrymme på arbetsplatsen. Men vid rivningsarbeten är
16
Tyvärr är det många aktörer i branschen som ser på rivningsavfall som slutet för ett byggnadsmaterial och därför sker inte den källsortering som krävs (Almasi et al., 2020). För att uppnå de miljömål som Naturvårdsverket (2020) antagit är det nödvändigt att öka källsorteringen och på det sättet också öka potentialen för återvinning.
Materialåterbruk är gynnsamt för miljön och ekonomin. Då det sparar på de jungfruliga materialen och förlänger materialets livscykel. En risk som finns med detta har dock uppmärksammats i en artikel från tidningen Nyteknik (2000). Där har de undersökt två villor som delvis byggts av återbrukat konstruktionsvirke från två rivna villor från början av 1900-talet. Prover tagna i de nybyggda villorna visade att en påväxt av mikrobiologiska odlingar av blånadssvampar och mögel fanns i virket. Det här uppmärksammades inte när virkets kvalité undersöktes. Detta menar Nyteknik dels kan bero på att virket enbart okulärbesiktades när det
kvalitetskontrollerades. Okulärbesiktningar kan bara utesluta synliga skador och därför kan virket vara utsatt för kontamination utan att det upptäcks. Det andra problemet är på vilket sätt det omhändertagna virket förvaras tills att det ska användas på nytt. Här löper virket stor risk för att utsättas för väta och på så vis kontamineras. Men om virket kan förvaras i ett uppvärmt och tort utrymme är det oftast inga problem att bevara virkets kvalité (Nyteknik, 2000). Dock har
tillvägagångssätt för att kunna avgöra om virket som undersöks i dessa scenarion är kontaminerat forskats fram av vetenskapsmän igenom EU projektet CaReWood. Här har en rad metoder redovisats som alla bygger på att trämaterialet skannas ute på plats. Det kan då direkt avgöras om trämaterialet är kontraminerat och i sådant fall hur pass djupt in i virket kontamineringen spridit sig. Sedan kan virket
återanvändas med säkerheten att det ej är kontaminerat alternativt att det kan behandlas genom att det kontaminerade skiktet i virket tas bort eller behandlas (Fraunhofer, 2017).
4.3 Marginellt bränsle
Genom ett antal scenariobaserade studier utförda av Arm et al. (2017) identifierades återvinningsmetoder med uppskattade besparingar av råmaterial genom att ersätta råmaterialen med återvunnet material. För att möjliggöra dessa uppskattningar skapades ett referensscenario utan materialåtervinning med en uppskattad mängd transportföroreningar för hela återvinningsförloppet.
17
mängd energi som förväntas besparas genom materialåtervinningen. En grundlig redovisning av detta krävde att flera aspekter av återvinningsprocessen iakttogs. Begreppet marginellt bränsle introduceras, vilket är den energikälla som behöver ersätta den reducerade mängden energiproduktion som inträffar i ett scenario där materialåterbruk ersätter energiutvinning. Här gjordes valet att beakta
grundscenariona med materialåtervinning tillsammans med två olika marginella bränslen. Det ena var ett förlopp med materialåtervinning där det marginella bränslet utgjordes av biobränsle. I det andra scenariot är utgångspunkten
materialåtervinning med fossilbränslen som det marginella bränslet. Igenom dessa scenarion har sedan två sekundära produkter som framställs utav återvunnet trä undersökts. En partikelskiva och en träisoleringsprodukt, dessa är tänkta att ersätta spånskivor och mineralull.
Resultatet visar att det på kort sikt är att föredra att energiåtervinna trämaterialet jämfört med att materialet återbrukas om det marginella bränslet utgörs av fossilt bränsle. Skulle dock det marginella bränslet utgöras av en fjärdedel eller mindre andelar fossila bränslen kommer en tidpunkt där det istället blir effektivare att återbruka trämaterialet så småningom uppnås. Långsiktigt tänkt innebär detta att när våra värmeverk förhoppningsvis är fossilfria och biobränsle är det marginella
bränslet så kommer en lösning med materialåtervinning bli ett lönsamt alternativ (Arm et al., 2017).
4.4 Sverige och Europeiska unionen
I Iacoboaea, C., Aldea, M., & Petrescu, F. (2019) studie har statistik över problemområden och drivkrafter inom materialåtervinning samlats från den Europeiska Unionens medlemsländer. Detta för att kunna skapa en förståelse för vad som krävs för att upprätthålla en god återvinning av konstruktion och
rivningsmaterial. Genom detta kan olika problemområden identifieras som skulle kunna bidra till att Europeiska kommissionens mål för år 2020 ej uppfylls. Dessa mål finns definierade i Europa Parlamentets Direktiv 2008/98/EC (EUR-Lux, 2008). Som säger att tills år 2020 ska 70% räknat utifrån vikt av icke-farligt konstruktion och rivningsavfall vara förberett för energiåtervinning, återbruk eller annan sorts materialåtervinning. Vilket också är antaget i etappmålet om avfall i Sveriges miljömål (Naturvårdsverket, 2020).
Naturvårdsverket gjorde 2016 en bedömning över hur stor andel av rivningsavfallet i Sverige som bidrog emot Europa Parlamentets Direktiv 2008/98/EC. De värde som då togs fram visade att 50% av det genererade icke-farliga bygg och
18
är något som blivit bättre efter år 2016 men som fortfarande behöver utvecklas. Skulle dock dessa mindre företags fraktioner räknas med emot direktivets
målsättning är en återvinningsgrad på 70% tills år 2020 möjlig (Naturvårdsverket, 2020).
Övergripande åtgärder som verkat skapa en förbättrad återvinning för de flesta av Europeiska Unionens medlemsländer är att använda sig av specifika regelverk som kräver att tillstånd söks för både byggnation och rivningsarbeten. I Sverige finns det bestämmelser i plan- och bygglagen som säger att arbeten som kräver tillstånd normalt ska följa kontrollplanen i 6 §, kap. 10, PBL, SFS 2010:900. Genom detta ges en bättre kontroll över avfallshanteringen, samt en klarare dokumentation av dessa processer. Iacoboaea et al. (2019) menar att ett annat alternativ är att göra det olagligt eller införa en hög taxa för att deponera material som går att återvinna. Med Iacoboaea et al. (2019) studie som underlag har här Sveriges grannländer undersökts och gemensamma faktorer som påverkat deras återvinningsprocesser tagits fram. Detta för att skapa referenser som sedan kan jämföras mot Sverige med dess statistik och problematik kring materialåtervinning.
Det skall även nämnas att den data som sammanställts i Iacoboaea et al. (2019) studie grundas på värden hämtade från Eurostat databas (Eurostat, 2013). Det är värden som medlemsländerna själv ansvarar för att rapportera in vartannat år. Grunderna för hur dessa värden tas fram kan mellan medlemsländerna skilja sig avsevärt Även mellan de nordiska länderna kan framtagningen av dessa värden skilja en aning (Erlandsson & Sundqvist, 2014).
Enligt Iacoboaea et al. (2019) uppger Danmark att de har svårigheter med att upprätthålla en god återvinningsprocess. Det på grund av att de inte har tillräcklig kunskap angående högutvecklade återvinningsprocesser. I och med detta vill
Danmark lägga resurser på att utveckla och förfina sina återvinningsprocesser för att kunna försäkra sig om att dessa inte bidrar till miljöförstöring. Här noteras en likhet med en av de listade drivkrafterna som Finland presenterat, att den industriella sektorn tar initiativ för att hitta bättre sätt att återvinna trä till nya produkter. Även om Danmark talar om återvinningsprocessen utan att exklusivt tala om trä så söks både i Danmark och Finland mer kunskap kring återvinning och det finns en ambition till att utveckla återvinningsprocessen mera.
Då dessa utvecklingsområden är väldigt övergripande och fundamentala för en hälsosam utveckling av respektive lands återvinningsprocesser är det inget som Sverige själv tagit upp som några svårigheter. Det som istället nämns som svårigheter i rapporten från Sverige är för det första att återvinningsprocesserna innefattar långa transportsträckor vilket ökar den totala mängden utsläpp av
19
En annan drivkraft som Danmark och Finland uttrycker tillskillnad från Sverige är att de vill bygga upp ett starkare förtroende för återvunna material och samtidigt göra dessa mer handlingskraftiga på marknaden. Ett underlag för varför Sverige inte har med detta i sin rapport återfinns i Tab. 2. I den går det att avläsa statistik för behandling av ickekontaminerat trä i fyra av nordens länder under år 2010. För Sverige redovisas data där den totala mängden träavfall på 1.41 miljoner ton, utav denna mängd energiåtervinns 1.32 miljoner ton.
Tabell 2. Behandling av ickekontaminerat träavfall från alla ekonomiska sektorer år 2010 (ton). (Eurostat, 2013)
Från Enviromental consequenses of different recycling alternatives for wood waste (s.8), av Erlandsson & Sundqvist, 2014, Stockholm: IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd.
Detta ger att Sverige energiåtervinner 93% av sitt ickekontaminerade träavfall. Om dessa värden jämförs mot värden från Danmark och Finland går det att notera att båda dessa länder har en lägre andel ickekontaminerat träavfall som slutar i energiåtervinning till skillnad från Sverige. Utgår vi återigen från Tab. 2 energiåtervinner Danmark 8% och Finland 73% av sina respektive mängder av ickekontaminerade träavfall. Båda Danmark och Finland har alltså en större mängd träavfall som återvinns utan energiåtervinning, detta medför också att det blir mer naturligt för dessa två grannländer att lägga större vikt vid att förbättra
omständigheter kring materialåtervinning tillskillnad från Sverige.
I en studie av Dahlbo et al. (2015) analyseras Finland och deras sätt att hantera rivningsmaterial och hur väl de satta måldirektiven från den Europeiska unionen kommer att uppnås. I den här studien uppmärksammas det att Finlands återvinning av trä medför en positiv påverkan både på miljön och på ekonomin. Problemet här ligger i att den mängd trä som återvinns inte uppfyller kvoten för Europeiska unionens mål, utmaningen blir därför att öka den mängd trä som återvinns utan att försämra dess påverkan på miljö och ekonomi (Dahlbo et al., 2015).
20
I en cirkulär återvinningsmodell ligger fokus på materialåterbruk istället för
21
5 Diskussion
5.1 Metod
Den valda forskningsmetoden för studien lämpade sig väl för arbetet. Ett möjligt annat alternativ till forskningsmetod skulle vara en surveyundersökning. Men vi tror att den metoden skulle vara för tidskrävande för den avsatta tiden för arbetet. Det har visat sig att för att besvara de frågor vi sökte svar på var det svårt att hitta relevant tidigare forskning i den sökmotorn vi använde i studien. Mycket forskning har gjorts rörande bygg- och rivningsavfall men de fokuserar på avfall som utgör ett större miljöproblem. Bara en liten del av forskningen som hittades avser träavfall. De begränsningarna som gjordes vid sökningen på Discovery kan mycket väl gjort att tidigare forskning som kunde visat sig relevant för studien missats. Därför skulle det momentet ha kunnat utförts igen med andra sökkriterier. Vi skulle också kunnat utföra sökningar vid fler sökmotorer.
Men eftersom de forskningsartiklar som vi hittat varit så få i antal har vi därför granskat referenser ur de forskningsartiklar som använts i studien. Det är också en metod som användes vid sökandet efter källor vid internetsökningar där rapporter och tidningsartiklar undersökts.
Initialt var studien planerad att utföras med intervjuer som en källa till data. Men efter en utdragen projektstart upplevde vi att det skulle bli svårt att få tiden att räcka till och tog därför beslutet att inte gå vidare med intervjuer. Vi gjorde också bedömningen att den rådande pandemi i COVID-19 skulle minimera chanserna att få aktörer att ställa upp på intervjuer. Vi hade ändå vid ett tillfälle kontakt med en anställd på Gästrike återvinnare. Vilket var till stor hjälp. Trotts beslutet att intervju som datainsamling skulle utgå i denna studie är vi övertygade om att det skulle gett oss mer kött på benen och varit till stor hjälp i arbetet. Men vi tror inte att det skulle påverkat resultatet nämnvärt och slutsatsen antas blivit densamma.
5.2 Regelverk
22
Den prioritering för avfallshantering som finns att hitta i avfallshierarkin och redovisad i avsnitt 3.5. bör alltid eftersträvas. Tyvärr har vi hittat att det inte alltid är något som eftersträvas av aktörer i byggbranschen. En avgörande anledning är att det är en process krävande både i tid och pengar. Det återkommer vi till i nästa avsnitt. Och det faktum att träavfall i stor utsträckning eldas för energiutvinning och kompenserar för fossila bränslen rättfärdigar inte alla gånger att följa
avfallshierarkin. Mer om det i avsnittet om marginellt bränsle (5.3.). Dessutom när det scenario där träavfallet kan återvinnas genom energiåtervinning alltid ligger väldigt nära till hands, samt har ett mer fördelaktigt pris för företagen.
De lagar och miljömål som nämns i kapitel 3 är bara några av de som finns och de som vi tycker var mest relevanta i studien. Det har gjorts för att det skulle vara alldeles för tidskrävande att undersöka allt.
5.3 Litteraturöversikt Aktörernas anpassning
De kommunala initiativen till försäljning av begagnade byggprodukter och material som nämns i avsnitt 4.1 är satsningar som ligger helt rätt i tider med ett hållbart tänkande. Genom att sälja föremålen tillåts dem att fylla ett nytt syfte i nya ändamål. Deras arbetssätt och affärsidé är i direkt koppling med andra steget i avfallshierarkin som redovisats i avsnitt 3.5.
Gästrike återvinnare (2016, s.35) har tagit med i deras avfallsplan att undersöka möjligheterna att starta en återanvändningscentral. Det indikerar på att de utreder de interna omhändertagandet av bygg- och rivningsavfall i en strävan att minska det. Utan någon återvinning på tryckimpregnerat virke kan det vara en avfallsfraktion som det finns ett intresse i att minska. Och om det finns något värde i materialet och är möjligt att säkra virkets kvalitét kan det vara ett potentiellt sätt att ta till vara på tryckimpregnerat virke. Istället för att det ska hamna på deponi som det ser ut i dagsläget.
23
Men att det är många företag som väljer att göra sig av med materialet som avfall före att lämna in det på återanvändningscentraler. Det beror på att det är en
tidsmässigt och ekonomiskt kostsam process att demontera produkter och material. Återanvändningscentralerna betalar inte heller någon ersättning för material de lämnar eller de dyra transporterna till företagen. Därför blir produkter och material många gånger avfall. Oftast är det beställaren som bekostar avfallshanteringen och inte företaget själv. Om det fanns ekonomiska incitament till de processer som krävs för att det ska gå att återanvända produkter och material skulle det förmodligen finnas ett större intresse. Och om beställare istället bekostar transport och den tidskrävande demonteringen är medberäknat i projektet skulle nog fler företag arbeta för återanvändning. Och sortimenten och efterfrågan hos
återanvändningscentraler skulle nog se en förändring.
Dock så har det visats i en artikel publicerad i Nyteknik (2000) att det kan vara direkt skadligt att bygga med återanvänt virke. Virket kan vid något tillfälle utsatts för fukt som orsakat en påväxt av mögel. En sån här påväxt kan ibland inte vara synliga för ögat och därför kan skadat virke misstagas för friskt och byggas in i nya hus. Att bygga in mögel i nya hus kan innebära problem som är svåra att bli av med och som kan orsaka allergier och vara skadliga för hälsan. Det motstrider etappmålet god bebyggd miljö som nämns tidigare i avsnitt 3.7. och som säger att vi ska bygga på ett sätt som inte skadar människors hälsa. Därför är det viktigt att genomföra analyser för att kvalitetssäkra virke som avses att återanvändas. Tyvärr så är det som tidigare nämnts i avsnitt 1.2. att dessa analyser ofta utgår på grund av dess låga lönsamheten.
Avfall i byggprocessen
Att trä kan vara skadat även fast att det inte är synligt med ögat tillsammans med att materialet åldras och dess egenskaper kan förändras med tiden gör det svårt att garantera materialets kvalitet. Det gör att det många gånger är att rekommendera användning av nya produkter där jungfrulig råvara har använts vid produktionen. De här produkterna har från tillverkaren en känd kvalité och klassificering.
De här kan också vara ett problem om tillverkare av träprodukter använder sig av använt trämaterial vid produktion av nya. Det är svårt att garantera att
slutprodukten blir lika bra som vid användning av enbart jungfruligt trä. Vissa material exempelvis i tillverkningen av korslaminerade trämaterial är det inte tillåtet att använda någon andel återvunnet trä alls i produktionen (EN16251).
24 Sortering/Avfallsanläggningar
Avfall som uppkommer vid exempelvis nybyggnation och tillbyggnad anses vara rent avfall med känd klassificering och därför kan kvalitén säkras. Det beror på att virke och skivmaterial som används oftast köps i standardiserade mått och sedan kapas på byggarbetsplatsen till den dimensionen som passar ändamålet. Den relativt simpla inhämtningen av detta rena avfall som skapas i samband med nyproduktion och tillbyggnad gör att andra processer för inhämtning av träavfall för
materialåtervinning ej hamnar i fokus. Exempelvis att som vi tidigare nämnt att omhänderta rivningsvirke vid demolering av träkonstruktioner har visats vare sig ekonomiskt lönsamt eller gynnande för miljön. Det eftersom det innebär extra processer med bland annat sortering av material för att utesluta kontaminerat virke samt utökade transportsträckor.
Något som skulle kunna tänkas gynna denna situation är en mer utvecklad materialsortering och ett djupare samarbete mellan aktörer i byggbranschen och återvinningscentralerna. För att en sådan utveckling ska vara möjlig krävs dock en större mängd resurser till återvinningscentralerna då processen för hanteringen av inlämnat rivningsvirke kräver mer arbete för att återvinnas. Den andra delen landar hos byggbranschens aktörer som hanterar rivningsprojekt eller annan verksamhet där träavfall genereras och behöver omhändertas. De aktörer som omhändertar träavfall bör skapa en bättre kommunikation med sina respektive
återvinningscentraler för att om det är möjligt öppna upp för en mer effektiv återvinning där materialåtervinning kan bli ett mer hållbart alternativ. Marginellt bränsle
Trä som byggnadsmaterial kommer från förnybara råvaror. Under den tiden trädet växer binder det koldioxid från atmosfären i form av kol. Det är först när materialet förbränns som det bundna kolet frigörs och koldioxiden tar sig ut i atmosfären igen. Det gör enligt träguiden (2015) trä till ett koldioxidneutralt material. Och därför menar de att det är lika försvarbart ur miljösynpunkt att förbränna trä för
energiutvinning som att återanvända eller materialåtervinna det. Detta gör att energiåtervinning lätt kan prioriteras då det inte är lika
resurskrävande. Då detta är den generella tankegången kring materialåtervinning finns en annan aspekt redovisad i resultatet från analysen utförd av Arm et al. (2017). Analysen klargör betydelsen för det valda bränslet som används i
kompensation vid en process av materialåtervinning. Om en fjärdedel av detta valda bränsle utgörs av fossila bränslen och resterande tre fjärdedelar utgörs av
25
materialåtervinna och processer för detta så är det idag svårt att kunna försvara en process där vi väljer att materialåtervinna träavfall istället för att använda oss utav energiåtervinning. Mycket på grund utav att de bränsle som måste kompensera för den uteblivna energiutvinningen från dessa material utgörs av fossila bränslen. Skulle vi dock hamna i ett scenario där denna kvot av fossila bränslen hålls under en fjärdedel finns det en produkt framställd genom materialåtervunnet träavfall som skulle kunna ta sig an marknaden och bli handlingskraftig. Det är då en spånskiva gjord av träflis upphämtat från produktionsstadiet vid olika anläggningar som använder sig utav trämaterial. Det danska företaget Kronospan (u.å) producerar spånskivor i vilka de använder 70% återvunnet träavfall från möbelindustrin, sågverk och återvinningscentraler. Så det är definitivt en produktionsprocess som skulle kunna användas i Sverige med tanke på den mängd ickekontaminerat träavfall vi hanterar.
I dagsläget är det endast ett fåtal svenska företag som producerar spånskivor. I den här studien har två företag som tillverkar spånskivor undersökts. Det första är Byggelit och det andra IKEA Industry Sweden. För den som är intresserad och vill veta mer om företagen och deras processer kan besöka deras hemsidor
(http://www.byggelit.se, http://www.inter.ikea.com). Byggelit har en policy om att deras produkter produceras ”rent norrländskt” vilket innebär att dom inte använder sig utav återvunnet material alls i deras produktion utan enbart använder träråvara från norrländska skogar. När det kommer till IKEA Industry Sweden har inte något specifik information hittats kring deras produktion. Något att säga om detta är att om de i dagsläget inte använder sig av återvunnet material så skulle ett införande av återvunnet träavfall till deras produktionsled säkerligen ge positivt utslag både för ekonomin och miljön.
Sverige och Europeiska unionen
Mängden ickekontaminerat träavfall som energiåtervinns i Sverige kan förknippas med den låga mängden producerade spånskivor inom Sveriges gränser. En ökad produktion och företagsverksamhet för framställning av spånskivor inom Sverige skulle kunna vara ett lämpligt sätt att ta tillvara på det genererade träavfallet. Då Sveriges brädgårdar för tillfället importerar sina skivmaterial från andra länder skulle en svensk produktion kunna vara gynnsam.
För att jämföra Sverige mot dess grannländer har vi värden från Tab. 2 varav en svensk energiåtervinning på 93% uppföljt av Finland med 73% och Danmark på 8% inom samma kategori. Ställer vi dessa procentenheter emot varandra måste de sättas i rätt kontext. Det utstickande värdet är Danmarks energiåtervinning av
26
Sveriges och Finlands. Det kan tänkas att denna reducerade mängd träavfall att hantera skulle kunna bidra till att Danmark valt att lägga mer fokus på att
materialåtervinna stora delar av det träavfall som genereras inom landets gränser. Då det totalt sätt inte krävs lika stora mängder av resurser för att bedriva en
materialåtervinning av Danmarks träavfall till skillnad från den mängd träavfall som behandlas i Sverige och Finlands. Som dagsläget ser ut med den stora efterfrågan från Sverige på skivprodukter av trä kan det finnas en drivkraft hos aktörer på den danska produktionsmarknaden att upprätthålla och investera i en
27
6 Slutsats
Det finns god potential att materialåtervinna obehandlat träavfall förutsatt att det håller en god kvalitet. Tyvärr är det ofta som träavfallet är bristfälligt sorterat och det kräver stora insatser för att träavfall inte ska förbli obrukbart. Då det är en resurskrävande process att urskilja träavfallet från annat avfall. Samt att träavfall från rivningsarbeten kan vara undermålig i kvalité och därför olämpligt att
materialåtervinna. Det gör att det är fördelaktigt att inhämta träavfallet vid nybyggnation ute på arbetsplatsen alternativt vid virkets framställning vid sågverken. Trots att dessa processer är genomförbara är det inget som används i större utsträckning i dagsläget då det ersättande energikällorna till viss del producerar sin energi från fossila bränslen. Samt att de framstående produkterna som vanligtvis produceras i samband med materialåtervinning av träavfall inte har en stark etablering inom Sveriges gränser för tillfället.
Idag förbränns det mesta träavfallet med energiutvinning. Och med hänsyn till kravet på renheten hos träavfall till materialåtervinning och kompenserande bränsle vid förbränning anser vi att energiutvinning är det i dagsläget bästa
28
7 Vidare studier
29
8 Referenslista
Almasi, A, M., Fråne, A., & Miliute-Plepiene, J. (2018). Ökad sortering av bygg- och rivningsavfall. (IVL Svenska miljöinstitutet, nr B 2323). Stockholm: IVL Svenska miljöinstitutet. Från
https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/rapporter/rapportera/article/ okad-sortering-av-bygg-och-rivningsavfall/
Almasi, A, M., Hwargård, L., & Miliute-Plepiene, J. (2020). Återanvändning av bygg- och rivningsmaterial och produkter i kommuner. (IVL Svenska miljöinstitutet, nr B 2370). Stockholm: IVL Svenska miljöinstitutet. Från https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/rapporter/rapportera/article/ ateranvandning-av-bygg-och-rivningsmaterial-och-produkter-i-kommuner/ Arm, M., Wik, O., Engelsen, C. J., Erlandsson, M., Hjelmar, O., & Wahlström,
M. (2017). How Does the European Recovery Target for Construction & Demolition Waste Affect Resource Management? Waste and Biomass
Valorization, 8(5), 1491–1504. https://doi.org/10.1007/s12649-016-9661-7 Avfall Sverige. (2018). Svensk avfallshantering 2018. Hämtad 21 april, 2020, från
https://www.avfallsverige.se/fileadmin/user_upload/Publikationer/Svensk_a vfallshantering_2018_01.pdf
Boverket. (2014) Allmänt om rivningsavfall och avfallshantering. Hämtad 1 april, 2020, från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/rivningsavfall1/allmant-om-rivningsavfall-och-avfallshantering/ Boverket. (2019a). Miljöbalk (1998:808). Hämtad 6 maj, 2020, från
https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/lagar-for-planering-byggande-och-boende/miljobalk-1998808/
Boverket. (2019b). Regelhierarki: från lag till allmänt råd. Hämtad 11 maj, 2020, från
https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/regelhierarki/
Boverket. (2019c). Regionala byggbehovsberäkningar 2018–2027. Hämtad 4 maj, 2020, från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmar knaden/behov-av-bostadsbyggande/Byggbehovsberakningar/
Boverket. (2019d). God bebyggd miljö: ett miljömål med människan i fokus. Hämtad 22 april, 2020, från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/miljomalsarbete/god-bebyggd-miljo/ Brander, L., Jansson, A., Johansson, P., Karlsson, S., Landel, P., & Svennberg, K.
30
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1178464&dswid=-7046 Dahlbo, H., Bachér, J., Lähtinen, K., Jouttijärvi, T., Suoheimo, P., Mattila, T.,
Sironen, S., Myllymaa, T., & Saramäki, K. (2015). Construction and demolition waste management - A holistic evaluation of environmental performance. Journal of Cleaner Production, 107, 333–341.
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2015.02.073
EUR-Lex. (2008). Directive 2008/98/EC of the European Parliament and of the Council of 19 November 2008 on waste and repealing certain Directives. Hämtad 18 april, 2020, från
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32008L0098
Eurostat. (2013). Your key to European statistics. Hämtad 5 Maj, 2020, från https://ec.europa.eu/eurostat/home?
Erlandsson, M., & Sundqvist, J., (2014). Environmental consequences of different recycling alternatives for wood waste. A report to a Nordic cooperation project on
the EC recovery target for construction and demolition waste (CDW).
Fraunhofer. (2017). A second life for recovered wood. Hämtad 15 juni, 2020, från https://www.fraunhofer.de/en/press/research-news/2017/October/a-second-life-for-recovered-wood.html
Förenta nationerna. (u.å.). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 6 maj, 2020, från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-
informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
Gästrike återvinnare. (2016). Avfallsplan 2016-2020: Från avfallshantering till resurshushållning. Gävle: Gästrike återvinnare. Från
https://gastrikeatervinnare.se/wp-content/uploads/2016/11/Avfallsplanen-FA-low-res.pdf
Gävle energi. (u.å.). kraftvärme. Hämtad 8 maj, 2020, från
https://www.gavleenergi.se/om-oss/om-vara-tjanster/energiproduktion/kraftvarme/
Iacoboaea, C., Aldea, M., & Petrescu, F. (2019). Construction and Demolition Waste - A Challenge for the European Union? Theoretical and Empirical Researches
in Urban Management, 14(1), 30-52. Hämtad 13 mars, 2020, från
www.jstor.org/stable/26590928
31
Kronospan. (u.å). Gröna spånskivor på miljöns villkor. Hämtad 9 maj, 2020, från https://www.kronospan-se.se/
Liikanen, M., Grönman, K., Deviatkin, I., Havukainen, J., Hyvärinen, M., Kärki, T., Varis, J., Soukka, R., & Horttanainen, M. (2019). Construction and
demolition waste as a raw material for wood polymer composites – Assessment of environmental impacts. Journal of Cleaner Production, 225, 716–727.
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2019.03.348
Lundgren, T. (2016) Återvinninng och återanvändning: Ett miljöansvar. Hämtad 16 juni, 2020, från http://static.byggtjanst.se/amadocs/any_2-2016_15-17.pdf Naturvårdsverket. (2020). Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges nationella
miljömål 2020 (Natuevårdsverket: nr 6919). Stocholm: Naturvårdsverket. Hämtad 22 maj, 2020, från http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6900/978-91-620-6919-3/ Naturvårdsverket. (2019). Hållbar utveckling med miljöbalken. Hämtad 5 maj,
2020, från https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/
Naturvårdsverket. (2019). Lagar och regler om avfall. Hämtad 6 juni, 2020, från https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-
miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/
Novus. (2015). Allt fler konsumenter vill köpa från företag som tar klimatansvar. Hämtad 15 maj, 2020, från https://novus.se/nyheter/2015/06/allt-fler-konsumenter-vill-kopa-fran-foretag-som-tar-klimatansvar/
Nyteknik. (2000). Begangnat virke sprider mögel. Hämtad 7 maj, 2020, från https://www.nyteknik.se/digitalisering/begagnat-virke-sprider-mogel-6451671
Regeringen. (2015). Hållbar komsumtion och produktion. Hämtad 6 maj, 2020, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbar-konsumtion-och-produktion/
SFS 1998:808. Miljöbalk. Stockholm: Miljö- och energidepartementet
SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Finansdepartementet SPN BB SFS 2011:927. Avfallsförordningen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet SS-EN 16351:2015, Träkonstruktioner - Massivträ för byggsystem – Krav. SIS Statistiska centralbyrån. (2018). Uppkommet avfall. Hämtad 15 april, 2020, från
32
Stena Recycling. (u.å). Hållbarhet som affärsidé. Hämtad 28 april, 2020, från https://www.stenarecycling.se/hallbarhet/
Sveriges miljömål. (2020). Miljömålen. Hämtad 28 maj, 2020, från https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/
Träguiden.se. (2015) Träprodukters kretslopp. Hämtad 22 april, 2020, från
https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukters-kretslopp/ Zeromissoin. (2015). Allt fler konsumenter vill köpa från företag som tar
klimatansvar. Hämtad 15 maj, 2020, från
