EXAMENSARBETE
I den bästa av bästa världar
Hur kan jag använda storytelling som ett verktyg i marknadsföringen av ett varumärke?
Elin Emanuelsson
Filosofie kandidatexamen Mediedesign
Luleå tekniska universitet
I den bästa av bästa
VÄRLDAR
Elin Emanuelsson eliema-8@student.ltu.se Mediedesign 3
C-arbete Lp 4 2011
-Hur kan jag använda storytelling som ett verktyg, i marknadsföringen av ett varumärke?
Inledning...1
1.1 Bakgrund Att lära sig något nytt...2
1.2 Varför ska vi använda storytelling?...2
1.3 Kan de vara fiktiva eller måste de vara sanna?...3
1.4 Men är det verkligen så?...4
1.5 Vad är då en kärnhistoria?...5
1.6 Dom fyra elementen i en bra historia...7
1.7 Hitta rätt väg för kommunikationen...10
2.1Produktion Storytelling + Älvsbyhus...12
2.2 Storytelling som ett verktyg för att hitta kärnan i varumärket...13
2.3 Att nå ut med budskapet...14
2.4 I den bästa av bästa världar får vi möta...15
2.5 Låt kunderna lära känna karaktärerna...21
2.6 Tankar bakom ideén...22
3.1 Reflektion...23
3.2 Nu efter en djupdykning...24
3.3 I mitt arbete med Älvsbyhus...24
3.4 Reklamvärldar...25
Disskution...26
Källförteckning...27
Bilaga1 Intervju med Erik...29
Bilaga2 Monika med familj har just byggt ett Älvsbyhus...30
Bilaga3 En strategisk översikt...31
Bilaga4 Att förverkliga drömmar...32
Bilaga5 Lagom är inte vad det en gång var...34
Bilaga6 Intervjuer om drömmar...35
Bilaga7 Storyboard skiss...38
Annons...39
Inledning
I mitt arbete har jag undersökt hur man kan använda sig av storytelling i marknadsföring.
Att hitta kärnhistorien om vad varumärket står för och därefter hur jag på bästa sätt ska kommunicera det budskapet.
För att testa teorin i praktiken ville jag samarbeta med ett företag.
Jag valde mellan två stora företag. När jag började klura om vem av dom jag skulle fråga först, så tittade jag på den marknadsföring de har idag.
Det var inte ett lätt val. De två företagen är väldigt olika varandra.
Tillsist valde jag att fråga Älvsbyhus och som tur var sa dom -Ja.
Fortsättningsvis får ni följa mitt arbete där jag ska använda storytelling och bygga en extern marknadsföring. Den ska lyfta varumärket och vara
långsiktigt.
Min frågeställnig
-Hur kan jag använda storytelling som ett verktyg, i marknadsföringen av ett varumärke?
Att berätta om hur ett billigare boende ger ett rikare liv. Ett liv fullt av drömmar som kan besannas. För att nå ut med budskapet har jag skapat en gata där det bara finns Älvsbyhus hus. Vi får lära känna de som bor där. Väva in deras drömmar och liv i en
handling som kan underhålla och engagera.
“ “
1.1 Att lära sig något nytt...
Som alltid när man ska lära sig något nytt så blir böckerna ens bäste vän.
Jag har samanfattat det jag har tagit fasta på. Det bör nämnas att
storytelling är ett stort område och det finns många olika åsikter om hur man använder sig av det och till vad.
Storytelling används mycket i företag då benämnt som corporate storytell- ing. De används också i reklamkampanjer, då med benämningen storytelling eller reklamhistorier.
Jag började min research med att plocka fram varför och hur det används.
1.2 Varför ska vi använda storytelling?
Storytelling möjliggör för företag att kunna skapa en helhetsbild av sitt
koncept, gestalta varumärken och ge kunderna en upplevelse. Den moderna marknadsföringen har till primärt syfte att väcka intresse och att övertyga
(Mossberg & Nilsen Johansen 2006, s8f). Flera starka kärnpunkter som gör att företag bör överväga att använda metoden. Storytelling kan skapa
kundnöjdhet då kunder, genom att de fått en historia berättad för sig, vet vad de väntar av företaget. Det är mycket kostnadseffektivt och ger möjlighet till differentiering från konkurrenterna. Det skapar uppmärksamhet kring
företaget och en historia ger företaget ett mervärde. Det är ett mycket kreativt arbetsredskap och kan även stärka företagskulturen (Dennisdotter &
Axelbrant 2008, s18f). Det handlar om att plocka upp berättelser i företaget och förmedla dessa på ett pedagogiskt, begripligt och enkelt sätt. Som talar till flera sinnen och som adderar mervärden till företagets varor eller tjänster
(Dennisdotter & Axelbrant 2008, s.12f).
Det är viktigt att företaget är sitt varumärke troget, oavsett om den berät- telsen är sann eller fiktiv. Företaget måste stå och verka för budskapet och värderingarna i berättelsen, annars kommer det med största sannolikhet slå tillbaka på företaget i framtiden (Dennisdotter & Axelbrant 2008, s14f).
Vad jag märkte är hur olika uppfattningarna är om historiernas natur.
1.3 Kan dom vara fiktiva eller måste de vara sanna?
Åsikterna går isär. Vissa menar, för att ge bäst resultat ska dom vara sanna och att alla företag har nog bra material i sin organisation så att en fiktiv historia inte är nödvändig. Så här beskrivs det i några av böckerna som jag har läst.
Fiktiva – en uppdiktad historia fungerar bra om inte bättre än en sann.
Så länge som den känns ”äkta” och att konsumenterna känner en autentisk koppling till företaget eller varumärket. Konsumenterna förstår i detta fall att historien är uppdiktad, men kan ändå uppskatta och ta in dess budskap
(Dennisdotter & Axelbrant,s.13f).
Äkta – berättelsen ska bygga på sanning. Menar att man behöver inte hitta på historier utan verkligheten ger lika bra underlag. Historien ska vara sann och ärlig, hämtad från verkligheten (Dennisdotter & Axelbrant,s.13f). Många företag idag har värderingar som identifierar deras företag. När man tar denna klassiska branding som består av ord, och blandar det med
storytelling. Så blåser man liv i de värden som företaget vill förknippas med.
Då förstår omgivningen vad du vill berätta, för du ger dem något som dom kan förankra i verkliga livet (Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s68f).
Dom här genuina historierna ökar trovärdigheten av den kommunikation du vill förmedla. Det finns massor av små anekdoter på företaget, det är bara en fråga om att veta vart man ska leta och vad man letar efter. Man måste veta vilket meddelande man vill att dessa historier ska berätta innan man börjar leta. Samtidigt måste man vara medveten om att detta är en dynamisk och kontinuerlig process. Först ska historierna bli identifierade och insam- lade. Sen måste dom sorteras och processas. Sist måste dom kommu- niceras på rätt sätt och i rätt kontext (Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s105f). Efter att ha läst om sanna och fiktiva historier fick jag lov att fundera över vad jag tycker.Tidigare har jag alltid sett alla dom fiktiva historier som vi möts av inom reklamvärlden som storytelling.
1.4 Men är det verkligen så?
Reklam som berättar historier har större potential att underhålla publiken och samtidigt demonstrera hur konsumenten kan skapa mening kring kon- sumtionen av varan. Tv-reklam som erbjuder en eller flera karaktärer, vilka kan bli föremål för tittarnas känslomässiga reaktioner, har en intrig och tydlig konflikt samt en oviss utgång. Något som ökar sannolikheten att tittarna engagerar sig i reklamfilmens innehåll. Det finns en rad fördelar med ett reklamformat som berättar en eller flera historier i episoder. Karaktärer och intriger kan utvecklas under tiden, vilket betyder att energi inte behöver för- brukas på att etablera relationer vid varje tillfälle. Detta ökar sannolikheten att vi tar till oss karaktärerna i historien och att berättelsen känns autentisk.
När sedan intrigen drivs fram fångas vi lättare av den och blir mindre
avvisande mot reklamens säljbudskap. Karaktärens värderingar och identitet förknippas med varumärket och gör det enklare att illustrera mening eller funktion. Det skapar en långsiktig plattform för företaget att kommunicera sitt budskap oavsett om man primärt vill sälja produkter, stärka sin image eller öka medvetandegraden. Inom ramen för berättelsen kan man lättare illus- trera varans funktion praktiskt och som en del av sociala relationer (Mossberg
& Nilsen Johansen 2006, s.60ff).
Jag tycker att väldigt mycket ryms under Storytelling. För mig är det väldigt brett. Om man använder sig av corporate storytelling tycker jag att man bör hålla sig till sanna historier. Just för att då bygger man en företags kultur.
Inte bara en extern kommunikation utan också en intern kommunikation. Jag tycker att kärnhistorien ska bygga på dom interna värderingar som företaget har men till den externa kommunikationen kan man visualisera den på olika sätt. Antingen bygga på sanna historier eller skapa en fiktiv berättelse för att förmedla kärnhistorien. I mitt arbete har jag använt mig av en arbetsmodel som bygger på storytelling, för att hitta kärnhistorien.
1.5 Vad är då en kärnhistoria?
En kärnhistoria berättar om varför företagets existerar. Den skapar en mental bild för dom anställda, den berättar varför det är så viktigt att göra det dom gör. Istället för att se varumärket med värderingar så flyttar vi fokus till att jobba med ett varumärke med en levande kärnhistoria. Värderingar är i sig bara ord med ingen riktig innehåll. Det blir anonymt och irrelevant, pratar bara till hjärnan. Inte till hjärtat (Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s62ff).
De arbetsmetoder jag har använt i mitt arbete, ska jag förklara nu.
Metoderna används inom corporate storytelling men fokuserar på att hitta varumärkets orsak till att dom finns. Sedan hur man ska omvandla det till en berättelse med hjärta och hjärna. Jag började med att hitta varumärkets orsak till existens.
Varför är du här?
Vad slåss ni för?
Hur skulle världen se ut om ni inte fanns?
Orsaken till varumärket existens
Dödsannons testet
Börja
Skriv ner varumärkets dödsannons.
Hur skulle den se ut om kunderna skrev den?
Eller om konkurrenter skulle ha skrivit den?
Användbara frågor
Hur skulle världen se ut om de inte existerade?
Om företaget skulle stänga i morgon, vem skulle sakna varumärket? Varför?
För att hitta långsiktiga värderingar.
Ett starkt varumärke handlar om att göra en skillnad.
(Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s72f)
När man använder storytelling för att förmedla företagets värderingar tar man statiska ord och gör dem till något levande, en kärnhistoria. När man berättar historien så kommer den till liv genom starka bilder och sätter vär- deringarna i en dynamiskt sammanhang. Helt plötsligt kan människor förstå vad företaget försöker berätta, för dom kan relatera till det på ett annat sätt
(Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s68f).
När man har definierat företagets kärnvärden skapar man en berättelse som utvecklas, då har man skapat en strategisk storytelling plattform för varumär- ket. Det blir en kompass för all intern och extern kommunikation. Varje gång man då ska börja på en ny kommunikation bör man ställa frågan: Blir den här historien ett nytt kapitel i vår kärnhistoria? Aktiveras kärnan av vår företagskultur?
Om man gör ett bra jobb och ser till att alla historier är förankrade i kärnhistorien, blir märket starkare och konsekvent. Kärnhistorien måste transformeras till några konkreta historier, som i sin tur ska vara relevanta för anställda, kunder och omgivningen (Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s104).
Målet är att bygga en plattform som kan finnas i varumärket under en lång tid. Styrkan av en stark
historia är att den kan utvecklas med tiden.
Det är viktigt att inte underskatta glädjen av ett igenkännande i en marknad där den största
utmaningen ligger i att bli ihågkommen.
När storytelling används inom reklam kan man referera eller låna från kända historier.
1.6 Dom fyra elementen i en bra historia
Meddelandet
Det centrala meddelandet är ideologiskt eller moraliskt budskap som blir det centrala temat genom hela historien.
Ex Sköldpaddan och Haren, Sköldpaddan vinner för att han är långsam och stabil. Inte snabb och oförsiktig. Moralen är “arrogans biter en i rumpan”.
I Romeo och Juliet är moralen “ sann kärlek ävervinner till och med döden”
Använd bara ett tema per historia. Det kan lätt bli stökigt och oklart annars (Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s82ff) .
Konflikten
Detta är drivmedlet i en bra historia, utan konflikten blir historien inte bra.
Anledningen till det är att vi människor strövar efter harmoni och balans.
Om vi stöter på ett problem -en konflikt- söker vi instiktivt efter en lösning.
Konflikten får oss att agera.
Genom kampen mellan gott och ont kommunicerar berättarens synsätt, värder- ingar och meddelandet till publiken (Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s84f).
Konflikt test- riktlinje
1.Formulera konflikten tydligt och exakt.
Är det ens en konflikt?
2.Fundera på hur konflikten kan lösas. En bra konflikt skapas genom problem och utmaningar som inte har en direkt lösning. Har konflikten en uppenbar lösning, kommer publiken fort att lista ut den. Är historiten förutsägbar blir den tråkig.
3.Är det för många små konflikter bredvid den centrala?
Om det är för många kan fokus bli på dessa och inte på de centrala meddelandet.
4.Kan jag identifiera hjältens och motståndarens kraft i historien?
Hur ser deras styrkor ut om man ställer dom mot varandra?
Om skillnaden är för stor blir historien tradig eller förvirrande.
5.Har jag problem att identifiera konflikten i historien?
Ta då en ny titt på det centrala meddelandet i historien.
(Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s37ff)
Karaktärer
En klassisk struktur som har används i alla berättelser.
För att bli personligt engagerad i berättelsen så måste publiken kunna identifi- era sig med karaktärerna. Det händer speciellt när vi kan känna igen oss i kara- ktären. Här är det viktigt att hålla den tänkta målgruppen fokus. Publiken måste kunna identifiera sig med både hjälten och konflikten. Vi känner igen känslor som rädsla, sorg, hopplöshet, glädje och hopp. Men vi måste också förstå hur motivationen driver hjälten. Varför den gör som den gör? För vem och
varför slås dom? (Mossberg & Nilsen Johansen 2006, s49ff). De fem roller som berättelser bygger runt:
Antagonist
Vem eller vad är varumärkets motståndare? Den här karaktären kan ta många former. Den kan hittas både internt (ex. brist på innovation) och externt
(ex. pressen från konkurrenterna)
Hjälten
Den här rollen brukar varumärket ta. Vilka karaktärsdrag har hjälten?
Kom ihåg att kunderna kan också fylla den här rollen, när dom söker efter ett sätt att uppnå sina mål.
Medhjälparen
De medel och verktyg som hjälten behöver för att nå målet. Hur ska varumärket besegra draken?
Om kunderna är hjälten så kan medhjälparrollen fyllas av produkten eller servis- en. För att hjälpa kunderna uppfylla sina drömmar.
Välgöraren
Varumärket tar oftast den här rollen genom att dom hjälper kunderna nå sina drömmar.
Förmånstagare
Förmånstagaren är den person/personer som drar fördel av att hjälten når sitt mål. Vanligtvis får kunderna den här rollen, dom drar nytta av att varumärkets ansträngningar att nå målet.
(Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s90f).
Handlingen
När alla andra delar är på plats så är det dax att tänka på hur historien ska berättas. Händelseförloppet i en berättelse är jätte viktigt. De ger publiken sin upplevelse. Upplägget måste vara odentligt genomtänkt så att den drivs framåt och håller kvar publikens intresse.
En klassisk saga kan delas in i tre delar; början, mitten och ett slut.
En bra början fångar vår uppmärksamhet och ger oss en försmak av det som ska komma. Här sätts temat och vilken ton berättelsen ska ha.
Sen introduceras konflikten och när den eskalerar brukar hjälten måsta göra ett val, det valet kommer att styra hur sagan ska sluta. Det är hjälten som driver historien framåt.
En annan syn på berättelsens betydelse för varumärket är att den utgör länken mellan en persons självbild och ett varumärke. Det är hur historien bearbetas som avgör om varumärket kommer att tolkas som en bärare av en mening. Om sedan konsumenten ska kunna använda varumärket för att förmedla sin identitet måste varumärkets berättelse överensstämma med konsumentens självbild (Mossberg & Nilsen Johansen 2006, s58).
Att berätta en historia.
Försök att berätta historien baserat på dessa frågor:
-Hur öppnar historien -Hur ska konflikten introduceras -Var är “point of no return” i berättelsen
-Var ligger klimax i historien -Hur avslutas historien -Hur presenteras moralen
(Fog, Budtz, Munch & Blanchette 2001, s46f)
1.7 Hitta rätt väg för kommunikationen
Efter att ha läst på om storytelling ville jag friska upp mina kunskaper om strategisk kommunikation för att på bästa sätt hitta rätt väg för
kommunikationen. För att ta kommunikationen dit jag vill, måste jag ta hänsyn till grundläggande strategiska frågor.
Vem?
Vem är det som kommunicerar och vem vänder jag vänder mig till? Vilka persoligheter är det som vi talar till och vad har vi gemensamt?
Människor styrs i grunden av fyra olika motiv
-Stabilitet och trygghet
En person som lätt skrämms av kaos och förvirring. Vill ha ordning och reda på papperen. Kontroll är lika med lugn. Tar inte beslut från höften utan be- höver bevis för att ta beslutet.
-Förändring och nyskapande
En person som vill frigöra sig från allt som begränsar och bevarar. Drivs av lusten att utmana etablissemanget, ifrågasätta aktoriteter och och reformera.
Känner obehag inför konservativa och överdrivet formella sammanhang. Tar beslut från magtrakten.
-Tillhörighet och gemenskap
En person som får energi av andra människors närhet. Aktiveras av risken att bli lämnad ensam eller andra former av mänskligt utanförskap. Tror på kollektivets kraft. Beslut fattas i samråd med dina arbetskamrater, som också gärna får vara dina vänner.
-Självständighet
En person som är en typisk ensamvarg. Får energi av inre reflektion. Söker svar på frågor genom att göra resor, inre eller yttre. Först när du landat i när- varon av en stor idé är du beredd att ta ett svårt beslut. Vilka av dessa fyra beskrivningar passar bäst in på varumärket? Och vem är mottagaren?
Varför?
Varför finns du? Vad är syftet med din existens?
En bra affärsidé är kort och enkel. Den inspirerar, unik och enkel. Varför kommunicerar vi? Vad vill vi uppnå? Sprida kunskap, ändra attityder, skifta beteenden, bygga relation med konsumenterna?
(Öhlin 2009, 20ff).
Vad?Vet du vad du ska säga? Vad har du som inte andra har? Hur vet du att det betyder något för mottagaren? För att hitta frågan så kan vi använda en teknik som heter “The five whys”. Det är ett slags felsökningssystem som går ut på att hitta det som ligger bakom, den egentliga orsaken till att problem uppstår. Den metoden kommer ursprungligen från Japan.
Vilken är konsument nyttan?
Och vad är nyttan med det?
Och vad är nyttan med det?
Och vad är nyttan med det?
Och vad är nyttan med det?
Det blir en upprepning av samma fråga, men desto mer frågor som ställs gör att vi hittar en djupare mening. Som vi senare kan associera runt. Lättare att hitta ett helt nytt sammanhang och hitta kopplingar som inte fanns där i början (Öhlin 2009, 21ff).Jag har använt mig av den här metoden under mitt arbete. Resultatet finns återberättat under bilaga 3, en strategisk översikt.
Hur?Hur ska vi säga det? Hur ska vi göra det?
Att dra nytta av andra associations världar som liknar den vi utgår ifrån, men som ändå tänjer på våra föreställningar. Lär dig allt om produkten!
Var och När?
Välj en tidpunkt och en bra plats där det ger bäst effekt. Var sker mötena mellan varan och kunderna? Tidpunkten är avgörande. När på året? När i månaden? På vilken veckodag? När på dygnet? Det finns en uppsjö av olika medium. Vilket medium passar ditt varumärke?
Varför inte?
Titta på de dolda hinder kan ligga i vägen för kommunikationen och som står utanför din kontroll. Tre tunga själ. Fördomar, kulturer och kontext.
När svaren är funna så är det dags att ta steget ut i den svåra processen att sträcka ut och beröra konsumenten (Öhlin 2009, 22ff).
2.1 Storytelling + Älvsbyhus
Mitt arbete började med att undersöka företaget.
Genom att samtala med marknadsföringschefen på Älvsbyhus fick jag reda på hur företaget arbetade och deras kärnvärden. Bland annat fick jag till gång till deras huskatalog och deras papper som kunden får när dom ska bygga Älvsbyhus. Där står alla praktiska detaljer.
Sen pratade jag med en man som är med i Veteranklubben (bilaga 1), en kvinna som alldeles nyss byggt ett Älvsbyhus (bilaga 2). Pratade även med ingenjören Nils Sundström som gav mig sina tankar kring husritningarna.
Under mitt samtal med Nils Sundström fick jag veta att husmodellerna har fått sina namn efter fornnordiska gudar. Så jag hade en tanke att berätta om dom olika gudarna som husmodellerna är döpta efter. När jag plockade fram vem alla namn var, så hade en del av husen blivit döpta efter gudar som inte är så trevliga. Så den idéen fick jag avsluta där.
En strategisk överblick av varumärket Älvsbyhus
Här svarade jag på dom frågor som är avgörande för all kommunikation:
Vem? Varför? Vad? Hur? Var? När? och Varför inte? (Bilaga 3).
För att sammanfatta det; Varumärket är mest likt en vanlig jordnära kamrat, som är trygg och stabil. Vi vänder oss till alla typer av människor som kan- ske i någon framtid vill bygga hus.
Vi gör en kampanj för att bygga relationer, ändra attityder mot Älvsbyhus och för att sälja hus. Vi vill skapa igenkänning genom att befolka Älvsbyhus.
2.2 Storytelling som ett verktyg för att hitta kärnan i varumärket
Jag att börja med att skriva skapelseberättelsen (bilaga 4). Älvsbyhus har en lång och detaljerad historia. Jag valde att fokusera på hur företaget starta- des. Grundarna, Göran och Gunnar, hade en dröm som förverkligades.
Kärnhistorien (Bilaga 5) tog jag fram genom att fortsätta definiera vad företaget gör. En historia som beskriver deras existens.
Vad gör dom och för vem?
Här har jag arbetat med storytelling verktygen. Definierat först konflikten och sedan vilka karaktärerna är.
Konflikt
Älvsbyhus ger personer möjlighet att bygga hus och samtidigt få pengar över. På det sättet kan dom förverkliga deras drömmar.
VSFlotta villor som kostar massor, där personerna som bor aldrig har en krona över. Deras drömmar blir aldrig förverkligade.
Karaktärer
Antagonist
Ett levene som kostar mer än det smakar.
Hjälten
De personer som går mot strömmen och väljer ett enklare hus.
Som har en mindre kostnad.
Medhjälparen
Älvsbyhus som gör det möjligt, med bra hus till en lägre kostnad.
Välgöraren
Älvsbyhus
Förmånstagare
De familjer som letar ett nytt hus och vill ha pengar över, så att dom kan förverkliga sina drömmar.
2.3 Att nå ut med budskapet
Jag har kopplat båda berättelserna mot deras tagline
“lägre kostnad, rikare liv”
För mig handlar det om de drömmar som människor har. Med en billigare levnadskostnad kan man förverkliga sina drömmar.
För att se vad deras kunder har att säga om drömmar så gjorde jag intervju- er med personer som bor i Älvsbyhus. Har frågat dem om deras drömmar och visioner om framtiden och nuläget (bilaga 6).
I det långa loppet handlar det om, för den vanliga människan, att ha råd med livet. Det är det som jag har valt att fokusera på.
Först i kärnhistorien finns det berättat om hur ett billigare boende ger ett rikare liv. Ett liv fullt av drömmar som kan besannas.
Målet är att nå ut till kunden och skapa ett samtal mellan kunden och Älvsbyhus.
För att nå ut med budskapet blir vi inbjudna att besöka en gata där människorna bor i Älvsbyhus hus.
Vi får lära känna de som bor där. Väva in deras drömmar och liv i en han- dling som kan underhålla och engagera.Världen ska berätta om hur livet kan vara i ett Älvsbyhus. Alla som bor här har ett hus där kostnaden inte är ett problem. Ett liv där drömmarna får utvecklas och ta plats.
Då hamnar vi i den bästa av bästa världar
Denna reklamvärld ska berättas genom små avsnitt, som att följa en tv-serie. De kan då visas antingen på webben eller som tv-reklam.
Vi ska kunna följa dom på hemsidan och på facebook
I varje familj får man följa en huvudkaraktär som för kommunikationen.
I mitt arbete är kärnan hur dessa karaktärer gestaltas. För att det ska lyckas så behöver mottagaren (av budskapet) gilla och identifiera sig med dom karaktärer som bor på gatan. För att förstärka dessa karaktärer så gestaltas dom som stereotyper. På så sätt kan mottagaren känna igen sig eller någon annan i sin omgivning och skratta åt likheten.
Dessa karaktärer ska kommunicera att dom lever det liv dom alltid önskat.
Dom lever i den bästa av bästa världar som uppstår när man bor i ett Älvsbyhus. Här kopplar jag ihop min grund idé, på grund av deras låga priser har man pengar över för att leva. I kärnhistorien har jag skrivit om deras lagomt stora hus, med lagomt många finesser. Om hur deras lagom ger mer i livet.
För att uppnå en bra effekt behöver konsumenten lära känna dessa
karaktärer. För att uppnå det behöver konsumenten träffa dem kontinuerligt.
2.4 I den bästa av bästa världar får vi möta:
2.5 Låt kunderna lära känna karaktärerna
För att nå ut och skapa en nyfikenhet om vilka dessa karaktärer är, så visar första filmen när Sara och hennes familj ska flytta in i sitt hus. Har jag gjort en storyboard skiss (bilaga 7) som sedan ska göras rörlig för att illustrera hur reklamfilmen kan se ut.
Genom att låta dessa karaktärer bo i Älvsbyhus hus så är tanken att de personer som ser det ska få en relation till Älvsbyhus. I den här världen kan man titta in i deras olika hus och se hur dom har inrett. Älvsbyhus kan på så sätt visa hur de olika husen kan se ut. Beroende på vem som bor där.
Som jag skrev tidigare för att få en bra effekt av kommunikationen, måste kunderna lära känna dessa karaktärer. För att uppnå det behöver vi träffa dem kontinuerligt.
Så annonser ska också knytas till den bästa av bästa världar.
I annonsen ser vi en bild på en av karaktärerna som sedan följs av en text
Hur lever du ditt liv?
Textdelen under rubriken är plockad ur kärnhistorien (bilaga 8).
Kommunikationen ska sedan ta plats på webben, på hemsidan får vi lära känna dem. Karaktärerna ska göra videobloggar där dom berättar om deras liv och drömmar.
Här uppmanas även läsarna att berätta om sina drömmar och liv.
På så sätt får Älvsbyhus en dialog med kunder och blivande kunder.
Konversationen ska sedan fortsätta på facebook och kanske bli den primära plattformen efter husköpet.
I min undersökning hittade jag massor av olika husbyggar bloggar och forum. Där de pratar om att bygga älvsbyhus. De pratar om vilka lösningar de har gjort i sitt hus, hur de har inrett osv.
Samtalen finns redan, så de behöver bara en gemensam plattform där dom kan träffas. Den plattformen kan vi hitta på facebook.
Jag tror för att vistas på nätet så bör företaget föra en kommunikation med kunden, istället för att informera dem.
Jag ser att detta ger Älvsbyhus en stark och tydlig plats på marknaden.
Den första reklamfilmen kommer att ha uppföljning med fler episoder från livet i den bästa av bästa världar. Tanken är att de då ska visas via You Tube.
2.6 Tankar bakom idéen
När kärnhistorien var skriven och jag hade en utgångspunkt började jag jobba på hur ska vi nå ut med kommunikationen. Jag tycker att varumärken vinner på att starta ett samtal med sina kunder. Med den utgångspunkten star- tade idéen “I den bästa av bästa världar”. Jag letade efter ett sätt att starta samtalet mellan varumärket och kunden. Det finns många sätt att göra det på men jag har en förkärlek till popkulturen och dess inverkan på oss.
Jag skrev under avsnittet -vad är då en kärnhistoria? om att det är viktigt att inte underskatta glädjen av ett igenkännande i en marknad där den största utmaningen ligger i att bli ihågkommen.
När storytelling används inom reklam kan man referera eller låna från kända historier.
Så när jag tittade på målgruppen och funderade kring en gata med hus och olika karaktärer som bor där. Tänkte jag på Desperate Housewives (tv-ser- ien). Den här gatan har ingen övrig likhet med serien annat än att
handlingen utspelas på ett kvarter och att vi får följa de som bor där.
Den målgrupp som vi talar till känner nog igen grundtanken.
Självklart finns det många fallgropar när man får sådana associationer.
Det bygger lätt upp förväntningar på vad det ska innehålla. När sedan dessa förväntningar inte uppfylls så kan mottagaren (av budskapet) bli besviken.
3.1 Reflektion
Innan jag började mitt arbete såg jag på storytelling som ett redskap att använda för att stärka ett företag/produkts image. Historien är mer eller mindre påhittad, fakta hittar man i varumärket. Om historien ska ha en spe- ciell inriktning, historiskt eller annan fakta baserad grund behövs ordentlig research. Storytelling, inom reklam bygger mer på den image som man vill/
tror att konsumenterna ska köpa. De flesta konsumenter vet redan idag att varumärken per definition är kommersiella, och förmodligen också att allt som ett varumärke gör har ett kommersiellt motiv. Trots det så söker konsu- menter varumärken som kan tillföra något mer än bara varan/tjänsten.
Vi behöver våra medkreatörer, konsumenterna. Bara dom kan ge liv åt det vi skapar.
Jag hörde en gång:
” Folk köper inte de du gör utan varför du gör det”
Jag tror på det. Målet ska inte vara att berätta om den faktiska
varan/tjänsten utan att ge de en mening, en värdering, en känsla. Något som lyfter fram varan/tjänsten från alla andra. Jag tror också att hitta dom vi ska kommunicera med, vilka är de som faktiskt köper varan/tjänsten?
”Målet är inte att göra affärer med alla som behöver det du gör. Målet är att göra affärer med de som tror på det du tror på.”
3.2 Nu efter en djupdykning i det teoretiska
Så tycker jag att storytelling är ett verktyg för att hitta värdegrunden, något som alltid funnits inom varumärket. Med en tydligt kärnhistoria får
marknadsföringen en plattform att stå på. Något att bygga vidare på i den externa kommunikationen. När jag tidigare diskuterar om hur vida
storytelling inom reklam bygger mer på den image som man vill/tror att konsumenterna ska köpa, så tror jag att om man vill ha en stark
marknadsföring så bör man se på den värdegrund som varumärket har och utgå från det. Att bygga på något som är påhittat kan funka vid enstaka tillfällen men vill man ha en marknadsföring som ska vara långsiktig så bör man bygga från det företaget står för.
När man diskuterar sanna eller fiktiva historier tycker jag att man måste anpassa det efter vilket varumärke man jobbar med.
Är varumärket beroende av att vara trovärdigt, så bör man luta sin reklam mot sanna historier. Men om varumärket ger utrymme så kan man använda sig av fiktiva. När fiktiva historier används så ska publiken vara medveten om det så att dom inte känner sig lurade.
En punkt som jag berörde under stycket bakgrund är att varje del av
marknadsföringen som görs för varumärket bör vara ett nytt kapitel av den kärnhistoria företaget har. Det tror jag ger marknadsföringen en helhet och håller ihop kommunikationen.
3.3 I mitt arbete med Älvsbyhus
Har jag först försökt skaffa mig en bild av vad varumärket är.
Vad är det för produkt?
vad har dom gjort tidigare?
Vad är det dom behöver?
Produkten, alltså husen är bra billiga hus, de går fort att få upp dom. Priset är lågt i jämförelse med andra hus. Dom har tidigare inte gjort så mycket reklam eller marknadsföring utan levt på mun mot mun metoden. Men under dom senaste åren har dom fått mycket kritik för deras husbyggen. Dom har därefter gjort bl.a. en väldigt mjuk reklamfilm som visar hur bra deras hus är.
Jag har valt att bygga relationer och ändra attityder mot Älvsbyhus och visa vilket bra beslut som det är att bygga enkelt och billigt.
Jag har valt att utgå från deras kärnvärden men skapat en fiktiv värld, en
3.4 Reklamvärldar
Såg en föreläsning med Josephine Wallin och Niclas Carlsson, dom två har jobbat med ICA Stig och Com hem, Judith och Judith bl.a.
De pratar om reklamvärldar. De anser att det funkar bäst på företag som har många ben att stå på, för att ge dessa företag en enhetlig bild. De har i alla fall använt det på sådana företag. Då började jag fundera på företaget jag jobbar med och dom har ju inte flera ben att stå på.
Hur ställer jag mig till det?
Jag förstår deras tankesätt och håller med det funkar absolut jätte bra, kolla bara hur populära reklamerna är! Men jag tror ändå att en reklamvärld kan lyfta Älvsbyhus. De talar om att man behöver en stor budget för att göra en sån satsning, speciellt om allt ska sändas som tv-reklam. Reklamfilmerna måste gå under en längre period så att tittarna hinner lära känna
karaktärerna ex. ICA Stig. Ett annat alternativ är att använda youtube och hemsidan. Då är det viktigt att veta hur man ska nå ut med budskapet.
En reklamvärld rymmer många olika karaktärer och familj konstelationer.
Genom dessa karaktärer kan budskapet vända sig till en bredare publik.
Diskussion
Att använda storytelling metoder för att hitta kärnvärden i varumärken är, för mig, väldigt användbart. Mycket handlar om att ställa de rätta frågorna.
Självklart måste de anpassas beroende på varumärket.
Att bygga upp en historia som ska berätta om varumärket är väldigt knepigt.
Med de verktyg som jag använt blir processen lättare och man har tydliga riktlinjer.
När jag började titta på Älvsbyhus trodde jag att kommunikationen skulle bli mer traditionell. Men under arbetets gång har jag känt att varumärken vinner på att starta ett samtal med sina kunder. Med den utgångspunkten startade idéen “I den bästa av bästa världar”.
Detta är en plattform för kommunikation med gamla kunder, nya kunder, potentiella kunder och alla som tycker det är roligt. Det ger företaget en möjlighet att kommunicera istället för att informera. Att engagera kunderna i produkten och föra en dialog.
Det finns alltid en risk att karaktärerna inte går hem, att människor inte relat- erar till dom. Eller att folk inte bryr sig, de orkar inte lägga ut
videobloggar eller inlägg på hemsidan/facebook. Men under min undersökn- ing av Älvsbyhus har jag hittat massor av husbyggar bloggar och Älvsbyhus forumet är väldigt levande. Så det finns ett behov och en vilja att dela med sig av sina liv. Inte bara blir det ett samtal mellan Älvsbyhus och kunder, utan mellan kunder och kunder också. Det blir en plats där man kan dela med sig av sina val och även ta del av andras.
Källförteckning
Fog, K., Budtz, C., Yakaboylu, B. (2005).
Storytelling. Branding in practice.
Springer.
Dennisdotter, E. (2008).
Storytelling. Ett effektivt marknadsföringsgrepp.
LIBER.
ISBN 978-91-47- 08884-3 Mossberg, L. (2006).
Storytelling. Marknadsföring i upplevelseindustrin.
Lund: Studentlitteratur.
Öhlin, P. (2009) Fuck logic 2
Books-on-demand, visby, 2009.
The Brand-man
http://micco.se/2011/04/bortskamd-i-valmojligheternas-forlovade-land/
Bilaga 1
Intervju med Erik Åkerström
Erik är medlem i Veteranklubben, det är en förening för dom som pension- erat sig från Älvsbyhus.
Den startade när Herman Vidman gick i pension, då fick han pengar av Don- ald för att starta något så att pensionärerna kunde träffas.
Från början var de 30 stycken nu är dom 70 stycken medlemmar. Pengarna kommer från en personal fond och delas ut varje år. En viss summa per pensionär. Herman Vidman var ordförande från 1983 till de att han dog förra året, år 2010.
Erik började jobba -67 på Älvsbyhus och ända fram till sin pension. Han jobbade med olika finsnickerier. Han berättar att det kändes som att alla dom anställda kände Donald och hans fru personligen. Han var tjenis med alla anställda. Då var det ungefär 200-300 stycken. Så hade även hans far Göran varit.
Han har varit medlem i Veteranklubben i 18 år.
Vad gör man?
-Bland annat så sitter vi på Älvsbyverken några timmar per år. Tiderna delas ut mellan medlemmarna. Vi kollar så att ingen obehörig är där och att loka- len sköts.
Sen använder vi pengarna att göra olika resor. Vi åker på bussresor, till sevärdheter och platser. Har bland annat varit till Kalix traktor museum.
Vi träffas alltid och äter surströmming på hösten och grillar på våren. Den årliga julmiddagen delas alltid julklappar ut. Förra året var det Kent som var jultomte, men åren innan det var det Donald. Vi har fått vara på studiebesök på de nya frabrikerna i Finland, Karlstad och Bjärnum. Vid årsmötet 2011 åt vi lunch och sedan fick vi en rundvandring i Älvsbyfabriken.
Bilaga 2
Monika med familj har just byggt ett Älvsbyhus
Vi letade efter ett hus som var mindre, ett en planhus. Ett hus som vi kunde flytta in i fort p.g.a. att vårt gamla blev sålt.
Vi började med att rita egna förslag på hus och lämnade till Granträsk såg.
Men tidsplanen blev mycket längre, plus att det innebar mycket mer eget arbete med det huset.
Vi tittade därefter på andra möjligheter bl.a. Smålandsvillan och Älvsbyhus.
Monika och hennes man valde Älvsbyhus för att priset blev bra och vi hade nära till säljaren. Det kändes även tryggt att köpa en beprövad lösning. Vi visste att det var väl isolerat, inget fönster skulle imma igen och inga övriga problem.
Vad tycker ni om Älvsbyhus?
Bemötandet av säljaren var bra och entreprenörerna var bra. Men hemsidan och broshyrerna var dåliga. Inga detalj bilder. Inga fakta bilder ex. hur ser köket ut?
För oss var det lättare för vi fick gå och titta i fabriken och se hur köket såg ut. Vi upplevde att det var svårt att se vad som var standard och vad som var tillval. Tillvalen borde presenteras bättre. Jag kollade öven på forum för att se vad man ska tänka på ex. glöm inte att ta ett extra uttag till elen vid bänken i köket. Saknade också att kunna titta på fasaden i 360 grader på nätet, virtuellt. Finns på andra hemsidor och med den funktionen kan man lättare se hur och var man ska placera huset på tomten.
Bilaga 3
En strategisk översikt
Vem?Varumärket är mest likt en vanlig jordnära kamrat, som är trygg och stabil.
Vi vänder oss i första hand till en målgrupp mellan 25-40 år.
I andra hand till alla typer av människor som kanske i någon framtid vill bygga hus.
Varför?
Vi gör en kampanj för att Bygga relationer, ändra attityder mot Älvsbyhus och sälja hus.
The five whys’
-Vilken är konsumentens nytta?
Kan bygga hus billigt
-Vad är nyttan med det?
De har råd att bygga hus
-Vad är nyttan med det?
Billigare boende kostnader
-Vad är nyttan med det?
Har pengar över till annat som dom drömt om / så har dom helt enkelt råd att bygga hus.
Vad är nyttan med det?
Dom mår bra av att leva ett liv där dom kan uppfylla sina drömmar / så har dom uppfyllt sin dröm om ett eget hus och en bra vardag.
Hur?Skapa igenkänning genom att befolka Älvsbyhus. Visa en gata där det bara är Älvsbyhus hus. Visa vilka som bor där, bygga på karaktärer som alla kan relatera till. Väva in deras drömmar och liv.
Var & När?
Tv-reklam är ett bra sätt att nå många. Komplettera det med någon form av bild annons/affisch.
Varför inte?
Fördommar - endel tycker inte om Älvsbyhus. Mycket pga den kritik dom fick för några år sedan. Personer som ser reklamen kan då tycka att dom upp- fyller inga drömmar utan förstör dom med dåligt byggda hus.
Kulturer - om man tittar på många som bygger hus så ska det vara stora exklusiva hus. Där man har många tillval att välja bland. Älvsbyhus är inga trendiga hus. Väldigt enkla och med en minimalistisk tillvaro.
Kontext - Har dom hört något dåligt om Älvsbyhus? Är inte på gång att by-
Bilaga 4
Att förverkliga drömmar
Det var en solig varm vårdag. Fåglarna kvittrade och den svaga brisen tog med sig den där jordiga lukten som berättar att våren har kommit. Inne i köket doftar kaffet, så som det oftast gör så tidigt på morgonen. Vid köksbor- det sitter Göran och Gunnar och resonerade över deras planer. På Gunnars gård stod ett tomt lastbilsgarage, de skulle duga som snickeri.
Det var den dagen som de bestämde sig att sätta planerna i verket. De inför- skaffade alla verktyg och maskiner som behövdes.
Därefter kom räkningen, det blev var en stor chock för Göran och Gunnar.
De gick till banken för att be om ett lån, banken nekade till lånet. En utväg fanns, de var tvungna att skaffa borgenärer till lånet. Endast då skulle bank- en pröva ansökan.
Den kvällen hölls ett rådslag med fruarna, det var ingen tvekan, de be- stämde sig för att gå vidare. Under denna kväll så bestämde de också att hädan efter betala allt kontant.
Nu behövde Gunnar och Göran borgenärer. Ja, minst tio stycken närmare bestämt. 22 500 kronor var de pengar som skulle lånas. När Göran och Gunnar började fråga runt efter borgenärer ställde byn upp. Såväl bönder, fiskare, företagare som affärsmän.
Tack vare alla de så kunde nu Göran och Gunnar snabbt ordna lånet och de startade Norrfjärdens Träförädling.
Företagarna betalade av lånet så snabbt de orkade och handlade kontant så långt det var möjligt. Gunnar och Göran tog ut vanliga snickarlöner och intäkterna gick tillbaka i företaget. När lönerna skulle betalas ut varje vecka, det blev många gånger knappt i kassan. Göran fick ofta gå till sin far och be om handlån. Hans förståelse var stor och de betalade tillbaka så fort vi fick betalt av våra beställarna.
Under året 1953 börjar den svenska charterfebern till Mallorca, Dag Ham- marskjöld utses till FN´s generalsekreterare och ASEA tillverkar världens första konstgjorda diamant. Samma år fattar Gunnar och Göran beslutet att flytta företaget till Älvsbyn. och under de kommande åren expanderar före- taget och byter namn till, AB Älvsbyhus.
Det var en dag som inte skulle sluta som alla andra. Den här dagen träffade Gunnar och Göran en man som hette Rune. Deras möte blev starten på planerna att bygga hus, bygga hus på ett nytt sätt. För att få produktionen att rulla så delade de upp huset i sektioner som färdigställdes med isolering, el, vvs. Sektionerna isolerades i fabriken, fönster och dörrar färdigställdes och den skyddsmålade ytterpanelen sattes på plats. När hussektionerna levererades till byggplatsen så återstod bara tapetsering, golvläggning, att koppla ihop vvs och el.
Efter många års planering så sattes den första produktionen igång. De gick varsamt tillväga, så att produktionen motsvarade de högt ställda förväntnin- garna.
Det första huset levererades på en specialsläpvagn och som drogs av en jordbrukstraktor. Huset monterades på den handgrävna grunden. Det första huset sattes upp i Älvsbyn.
Året var nu 1960 och detta var början på en ny era.
Bilaga 5
Lagom är inte vad det en gång var…
Vi drömmer om en plats där våra rötter kan växa sig starka.
Där våra barn kan ta plats och växa.
Genom sovrumsfönstret tar vi emot solens första strålar när den smyger sig över trädtopparna.
Vi hör de små tassande fotstegen som snabbt rör sig mot sovrummet. Utan att öppna ögonen så känner vi en skugga torna upp över oss.
Med ett växande leende på läpparna öppnar vi ögonen och möts av ett litet ansikte med stora glittrande ögon.
- Är det morgon nu!?
Vi hoppas på dagar som dessa fulla av kärlek och drömmar.
Vi drömmer om allt från små önskningar om ett nytt köksbord, till stora vi- sionerna om att någon gång i livet resa jorden runt.
Att investera i ett nytt hus är en av de största investeringar i livet. Stora drömmar om stora hus och, tyvärr, stora kostnader.
Vi här på Älvsbyhus har sedan länge tänkt på att hålla kostnaderna nere. Så att vi får mer över till att leva våra liv.
Våra hus är lagom stora med lagom mycket finesser. Du kan hitta lagom mycket rum för din familj eller den familj som du drömmer om.
Vi tror att vårt lagom kan ge er ett enklare liv. Där ni kan förverkliga de dröm- mar ni bär på.
Lagom – som kommer från gamla uttrycket ”laget om”, något som ska räcka till alla och allt, menar vi säger allt. Lagom ger mer.
Bilaga 6
Intervjuer om drömmar
Frågor
Hur beslutade ni att bygga ett Älvsbyhus?
-Tittade ni på andra hus märken?
-Var priset en faktor?
-Var det en dröm att bygga ert alldeles egna hus?
Om du tänker på dina drömmar nu och i framtiden -Vilka är dom?
-Kan dom uppfyllas?
-Kan den låga boende kostnaden vara en bidragande faktor till att ni en dag kan uppfylla era drömmar?
Vilka drömmar har du fått möjlighet att uppfylla hitintills i era liv?
Hur skulle ditt liv se ut i den bästa av bästa världar?
Marias Svar
Kan börja berätta att det är jag och mina två barn, Elvira 7 och Edvin 3.5 år som bor i huset =).
Jag och mitt Ex, barnens pappa, byggde detta hus. Eftersom det inte fanns några hus att köpa där vi ville bo, så blev det att vi började fundera på att bygga. Vi ville egentligen ha ett lite äldre hus med charm, men insåg också att det krävs väldigt mycket jobb på ett sånt. Så ett nytt hus kändes helt klart skönt. Så det var inte vår dröm att bygga...MEN, när jag var liten drömde jag att bygga ett hus på just den platsen där jag nu bor, så det känns väldigt kul.
Så tidigare i mitt liv har det ju varit en dröm:).
Vi tittade på andra husmärken, och det var framförallt Smålandsvillan vi var mest sugen på då dom hade det lilla extra. Älvsbyhus kändes ju lite tråkiga, men deras planlösning med både vardagsrum samt kök på framsidan pas- sade oss. Och det var helt klart priset som gjorde att vi valde Älvsbyhus.
Min närmsta dröm nu är att få iordning övervåningen så att min nuvarande pojkvän och hans dotter får plats hos oss.
Annars är min dröm att kunna få jobba mindre så jag får mer tid med mina barn.
När min pojkvän och hans dotter flyttat in till oss så blir det ju helt klart bättre ekonomiskt så då kan det ju vara möjligt att man har råd att bo själv.
Kan nämna att 1 dröm blev ju i uppfyllelse. Då jag och barnens pappa sepa- rerade så ville jag kunna bo kvar i huset för barnens skull. Och eftersom jag hade så låg boendekostnad så hade jag möjlighet till det. Mina snälla föräldrar hjälpte till att stå med på lånet bara.
När jag köpte huset själv maj-10, så kostade mitt boende 4400:-/mån (lån 2200, drift 2200). Nu har ju räntorna stigit men jag har ändå bara en boende- kostnad på ca 6500:-. (lån 4300, drift 2200).
I den bästa av världar....då skulle övervåningen vara klar, Pär och Lova skulle ha flyttat in hos oss. Och jag skulle jobba halvtid=).
Kan säga att jag trivs jätte bra i mitt hus och är väldigt nöjd med uppvärmin- gen (som jag skrivit i min blogg). Hade man bott två vuxna i huset hela tiden så hade förhoppningsvis garage, övervåning och tomt(har bara en gräsmatta nu) varit klar. Men med en inkomst är det svårt att få råd till sådant. Men förhoppningsvis blir det annat när Pär flyttar in.
Jessica svar
Vi tittade på ett 15 tal olika leverantörer av hus med lite olika förslag och fick offerter fr ca 5-7 st. MEN tyckte vi fick mest hus för pengarna hos älvsbyhus.
så JA pris spelade en stor roll då det ibland skiljde mellan 2-3 miljoner. Ja det var en dröm vi haft men aldrig trodde skulle bli sann, Men så sprang vi på en tomt som vi inte kunde motstå.lagom stor, lagom nära allt.
Ja vi är ju ett steg på väg nu i drömmar och val av hus, pris, och boende ko- stnad har varit avgörande. För nu har vi en slant kvar att bygga vidare på. ev starta firma, hjälpa/gynna handikappade med rekreation i naturen m.m. och få en slant över varje månad att kanske resa och lägga på inredning m.m.
Vilka drömmar har du fått möjlighet att uppfylla hitintills i era liv?
OJ ja jo en hel del faktiskt; gift, 2 underbara barn, djur, hus, ekonomisk sta- bilitet, utbildning/kunskap/insikt m.m.
Hur skulle ditt liv se ut i den bästa av bästa världar?
Oj igen svåra frågor... kanske ännu bättre ekonomi, inte så mycket sjukhus- vistelse (dottern har stora svårigheter) egen framgångsrik firma. kanske ta bort 20kg från min kropp;) hihihi Mer energi och ork!
Saras svar
Vi bestämde oss 2008 för att flytta från hyresrätt till hus. Tiden var mogen och räntorna började krypa nedåt. Vi tyckte också att det var dags för att ta ”nästa steg” i vår relation och att flytta till hus kändes som något vi båda ville. Vi började med att fundera vart vi skulle kunna tänka oss att bo och började söka efter objekt. Vi var på några visningar, men det var inte något som föll oss direkt i smaken. Vi insåg också att där vi helst ville bosätta oss, i Färjestaden på Öland, var efterfrågan väldigt stora, vilket gjorde att också huspriserna blev därefter. I samband med att jag hittade en drömtomt några kilometer utanför Färjestaden, med endast några få grannar och endast 300 meter ner till vattnet kom min sambo med förslaget om att bara ta ett möte med en av hans gamla jobbarkompisar som numera jobbade för Älvsbyhus,
och tanken på att bygga eget började således att gro… Vi insåg ju att priset för att bygga nytt och köpa ett befintligt var nästan densamma!
Vi träffade Ola för ett förutsättningslöst möte och räknade på projektet. Helt plötsligt så blev bygga eget en självklarhet och nu kunde vi inte tänka oss något annat… Dock ville vi träffa en husleverantör till så man hade något att jämföra med, och eftersom vi hade lite begränsad budget, valde vi att även träffa SmålandsVillan som har samma koncept som Älvsbyhus.
Efter dessa möten satte Jim och jag oss ned och beslutade för att satsa på Älvsbyhus pga av att vi älskade huset och planslösningen, priset och mycket på ren känsla då det kändes tryggt att ha Ola att ”hålla i handen” hela vä- gen… Det är ju förmodligen en av de största investeringarna som man gör i sitt liv, och då tyckte vi det var viktigt att ha någon som man kunde ställa alla frågor till, nästan vilken tid på dygnet som helst. Sagt och gjort, så fick det bli! Och nu sitter vi i vårt fantastiska hus och jag blir lika varm i hjärtat varje gång jag ser mig omkring och vet att ”det är vårt alldeles egna”…
Drömmar om framtiden…
Vi gjorde att ryck och färdigställde mycket av de högprioriterade projekten förra våren och försommaren. Vi väntade tillökning i början på juli och vi ville ha så mycket som möjligt klart innan dess… Invändigt så var allt färdigt så det var utomhusprojekten som gällde… Vi målade huset, byggde altan, sådde gräs och har även gjutit garagegolvet. Det som är kvar nu är att fär- digställa trädgården med ”finliret” samt bygga en förvaringsbod eftersom det är det ändå som vårt hus saknar…
När detta blir gjort, är fortfarande inte bestämt. Nu vill vi bara njuta av vårt underbara boende och vår fina lilla familj…
När vi byggde var räntorna låga vilket resulterade i en relativt låg boende- kostnad och med två heltidslöner, hade vi det gott ekonomiskt ställt. Nu så prioriterar vi att få vara hemma med lille Elton så länge som möjligt vilket in- nebär en stor förändring i ekonomin, så just nu har vi lagt framtidsvisionerna på hyllan ett tag för att bara
tillbringa tid med vår underbara son. Så småningom kommer vi dock vilja fortsätta förbättra och förändra i huset, (man blir ju liksom aldrig klar), och även komma iväg på nån solsemester när vädret är som tråkigast här…
Drömmen är ju att vara ekonomiskt oberoende men som ”vanlig arbetare” så är väl det näst intill omöjligt att bli. Jag nöjer mig dock med att jag och min familj, samt nära och kära, får förbli friska och att man ekonomiskt har så man klarar sig och kan ge barnen en trygg uppväxt. Drömmar
förändras ju hela tiden i takt med att livet gör det, men detta är det viktigaste för mig just nu.
Bilaga 7
Storyboard skiss
Våra hus är lagom stora med lagom mycket finesser. Du kan hitta lagom mycket rum för din familj eller den familj som du drömmer om. Vi tror att vårt lagom kan ge er ett enklare liv. Där ni kan förverkliga de drömmar ni bär på.
Lagom – som kommer från gamla uttrycket ”laget om”, något som ska räcka till alla och allt, menar vi säger allt.
Lagom ger mer.
Hur lever du ditt liv?
Bilaga 8
Annons/affisch
