Låt oss framåt gå att vår framtid trygga!
- En studie av sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och klassformering inom arbetarrörelsen i Åmål
Lets move forward!
- A study of contentious repertoires, contentious performances and political identities in the working class movement in Åmål
Åsa Fjellman-Lätt
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia III
15 hp
Handledare Martin Åberg Examinator Mikael Svanberg 2021-02-04
Abstract
The beginning of the 20th century was a time of various labor market conflicts. There were strikes, demonstrations, riots and agitation meetings. These conflicts took place in a society where the labor movement began to organize itself in trade unions in order to gain political influence and influence over their work situation. As a result, the labor movement ended up in confrontations with the environment, authorities and employers. The main purpose of the essay is to investigate the connection between class affiliation in an identity perspective and the emergence of contentious repertoires in the early 20th century trade union organizational efforts. The essay is based on theories of Contentious Politics Studies. The investigated material is archives of trade unions at Bergslagernas railways in Åmål. Four different contentious politics have been identified. These are: 1. Agitation and political mobilization 1908 - 1911, 2.
Oskar Lundström's dismissal 1909, 2. The engine driver strike in 1919 and 4. The great railway strike in 1922. The result of the essay is that the contentious repertoires are developed and refined over time. The claim making are more clearly formulated and contentious performances together with visual culture strengthen the political identity. Contentious repertoires, contentious performances and political identities thereby create meaning in class affiliation.
Key word: Contentious Politics Studies, Contentious repertoires, contentious performances, political identities, class affiliation, labor market conflicts, Bergslagernas railways, Åmål.
Sammanfattning
1900-talets början var en tid med olika arbetsmarknadskonflikter. Det förekom strejker, demonstrationer, kravaller och agitationsmöten. Dessa konflikter utspelade sig i ett samhälle där arbetarrörelsen började organisera sig alltmer i fackföreningar och i arbetarkommuner för att få politiskt inflytande och inflytande över sin arbetssituation. Det gjorde att arbetarrörelsen hamnade i sociala konfrontationer med omgivning, myndigheter och arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka kopplingen mellan klassformering i ett identitetsperspektiv och framväxten av konfliktrepertoarer i det tidiga 1900-talets fackliga organisationssträvanden.
Frågeställningarna utgår från att identifiera konfliktrepertoarer i sociala konfrontationer och vilka av dessa som används för att skapa klassamhörighet i olika sociala, fackliga och politiska sammanhang. För att studera sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och identitetsskapande inom arbetarrörelsen har källmaterial efter fackföreningar vid Bergslagernas järnvägar i Åmål använts. Uppsatsen är ett bidrag till arbetarhistoria och källmaterialet undersöks utifrån teorin i forskningsfältet Contentious Politics Studies. Uppsatsen har även en ikonografisk ansats eftersom källmaterialet innehåller visuella uttryck. I undersökningen har fyra olika sociala konfrontationer identifierats. Dessa är: Agitation och politisk mobilisering 1908 - 1911, Oskar Lundströms avskedande 1909, Lokmannastrejken 1919 och Den stora järnvägsstrejken 1922. Ett antal konfliktrepertoarer identifieras och uppsatsens resultat är att konfliktrepertoarerna utvecklas och förfinas över tid. Kraven blir mer tydligt formulerade och handlingar tillsammans med visuell kultur stärker den politiska identiteten. Konfliktrepertoarer, handlingar och identiteter blir därigenom meningsskapande i klassformeringen.
Nyckelord: Contentious Politics Studies, arbetarrörelse, fackförening, sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer, identiteter, Bergslagernas järnvägar, Åmål.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 3
FORSKNINGSLÄGE ... 4
Klassformering, politisk mobilisering och bildandet av fackföreningar. ... 4
Sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer ... 6
Identitet och visuell kultur ... 8
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH BEGREPP ... 10
METOD, KÄLLMATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 13
SOCIALA KONFRONTATIONER OCH KONFLIKTREPERTOARER ... 18
AGITATION OCH POLITISK MOBILISERING 1908-1911 ... 18
OSKAR LUNDSTRÖMS AVSKEDANDE 1909 ... 22
LOKMANNASTREJKEN 1919. ... 24
DEN STORA JÄRNVÄGSSTREJKEN 1922 ... 28
KLASSAMHÖRIGHET OCH IDENTITETSSKAPANDE HANDLINGAR ... 31
DEN VISUELLA KOMMUNIKATIONEN OCH RETORIKEN ... 32
FOTOGRAFIER ... 38
AVSLUTANDE ANALYS ... 43
FORMERING OCH POLITISK MOBILISERING ... 43
FRÅN INDIVID TILL KOLLEKTIV - PERSONALÄRENDE I EN NY TID ... 44
STREJKEN SOM KONFLIKTARENA ... 45
SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 48
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 55
OTRYCKTA KÄLLOR ... 55
LITTERATUR ... 55
Inledning
Det tidiga 1900-talet var en tid av oro, ekonomisk ovisshet och osäkerhet på arbetsmarknaden.
1900-talet inleddes med arbetsmarknadskonflikter där fackförbund och arbetsgivare möttes.
Motsättningarna i samhället var stora och resulterade i Verkstadsföreningens lockout 1905 där 3 000 arbetare deltog i strejk och lockout, konflikten i Mackmyra 1906 där arbetarna blev avskedade och deras familjer vräkta samt storstrejken 1909 då ekonomisk kris och stor arbetslöshet skapade oro i samhället och på arbetsmarknaden.1 Under första världskriget hade klassklyftorna ökat. Det hade varit ont om livsmedel med stora hungerdemonstrationer 1917 samtidigt som ”gulaschbaronerna” tjänade stora pengar på svartabörshandel. Efter första världskriget ökade därför den fackliga mobiliseringen. Det förekom flera strejker och konflikter som byggnadskonflikten 1918 och typografstrejken 1919. År 1921 inleddes med Metallarbetarnas kompensationsstrejk efter att 48 timmars arbetsvecka införts. 48 timmars arbetsvecka hade varit ett krav i tidigare konflikter men företagarnas reaktion var att ta bort alla betalda måltidsraster, tvättminuter och stämplingstider.2
Den finansiella marknaden var instabil efter första världskriget. Industrin hade svårigheter att ställa om sin verksamhet till en produktion i fredstid och mängder av soldater vände hem från fronten och sökte arbete. Den kris som under sommaren 1920 drabbade USA och Japan nådde vid juletiden Sverige. Priserna på exportmarknaden föll brant och företag gick i konkurs.3 En världsomfattande depression bröt ut. Arbetsgivaren ansåg att lönerna måste sänkas och anpassas efter det nya världsmarknadsläget. Under 1921 avskedades t. ex 52 arbetare vid Bergslagernas huvudverkstad i Åmål.4 1920-talet kom att präglas av stor arbetslöshet, 30 % av fackföreningarnas medlemmar var arbetslösa och ända fram till 30-talskrisen kom arbetslösheten att ligga på 10 %. Utbetalningarna från fackföreningarnas arbetslöshetskassor blev en stor utgift för den fackliga rörelsen. De arbetslösa försökte få jobb inom andra branscher. Många arbetslösa var inte organiserade och för dem var enda alternativet att mer eller mindre motvilligt bli strejkbrytare. Motsättningarna på arbetsmarknaden blev på grund av den ihållande arbetslösheten stora. Arbetsgivaren sade under de första åren av 20-talet upp
1 Rune Nordin, Arbetarrörelsen - idé, organisation och historia. Tidens Förlag, Stockholm 1992, s. 104 -107.
2 Lars Olsson & Lars Ekdahl Klass i rörelse: arbetarrörelsen i svensk samhällsutveckling, Arbetarrörelsens arkiv och bibl., Stockholm, 2002, s. 50-53.
3Kaj Kristensson, Örjan Nyström & Hans Nyström, Från mörkret stiga vi mot ljuset: arbetarrörelsens historia i Sverige, Proletärkultur, Göteborg, 1979, s. 200 – 202.
4 Jubileumsskrift 1904 – 1954, s. 7 - 8, 11-13. Svenska Järnvägsmannaförbundet avd 49, FII:I, Åmåls Föreningsarkiv.
många avtal med syftet att sänka lönerna. Antalet lockoutade arbetare steg och 1925 var 117 000 arbetare lockoutade. Det kan jämföras med att det samma år var 20 000 arbetare som strejkade. Arbetsgivare och arbetstagare stod långt från varandra.5 Tiden av strejker kom att skildras i media där skillingtrycket ”Lockoutvisan” av Chronwall beskriver tiden:
”Lockout och strejk till dagen hör;
i morgon är lockout,
och sedan strejk och sen lockout som tycks till tidens slut.” 6
Mellankrigstidens svenska arbetsmarknad var en av världens mest konfliktfyllda arbetsmarknader. Konflikterna utspelade sig inte enbart i förhandlingsrummen utan på gatunivå, på arbetsplatser och i den offentliga miljön. Ibland användes kollektivt våld och konflikterna bestod av sociala konfrontationer där konfliktrepertoarer ingick.
Konfliktrepertoarerna kunde bestå av strejker, demonstrationer, blockader, trakasserande manifestationer, verbala förolämpningar och lågintensivt våld.7 Forskning kring svensk arbetarhistoria har länge varit inriktad på andra områden än mellankrigstidens sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer. Forskningen har mer haft som syfte att studera mellankrigstidens politiska och sociala konflikter utifrån att förklara den svenska modellen som kännetecknas av kompromissvilja och samförstånd. Men konfrontationer är också en viktig del av mellankrigstidens arbetskulturella verklighet.8
Sociala konfrontationer är en del av ett konfliktlandskap som präglar framväxten av det moderna Sverige precis som tankar kring välfärdssystem och samförståndslösningar.
Konflikter, sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer på arbetsmarknaden i det tidiga 1900-talet bildar utgångspunkten för uppsatsens ämne. Uppsatsen är ett bidrag till forskningsfältet arbetarhistoria med inriktning mot mellankrigstidens konflikter.
5 Olsson & Ekdahl, 2002, s. 58 - 59.
6 Henry Kjellvard, Det bevingade hjulets folk: minnesskrift vid Svenska Järnvägsmannaförbundets 50- årsjubileum. 1 1899-1924, förb., Stockholm, 1949, s. 290.
7 Martin Ericsson, Hur man trampar strejkbrytare på tårna. Hemföljningar som konfrontationsform under mellankrigstidens svenska strejker. Artikeln presenterad vid Arbetshistorikermötet i Landskrona 2019, s. 3, 11 – 12.
8 Stefan Nyzell, "Striden ägde rum i Malmö": Möllevångskravallerna 1926 : en studie av politiskt våld i mellankrigstidens Sverige, [Malmö University Press], Diss. Lund : Lunds universitet, 2010, Malmö, 2009, s. 17- 18, http://hdl.handle.net/2043/10845
Syfte och frågeställning
I min B-uppsats undersökte jag vilka konfliktrepertoarer som användes vid järnvägsstrejken 1922. Nu vill jag återkomma till materialet, vidga det och undersöka sociala konfrontationer ur ett mer teoretiskt perspektiv än vad som var möjligt i en B-uppsats. I den här uppsatsen undersöks sociala konfrontationer, användande av konfliktrepertoarer och formandet av politiska identiteter i fyra konflikter som ägde rum mellan 1908 – 1922 vid Bergslagernas Järnvägar i Åmål. De sociala konfrontationerna skedde på en arena av formering av arbetarklass och bildande av fackföreningar där konflikter med arbetsgivaren och omgivande samhälle var ett sätt att skapa politiskt inflytande och makt över sin arbetssituation och sina medborgerliga rättigheter.
Uppsatsens syfte är att undersöka kopplingen mellan klassformering i ett identitetsperspektiv och framväxten av konfliktrepertoarer i det tidiga 1900-talets fackliga organisationssträvanden.
Som case i undersökningen används sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och identitetsskapande handlingar i källmaterial från Svenska järnvägsmannaförbundet avd 49, Sveriges Lokomotivmannaförbund avdelning 10 samt Strejkutskottets arkiv som innehåller handlingar från Svenska järnvägsmannaförbundet avd 49, Svenska järnvägsmannaförbundet avd 200 samt avdelning 10 av Sveriges Lokomotivmannaförbund vid Bergslagernas Järnvägars huvudverkstad i Åmål.
Med utgångspunkt i syftet har följande frågeställningar formulerats:
Vilka är de använda konfliktrepertoarerna?
Vilka av dessa repertoarer används för att skapa klassamhörighet i olika sociala, fackliga och politiska sammanhang?
I undersökningen har tyngdpunkten lagts på den andra frågeställningen. Den innefattar en bredare undersökning av repertoarerna som identitetsskapare samt en ikonografisk ansats då visuella och taktila intryck som förmedlas i form av fanor, logotyper och fotografier konkretiserar och dokumenterar klassamhörighet och identitet.
Forskningsläge
Det finns en bred forskning inom arbetarhistoria som forskningsfält. En inriktning är forskning kring konflikter på arbetsmarknaden. Bakgrunden till konflikterna visas i forskning kring klass, klassformering, klassmotsättningar och utvecklingen av sociala rörelser som fackföreningar.
Björn Horgby beskriver i ”Klass och arbetarhistorien” i Mot ljuset. En antologi om arbete, arbetare och arbetarrörelse hur klass som begrepp kan visa på vilka maktordningar som ett kollektiv är inordnat i. Det finns också en utgångspunkt i förhållandet till produktionsmedlen och omvandlingen av Sverige till ett industrisamhälle. Klass definieras som en socio-kulturell konstruktion som gestaltas i handling, språk och föreställningsvärld. Horgby menar att sociala och materiella drivkrafter konstruerar mänskligt handlande. Det innebär att människor gör sina val utifrån sina språkliga och kulturella tolkningsmönster.9 Horgby skriver: ”…förståelsen av omvärlden har samband med samtida diskurser, men också med den ekonomiskt, socialt och kulturellt förankrade klasstillhörigheten, samt med individuella och kollektiva erfarenheter och framtidshorisonter.” 10
Lars Edgren skriver i ”Arbetarhistoriens marginaler. Några reflektioner angående svensk arbetarhistorisk forskning” i Arbetarhistoria i brytningstid att forskningsfältet arbetarhistorias centrum finns i ett spänningsfält mellan utvecklingen av nationella arbetarrörelser och produktionsstruktur, klassformering och kollektivt handlande.11 Edgren visar på att klassbegreppet är viktigt inom arbetarhistorien då det kan ge svar på frågor kring hur överordning och underordning skapas, upprätthålls och utmanas. Här blir frågor kring makt och motstånd intressanta. Det visar också att det är i arbetslivet som klassrelationer genereras.
Edgrens slutsats är att makt och motstånd är arbetarhistoriens centrum och att det i marginalerna av den traditionella arbetarforskningen finns möjligheter att formulera forskningsfrågor kring klass och arbetarkonflikter.12
Klassformering, politisk mobilisering och bildandet av fackföreningar.
För att som arbetstagare kunna ställa krav på arbetsgivaren krävs ett kollektivt handlande som tar sig uttryck i bildandet av fackföreningar, politisk mobilisering och gemensamma aktioner.
9 Björn Horgby, ”Klass och arbetarhistorien” i Lundin, Johan A. & Hilborn, Emma (red.), Mot ljuset: en antologi om arbete, arbetare och arbetarrörelse, Centrum för Arbetarhistoria, Landskrona, 2019s. 170-177.
10 Horgby, 2019, s. 176.
11 Lars Edgren ”Arbetarhistoriens marginaler. Några reflektioner angående svensk arbetarhistorisk forskning” i Lundberg, Victor (red.), Arbetarhistoria i brytningstid: Landskrona i maj 2005, Centrum för Arbetarhistoria, Landskrona, 2007, s. 30 – 31.
12 Edgren, 2007, s. 42 – 43.
Detta har beskrivits av forskare som Jane Cederqvist, Christina Johansson och Ulf Magnusson.
Jane Cederqvist skriver i sin avhandling Arbetare i strejk. Studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott. Stockholm 1850 – 1909 att den politiska mobiliseringen under den tidiga industrialiseringen kunde ta sig många uttryck. Det kunde vara petitioner, kravaller, strejker, demonstrationer och organisationsbildande. Strejker ersätter kring 1870 de förindustriella protesterna och visar enligt Cedervall på en förändring i viljeriktning och medvetenhet. Strejker blir ett medel för arbetarna att uppnå gemensamma mål såsom att förändra samhället. Häri finns även en maktaspekt, att de grupper som saknar eller har begränsade privilegier strävar efter att förändra detta och få inflytande över ekonomiska och politiska förhållanden. Cederqvist menar att strejken är ett uttryck för arbetarklassens politiska medvetenhet och ett instrument i dess politiska aktivitet.13
Bakgrunden till den politiska mobiliseringen och protesthandlingarna fanns i de förändrade arbetsvillkoren. Christina Johansson skriver i sin avhandling Glasarbetarna 1860 – 1910.
Arbete, levnadsförhållanden och facklig verksamhet vid Kosta och andra bruk under industrialismens genombrott att det finns en konfliktyta gällande arbetets innehåll och arbetets struktur som är av betydelse för att förstå uppkomna konflikter och uppkomsten av fackligt arbete. Industrialiseringen för med sig en förändring av arbetets struktur. Mekaniseringen ledde till protester bland hantverkare. De såg att deras kontroll över arbetsprocesser försvann och att deras status sänktes. Johansson skriver att förändringar i arbetets struktur och i arbetsprocessen är en förutsättning för att den fackliga verksamheten utvecklas och får en funktion. Johansson skriver att bruksledningarna vid glasbruken under olika konflikter intar ett patriarkalt förhållningssätt gentemot facklig organisering och att en viktig fråga som skapar konflikt är oenigheten kring ”arbetets frihet”.14
Bildandet av fackföreningar är en viktig del i arbetarrörelsens utveckling och i formering av klass. Ulf Magnusson beskriver i sin avhandling Från arbetare till arbetarklass.
Klassformering och klassrelationer i Fagersta – ett mellansvenskt brukssamhälle ca 1870 - 1909 hur klassformeringen går in i en ny fas när den första bestående fackföreningen bildas 1905 Fagersta. I och med detta fick klassmotsättningarna en permanent organisatorisk form.
13 Jane Cederqvist, Arbetare i strejk: studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott : Stockholm 1850-1909, Liber Förlag, Diss. Stockholm : Univ., Stockholm, 1980, s.10 – 11, 15 - 16.
14 Christina Johansson, Glasarbetarna 1860-1910: arbete, levnadsförhållanden och facklig verksamhet vid Kosta och andra glasbruk under industrialismens genombrottsskede, Ekonomisk-historiska institutionen, Univ., Diss.
Göteborg : Univ., Göteborg, 1988, s. 175 – 176, 199.
Detta innebär att fackföreningarna blir en del av den landsomfattande dragkampen mellan arbete och kapital, en dragkamp som många gånger kom att leda till konfrontationer. När fackföreningar och arbetsgivarorganisationer blev anslutna till nationella organisationer så kunde lokala organisationer när som helst bli inblandade i en konflikt som hade sin upprinnelse någon annanstans i landet. Mellan 1900 - 1909 växte arbetsmarknadsorganisationerna från löst sammanhållna organisationer till välorganiserade och centraliserade riksorganisationer.15
Sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer
I och med dragkampen mellan arbete och kapital skapas konflikter. Dessa är mer eller mindre organiserade och det växer fram handlingsmönster gällande vilka aktiviteter som genomförs i konflikterna. Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson, Stefan Nyzell och Hannes Rolf har studerat klassmotsättningar ur ett konfliktperspektiv med utgångspunkt i aktörernas handlande i konflikterna. Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson och Stefan Nyzell skriver i ”Verktygslåda för konfliktforskare” i Politik underifrån: kollektiva konfliktrepertoarer under Sveriges 1900- tal att politiska och sociala kollektiva konfrontationer har varit vanliga och viktiga inslag i den svenska 1900-tals historien. Det handlar om upplopp, strejker, politiska konfrontationer och sociala konfrontationer på arbetsplatser, torg och gator. Författarna vänder sig mot tidigare forskning som fokuserat på harmoni och konsensus och visar att kollektiva, utomparlamentariskt handlande ofta har förbisetts eller osynliggjorts. Författarna visar på termen kollektiva konfrontationer som innebär av grupper kollektivt utförda handlingar som innehåller någon form av politiska krav eller som utmanar sociala maktrelationer. Handlingarna äger rum utanför gränserna för den dominerande politiska kulturen och dess normer för konfliktlösning. Hit kan räknas arbetarrörelsens konflikter mot den etablerade politiska ordningen. Hit räknas också politiska och sociala konflikter som riktar sig mot myndigheter, makthavare och andra kollektiva aktörer som arbetsgivare. Termen kollektiva konfrontationer är inspirerade av den amerikanske historikern och sociologen Charles Tillys arbeten om political contention vilket har påverkat framväxten av forskningsfältet contentious polititics studies vars syfte är att problematisera forskning inriktad på samförstånd och harmoni.16 I artikeln Contentious Politics Studies. Forskningsfältet social och politisk konfrontation på frammarsch i Skandinavien beskriver Pinto, Ericsson och Nyzell forskningsfältet CPS;
15 Ulf Magnusson, Från arbetare till arbetarklass: klassformering och klassrelationer i Fagersta - ett mellansvenskt brukssamhälle ca 1870-1909, Univ., Diss. Uppsala : Univ., Uppsala, 1996, s. 124 – 124.
16 Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson och Stefan Nyzell ”Verktygslåda för konfliktforskare” i Ericsson, Martin
& Brink Pinto, Andrés (red.), Politik underifrån: kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal, Arkiv förlag, Lund, 2016, s. 7 – 11, 21.
Contentious Politics Studies.17 De visar hur svenska forskare inspirerats av Charles Tilly och hans teoribildning inom CPS-fältet. Det är ett sätt att visa att sociala och politiska konfrontationer varit en viktig del i framväxten av välfärdssamhället.18
Det förekom arbetsmarknadskonflikter under mellankrigstiden där flera ledde till strejk.
Arbetsgivaren kallade in strejkbrytare och möten mellan strejkande och strejkbrytare kunde leda till demonstrationer och våldshandlingar. Stefan Nyzell skriver om detta i sin avhandling
”Striden ägde rum i Malmö”. Möllevångskravallerna 1926. En studie av politiskt våld i mellankrigstidens Sverige. Författaren visar att under perioderna 1908 – 1918 och 1925 – 1932 blev politiska och sociala konflikter allt intensivare och arbetsmarknaden blev en viktig konfliktarena. Det förekom både långa och bittra konflikter kring avtal och förenings- och förhandlingsrätten. De strejkande agerade kollektivt utifrån gemensamma intressen och olika aktioner användes för att sätta press på strejkbrytare. Nyzell beskriver hur olika former av konfrontativa ritualer skapar det kollektiva våldet. Dessa utspelar sig på en rumslig arena och det finns ett inslag av planerande i ritualerna. I ritualerna och i det kollektiva våldet finns en repertoar som används mot strejkbrytare och som de strejkande anser sig ha rätt att utföra.
Repertoaren innebär olika former av handlingar, uttryck och kollektivt utförda aktioner som används mot strejkbrytarna i samband med arbetskonflikter. Det kan handla om uthängningar av strejkbrytare i pressen, att kollektivt följa strejkbrytare hem från arbetet eller andra former av uppvaktningar.19 Martin Ericsson har i sin artikel ”Hur man trampar strejkbrytare på tårna;
hemföljningar som konfrontationsform under mellankrigstidens svenska strejker” också beskrivit konfliktrepertoarer på ett liknande sätt som Nyzell. Han har främst fokuserat på konfliktrepertoaren hemföljning men skriver också om trakasserande manifestationer, uppvaktningar, bortdrivningar och visar på vikten av att utforska mellankrigstidens konflikter och konfrontationer.20
En annan forskare som utgått från forskningsfältet CPS och studerat konfliktrepertoarer är Hannes Rolf. Han skriver i sin avhandling En fackförening för hemmen: kollektiv mobilisering, hyresgästorganisering och maktkamp på hyresmarknaden i Stockholm och Göteborg 1875–
1942, om Hyresgästföreningen och konfliktrepertoarer på den svenska hyresmarknaden under
17 Forskningsfältet CPS; Contentious Politics Studies tas upp i teoriavsnittet.
18Brink Pinto, Andrés, Ericsson, Martin & Nyzell, Stefan, 'Scandia introducerar: Contentious Politics Studies [Elektronisk resurs] forskningsfältet social och politisk konfrontation på frammarsch i Skandinavien', Scandia., 1, 93-110, 2015, s. 93 – 94. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-3076
19 Nyzell, 2009, s. 17-18, 158-159, 164 -167, 169, 351, 367 - 368.
20 Ericsson, 2019, s. 1 – 12.
mellankrigstiden. Bostadskooperativ kan ses som en protesthandling och ett sätt att påverka maktförhållanden mellan fastighetsägare och hyresgäster. I konflikter med hyresvärdar använde sig Hyresgästföreningen av repertoarer som hyresstrejker, uthyrningsblockader, massuppsägningar av hyreskontrakt och hyressänkningsaktioner. Protesterna och repertoarerna utspelade sig på en arena av bostadspolitik, framväxten av hyresrättsavtal och olika former av lagstiftning. Aktionerna var ett kollektivt svar på fastighetsägarnas makt och ett sätt att skapa ett politiskt inflytande. Hannes Rolf beskriver hur begreppet konfliktrepertoar kommer från contentious repertoire som är ett centralt begrepp inom CPS, Contentious Politics Studies och hänvisar till forskning och teoribildning av Charles Tilly, Doug McAdams och Sidney Tarrow.
Författaren ser CPS-modellen som ett användbart redskap för att analysera politiska rörelser, deras utveckling särskilt när de befinner sig i gränslandet mellan institutionaliserad och icke- institutionaliserad politik. Rolf tar också upp det Charles Tilly kallar WUNC displays, som innebär uppvisningar som framhäver rörelsens värdighet, enighet, numerära styrka och dedikation.21 Forskningsfältet CPS bildar utgångspunkt för studiet av kopplingen mellan sociala konfrontationer, konfliktrepertoarer och identitet i denna uppsats.
Identitet och visuell kultur
I klassformeringen och i utförandet av konfliktrepertoarer skapas identitetshandlingar och även visuell kultur. Charles Tilly beskriver i The Politics of Collective Violence politiska identiteter som ett begrepp för att skapa gruppidentitet och formera ett vi och dem.22 Jenny Jansson, Lena Johannesson, Margareta Ståhl och Stefan Nyzell har också tagit upp olika aspekter av identitetsskapande och visuell kulturproduktion som är av betydelse för att få en förståelse för de handlingar som utförs i konfliktrepertoarerna och som också är identitetsskapande för gruppen i de sociala rörelserna. Jenny Jansson skriver i sin avhandling Manufacturing consensus, the making of the swedish reformist working class att arbetarrörelsen efter första världskriget radikaliserades. Det hade under världskriget förekommit massprotester och under efterkrigstidens depression steg arbetslösheten och oron. Arbetarrörelsen kämpade både om politiskt inflytande och om att skapa enighet inom rörelsen. Jansson visar att sociala identiteter är viktiga, att situationer aktiverar olika identiteter där kollektiva identiteter skapar lojalitet med organisationen. Jansson har i sin forskning utgått från ABF:s bildningsverksamhet som
21 Hannes Rolf, En fackförening för hemmen: kollektiv mobilisering, hyresgästorganisering och maktkamp på hyresmarknaden i Stockholm och Göteborg 1875–1942, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Diss. Stockholm : Ersta Sköndal Bräcke högskola, 2020, Stockholm, 2020, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8367, s. 54, 55, 87 – 90, 117 – 118, 154, 178 – 179, 237 – 245, 390 – 400.
22 Charles Tilly, The Politics of Collective Violence, Cambridge University Press, Cambridge, 2003, s. 31 – 34.
studieobjekt. Hon menar att ledarskapets roll inom sociala rörelser är att utveckla strategier, lösa kollektiva problem och mobilisera resurser. Ledare representerar organisationen både utåt och inåt, ledarna har verktyg och position för att starta aktiviteter och detta är ett identitetsskapande arbete. Ledarnas funktion är att vara identitetsentreprenörer som sprider och formar identiteter.23
Identitet skapas inte bara genom handlingar utan det sker också genom visuell kommunikation och kultur. Detta beskriver Lena Johannesson i ”Om forskning kring arbetarrelaterad symbolkommunikation” i Arbetarrörelse och arbetarkultur, Bild och självbild. Författaren menar att den svenska arbetarrörelsen kan identifieras genom sin produktion av visuella utsagor och har sina egna uttrycksformer och koder. Arbetarrörelsens tydligaste symboler är fanorna och yrkesemblemens och föreningsmärkenas bildspråk. Symbolerna står för en bildkultur som skapat identitet och samhörighet världen över. Fanornas röda färg växte fram som en politisk symbol och yrkesemblem och föreningsmärken byggde vidare på tidigare hantverkstraditioners skråemblem. När industrialismens nya yrken började utveckla sina egna yrkesemblem kom industrialismens ikoner som järnvägslok, telegraftorn och ångbåtar att infogas i fanornas och emblemens bildspråk. Bildspråket med sina symboler och motiv kan relateras till konsthistoriens ikonografier såsom segerns fackla, broderskapets handslag, treenighetens öga, lagerkransarna, pyramiderna, loden och eklöven. Detta är bildelement som har kända innebörder sedan antiken, renässansen och barocken och de är ofta förmedlade via skråsymboliken.24
Margareta Ståhl ser särskilt fanorna som en symbol och skriver i sin avhandling Vår fana röd till färgen. Fanor som medium för visuell kommunikation under arbetarrörelsens genombrottstid i Sverige fram till 1890 att den röda fanan är arbetarrörelsens främsta symbol.
1880 finns inga röda arbetarrörelsefanor i Sverige men i förstamajdemonstrationen 1890 finns det 70 fanor. Ståhl menar att den röda fanan användes som ett medium för kollektiv kommunikation då arbetarrörelsen kämpade för att erövra en position i samhället. Den röda fanan och riter kring den användes som identitetsskapare för den egna gruppen. Men fanorna användes också som ett agitationsmedium för att kunna påverka utomstående. Fanorna kan ses
23 Jenny Jansson, Manufacturing consensus: the making of the Swedish reformist working class, Acta Universitatis Upsaliensis, Univ., Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2012, Uppsala, 2012, s. 19 – 25, 33.
24 Lena Johannesson, ”Om forskning kring arbetarrelaterad symbolkommunikation” i Johannesson, Lena, Skarin Frykman, Birgitta & Kjellman, Ulrika, Arbetarrörelse och arbetarkultur: bild och självbild, Carlsson,
Stockholm, 2007, s. 9 – 20.
som ett uttryck för ett nytt symbolspråk som är arbetarrörelsens och den organiserade arbetarklassens kollektiva visuella bildspråk. Fanorna användes som kommunikationen till den egna gruppen i syfte att stärka gruppens identitet och i kommunikationen till utomstående användes den som en visuell kommunikation för att förändra samhället. Betydelsen av fanor och symboler skapades, förmedlades och tolkades i en specifik historisk, sociokulturell och politisk kontext. De avspeglar en politisk ideologi.25 Det finns därigenom en koppling till de attribut som används av arbetarrörelsen i de olika konfliktrepertoarerna för att skapa samhörighet och gemenskap inom gruppen och som identitetssymboler utåt till omgivningen.
Utifrån den tidigare forskningen kan man dra slutsatserna att klassformering via fackföreningar gav klassmotsättningarna en permanent organisatorisk form, att arbetsprocessens transformering skapade en motreaktion hos arbetare och att ”arbetets frihet” såsom det definierades av arbetsgivarna utmanades av arbetstagarnas organisationer. Detta visar på att konflikter kan ses som en del av arbetsmarknadens arena och spelplan där konfliktrepertoarer utspelar sig även vid icke öppna konflikter. Sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer visar på identitetsskapande handlingar som också innebär en visuell kommunikation och formandet av en arbetarkultur. Det är i det här sammanhanget som undersökningens syfte har formulerats. Undersökningens frågeställningar har sin utgångspunkt i att det finns en koppling mellan klassformering, sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer och att repertoarer används för att skapa klassamhörighet och uttrycka identitet.
Teoretiska utgångspunkter och begrepp
De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen finns i forskningsfältet Contentious Politics Studies så som det formulerats av Charles Tilly i The Politics of Collective Violence och Contentious performances samt av Charles Tilly och Sidney Tarrow i Contentious Politics. Forskningsfältet har anpassats till svenska förhållanden av forskare som Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson, Stefan Nyzell och Hannes Rolf. Charles Tilly och Sidney Tarrow har formulerat begreppet
”contentious politics”.26 Inom svensk forskning har begreppet översatts till social konfrontation.27 Det centrala i CPS, Contentious Politics Studies, är att sociala kollektiva
25 Margareta Ståhl, Vår fana röd till färgen: fanor som medium för visuell kommunikation under arbetarrörelsens genombrottstid i Sverige fram till 1890, 1. uppl., Tema, Univ., Diss. Linköping : Univ., Linköping, 1999, s. 13 – 16, 21 – 25 .
26Tilly, 2003, s. 26 – 28. Charles Tilly & Sidney G. Tarrow, Contentious politics, Second edition, fully revised and updated., Oxford University Press, New York, NY, 2015, s.7 – 11.
27 Brink Pinto, Ericsson och Nyzell 2015, s. 93 - 110. Brink Pinto, Ericsson och Nyzell 2016, 7 – 14. Rolf, 2020, sid 54 – 55.
konfrontationer har varit vanliga och viktiga inslag i historien. För att kunna undersöka sociala konfrontationer behövs en teori med begrepp som kan förklara och skapa förståelse för konfrontationernas förlopp och vad de innebär. De sociala konfrontationerna sker på en samhällelig arena av något slag. En viktig del i CPS är begreppet ”claim-making” som innebär att krav ställs på omgivning, myndigheter, auktoriteter och andra aktörer. Social konfrontation innebär därigenom att aktörer ställer olika offentliga och kollektiva krav på varandra. Genom dessa krav påverkar de varandras intressen. Sociala rörelser startar ofta i ett krav som aktörerna i rörelsen på något sätt framför genom olika aktioner som demonstrationer, publika möten, marscher, pamfletter, användning av emblem, fanor, symboler och slogans.28
I sociala konfrontationer är relationen mellan aktörerna i centrum, ofta finns det en underordning och överordning i relationen såsom arbetstagare och arbetsgivare.
Konfrontationen ger någon form av resultat såsom att revolutionärer störtar regimer eller att strejker leder till förändrade arbetsvillkor.29 De krav som aktörerna ställer visas i genomförda handlingar. Dessa ”contentious performances” - performativa handlingar består av utföranden och metoder som har som syfte att tilltvinga sig eftergifter.30 Tilly visar på att handlingarna sker i det offentliga rummet och att de innehåller; påståenden, argumentation, kollektiv handling och politik. Dessa handlingar utgör tillsammans konfliktrepertoarer som grupperna använder och som sprids mellan grupper i samhället. Konfliktrepertoarerna varierar över tid och rum och uttrycks i olika aktiviteter och händelser som bildar sociala konfrontationer. Konfliktrepertoarer har vissa kännetecken; de uppstår vid en viss tid och plats, de utgörs av aktiviteter som är välavgränsade, de återskapas och återupprepas i nästa konfrontation och de förändras lite över tid. Aktörerna är medvetna om konfliktrepertoarerna och det visas genom att aktörerna ger dem namn. Aktörerna ger också instruktioner om hur konfliktrepertoarerna skall gå till. Aktörerna fördelar uppgifter och ger instruktioner hur konfliktrepertoarerna skall genomföras och det finns en kunskap för hur de genomförs. Aktörerna har sina egna repertoarer och väljer i sin repertoar vad som passar bäst för situationen. Nätverk och kontakter utanför gruppen påverkar val och användning av repertoarer. Därför kan samma typ av konfliktrepertoar användas på olika platser.31 Aktörerna använder sig i de sociala konfrontationerna av ”WUNC displays”,
28 Tilly,2003, s. 26 – 28, Tilly & Tarrow, 2015, s. 7 – 11. Rolf, 2020, s. 54.
29 Tilly, 2003, s. 26 – 28.
30 Rolf, 2020, s. 54.
31 Charles Tilly, Contentious performances, Cambridge University Press, Cambridge, 2008, s. 1 – 9, 27.
uppvisningar, som framhäver rörelsens värdighet, enighet, numerära styrka och dedikation. De sociala rörelsernas bas utgörs av nätverk, traditioner, organisering och solidaritet.32
Brink Pinto, Ericsson och Nyzell visar på att konfliktforskning vuxit fram som ett område som lyfter fram de alternativa berättelserna. Författarna visar på en teoretisk verktygslåda att använda om man vill studera konflikter och politik underifrån. Författarna beskriver att när människor handlar kollektivt väljer de att göra på ett visst sätt och inte på ett annat. Hur människorna handlar skiljer sig från plats till plats och det skiljer sig också från situation till situation. De kollektiva aktörernas konfliktrepertoar kan vara att demonstrera, strejka, sjunga sånger, slå sönder en fönsterruta och alla dessa handlingar kan ingå i en konfliktrepertoar.
Konflitrepertoaren är beroende av plats och situation men är också historiskt föränderlig. En konfliktrepertoar är rationell och den utvecklas genom möten mellan olika kollektiva aktörer samt genom möten inom gruppen. Konfliktrepertoarer förändras över tid. Förändringen drivs fram genom de erfarenheter som aktörerna gör när de praktiserar själva konfliktrepertoaren.
Förändringen sker som ett resultat av interaktion med andra och genom de erfarenheter kollektiva aktörer skaffar sig genom sitt handlande under tidigare konfrontationer. De påverkas också av de reaktioner aktörerna möter från andra aktörer och myndigheter som i sin tur påverkas av de erfarenheter dessa aktörer gör under själva konfrontationen. Det finns indirekta och direkta former av spridning, direkt spridning syftar på det omedelbara mötet mellan kollektiva aktörer. Här finns en maktaspekt, i vertikalt organiserade sociala rörelser sprids konfliktrepertoarer ofta genom förtroendevalda och funktionärer som implementerar nya sätt att bedriva konflikter ovanifrån. Inom mer horisontella rörelser, som kanske saknar formella ledare, går det att identifiera personer som har stort inflytande över hur konfliktrepertoarerna sprids och tillägnas.33
Brink Pinto, Ericsson och Nyzell menar att sociala och politiska konfrontationer varit en viktig del i framväxten av välfärdssamhället. I det framväxande industrisamhället blir strejken en ny form av kollektivt handlande som innehåller olika formar av konfliktrepertoarer.
Konfliktrepertoarbegreppet är ett analytiskt redskap som ger möjligheter att se och förstå mönster av kollektiv konfrontativ handling och hur dessa förändras över tid och rum.
Konfliktrepertoarer sker i mötet mellan aktörer och repertoarer kan förmedlas vidare via möten eller direktiv från högre instanser i en social rörelse. I dessa rörelser finns centralt placerade
32 Tilly & Tarrow, 2015, s. 11. Rolf, 2020, s. 57.
33 Pinto, Ericsson och Nyzell, 2016, s. 12 – 13.
aktörer – rörelseentreprenörer – som har inflytande över hur spridning sker och hur förloppet gestaltar sig. Författarna visar också på rummets påverkan och hur det påverkas av konfliktrepertoarerna. Här blir aktörernas anspråk och närvaro i rummet viktig men också vilka platser som ses som mer betydelsefulla än andra i den urbana miljön.34
Aktörerna är alltså betydelsefulla i konfrontationen och det är viktigt att identifiera vilka det är som deltar i de sociala konfrontationerna och vilken arena de agerar på. Tilly visar på att de aktörer som studeras i en undersökning kan samlas under begreppet ”Political identities” – politiska identiteter. Det är ett identitetsbegrepp som går att använda vid analys av grupperingar.
Begreppet visar på vilken form av gruppering det handlar om, vilka intressen som driver gruppen och vad för krav de ställer på andra aktörer och på sina motståndare. Inom de politiska identiteterna formas gränser som separerar ”vi” från ”dem”, aktörerna skapar delade berättelser och historier som visar på gränserna och sociala relationer inom gruppen stärker gruppens identitet. På detta sätt har identitet sin plats inom resonemanget om konfliktrepertoarer.35 Utifrån CPS-teorin kan olika sociala konfrontationer inom arbetsmarknaden studeras utifrån de handlingar och aktiviteter som aktörerna använder för att ställa krav på andra aktörer. För att få igenom sina krav används konfliktrepertoarer som strejker, demonstrationer, protestmarscher, uppvaktningar av strejkbrytare och bojkotter. Konfliktrepertoarerna uttrycker inte bara maktanspråk utan implicerar identitet bland aktörerna. Identitetshandlingarna kan studeras utifrån begreppen politisk identitet och WUNC displays. Till identitetshandlingarna finns också dimensionen av visuell kommunikation och kultur.
Metod, källmaterial och avgränsningar
Jag har i uppsatsen utgått från dokumentstudie som forskningsmetod som kompletterats med en ikonografisk ansats. Uppsatsens metod präglas av att undersökningens material består av arkivhandlingar. Martyn Denscombe skriver i Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna om dokumentstudie som metod. Detta definieras som en social undersökning som använder dokument som en primär datakälla.
Dokumenten kan förekomma som skriven text, som digital kommunikation eller som visuella källor.36 Denna definition är en viktig utgångspunkt för hur jag betraktar de källor som jag
34 Pinto, Ericsson och Nyzell, 2015, s. 93 – 94, 98, 101 – 102, 104.
35 Tilly, 2003, s. 30 – 35.
36 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 319.
använder för min studie. Denscombe skriver att dokument oavsett form är användbara för forskning utifrån två aspekter. Den första aspekten är att dokument innehåller information som kan användas som belägg för något och den andra aspekten är att dokument som begrepp ses som en permanent handling. Detta innebär att dokument utgörs av handlingar som finns i en över tid stabil form. Begreppet dokument har en annan viktig innebörd, det innebär en föreställning om att den information som dokumentet innehåller har ett värde utöver det bokstavliga innehållet. Ett dokument innehåller och förmedlar något som är användbart och viktigt. Exempel på detta är privilegiebrev, blanketter eller intyg. Detta gör att dokument kan användas för att synliggöra saker som inte omedelbart framgår. Det finns saker och förhållanden att lära genom en djupare läsning av dokumentet. En dokumentstudie innebär därför inte en ren faktainsamling från dokumentet utan en tolkning av dokumentet och ett sökande efter dolda innebörder och strukturer.37 Utifrån uppsatsens frågeställningar är detta en viktig utgångspunkt och definition. En dokumentstudies styrka är just möjligheten att söka efter innebörder och strukturer och det är på det sättet jag har arbetat med källmaterialet.
Charles Tilly och Sidney Tarrow skriver i Contentious politics hur teorin de beskriver även kan omvandlas till en metodologisk verktygslåda.38 Detsamma är syftet med Brink Pinto, Ericsson och Nyzells text ”Verktygslåda för konfliktforskare” i Politik underifrån. Kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal. Verktygslådan utgår från den begreppsapparat som teorin erbjuder.39 Tilly och Tarrow visar på hur metoden utgår från beskrivande begrepp som styrelseskick, aktörer, politiska identiteter, sociala konfrontationer, konfrontativa handlingar, konfliktrepertoarer, institutioner, sociala rörelser samt om konfrontation sker utanför eller innanför strukturer. Metoden innebär att utifrån valda källor identifiera konfliktarenor som finns i undersökningsmaterialet, sätta in dessa i en historisk och samhällelig kontext, identifiera i vilken tid och rum som konflikten utspelar sig i, beskriva vilka aktörer som deltar, vad det finns för politiska identiteter och vilka repertoarer som utförs. Det kan också innebära att se om det finns det en förändring över tid, vilken typ av rörelse det är som agerar samt vilken sorts omständigheter som gör att just detta sätt att organisera sig uppstår. Metoden innebär att beskriva händelserna, hur de uppstår och vad som händer, vad det är för orsaker som kopplar konflikten till kontexten. Utifrån verktygslådan med de beskrivande begreppen och arbetssättet
37 Denscombe, 2000, s. 319-320.
38 Tilly & Tarrow, 2015, s. 235 – 236.
39 Brink Pinto, Ericsson och Nyzell, 2016, s. 7 – 21.
går det att arbeta från det beskrivande steget till det analytiska steget i undersökning. Det ger också en möjlighet att göra jämförelser över tid och mellan case.40
Jag har kombinerat dokumentstudie, CPS verktygslåda med en ikonografisk analys. I källorna framträder en identitetsskapande visuell kulturproduktion som via ikonografisk analys ger förståelse för de handlingar som utförs i konfliktrepertoarerna. Den ikonografiska ansatsen innebär att jag i analys av materialet har inspirerats av Erwin Panofskys tre analyssteg;
preikonografisk beskrivning, ikonografisk analys samt en ikonografisk tolkning. Detta är en metod inspirerad från det konstvetenskapliga området som här har anpassats till att studera historisk visuell kultur och källor utifrån ett bildtolkningsperspektiv. De steg jag har använt innebär att beskriva bilden, sätta in händelsen i sitt kulturhistoriska sammanhang samt slutligen göra en uttolkning av bilden.41 Dokumentstudie som forskningsmetod passar bra när man arbetar med olika typer av källor och kan med fördel kombineras med de övriga metodologiska val jag gjort.
Mina utgångspunkter i metodvalet är alltså att studien definieras som en social undersökning inom det arbetarhistoriska fältet där dokument är den primära källan. Dokument definieras här som skriven text och visuella källor. Utifrån syfte och frågeställningar har därför dokumentanalys och visuell bildanalys gjorts. Jag har gjort ett representativt urval som bygger på att visa exempel på de utvalda sociala konfrontationernas konfliktrepertoarer och identitetsskapande handlingar som synliggörs, beskrivs och analyseras. I centrum för undersökningen och metoden är verktygslådan för konfliktforskare. Det är utifrån begreppen förankrade i CPS som jag har undersökt materialet. Källmaterialet har avgränsats till att enbart handla om sociala konfrontationer, konflikrepertoarer och politiska identiteter. Det är ett rikt material som med en annan ansats och ett annan syfte kunnat ge en annan undersökning.
Avgränsningen innebär att källmaterial som inte beskriver sociala konfrontationer, konflikrepertoarer och politiska identiteter enbart har tagits med om det behövts för att ge bakgrundsinformation.
Utifrån frågeställningar och metodologiska utgångspunkter har jag gått igenom källmaterialet med syftet att finna sociala konfrontationer där konfliktrepertoarer används. Jag har arbetat med
40Tilly & Tarrow 2015, s. 235-236.
41 Bengt Lindgren, & Gert Z., Nordström, Det kreativa ögat: om perception, semiotik och bildspråk, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 76 – 77.
att läsa, plocka ut delar, letat efter händelser och beskrivningar som tar upp konfliktrepertoarer, kategoriserat materialet och gjort sammanställningar. Under arbetet har jag fört en forskningsdagbok för att anteckna tankar kring materialet och möjliga analystrådar. Att arbeta med arkivhandlingar är ett tidskrävande arbete som innebär att bläddra igenom en stor mängd handlingar. Det blir en form av social observation där händelser och detaljer kan studeras. Som case för undersökningen har jag valt lokalt material från fackföreningar vid Bergslagernas Järnvägar. Undersökningen får därför en mikrohistorisk ansats. Stefan Nyzell visar på betydelsen av mikrohistoriska undersökningar då det är i lokalsamhällets småskaliga nivå som det kollektivt utövade våldet återfinns.42 Det källmaterial som undersökningen bygger på är handlingar från lokalsamhället men utgår från en grupp arbetare som kom att verka över hela Sverige – järnvägsarbetare.
I Åmåls Föreningsarkiv finns arkiven efter flera fackförbund på Bergslagernas Järnvägar och senare Statens Järnvägar. Handlingarna visar på hur fackföreningar växte fram och organiserade sig under det tidiga 1900-talet i Åmål. Bergslagernas Järnvägar hade sin huvudverkstad i Åmål vilket innebar att många olika personalkategorier arbetade där och att det var den dominerande arbetsplatsen i Åmål. Järnvägen är också en industriell verksamhet som stort kom att prägla framväxten av det moderna Sverige med sina behov av kommunikationer. De källor som använts är från Svenska järnvägsmannaförbundet avd 49, Sveriges Lokomotivmannaförbund avdelning 10 samt Strejkutskottets arkiv som innehåller handlingar från Svenska järnvägsmannaförbundet avd 49, Svenska järnvägsmannaförbundet avd 200 samt avdelning 10 av Sveriges Lokomotivmannaförbund. Källmaterialet efter fackföreningarna är omfattande och jag har valt att avgränsa mig till åren 1904 – 1922. Under den perioden skedde många omvälvningar som kom att påverka organiseringen av fackföreningar och utveckling av arbetarrörelsen i Åmål. Det material som jag valt ut är korrespondens, årsberättelser, verksamhetsberättelser, protokoll, olika typer av minnesskrifter och jubileumstexter, cirkulär, trycksaker, fotografier, olika former av ämnesordnade handlingar kring den fackliga verksamheter såsom personalärenden och förhandlingar. Till detta kommer också Svenska Järnvägsmannasällskapet avd 49:s fana. Det finns också ett rikt material kring järnvägsstrejken 1922 då det bildades ett strejkutskott redan 1920. De handlingarna består av tre protokollsböcker, ett strejkalbum, stämningar och domar, korrespondens, pressklipp, rapporter, verifikationer, revisionsberättelse, avskedade efter strejken, diverse handlingar som
42 Nyzell, 2010, s. 17 – 18.
telegram och anteckningslappar, firande av 10-årsjubileum 1932 samt fotografier av strejkande och strejkbrytare.
Det här är ett källmaterial som är tydligt tendentiöst och som har en närhet och representativitet för ämnet då det till största delen är skapat i direkt anslutning till de händelser de beskriver. Det källmaterial som har ett visst avstånd till händelserna är minnesskrifter och jubileumshandlingar men de har ett värde i sitt skapande av en berättelse kring den sociala rörelsen och dess sociala konfrontationer.43 Det som valts ut att bevaras och återberättas säger mycket om de tidslager de skildrar. Källmaterialet speglar hur aktörer uppfattade och såg på olika sociala konfrontationer, hur de såg på sina egna handlingar och konfliktrepertoarer men också hur de såg på motståndarnas och arbetsgivarnas krav och motåtgärder. Det finns ett identitetsskapande i hur aktörerna skildrar händelser och skapar berättelser kring sitt agerande och sina krav. Det är därför som källmaterialet är intressant, det möjliggör att studera sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer på lokal nivå utifrån fackföreningarnas och arbetarrörelsens sida.
I undersökningen har jag gått igenom källmaterialet utifrån forskningsfrågorna för att identifiera de sociala konfrontationerna, vilka konfliktrepertoarerna är och vilka identitetsskapande handlingar som används. Undersökningens resultat redovisas i två delar. Del ett med rubriken; Sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer, tar upp de sociala konfrontationer som har identifierats i källmaterialet, de konfliktrepertoarer som använts och utgår från den första frågeställningen. De fyra identifierade sociala konfrontationerna är;
Agitation och politisk mobilisering 1908 - 1911, Oskar Lundströms avskedande 1909, Lokmannastrejken 1919 och Den stora järnvägsstrejken 1922. Del två med rubriken;
Klassamhörighet och identitetsskapande handlingar utgår från den andra frågeställningen.
Avsnitten; Den visuella kommunikationen och retoriken samt Fotografier visar på de uppvisningar och identitetsskapande handlingar som bidrar och formar aktiviteter och handlingsmöjligheter som sedan kan användas i konfliktrepertoarerna för att skapa en klassamhörighet. I Avslutande analys behandlas avsnitten; Den inledande formeringen, Från individ till kollektiv – personalärende i ny tid samt Strejken som konfliktarena. Uppsatsen avslutas med avsnittet Slutsatser och diskussion.
43 Se t ex Arne. Jarrick, Källkritiken måste uppdateras för att inte reduceras till kvarleva. Historisk tidskrift, 125 (2), 2005, s. 219-231.
Sociala konfrontationer och konfliktrepertoarer
Det undersökta källmaterialet är ett tidslager för hur fackföreningsrörelsen växte fram samtidigt som nya industriella näringar såsom de enskilda järnvägarna byggdes runt om i Sverige.
Svenska järnvägsmannaförbundets avdelning 49 var den första fackföreningen som bildades i Åmål. Mycket beroende på att Åmål var en järnvägsstad. Bergslagernas Järnvägar, BJ, var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägslinjen Göteborg C – Kil – Falun C, Sveriges genom tidernas största enskilda järnvägsprojekt och sin samtids alla kategorier största enskilda svenska företag, med en huvudlinje på 478 km. Banan färdigställdes i sin helhet 1879 och år 1888 kunde man göra dagliga resor mellan Göteborg och Falun. Bergslagernas Järnvägar lade sin huvudverkstad i Åmål vilket kom att få stor betydelse för Åmåls utveckling som stad.
BJ blev den dominerande arbetsplatsen. De första fackföreningarna i Åmål bildades av anställda vid BJ och först var Svenska Järnvägsmannaförbundet avd 49 som bildades den 24 mars 1904.
1908 bildade lokmännen avd 10 av Sveriges Lokomotivmannaförbund. 1915 beslutades att dela upp verkstads och linjepersonal. Delningen genomfördes den 1 april 1915 och avd 49 organiserade verkstads- och förrådspersonal medan linjepersonalen bildade Svenska Järnvägsmannasällskapet avd 200.44 Ovannämnda bakgrundshistoria bildade utgångspunkt för avdelningarnas organisationssträvanden. De resulterade bland annat i olika sociala konfrontationer med arbetsgivare och omgivning men också i en strävan efter enighet, sammanhållning och ett bättre arbetsliv.
Agitation och politisk mobilisering 1908 - 1911
I källmaterialet, bland jubileumspapper och minnesskrifter, finns en berättelse över Åmåls arbetarkommuns verksamhet för perioden 23 mars 1908 till den 23 mars 1918. Det är en maskinskriven handling på tunt papper som häftats samman. I berättelsen beskrivs hur Birger Karlsson, som var aktiv inom avd 49, när det mesta arbetet kring bildandet av fackföreningen bland järnvägsmännen var klart och de ekonomiska förhållandena för arbetarna blivit förbättrade vid ett möte med avd 49 på hösten 1907 tar upp förslaget att bilda en politisk organisation för att ta tillvara arbetarklassens intressen i kommunalt och politiskt hänseende.
Förslaget innebar att bilda en arbetarkommun i Åmål. Förslaget väckte stor debatt och det gick inte att komma överens så ett beslut kunde inte fattas. I mars 1908 kom ett meddelande i tidningen Ny Tid, som var en socialdemokratisk tidning, att partiagitatorn J. Persson från Sundsvall var på en agitationsresa. Västra Sverige och Åmål fanns med på listan på städer som
44 Historik, Arkivförteckningen för Svenska Järnvägsmannaförbundet avd 49, Åmåls Föreningsarkiv.
skulle få besök den 23 mars. Birger Karlsson som fortfarande drev frågan att bilda en arbetarkommun försökte hitta en lokal till mötet. Detta stötte på problem. Godtemplarlokalen uppläts inte för socialistiska agitatorer och Arbetarföreningen ville inte hyra ut sin lokal. De enda lokaler som stod till tillgängliga var smeden Bälsings källare och målare Hjalmar Johanssons verkstad på Örnäs. Den senare ansågs trevligare och rymligare och den hyrdes till den 23 mars kl. 20.00 1908. Lokalen fylldes med åskådare och J. Persson höll föredrag över ämnet: Det socialdemokratiska partiets program. Efter föredraget följde en diskussion och så beslöts att bilda en arbetarkommun. 11 personer anmälde sig som medlemmar och en styrelse bildades med Birger Karlsson som ordförande. Det beslöts att de skulle ansluta sig till det socialdemokratiska partiet från och med den 1 april 1908. Bildandet mötte på motstånd från högerstyret i Åmål men uppskattades av arbetarna i Åmål och medlemsantalet ökade.45
De konfliktrepertoarer som används i den sociala konfrontationen är utåtriktade. Förutom att arrangera agitationsmöten så arrangerades direkt efter bildandet av arbetarkommunen en första maj demonstration 1908. Även vid detta tillfälle var J. Persson från Sundsvall inbjuden att tala.
Även här blev det konflikt med andra organisationer i Åmål. Till demonstrationen hade musiker engagerats till en blåsorkester med blåsare och blåsinstrument från Arbetarföreningen. Men musikerna blev förbjudna att delta och förbjudna att använda Arbetarföreningens musikinstrument. Det var tänkt att åtta musiker skulle blåsa men det blev istället 20 stycken då Frälsningsarméns musikkår kom till hjälp och plockade fram Godtemplarnas instrument. När förbittringen över Arbetsföreningens handlande var som störst lades bidragslistor ut för inköp av en mässingssextett. Insamlingen lyckades och inom några månader hade arbetarkommunen sin egen musikkår.46 Händelsen kan ses som en konkurrenssituation som utspelar sig på samma scen där de båda föreningarna försöker ta plats. Det är en konfliktrepertoar som bygger på att ställa krav på omgivningen och ta plats på ett nytt sätt jämfört med tidigare och formen för att ta plats är att organisera sig.
Arbetarkommunen fortsätter att arrangera agitationer inför riksdagsvalet 1908. Då det proportionella valet inte ännu var infört gick det inte att få majoritet för en lista. Men vid ett fyllnadsval lyckades C F Sjödahl få en plast vi fullmäktige vid det som i verksamhetsberättelsen
45 Verksamhetsberättelse över Åmåls arbetarkommuns verksamhet för perioden 23 mars 1908 till den 23 mars 1918, sid 1-2, Svenska Järnvägsmannaförbundet avd 49, FI:I , Åmåls Föreningsarkiv.
46 Verksamhetsberättelse, 23 mars 1908 till den 23 mars 1918, sid 2, FI:I
uttrycks som ”de 25 tyrannernas bord”.47 Men efter de nya röstreglerna 1911 fick Socialdemokraterna allt fler representanter i Åmåls stads förvaltning. Det var dock svårt att få igenom förändringar när de var i minoritet men C H Hesselbom lyckades få igenom en motion gällande sänkning av priset på elektriskt ljus. Detta betydde mycket för de mindre bemedlade i samhället.48 I alla valen mellan 1908 och 1911 har Arbetarkommunen aktivt arbetat för att påverka omgivningen och ställa krav på förändring. De konfliktrepertoarer som de använde sig av var agitation, muntlig påverkan från medlemmarna, spridande av tidningar, böcker och broschyrer samt att hålla föredrag. En viktig agitation stod tidningen Ny Tid för vilket ansågs ha gjort att den muntliga agitationen gick lättare. Många agitatorer har varit inbjudna. De mest kända är Hjalmar Branting och Kata Dalström.
I verksamhetsberättelsen skrivs att många aktiviteter och händelser har inträffat men en händelse vill man särskilt rädda från glömskan. Berättelsen handlar om ett agitationsmöte.
Fru Kata Dahlström var i augusti 1908 på en agitationsturné i västra Sverige och besökte bland andra platser även Åmål. Kommunstyrelsen gjorde försök att skaffa lokal, men misslyckades. En skrivelse till magistraten utarbetades och i denna riktades till magistraten en vördsam anhållan att för fru Dahlströms föredrag få disponera antingen Kotorget eller Örnässkogen. Den då tjänstgörande t.f. borgmästaren kunde inte lämna svar på skrivelsen förrän följande dag, ty han måste sammankalla hela magistraten – när en så viktig fråga skulle avgöras! Birger Karlsson och Sigfrid Jansson besökte borgmästaren på den överenskomna dagen för att få meddelande om beslut. Å den inlämnade skrivelsen hade skrivits: ”Avslag! Fru Dahlström får ej hålla föredrag inom Åmåls stad. Å magistratens vägnar: Beijer. T.f. borgmästare.” Katas ankomst spred sig som en löpeld bland åmåliterna och mycket folk kom i rörelse. Skjuts anskaffades och fru Dahlström fick åka utanför Mörtebol. Här gjordes halt och om en stund hade samlat sig väl 200 personer. Fru Dahlström grep strax till offensiven, men det dröjde inte länge förrän ett motanfall kom till stånd.
Länsman Wikman d.y. kom körande i full karriär in bland de församlade. Här steg han av och gick fram till fru Dahlström, till vilken han i barska ordalag sade: ”I lagens namn förbjuder jag fru Dahlström att stå och hålla föredrag på
47Verksamhetsberättelse, 23 mars 1908 till den 23 mars 1918, sid 3, FI:I
48 Verksamhetsberättelse, 23 mars 1908 till den 23 mars 1918, sid 3 – 4, FI:I
landsvägen.” - Men Kata lät sig inte skrämma. Hon svarade: ” Herr Kommissarie, ni har ingen som hälst rätt att förbjuda mig tala på kungliga majestäts och kronans landsväg.” Länsmannen upprepade sin befallning. Härpå svarade Kata kategoriskt till publikens stora jubel: ”Får jag inte stå på landsvägen och prata, så går jag väl då? Härefter fortsatte hon, gående fram och åter, sitt föredrag. Som det var i augusti månad, föll mörkret snart på och vi måste lysa Kata med tändstickor, så att hon kunde se sina anteckningar. Ja, sådana vore förhållandena på den tiden.49
De konfliktrepertoarer som används är att ställa krav, uppvakta myndigheter, att veta sina rättigheter och att utnyttja de möjligheter som finns i rummet och i det givna handlingsutrymmet.
1911 års andrakammarval var det första valet i den nya ordningen med proportionellt val och partibeteckningar på valsedlarna. Detta innebär ett ökat fokus på agitation och arbetarrörelsen i Åmål fortsätter med de tidigare konfliktrepertoarerna med agitationsmöten och uppvaktningar. En intensiv agitation bedrevs i hela Sverige av det socialdemokratiska arbetarpartiet och i tidningen Ny Tid som allt fler arbetare i Åmål började prenumerera på. På Kotorget hölls ett möte den 31 augusti 1911 och komminister Harald Hallén som var präst i Torrskogs församling i Dalsland, höll ett politiskt föredrag och debatterade med Svenska folkförbundets blå-bil-talare.50 Nu har agitationsmötena fått flytta in till staden och det debatteras med meningsmotståndarna istället för att hålla föredrag och agitationsmöten.
I avslutningen på verksamhetsberättelsen beskrivs hur viktiga de nya rösträttsbestämmelserna har varit för att kunna få inflytande och makt för de som tidigare stått utanför politiskt inflytande. Man ser sig som en del i byggandet av ett nytt samhälle.
”Och grundvalen av våra förkämpars långa, oändligt mödosamma och ofta till synes fruktlösa arbete, reser sig nu stommen till en ny samhällsbyggnad.
Uppmuntrade av segrar måste vi fortsätta kampen. Med tanke på att rösträttsbestämmelser ännu utestänger ett stort antal medborgare från utövandet av sin medborgarrätt samt vid sidan av den stora nöd och fattigdom som råder bland många av samhällets lägsta lager, härska rikedom och lyx bland de som
49 Verksamhetsberättelse, 23 mars 1908 till den 23 mars 1918, sid 4 - 5, FI:I
50 Verksamhetsberättelse, 23 mars 1908 till den 23 mars 1918, sid 1 – 2, FI:I
