Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Examensarbete
Kandidatexamen
Närståendes upplevelser av att närvara vid hjärt- och lungräddning - en litteraturöversikt
Relatives experience of being present during cardiopulmonary resuscitation – a review
Författare: Emelie Fredriksson & Nathalie Jansson Handledare: Anna Anåker
Examinator: Gabriella Armuand Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2021-05-06
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstrakt
Bakgrund: Vid hjärt- och lungräddning (HLR), både hospitalt och prehospitalt, kan närstående vara närvarande. Ett av de globala hållbara målen eftersträvar en god hälsa och välbefinnande för alla. Detta kan erhållas med personcentrerad vård som syftar bland annat på att stötta, kommunicera och visa lyhördhet till närstående. Tidigare forskning belyser att patientens vård inte påverkas negativt av närståendes närvaro under pågående HLR och därför har riktlinjer införts för att involvera närstående under HLR.
Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid HLR.
Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och tio kvantitativa.
Resultat: En huvudkategori identifierades, närståendes behov av information och kommunikation. Denna huvudkategori indelades i fyra underkategorier, mentala effekter av att närvara eller inte närvara under HLR, att vara fysiskt närvarande, förtroende till vårdpersonalen samt stöd i sorgeprocessen. Närstående är i behov av kommunikation och information i samband med HLR. Närstående kunde drabbas av psykiska besvär som PTSD och ångest både av att närvara och att inte närvara. Närvaro under HLR kunde leda till en underlättad sorgeprocess och ökat förtroende till vårdpersonalen.
Slutsats: Ökad kunskap hos vårdpersonalen kring omhändertagandet av närstående i samband med HLR kan underlätta för närstående. Närstående är i stort behov av att få möjligheten att närvara under HLR men behöver då en avsatt personal som kan stötta närstående.
Nyckelord: HLR (hjärt-lungräddning), litteraturöversikt, närståendes närvaro, upplevelse.
Abstract
Background: During cardiopulmonary resuscitation (CPR) at the hospital or prehospital there is a posibility that relatives can be present. One of the sustainable development goals is about good health and well-being for all. With a person-centred approach for communication, support and sensitivity towards relatives the goal can be reached. Previous research shows how patient care is not affected in the present of relatives. This has resulted in guidelines and routines for inviting relatives during CPR.
Aim: To describe relatives experience of being present during CPR.
Method: A literature review including 15 articles, ten quantitative articles and five qualitative articles.
Results: One theme was identified relatives' need for information and communication. With the main theme four sub themes were identified: psychological effects from being or not being present during CPR, to be physically present, trust in healthcare personnel and support during the grieving period. Relatives are in need for communication and information during CPR and could suffer from physiological effects such as PTSD and anxiety from being and not being present during CPR. But being present during CPR could ease the stress during the grieving period and gain trust in the healthcare personnel.
Conclusion: With additional training and knowledge healthcare personnel could support relatives during CPR. Since relatives are in need of constant communication and information during CPR healthcare personnel are needed to provide this to ease the stress on the relative.
Keywords: CPR (cardiopulmonary resuscitation), experience, family presence during resuscitation (FPDR), literature review.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Hjärt- och lungräddning ... 1
Omvårdnad vid hjärt- och lungräddning ... 2
Att vara närstående ... 3
Teoretisk referensram - Personcentrerad vård ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Centrala begrepp ... 5
Metod ... 6
Design ... 6
Urval ... 6
Inklusionskriterier ... 6
Exklusionskriterier ... 7
Kvalitetsgranskning ... 7
Tillvägagångssätt ... 7
Analys och tolkning av data ... 7
Etiska överväganden ... 8
Resultat... 8
Närståendes behov av information och kommunikation ... 9
Mentala effekter av att närvara eller inte närvara under HLR ... 10
Att vara fysiskt närvarande ... 10
Förtroende till vårdpersonalen ... 11
Stöd i sorgeprocessen ... 12
Diskussion ... 12
Sammanfattning av huvudresultat ... 12
Resultatdiskussion... 13
Närståendes behov av information och kommunikation ... 13
Mentala effekter av att närvara eller inte närvara under HLR ... 14
Att vara fysiskt närvarande ... 14
Förtroende till vårdpersonalen ... 15
Stöd i sorgeprocessen ... 16
Metoddiskussion ... 17
Svagheter ... 17
Styrkor ... 18
Etikdiskussion ... 19
Klinisk betydelse för samhället ... 19
Slutsats ... 19
Förslag till vidare forskning ... 20
Referenser ... 21
Bilaga 1 Sökmatris
Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Bilaga 3 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Bilaga 4 Artikelmatris
1
Inledning
Vid behov av hjärt- och lungräddning (HLR) händer mycket på samma gång; det larmas, ropas, ambulans kontaktas, kompressioner startas, på sjukhuset rullas vagnar med utrustning in och ofta ansluter många människor. Närstående står på sidan av detta kaos samtidigt som en person som står dem nära är i behov av HLR. HLR är vanligt inom den akutsjukvård som författarna intresserat sig för under utbildningen. Tidigare forskningen om närståendes närvaro i samband med HLR har inte riktat fokus på närståendes upplevelser utan mer fokuserat på sjukvårdspersonalens upplevelser. Författarna till detta examensarbete ställer sig därför frågor om vilka upplevelser närstående kan få av att närvara under denna kaotiska situation samt på vilket sätt skulle vi som framtida sjuksköterskor kunna hjälpa dem i denna situation och samtidigt arbeta evidensbaserat?
Bakgrund
Redan år 1900-1100 f.Kr förekom det återupplivningsförsök på barn som inte andades i form av inblåsningar, detta för att framkalla gråt från barnet. Sedan dess har ett flertal experimentella tekniker använts i försök att återuppliva personer. I början av 1800-talet började inblåsningar varvas med bröstkompressioner, då forskningen visade att pneumothorax, lungbristning och ökad dödlighet kunde uppstå om det skedde för stora inblåsningar. I mitten på 1900-talet gjordes försök för att förhindra luftvägsobstruktion av mjukvävnad som tungan genom att lyfta hakan och luta huvudet bakåt. Mot slutet av 1900-talet spreds kunskapen om HLR till sjukhusen i hela Sverige. Dessutom infördes avancerad HLR med läkemedel och defibrillator och det utarbetades nationella utbildningsprogram för HLR på barn. Sjukvården utvecklas konstant och forskning på HLR sker kontinuerligt (Herlitz & Claesson, 2016).
Hjärt- och lungräddning
HLR innebär att inblåsningar och bröstkompressioner utförs på den livlösa personen för att upprätthålla cirkulation och andning. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för vardera minut som går utan HLR. Framgångsrik återupplivning kan endast ske om patienten har ventrikeltakykardi eller ventrikelflimmer. Vidare ökar överlevnaden med 70 procent för en person med ventrikelflimmer om defibrillering sker inom tre minuter. Att upprätthålla en adekvat cirkulation och andning är tidsbegränsat och därmed behövs en
2 defibrillator anslutas snarast för att starta igång hjärtat. Hjärtstopp kan orsakas av hjärtsjukdomar som hjärtsvikt, ateroskleros och klaffel; men även trauma som drunkning, pneumothorax och överdoser (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). Under 2019 inträffade 5934 hjärtstopp utanför sjukhuset, varav 10,5 procent som överlevde, medan 2470 hjärtstopp uppstod på sjukhuset där 36,7 procent överlevde (Svenska Hjärt-lungregistret, 2020).
Många hjärtstopp beror på ventrikeltakykardi. Arytmin ventrikeltakykardi innebär en regelbunden snabb hjärtrytm från hjärtkamrarna, vilket kan resultera i ett ventrikelflimmer (Stenlund, 2019). Ventrikelflimmer innebär att kamrarna har drabbats av ett elektriskt orsakat kaos, vilket medför att kamrarna flimrar. Därmed upphör pumpfunktionen och andningen omedelbart, vilket benämns som hjärtstopp eftersom ingen palperbar puls finns.
Ventrikelflimret kommer avta i samband med att syrebristen i hjärtmuskeln ökar, vilket slutligen resulterar i asystoli då patienten avlider (Wikström, 2018). Med asystoli menas avsaknad av hjärtats elektriska aktivitet (Stenlund, 2019). Defibrillering kan inte ske om personen har asystoli eller har en pulslös elektrisk aktivitet (PEA) då hjärtmuskeln inte stimuleras trots elektriska impulser i hjärtat och därmed uppkommer inga pulsationer (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a).
Omvårdnad vid hjärt- och lungräddning
Guetterman et al. (2019) påvisar att sjuksköterskan kan ha tre olika väsentliga roller i samband med hjärtstopp på sjukhus; som den första som upptäcker och larmar, som en del av hjärtteamet samt som ledare i det team som arbetar tillsammans under återupplivningen. Sjukhus behöver kontinuerligt fortbilda sina anställda i HLR och högre överlevnad har visat sig vara förknippat med en välinformerad och kunnig personal (Guetterman et al. 2019).
Svensk sjuksköterskeförening et al. (u.å) beskriver hur patientens autonomi bör respekteras av både vårdpersonal och närstående. I en studie av Tíscar-González et al. (2020) påtalade flera patienter att deras autonomi bör respekteras och deras lidande inte förlängas för närståendes skull. Har patienten tidigare uttryckt en önskan angående noll-HLR bör patienten inte återupplivas eller vårdas på ett sådant sätt som kränker dessa önskningar även om närstående uttrycker en motsatt önskan. Vidare ansåg patienter och närstående att vården var god när den inte bara fokuserade på det medicinska inom HLR utan även omvårdnaden. Hassankhani et al.
3 (2018) belyser att kommunikationen är central när det gäller att informera närstående om att återupplivningsförsöket inte var lyckat och patienten avled. Vid ett sådant tillfälle bör det användas enkla förklaringar om vad vårdteamet gjorde, inkludera känslig information och beakta kulturella aspekter (Hassankhani et al., 2018). Närstående kan behöva utförlig information angående varför återupplivningsförsöket inte var lyckat och få en medicinsk förklaring exempelvis angående arytmier; endast ventrikelflimmer och ventrikeltakykardi ger en lyckad elstöt genom hjärtat i samband med HLR (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016).
Att vara närstående
En aktör som aktivt arbetar med forskning och förbättring inom hälso- och sjukvården är Förenta nationerna (FN). FN´s globala hållbara utvecklingsmål, även kallad Agenda 2030, innehåller bland annat mål 3: god hälsa och välbefinnande. Detta mål innehåller flera områden inom hälso- och sjukvården som behöver förbättras. En god hälsa och välbefinnande innebär även ett gott förhållningssätt till patienter och närstående, något som är viktigt att belysa inom hälso- och sjukvården. Det uttrycks av FN att det är hälso- och sjukvårdens ansvar att finnas där för närstående för att öka ett gott välbefinnande (Förenta nationerna, 2020).
Salminen-Tuomaala et al. (2018) påvisar hur närstående oftare är oroliga och upplever en något sämre vård i samband med ambulanssjukvård i hemmet. I samband med smärtlindring upplevde 90 procent av patienterna en minskad smärta medan endast 77 procent av närstående ansåg att patienten blev tillräckligt smärtlindrad. Liknande upplevde över 90 procent av patienter att tiden för vård var tillräcklig vilket endast 66 procent av närstående ansåg.
Närstående uppvisar en minskad tillfredsställelse i samband med akutsjukvård i hemmet samt ett ökat behov av psykologiskt stöd i samband med att en familjemedlem får vård (Salminen- Tuomaala et al., 2018). Da Silva Barreto et al. (2017) studerade närstående på akuten till patienter som var kritiskt sjuka. I studien framkom det att närstående vid inskrivningen upplevde ett lidande i form av sorg, oro och ångest på grund av den fysiska närvaron på akuten, pipande monitorer och vårdpersonalens förhållningssätt som var ovälkomnande. Närstående fick en bristfällig kommunikation av vårdpersonalen om patientens tillstånd, vilket ledde till tysthet och förvirring hos närstående. Dessutom blev närstående även tysta och förvirrade i samband med att svåra medicinska termer användes vid kommunikationen om patienten.
Däremot blev närstående lugna om vårdpersonalen erbjöd en kontinuerlig kommunikation om
4 patientens tillstånd och planerade åtgärder. Närstående blev också lugna av att kunna vara fysiskt närvarande och ge ett emotionellt stöd till patienten (Da Silva Barreto et al., 2017).
Tidigare forskning har fokuserats på hur närstående påverkar personalen som arbetar under ett hjärtstopp samt om detta skulle påverka patientens vård (Köberich, et al., 2010; Monks &
Flynn, 2014). Belpomme et al. (2012) beskriver ambulanspersonalens upplevelse av att återuppliva patienter prehospitalt med närstående närvarande. Studierna visar att anhöriga ofta inte påverkar vården patienten erhålls (Belpomme et al., 2012; Köberich, et al., 2010; Monks
& Flynn, 2014). Forskning finns även om patientens perspektiv av att ha närstående närvarande under HLR där patienten i fråga var positivt inställd till att ha anhöriga på plats (Mcmahon- Perkes et al. 2009). Eftersom forskningen visar att närstående kan närvara under HLR och återupplivning utan att påverka vården negativt har riktlinjer införts för att bjuda in anhöriga i samband med en HLR-situation. En personal ska då avsättas för att kontinuerligt informera den närstående om vad som sker (Svensk sjuksköterskeförening et al., u.å.).
Teoretisk referensram - Personcentrerad vård
I examensarbetet kommer personcentrerad vård användas som teoretisk referensram. Den personcentrerade vården beskrivs av McCormack och McCance (2010) som mer komplex än vad många sjuksköterskor tror; det enkla begreppet har en komplicerad innebörd.
Personcentrerad vård strävar efter att patienten har en lika stor del i teamet som sjuksköterska och läkare samt att patientens egen uppfattning av hälsa, ohälsa och välbefinnande inkluderas i vården. Detta innebär att respektera patientens kunskap om sin egen situation och att patientens önskemål alltid bör respekteras. Omvårdnaden bör således genomföras personligt anpassad för varje individ (McCormack & McCance, 2010).
De huvudsakliga delarna i den personcentrerade vårdens arbetssätt som berör närstående innebär att bjuda in familjen och visa lyhördhet, stöttning vid jobbiga stunder samt erbjuda god och öppen kommunikation (McCormack & McCance, 2010). Svensk Hälso- och sjukvårdslag (HSL, 2017) beskriver hur närstående bör tillfrågas att vara med i planering kring vården så länge patienten inte motsätter sig detta. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) hör det till kärnkompetensen personcentrerad vård att ansvara för patienten och dennes närståendes integritet, värdighet och autonomi. Varje individ, patient som närstående, bör ses som unika individer med unika behov och resurser, vilket kräver en god kommunikation mellan
5 vårdpersonal och patient samt närstående. I en studie av Nouvet et al. (2016) framkommer det att personcentrerad vård bör integreras vid HLR och sjuksköterskorna ska engagera närstående med beslutsfattande samt kommunikation. Detta i syfte att patientens preferenser ska inkluderas i vården då närstående känner patienten bäst och vet hur hen önskar att sin vård ska vara.
Problemformulering
Tidigare forskning har främst berört vårdpersonalens upplevelser av att närstående närvarar vid HLR. Behovet av att beskriva hur närstående påverkas av att närvara vid HLR framträder därför som stort då det hör till kärnkompetensen personcentrerad vård att ansvara för patienten och närståendes integritet, värdighet och autonomi. Närstående har rätt till ett personcentrerat förhållningssätt samt behöver tillsammans med patienten omvårdnad från sjuksköterskan i samband med HLR. Detta innebär att sjuksköterskan är i behov av mer kunskap om närståendes upplevelse av att närvara vid HLR.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva närståendes upplevelse av att närvara vid hjärt-och lungräddning.
Centrala begrepp
Närstående avser mor- och farföräldrar, föräldrar, syskon, barn, livspartner och nära vänner till personen som är i behov av HLR (egen definition).
Noll-HLR definieras som ett beslut taget av patient och läkare i samråd, där patientens inställning till HLR, sjukdomstillstånd och prognos beaktas, till att inte utföra HLR (Svensk sjuksköterskeförening et al., u.å).
6
Metod
I metodavsnittet beskrivs metoden för examensarbetet där det redogörs för design, urval, kvalitetsgranskning, tillvägagångssätt, analys och tolkning av data samt etiska överväganden.
Design
Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt är en sammanfattning av redan färdigställd forskning inom ett specifikt ämne för att belysa ämnet ytterligare (Polit & Beck, 2020).
Urval
Artiklar söktes i databaser under hösten 2020 och våren 2021. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och Web of Science. Polit och Beck (2020) anser att CINAHL och PubMed är särskilt relevanta databaser för forskande sjuksköterskor som ska fokusera på omvårdnad och hälsa. Karolinska institutet (u.å) påvisar att artiklarna i Web of Science belyser medicin, samhällsvetenskap, teknik, vetenskap och humanistiska ämnen samt konst. I databaserna användes olika kombinationer av sökorden; be present, cardiac event witnessing relative, cardiopulmonary resuscitation, CPR, family, families, family experience, FPDR (family presence during resurrection), family witnessed CPR, family witnessed resuscitation, family- witnessed resuscitation,, parents, present, relative, related, relatives, resuscitation, siblings.
B OR AND . E P B
(2020) OR
AND båda sökorden ska inkluderas i sökträffen för att avgränsa eller utöka sökningen (Bilaga 1).
Inklusionskriterier
För att få en bredd i innehållet inkluderas HLR både hospitalt och prehospitalt. Studier med patienter över 18 år publicerade mellan 2010-2021 som är primärartiklar och har en IMRAD- struktur inkluderades i sökningarna. Inkluderade språk var svenska och engelska. Alla artiklar har genomgått peer review.
7 Exklusionskriterier
Studier vars artiklar var låsta för författarna exkluderades, också studier som berörde personalens eller patienters erfarenheter exkluderades. Vid tillfällen då artiklar innehöll personal, patient och närståendes perspektiv används endast närståendes.
Kvalitetsgranskning
Vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design kvalitetsgranskades utifrån den modifierade versionen av granskningsmodellen (Bilaga 2) från Högskolan Dalarna. Kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades utifrån granskningsmodellens modifierade version från Högskolan Dalarna (Bilaga 3). Dessa granskningsmodeller innehåller ja och nej frågor, där ett ja motsvarar 1 poäng, medan ett nej motsvarar noll poäng. Högskolan Dalarna delade in poängsystemet i tre olika kvalitetsgrader; låg kvalitet, medelhög kvalitet och hög kvalitet.
Enligt mallen för kvalitativa artiklar kan 25 poäng erhållas som max, < 17 poäng anses som låg kvalitet, 17-20 poäng som medelhög kvalitet och > 20 poäng som hög kvalitet. Kvantitativa artiklarnas mall har 29 som maxpoäng, där låg kvalitet anses vara < 20 poäng, medelhög kvalitet är 20-23 poäng och hög kvalitet är > 23 poäng.
Tillvägagångssätt
Författarna har sökt i olika databaser med samma sökord samt genomfört egna granskningar av titlarna och abstrakten för att avgöra om artiklarna ansågs vara relevanta för examensarbetets syfte. Därefter har författarna tillsammans läst igenom artiklarna i sin helhet och granskat vilka vetenskapliga artiklar som ska vara med i arbetet. Granskningen baserade sig i examensarbetets syftet och att artiklarna hade medelhög eller hög kvalitet.
Analys och tolkning av data
Friberg (2017) belyser några analyssteg som författarna har använt vid analysen av studierna i denna litteraturöversikt. Det första steget var att läsa igenom studierna flertalet gånger för att skapa en helhetsbild och därmed skapa ett sammanhang samt förståelse för artiklarnas innehåll.
Vidare har varje artikel sammanfattats för att underlätta analysarbetet. Vid andra steget i analysen har en översiktstabell använts för att få en struktur på artiklarna som analyserats.
Översiktstabellen inkluderade relevanta områden från artiklarnas resultat, metod, syfte et cetera som svarade på syftet i denna litteraturöversikt. Det tredje steget var att finna skillnader och likheter mellan alla artiklar. Skillnaderna och likheterna grundade sig i syften, metodiska
8 tillvägagångssätt, teoretiska utgångspunkter, resultatet och analysgången. Huvudsakligen har resultatens skillnader och likheter jämförts. Slutligen har resultatet i artiklarna grupperats i underkategorier som tillsammans bildar en huvudkategori (Friberg, 2017).
Etiska överväganden
CODEX (2020) beskriver de etiska ramar som forskning på människor behöver hållas inom.
Efter andra världskriget då nazisterna utfört mycket forskning på människor med ofta dödlig utkomst publicerades Helsingforsdeklarationen år 1964. Det fastställdes att samtycke var ett måste samt att riskerna för försökspersonerna skulle minimeras. Den moderna forskningen följer Helsingforsdeklarationen och det finns spår av den i dagens lagstiftning exempelvis lag (2003:460) om etikprövning inför forskning på människor (CODEX, 2020). Enligt Polit och Beck (2017) finns fler viktiga aspekter gällande forskningsetik bland annat förhållningssätt till speciellt utsatta grupper som barn, om personalen skulle påverka sitt beteende då de deltar i studien samt anonymitet och integritet för deltagarna i studien (Polit & Beck, 2017). Vid skrivandet av examensarbetet genomfördes översättning med engelskt-svenskt lexikon (NE, 2018). Enligt Källström (2017) bör översättningen ske med en sanningsenlig metod då vissa begrepp kan sakna betydelse eller ha en annorlunda innebörd på ett annat språk och därmed påverka resultatet. Författarna till litteraturöversikten har sanningsenligt skildrat resultatet i forskningen samt granskat det objektivt. Endast studier som blivit godkända av etiska kommittéer har använts.
Resultat
Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och tio kvantitativa, från Finland, Frankrike, Iran, Jordanien, Kina, Nederländerna, Polen, Spanien och USA.
Litteraturöversiktens syfte var att beskriva närståendes upplevelse av att närvara under HLR.
Resultatet identifierar en huvudkategori: närståendes behov av information och kommunikation. Denna huvudkategori delades in i fyra underkategorier: mentala effekter av att närvara eller inte närvara under HLR, att vara fysiskt närvarande, förtroende till vårdpersonalen och stöd i sorgeprocessen. För mer information se Figur 1 och Bilaga 4.
9 Figur 1.
Närståendes behov av information och kommunikation
Resultatet visar att en kontinuerlig och tydlig information från en specifik vårdpersonal som ansvarar för närstående underlättar HLR-situationen och medför positiva effekter för närstående under pågående HLR. Närstående uppskattar förklaringar av det komplicerade vårdspråket och någon som alltid kan svara på frågor som uppstår hos observerande närstående (De Mingo Fernández et al., 2020; De stefano et al., 2016; L ., 2013; M D ., 2014; Sak-Dankosky et al., 2019; Zali et al., 2017). Soleimanpour et al. (2017) påvisar att närstående som inte fått kontinuerligt stöd och information under HLR upplevde mer ångest,
, (PTSD) . M D . (2014)
beskriver hur närstående får för lite information om patientens tillstånd. Detta leder till att närstående söker svar på vårdpersonalens ansiktsuttryck samt försöker tolka monitorer trots att kunskapen inte finns. Information om att HLR startas presenteras i efterhand trots att närstående befann sig i närheten, något som upplevdes som kränkande eftersom närstående är
(M D ., 2014).
Yee Laung et al. (2011) påvisar vikten av en tydlig kommunikation i samband med att HLR är avslutat, oavsett utgång. Närståendes sorgeprocess underlättas när vårdpersonal är
. M D . (2014)
bör lämnas ensamma i samband med att patienten undergår HLR eller i samband med död.
Närståendes integritet, och patientsekretess, kränks när information om dödsfall efter HLR framförs i korridor och inte på en avsatt plats där närstående kan sörja ifred.
Närståendes behov av information och kommunikation
Att vara fysiskt närvarande Mentala
effekter av att närvara eller inte närvara under HLR
Förtroende till
vårdpersonal en
Stöd i sorgeprocess en
10 Mentala effekter av att närvara eller inte närvara under HLR
Resultatet visar att närstående uppvisar mentala effekter både kopplat till att närvara och inte närvara under HLR. Närstående som väljer att inte närvara upplever efter 90 dagar mer PTSD, emotionell stress, ångest och depression till skillnad från närstående som närvarar (Jabre et al., 2013). Ett år efter HLR-situationen följs närstående upp i Jabre et al. (2014) där PTSD, depression och komplicerad sorg är vanligare i kontrollgruppen som inte närvarar under HLR.
Resultatet påvisar vidare att närstående som tvingas vänta utanför under pågående HLR, samt inte får adekvat information om patientens tillstånd, drabbas oftare av en psykisk kris. Detta kan leda till att närstående inte följer uppmaningen från vårdpersonalen om att stanna utanför
(M D ., 2014). M än en
procent av närstående som närvarar blir aggressiva mot vårdpersonalen och tolv procent ångrar sitt beslut att inte närvara samt fyra procent ångrar sin närvaro (Jabre et al., 2013).
M D . (2014) en ökad emotionell
tillfredsställelse. Även Leske et al. (2017) påvisar mindre ångest och stress samt ökat välbefinnande för närstående som närvarar under HLR. Enligt Erogul et al. (2020) drabbar PTSD oftast närstående som närvarar under HLR, detta efter . V Wout Hofland et al. (2018) visar två år efter en HLR-situation att närstående som närvarar under HLR drabbas oftare av traumatisk stress än närstående som inte närvarar. Compton et al.
(2011) påvisar ingen signifikant skillnad avseende PTSD och depression för närstående som närvarar eller inte närvarar under HLR. Denna studie kontrollerar PTSD och depression 30 till 60 dagar efter HLR-situationen.
Resultatet visar även att närstående som inte har någon erfarenhet av att delta under HLR är rädda för att bli negativt påverkade och riskera att bli långsiktigt traumatiserad av att observera HLR. Samtidigt önskar närstående att närvara för att stötta patienten under HLR (Niemczyk et al., 2020; Zali et al., 2017). Zali et al. (2017) menar också att närstående var rädda för att kränka patientens integritet och att påverka HLR-situationen negativt.
Att vara fysiskt närvarande
Resultatet visar att närstående som tidigare inte varit fysiskt närvarande tror att närvaron ska leda till en ökad förståelse för vårdpersonalens åtgärder och en ökad kunskap kring HLR.
Kvinnor önskar oftare att närvara under HLR (Zali et al., 2017). Yee Leung et al. (2011) påvisar
11 att 79 procent av närstående är positivt inställda till att närvara under HLR och tio av deltagarna har närvarat tidigare, av dessa vill 80 procent närvara igen. Enligt Sak-Dankosky et al. (2019) belyser närstående rätten till att välja själva om närstående vill närvara under HLR eller inte.
Resultatet visar även att fysisk närvaro är fördelaktigt för närstående. De Stefano et al. (2016) beskriver att närstående som närvarar när hjärtstoppet inträffar ofta påbörjar HLR innan ambulansen ankommit. Detta medför att närstående vill fortsätta närvara under pågående HLR för att kunna observera hela patientens vårdförlopp. Vidare beskriver Leske et al. (2013) hur närstående vill finnas där för patienten och visa sitt emotionella stöd medan vårdpersonalen tar hand om de fysiska skadorna. Sak-Dankosky et al. (2019) belyser hur närstående gynnas av den fysiska kontakten och möjligheten att ha uppsikt över samt inverka på patientens vård.
Enligt både De Stefano et al. (2016) och Leske et al. (2013) upplever närstående som fysiskt närvarar en ökad tillhörighet och minskad känsla av hjälplöshet genom att informera vårdpersonalen om patientens medicinska bakgrund, läkemedelslista, allergier samt kunna lugna patienten och finnas där för hen. Leske et al. (2013) beskriver närståendes upplevelse av väntan, närstående ville vara i rummet och inte vänta utanför i ovisshet samt många närstående beskriver väntan som värst. Närstående rekommenderar andra närstående att ta chansen att fysiskt närvara under HLR om den finns då närstående upplever det som en stor fördel att närvara (Leske et al., 2013).
Förtroende till vårdpersonalen
Resultatet visar att närstående som närvarar under HLR upplever ett ökat förtroende till vårdpersonalen. Enligt Sak-Dankosky et al. (2019) får närstående som närvarar en bekräftelse med egna ögon på att vårdpersonalen använder alla resurser för att rädda patienten även om det inte alltid är möjligt. Närstående önskar att vårdpersonalen kan uppmärksamma närstående under pågående HLR. Vårdpersonalen kan stötta närstående genom att visa empati och försöka förstå närståendes behov och känslor samt ägna mer tid åt närstående. När vårdpersonalen är mänskliga och visar närstående emotionellt stöd anses vårdpersonal inte vara oprofessionella
; If I saw a nurse or a physician crying, I would never think they are nprofe ional. I o ld hink he are h man (Sak-Dankosky et al., 2019, s.100). Enligt De Stefano et al. (2016) upplevs vårdpersonalen som robotar under HLR trots att närstående är närvarande (De stefano et al., 2016). När vårdpersonalen stänger närstående ute under HLR uppfattas det som att vårdpersonalens kompetens är för liten enligt närstående. Detta minskar
12 tilltron till vårdpersonalens kunskaper i samband med HLR (De Mingo Fernández et al., 2020).
Detta stärks av Leske et al. (2013) som menar på att närstående som istället närvarar under HLR får en ökad tilltro till vårdpersonalens kompetens och detta ökar när närstående får bevittna alla åtgärder som genomförs i samband med denna situation.
Stöd i sorgeprocessen
Enligt Yee Laung et al. (2011) behöver vårdpersonalen erbjuda närstående tid att acceptera patientens död samtidigt som vårdpersonalen stöttar närstående i detta. Sorgeprocessen kan underlättas av ett korrekt bemötande. Närstående tycker det känns viktigt att få säga ett riktigt hejdå till patienten och hantera förlusten genom att närvara under HLR för att minska skuldkänslor, ångest och hjälplöshet (Yee Leung et al., 2011). Zali et al. (2017) visar hur närstående önskar att få vara hos patienten i dennes sista stund i livet och stötta patienten.
Genom att visa sitt deltagande och tillgivenhet för patienten upplever närstående döden som mindre dramatisk.
Närstående vill närvara under HLR då närstående tror det kan hjälpa i sorgeprocessen om patienten avlider i samband med HLR (Zali et al., 2017). Närstående som närvarar under HLR påvisar att sorgeprocessen underlättas av detta (De Stefano et al., 2016: Jabre et al., 2013; Jabre ., 2014; M D ., 2014). Soleimanpour et al. (2017) påvisar hur närstående behöver emotionellt och psykologiskt stöd för att lindra psykisk ohälsa som depression, ångest, PTSD samt komplicerad sorg.
Diskussion
Diskussionen inleds med en sammanfattning av huvudresultat och därefter kommer resultatet att diskuteras utifrån kategorierna som introducerades i resultatet. Slutligen kommer diskussionen presentera en metoddiskussion och en etikdiskussion.
Sammanfattning av huvudresultat
Tidigare forskning visar att närstående inte påverkar vårdpersonalen eller den medicinska vården patienten erhåller i samband med HLR vilket resulterade i syftet att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid HLR. Resultatet påvisar att närstående är i behov
13 av en tydlig kommunikation och information i samband med HLR. Genom att avsätta en vårdpersonal som förklarar vad som händer under pågående HLR minskar risken att närstående drabbas av psykiska ohälsa. När närstående får möjligheten att fysiskt närvara under HLR leder det till en underlättad sorgeprocess och ett ökat förtroende till vårdpersonalen.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen kommer föra en diskussion mellan litteraturöversiktens bakgrund och resultat samt inkludera ny forskning.
Närståendes behov av information och kommunikation
Resultatet visar att närstående är i behov av en vårdpersonal som stöttar och kontinuerligt informerar samt förklarar vad som sker under HLR (De Mingo Fernández et al., 2020; De stefano et al., 2016; L ., 2013; M D ., 2014; S -Dankosky et al., 2019; Zali et al., 2017). En av sjuksköterskans kärnkompetenser är informatik, vilket bland annat innebär att sjuksköterskan ska fokusera på närståendes behov och kunskaper samt informera och kommunicera för att öka inflytandet i vården (Svensk sjuksköterskeförening., 2017). Enligt McCormack och McCance (2010) bör sjuksköterskan arbeta enligt den personcentrerade vården och därmed stötta, förklara och personcentera situationen för närstående. Detta kan endast genomföras av sjuksköterskor med en god kunskap om personcentrerad vård och där fokus ligger på att kontinuerligt informera närstående. Enligt Nouvet et al. (2016) bör all vård i samband med HLR personcentreras både för patienten och för närstående. En god kommunikation med fullständig information om patientens tillstånd är en bärande pelare för personcentrerad vård och omhändertagande av närstående samband med HLR (Nouvet et al., 2016). Uppsatsförfattarna anser att personcentrerad kommunikation i samband med en HLR- situation är viktigt för att närstående ska få en ökad förståelse för situationen. Genom en ökad förståelse kan närstående följa med i vården och minska psykisk ohälsa, öka förtroendet till vårdpersonalen, underlätta sorgeprocessen samt minska känslan av hjälplöshet.
14 Mentala effekter av att närvara eller inte närvara under HLR
Resultatet i denna litteraturöversikt visar att vårdpersonalen under pågående HLR bör ge närstående både mentalt och fysiskt stöd då detta medför att psykisk ohälsa minskar såsom PTSD, depression och ångest (Soleimanpour et al., 2017). Minskad ångest medför dessutom ett ökat välbefinnande (Leske et al., 2017). FN´s globala mål tre, god hälsa och välbefinnande, innebär bland annat att närstående behöver bemötas på ett bra sätt för att öka välbefinnandet och minska ohälsa (Förenta nationerna, 2020). Enligt McCormack och McCance (2010) ska vårdpersonalen ta hänsyn till närståendes individuella resurser och behov för att arbeta personcentrerat. Den personcentrerade vården bör konstant prägla sjuksköterskans arbetssätt vid alla typer av vårdtillfällen (McCormack & McCance., 2010). Nuvarande riktlinjer om HLR tar upp att vårdpersonalen ska ta hand om närstående under HLR (Svenska rådet för hjärt- lungräddning., 2016b).
Resultatet visar även att både närvaro och icke-närvaro kunde leda till psykisk ohälsa som PTSD, ångest och depression för närstående (Jabre et al., 2013; Jabre et al., 2014; Leske et al., 2013; Ergoul et al., 2020). Enligt Visser et al. (2017) är det viktigt att tidigt erbjuda ett socialt stöd då detta minskar risken av att drabbas av PTSD en månad upp till sex år efter en traumatisk händelse. Den effektivaste behandlingen mot PTSD är kognitiv beteendeterapi (Visser et al., 2017). I Sverige drabbas allt fler av psykisk ohälsa, bland annat PTSD, och förutom det personliga lidandet för individen är det även en stor samhällskostnad. År 2017 beräknas kostnader relaterade till psykisk ohälsa uppnå över 70 miljarder svenska kronor per år (Motion 2017/18:862). Uppsatsförfattarna anser därför att stora mängder statliga pengar skulle kunna sparas på ett korrekt omhändertagande av närstående i samband med en HLR-situation.
Närstående ska inte behöva utsättas för psykisk ohälsa för att vårdpersonalen inte har arbetat med ett korrekt omhändertagande i samband med HLR.
Att vara fysiskt närvarande
Resultatet visar att närstående är i behov av stöttning i samband med fysisk närvaro vid en HLR-situation. Närstående vill se hela förloppet men behöver emotionellt och fysiskt stöd från en avsatt vårdpersonal (De Stefano et al., 2016; Leske et al., 2013; Sak-Dankosky et al., 2019).
15 Ferrara et al. (2016) påvisar hur läkare och sjuksköterskor ofta inte var medvetna om de riktlinjer som finns för att ha närstående närvarande under HLR. Efter utbildning ändrades studiegruppens beteende och cirka 80 procent av närstående erbjöds att närvara under HLR i jämförelse med kontrollgruppen som endast erbjöd cirka 20 procent. Powers (2018) beskriver intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av okunskap gällande närstående som närvarar under HLR. Majoriteten önskade utbildning inom ämnet och att träna HLR med ett strukturerat omhändertagande av närstående (Powers., 2018). I samband med regelbunden HLR-träning inom slutenvård bör även vårdpersonalen fokusera på omhändertagandet av närstående då regelbunden träning upprätthåller kunskaperna. Vårdpersonal inom olika instanser behöver mer utbildning i bemötande av närstående, inte enbart i samband med HLR. Närstående ses enligt Svensk Hälso- och sjukvårdslag [HSL] (2017) som en del av patientens team och har rätt att delta i vården om patienten samtycker. Därför anser uppsatsförfattarna att kunskap är nödvändigt för att arbeta personcentrerat med närstående i samband med HLR.
Förtroende till vårdpersonalen
Resultatet visar att närståendes förtroende till vårdpersonalen beror på delaktigheten i patientens vård. Närstående upplever en minskad känsla av hjälplöshet relaterat till möjligheten att bidra med medicinsk information om patienten till vårdpersonalen (De Stefano et al., 2016;
Leske et al., 2013). Resultatet visade även att närstående upplever ingen nedvärdering av vårdpersonalens kompetens om vårdpersonal visar känslor i samband med HLR eller död.
Närstående behöver närvara för att se åtgärderna som genomförs vilket i sin tur leder till ett ökat förtroende för vårdpersonalen (Sak-Dankosky et al., 2019). Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver hur sjuksköterskan ska arbeta enligt den senaste evidensen och använda metoder som är vetenskapligt bevisade. Detta innebär att sjuksköterskan också har ett ansvar att aktivt söka information för att hålla kunskapen uppdaterad. McCormack och McCance (2010) påvisar att relationen mellan person och sjuksköterska är en viktig del av den personcentrerade vården. Relationen mellan parterna baseras på tillit och jämlikhet utan fördomar. Detta innebär även att relationen mellan sjuksköterska och närstående inte ska vara ett maktförhållande utan ett utbyte av kunskap mellan de två parterna. Uppsatsförfattarna anser att när vårdpersonalen visar känslor leder det till en ökad tillit i den relation som finns mellan närstående och vårdpersonal. Ifall vårdpersonalen istället varit känslomässigt frånvarande och opersonliga kan närstående uppfatta det som ett maktförhållande, vilket inte tillhör den
16 personcentrerade vården. Uppsatsförfattarna anser att vårdpersonalen behöver acceptera närståendes närvaro under HLR för att skapa ett förtroende hos närstående.
Stöd i sorgeprocessen
Resultatet visar att närstående behöver tid att acceptera att patienten avlidit samt att som närstående få ett korrekt bemötande i samband med att patienten avlider. Möjligheten att få säga hejdå i samband med avslutad HLR var även viktigt (Yee Laung et al., 2011). Närståendes sorgeprocess kan underlättas av att närstående närvarar under HLR samtidigt som de får korrekt (J ., 2013; J ., 2014; M D ., 2014; Z al., 2017). Enligt Agenda 2030 och mål tre: god hälsa och välbefinnande bör sjuksköterskan aktivt arbeta för närståendes välbefinnande. Flertalet av de psykiska effekter bör motarbetas från vårdpersonalens sida (Förenta nationerna, 2020). McCormack och och McCance (2010) belyser att den personcentrerade vården ska anpassas till vardera persons individuella behov.
Utöver detta ska även den personcentrerade vården leda till ett ökat välbefinnande för närstående. Uppsatsförfattarna anser att sjuksköterskor som arbetar med personcentrerad vård har kunskapen för att kunna stötta närstående i sorgeprocessen efter en misslyckad återupplivning.
Tyvärr avlider mer än hälften patienterna efter HLR (Svenska Hjärt-lungregistret, 2020).
Tidigare forskning har visat att närstående inte påverkar den medicinska vården patienten erhåller under pågående HLR (Belpomme et al., 2012; Köberich, et al., 2010; Monks & Flynn, 2014). Enligt Abdollahimohammad et al. (2016) behöver läkare och sjuksköterskor en bra attityd och god kunskap för att korrekt bemöta närstående till döende patienter. Därför behöver sjukvårdspersonal fortbildningsprogram för att öka kompetensen om bemötandet av närstående då hälften av läkarna och sjuksköterskorna hade bristande kunskap om detta. Oftast berodde okunskapen på bristande kommunikationsförmåga och bristande förståelse för sorgeprocessen.
Många närstående kan uppvisa ilska som en naturlig känslomässig reaktion, vilket är en del av sorgeprocessen och därmed bör närstående inte visas ut från avdelningen. Därför behöver sjukvårdspersonalen återge kontinuerlig information och visa empati (Abdollahimohammad et al., 2016). Detta påvisar att sjuksköterskor och läkare är i behov av utökad kunskap inom området för att kunna ge närstående det stödet de behöver. Enligt McCormack och McCance
17 (2010) är utbildning en viktig aspekt av sjuksköterskans profession och genom en ökad kompetens baserad på evidens leder det till ett bättre förhållningssätt. Detta innebär att den personcentrerade vården som ges i samband med exempelvis en sorgeprocess bör vara baserad på evidens (McCormack & McCance., 2010).
Metoddiskussion
Under metoddiskussionen kommer uppsatsförfattarna diskutera litteraturöversiktens svagheter och styrkor utifrån överförbarhet, giltighet, trovärdighet och artikel kvalitet.
Svagheter
Svagheterna med litteraturöversikten är att inte alla världsdelar inkluderades, utan saknade studier från Afrika och Sydamerika, vilket medför att generaliserbarheten brister.
Uppsatsförfattarna inkluderade inga skillnader av närståendes upplevelser utifrån kön, förhållande till patienten, ålder, socioekonomiska status, utgången av HLR, religionstillhörighet och om HLR utfördes prehospitalt eller hospitalt. Dessa klassifikationer ansågs inte vara relevanta i litteraturöversiktens syfte, utan fokuserade i stället på att undersöka generella upplevelser hos närstående. Därmed brister överförbarheten inom detta område för litteraturöversikten och i stället rekommenderar uppsatsförfattarna att läsaren som ska göra vidare forskning inom området att använda resultatartiklarnas olika klassifikationer.
Andra svagheter som kan minska giltigheten är om deltagare som tycker det är jobbigt att muntligen berätta om sina upplevelser, inte berättar alla sina tankar i intervjun, utan hade hellre velat svarat på ett frågeformulär. Andra deltagare kan däremot känna att sina upplevelser inte beskrivs i frågeformuläret och hade gärna velat förklara sina tankar mer i en intervju. Därmed hade det varit bra om deltagarna själva får välja om de vill intervjuas eller svara på frågeformulär för att kunna öka giltigheten då alla deltagare har lätt för olika saker. Studier från 2010-2015 skulle kunna innehålla föråldrad information samt att studier publicerade år 2010 som genomförts innan 2010 skulle kunna påverka resultatet och därmed sänka trovärdigheten.
I resultatet har engelska artiklar använts vilket medför en viss risk för feltolkning av det engelska språket vilket kan leda till felaktiga uppfattningar av resultatet.
18 Styrkor
Styrkorna med litteraturöversikten är att nio länder inkluderades och nästan alla världsdelar, vilket medför en god överförbarhet. Därmed bidrar litteraturöversikten med en bred kunskap om olika upplevelser hos närstående som närvarar under HLR och vidare studier kan undersöka skillnaderna mellan olika länder och världsdelar. Samtliga artiklar i resultatet har genomgått per review vilket innebär en förhöjd artikelkvalitet. Artiklarna som användes i litteraturöversikten hade en stor populationsbredd där forskarna undersökte närståendes upplevelser utifrån kön, ålder och förhållande till patienten. Vissa artiklar studerade även skillnader av upplevelsen utifrån närståendes socioekonomiska status, religionstillhörighet, utgången av HLR och om hjärtstoppet inträffade prehospitalt eller hospitalt. Uppsatsförfattarna anser även att det är en styrka att resultatet är underbyggt av både kvantitativa och kvalitativa studier med flertalet olika metoder. Detta ökar giltigheten då deltagarna i kvalitativa studier kan förklara med egna ord i intervjustudier om sina upplevelser som inte alltid framgår i frågeformulär. I kvantitativa studier kan fler deltagare inkluderas då dessa ofta består av frågeformulär och dessutom behöver inte deltagarna diskutera om sina känslor i svåra stunder.
Studierna är även framsökta i olika databaser endast från 2010 och framåt, detta innebär att endast ny och relevant evidens finns i resultatet. Studiernas resultat överensstämmer ofta med varandra trots den varierade skillnaden i publikationsdatum och geografisk position. Detta anser uppsatsförfattarna bidrar till en hög trovärdighet. För att minimera risken för feltolkning av engelskspråkiga artiklar har ett lexikon använts för översättning vilket minskar risken för missförstånd. Uppsatsförfattarna har även diskuterat eventuella språkliga hinder under arbetets gång för att skapa samma förståelse för båda. Samtliga artiklar har granskats gemensamt av uppsatsförfattarna som sedan tillsammans arbetat fram den färdiga litteraturöversikten, vilket resulterat i en hög trovärdighet. För att stärka resultatet ytterligare har alla resultatartiklar granskats enligt granskningsmall (Bilaga 2 och Bilaga 3) och endast de med hög eller medelhög kvalitet använts. Analysmetoden av Friberg (2017) anses vara relevant för denna litteraturöversikt eftersom den skapade en god förståelse för vardera artikelns innehåll.
Uppsatsförfattarnas valda kvalitetsgranskning och analysmetod medför en hög artikelkvalitet.
Olika databaser med sökord baserade på syftet och användning av booleska söktermer, medförde ett bra sökresultat med relevanta artiklar för litteraturöversikten och bidrog därmed med en god artikelkvalitet.
19
Etikdiskussion
Utöver de forskningsetiska aspekter som nämnts i metoden dyker även etiska frågor upp under skrivandets gång. Studiernas resultat är tyvärr ofta baserat på att någon avlidit eller varit mycket sjuk för att sedan fråga närstående att beskriva sina känslor och återuppleva händelsen. Detta kräver en god etisk grund för att inte kränka närstående i sin sorgeprocess vilket är varför endast etiskt godkända artiklar använts i resultatet. Uppsatsförfattarna är dock medvetna om att forskning är nödvändigt för att kunna bidra med ny evidensbaserad kunskap till hälso- och sjukvården. Utan forskning skulle inga nya läkemedel, rutiner, metoder eller behandlingar kunna implementeras vilket skulle stoppa upp samhällets utveckling.
Klinisk betydelse för samhället
Resultatet påvisar ett stort behov av förändring inom hälso-och sjukvården gällande bemötande av närstående under HLR. Riktlinjer, rutiner och utbildning inom bemötandet och omhändertagandet av närstående i samband med HLR men även övrig omvårdnad behöver utvecklas. Information om att närstående har möjlighet att närvara under HLR bör spridas och tydligare rutiner införas för vårdpersonal. Vården fokuserar mycket på patienten och arbetet behöver personcentreras för att även inkludera närstående och ge patienten den individuellt anpassade vården i samråd med närstående. Okunskap kring bemötandet av närstående kan medföra psykisk stress för närstående. Närstående har rätt till ett gott bemötande och bör inte ses som en börda av vårdpersonal för att de har frågor eller vill vara delaktig i patientens vård.
Slutsats
Avslutningsvis anser uppsatsförfattarna att resultatet påvisar att information och kommunikation är mycket viktigt under pågående HLR för att stötta närstående. Resultatet visar att närvaro i samband med en HLR-situation kan vara traumatiskt och korrekt omhändertagande av närstående under HLR kan leda till minskad psykisk påfrestning. När närstående får möjlighet att närvara under HLR ökar det tilltron till vårdpersonalens kompetens och underlättar sorgeprocessen. Varje HLR-situation är unik och bör enligt personcentrerad vård alltid anpassas för att ge närstående det bästa möjliga omhändertagandet.
20
Förslag till vidare forskning
Resultatet påvisar ett behov för vidare forskning inom närståendes upplevelse av att närvara vid HLR. För att skapa evidensbaserade rutiner och riktlinjer angående närståendes närvaro krävs vidare studier inom ämnet. Vidare forskning kring närståendes upplevelse av att närvara vid HLR exempelvis två år efter HLR situationen för att utvärdera den psykologiska påverkan som närstående drabbas av. Forskning kan exempelvis bedrivas genom kvantitativa studier med frågeformulär till en större grupp av närstående, men även kvalitativa intervjustudier för att studera en djupare förståelse för närståendes behov i samband med HLR. Vidare forskning på vilket bemötande som närstående gynnas av i samband med närvaro av HLR är även av vikt att studera, då med kontrollgrupp och studiegrupp för olika typer av bemötande och omhändertagande. Även studier på hur närstående påverkas av att ett hjärtstopp sker i deras närvaro exempelvis i hemmet, då med intervjuer i efterhand. Lokal forskning för att öka överförbarheten till ett specifikt land eller område hade även varit intressant att studera vidare.
21
Referenser
Abdollahimohammad, A., Firouzkouhi, M., Amrollahimishvan, F., & Alimohammadi, N.
(2016). Nurses versus physicians' knowledge, attitude, and performance on care for the family members of dying patients. Korean journal of medical education KJME, 28(1), 79-85. DOI:
10.3946/kjme.2016.12
Belpomme, V., Adnet, F., Mazariegos, I., Beardmore, M., Dutchateau, F-X., Mantz, J., &
Ricard-Hibon, A. (2013). Family witnessed resuscitation: nationwide survey of 337 prehospital emergency teams in France. Emergency Medicine Journal, 30(12). 1038-1042. DOI:
10.1136/emermed-2012-201626
Clarivate. (2020). Web of Science Platform.
https://clarivate.com/webofsciencegroup/solutions/webofscience-platform/
CODEX. (2020). Forskning som involverar människor.
http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Compton, S., Levy, P., Griffin, M., Weselewsky, D., Mango, L., & Zalenski, R. (2011).
Family-Witnessed Resuscitation: Bereavement Outcomes in an Urban Environment. Journal of Palliative medicine, 14(6), 715- 721. DOI: 10.1089/jpm.2010.0463
De Mingo Fernández, E., Medina Martín, G., & Jiménez Herrera, M. (2020). Family witnessed resuscitation and invasive procedures: Patient and family opinions. Nursing Ethics, 1-11. DOI:
10.1177/0969733020968171
De Silva Barreto, M., Silva Marcon, S., & Garcia-Vivar, C. (2016). Patterns of behaviour in families of critically ill patients in the emergency room: a focused ethnography. JAN: leading
global nursing research, 73(3), 633-642. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1111/jan.13156
De Stefano, C., Normand, D., Jabre, P., Azoulay, E., Kentish-Barnes, N., Lapostolle, F., Baubet, T., Reuter, P.-G., Javaud, N., Borron, S., Vicaut, E., & Adnet, F. (2016). Family Presence during Resuscitation: A Qualitative Analysis from a National Multicenter Randomized Clinical Trial. PLoS One, 11(6), 1-12. DOI: 10.1371/journal.pone.0156100.
Erogul, M., Likourezos, A., Meddy, J., Terentiev, V., Davydkina, D., Monfort, R., Pushkar, I., Vu, T., Achalla, M., Fromm, C., & Marshall, J. (2020). Post-traumatic Stress Disorder in Family-witnessed Resuscitation of Emergency Department Patients. The Western Journal of Emergency Medicine, 21(5), 1182- 1187. DOI: 10.5811/westjem.2020.6.46300
Ferrara, G., Ramponi, D., & Cline, T. (2016). Evaluation of Physicians' and Nurses' Knowledge, Attitudes, and Compliance With Family Presence During Resuscitation in an Emergency Department Setting After an Educational Intervention. Advanced Emergency Nursing Journal, 38(1), 32-42. DOI: 10.1097/TME.0000000000000086
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Studentlitteratur.
22 Förenta nationerna. (8 april 2020). 3 God hälsa och välbefinnande.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/
Guetterman, T., Kellenberg, J., Krein, S., Harrod, M., Lehrich, J., Iwashyna, T., Kronick, S., Girota, S., Chan, P., & Nallamothu, B. (2019). Nursing roles for in-hospital cardiac arrest response: higher versus lower performing hospitals. BMJ Quality and Safety, 28(11). 916-924.
DOI: 10.1136/bmjqs-2019-009487
Hassankhani, H., Haririan, H., Porter, J. E., & Heaston, S. (2018). Cultural aspects of death notification following cardiopulmonary resuscitation. Journal of Advanced Nursing, 74(7).
1564-1572. DOI: 10.1111/jan.13558
Herlitz, J., & Claesson, A. (2016). Hjärt-lungräddningens historia [Broschyr]. Svenska rådet för hjärt-lungräddning. https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2018/02/Hj%C3%A4rt- lungr%C3%A4ddningens-historia-2016.pdf
Hälso- och sjukvårdslag (HSL 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jabre, P., Belpomme, V., Azoulay, E., Jacob, L., Bertrand, L., Lapostolle, F., Tazarourte, K., Bouilleau, G., Pinaud, V., Broche, C., Normand, D., Baubet, T., Ricard-Hibbom, A., Istria, J., Beltramini, A., Alherit , A., A , N., N , L., V , B., A , F. (2013). F presence during cardiopulmonary resuscitation. The new England journal of medicine, 368(11), 1008-1018. DOI: 10.1056/NEJMoa1203366.
Jabre, P., Tazarourte, K., Azolay, E., Borron, S., Belpomme, V., Jacob, L., Bertrand, L., Lapostolle, F., Combes, X., Galinski, M., Pinaud, V., Destefano, C., Dormand, D., Beltramini, A., Assez, N., Vivien, B., Vicaut, E., & Adnet, F. (2014). Offering the opportunity for family to be present during cardiopulmonary resuscitation: 1-year assessment. Intensive Care Med, 40(7), 981-987. DOI: 10.1007/s00134-014-3337-1.
Karolinska institutet. (u.å). Web of Science. https://kib.ki.se/en/finder/databases/web-science Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 57-80). Studentlitteratur.
Köberich, S., Kaltwasser, A., Rothaug, O., & Albarran, J. (2010). Family witnessed resuscitation - experience and attitudes of German intensive care nurses. Nursing in Critical care, 15(5), 241-250. DOI: 10.1111/j.1478-5153.2010.00405.x
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som involverar människor.
Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Leske, J., McAndrew, N., & Brasel, K. (2013). Experiences of Families When Present During Resuscitation in the Emergency Department After Trauma. Journal of trauma nursing: the official journal of the society trauma nurses, 20 (2), 77-85. DOI:
10.1097/JTN.0b013e31829600a8
23 Leske, J., McAndrew, N., Brasel. K., & Feetham, S. (2017). Family Presence During Resuscitation After Trauma. Journal of trauma nursing, 24(2), 85-96. DOI:
10.1097/JTN.0000000000000271
Masa'Deh, R., Saifan, A., Timmons, S., & Nairn, S. (2014). Families' stressors and needs at time of cardio-pulmonary resuscitation: a Jordanian perspective. Global Journal of Health Science, 6(2). 72-85. DOI: 10.5539/gjhs.v6n2p72
McCormack, B., & McCance, T. (2010). Person-Centred Nursing - Theory and Practice. URL:
https://ebookcentral.proquest.com/lib/dalarna/detail.action?docID=547202
Mcmahon-Perkes, K., Moule, P., Benger, J., & Albarran, J. (2009) The views and preferences of resuscitated and non-resuscitated patients towards family-witnessed resuscitation: a qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 46(2) 220-229.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2008.08.007
Monks, J. & Flynn, M. (2014) Care, compassion and competence in critical care: a qualitative exploration of nurses' experience of family witnessed resuscitation. Intensive and critical care nursing, 30(6), 353-359. 10.1016/j.iccn.2014.04.006
Motion 2017/18:862. Nya och bättre sätt att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/nya-och-battre-satt-att- forebygga-och-behandla_H502862
Nationalencyklopedin, (2018). NE:s stora engelska ordbok : engelsk-svensk, svensk-engelsk.
Nationalencyklopedin.
Niemczyk, E., Ozga, D., & Przybylski, A. (2017). Experiences and Opinions of Patients and Their Relatives to Family Presence During Adult Resuscitation in Poland: Quantitative Research. Patient Prefer Adherence, 14, 227-234. DOI: 10.2147/PPA.S229618
Nouvet, E., Strachan, P. H., Kryworuchko, J., Downar, J., & You, J. J. (2016). Waiting for the body to fail: limits to end-of-life communication in Canadian hospitals. Mortality, 21(4), 340- 356. http://dx.doi.org/10.1080/13576275.2016.1140133
Polit, D. & Beck, C. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Research (10 uppl.). Wolters Kluwer Health.
Polit, D., & Beck, C. (2020). Nursing Research: generation and assessing evidence for nursing practice (11 uppl.). Wolters Kluwer Health.
Powers, K. (2018). Family Presence During Resuscitation: The Education Needs of Critical Care Nurses. Dimensions of Critical Care nursing: DCCN, 37(4), 210-216. DOI:
10.1097/DCC.0000000000000304
Sak- Dankosky, N., Andruszkiewicz, P., Sheerwood, P., & Kvist, T. (2019). Preferences of -witnessed cardiopulmonary resuscitation: A qualitative
pe . Intensive & Critical care nursing, 50.
95-102. DOI: 10.1016/j.iccn.2018.04.001
24 Salminen-Toumaala, M., Mikkola, R., Paavilainen, E., Leikkola, P. (2018). Emergency patients' and family members' experiences of encountering care providers and receiving care in nonconveyance situations. Scandinavian Journal of caring sciences, 32(4), 1371-1378.
10.1111/scs.12582
Soleimanpour H, Tabrizi JS, Jafari Rouhi A, Golzari SE, Mahmoodpoor A, Mehdizadeh
E R, & S M. (2017). P
regarding their presence during resuscitation. Journal of cardiovascular and thoracic research, 9(2), 113-117. DOI: 10.15171/jcvtr.2017.19
Stenlund, A.-L. (2019). Akutsjukvård. Gleerups Utbildning.
Svenska Hjärt-lungregistret. (2020). Detta visar 2019 års data i registret.
https://shlr.registercentrum.se/
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2016a). S-HLR vuxen för sjukvårdspersonal, Kursbok med webbutbildning. Svenska rådet för hjärt-lungräddning.
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2016b). A-HLR Vuxen: Avancerad hjärt-lungräddning vuxen. [Broschyr]. Svenska rådet för hjärt-lungräddning. https://www.hlr.nu/wp-
content/uploads/2018/03/Handlingsplan-A-HLR-Vuxen-2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
⟮Broshyr⟯
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompetens beskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkareförbundet, Svenska rådet för hjärt- och lungräddning. (u.å) Etiska riktlinjer för hjärt- och lungräddning (HLR) [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkareförbundet, Svenska rådet för hjärt- och lungräddning.
https://www.sls.se/globalassets/sls/etik/dokument/riktlinjer20maj-2.pdf
Tíscar-González, V., Gea-Sánchez, M., Blanco-Blanco, J., Moreno-Casbas, M. T., & Peter, E. (2020). The advocacy role of nurses in cardiopulmonary resuscitation. Nursing Ethics, 27(2), 333-347. DOI: 10.1177/0969733019843634
Van´t Wout Hofland, J., Moulaert, V., van Heugten, C., Verbunt, J. (2018). Long-term quality of life of caregivers of cardiac arrest survivors and the impact of witnessing a cardiac event of a close relative. Resuscitation, 128, 198-203. DOI:
10.1016/j.resuscitation.2018.03.016
Visser, E., Gosens, T., Leontine Den Oudsten, B., De Vries, J. (2017). The course, prediction, and treatment of acute and posttraumatic stress in trauma patients: A systematic review.
Journal of Trauma and Acute Care Surgery, 82(6), 1158-1183. DOI:
10.1097/TA.0000000000001447
Wikström, J. (2018). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada.
Studentlitteratur.
25 Young, N., Chow, S. (2012). Attitudes of healthcare staff and patients' family members towards family presence during resuscitation in adult critical care units. Journal of clinical nursing, 21(13-14), 2083-2093. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.04013.x
Zali, M., Hassankhani,H., Powers, K., Dadashzadeh, A., & Ghafouri, RR. (2017). Family presence during resuscitation: A descriptive study with Iranian nurses and patients' family members. International Emergency Nursing, 34, 11-16. DOI: 10.1016/j.ienj.2017.05.001
1
B ila g a 1 S ö km atr is
Resultat av sökning (n=15)
Databas Sökord Antal träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal
CINHAL(2010-2021) family OR families OR relatives OR relative ORrelated OR parents OR siblings
ANDcardiopulmonary resuscitation OR CPR ORresuscitation
ANDbe present 755 166
3835
425 0 0
47 0 0
8 0 0
2
CINAHL (2010-2021) CPR OR cardiopulmonary resuscitation
ANDfamily OR relatives
ANDpresent 12 262
930
96 0 0
34 0 0
1 0 0
1
PubMed (2010-2021) CPR
AND Family experince 18 273
140 0
6 0
4 0
1
PubMed (2010-2021) Cardiac event witnessing relative 592 2 2
