Hjälper det alltid att vända andra kinden till? Hur gestaltas mobbning i Jonas Gardells roman

Hjälper det alltid att vända andra kinden till?

Hur gestaltas mobbning i Jonas Gardells roman Ett ufo gör entré och Gilla ”hata horan!” av Johanna Nilsson? Hur kan innehållet användas meningsfullt i undervisning på högstadiet?

Does it always help to turn the other cheek?

How does bullying appear in the novel A Ufo Makes Its Entrance by Jonas Gardell and Like ”hate the whore!” by Johanna Nilsson? How can it´s context be used in teaching in secondary school?

Anna Serrander

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

C-uppsats inom litteraturdidaktik. Lärarprogrammet för grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan Svenska, lärarinriktad kurs med språk- och litteraturdidaktisk inriktning. LVADL1, 15 hp

Handledare: Per Bäckström Examinator: Helene Blomqvist 2014-01-27

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning är dock ett stort område, och en problematisk term att förklara. En anledning till det är det kan ta sig uttryck på så många olika sätt. Därför kan man säga att uppsatsen består av två delar. I den första delen skriver jag om vad några olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjälp för att förstå varför mobbning kan uppstå. Resultatet av detta arbete visar att det finns några säkra kännetecken som återkommer när man talar om vad mobbning egentligen är. De egenskaperna utgörs av att det alltid är en eller flera som utövar ett antal negativa handlingar, samt att det i dessa situationer dessutom alltid finns ett offer.

Ytterligare ett kriterium är att handlingarna pågår under en längre period. I uppsatsens tidigare del redogörs även för mobbningsbegreppets uppkomst och historia.

Den andra delen av uppsatsen består av en analys av romanen Ett ufo gör entré. Boken är skriven av den svenska författaren Jonas Gardell och skildrar en tonårings uppväxt i 70-talets Sverige. Romanens genomgående tema är mobbning och utanförskap, vilket lockade till en jämförelse med hur dessa företeelser ser ut för dagens ungdomar. Detta ledde till att även boken Gilla ”hata horan!” av Johanna Nilsson studerades och analyserades.

Analysen avslutas med att jag tar upp hur man skulle kunna arbeta tematiskt med mobbning i undervisning på högstadiet. Detta i relation till olika typer av styrdokument såsom exempelvis skollagen och läroplanen för grundskolan. Sammanfattningsvis resulterade detta i en beskrivning av boksamtal och vad nyttan med dessa kan vara, både för lärare och elever.

Abstract

This paper is about the issue of bullying seen from various views. Bullying is however, a wide concept, and hard to explain. One reason for this is that it manifests itself in so many different ways. One can say that the essay consists of two parts. In the first part, I write about what various researchers define as bullying, and also what explanatory models can be used to help to understand why bullying can occur. The result of the work of this section shows that there are no certain signs that is distinctive, when talking about what bullying really is. The characteristics consist in that it’s always one or more individuals doing a number of negative things, and, furthermore, in these situations, there is always a victim. Another criterion is that these incidents continue for a long time. In the earlier part of the essay, there is also a report of bullying concepts origins and history.

The second part of the paper consists of an analysis of the novel A Ufo Makes Its Entrance (Ett ufo gör entré). The book is written by the Swedish author Jonas Gardell and portrays a Swedish teenager growing up in 70's. The novel's underlying theme is bullying and exclusion, which drew a comparison with the way these things look like for today's youth. It follows that the book Like ”hate the whore!” (Gilla ”hata horan!”), by Johanna Nilsson has been studied and analyzed.

The analysis concludes with that I raise the question; how to work thematically with bullying in teaching at secondary school. This is in relation to different types of control documents such as the Education Act and the curriculum for primary schools. In summary, this resulted in a description of how discussion about books can be made, and what the benefits of these can be, both for teachers and students.

Innehåll

Sammanfattning ...

Abstract ...

1. Inledning ... 1

Syfte och frågeställningar ... 2

Metod ... 2

Material ... 2

2. Forskningsöversikt ... 3

Vad är mobbning? ... 3

Begreppet mobbning ur ett historiskt perspektiv ... 4

Olika vetenskapliga perspektiv på mobbning ... 6

3. Analys ... 9

Handlingen i Ett ufo gör entré ... 9

Hur gestaltas mobbning i Ett ufo gör entré? ... 11

Indirekt mobbning ... 13

Direkt mobbning ... 17

Gilla ”hata horan!” – mobbning på nätet ... 18

Vad är skillnaden mellan mobbningen i Ett ufo gör entré och Gilla ”hata horan!”? ... 20

Hur ställer sig skolan till mobbning enligt vissa rådande styrdokument? ... 21

Hur kan man arbeta med mobbning i svenskundervisningen utifrån skolans olika styrdokument? 23 Boksamtal och litterära föreställningsvärldar ... 23

4. Avslutning ... 27

Ett ufo gör entré – En smärtsam läsning om vissa barns utsatthet i och utanför skolan. ... 27

Källförteckning ... 30

Litterära källor ... 30

Digitala källor ... 31

Bilaga 1 ... 32

1

1. Inledning

Idiot, tjockis, glasögonorm, äckel, spinkis, så jävla ful, ingen vill ha dig, svartskalle, stick och dö! Detta är hårda och smärtfulla ord som ingen borde få utsättas för. Men i verkligheten är det vardagsmat för många barn och ungdomar att få dessa och liknande och kanske ännu värre uttryck kastade efter sig varje dag på en plats där alla borde vara trygga, nämligen i skolan.

Många gånger är de kränkande orden dessutom förenade med hot och våld. Vem som helst kan säkert därför förstå att inlärningen kommer i andra hand för någon som kanske tillbringar hela lektionen med att fundera på hur den ska ta sig igenom nästa rast.

I dagens läroplan står det tydligt att alla som arbetar i skolan ska verka för att alla barn ska känna sig trygga och att alla ska får en likvärdig utbildning. Men hur väl lyckas vi i vårt uppdrag? Många upplever att lärare och annan personal ser mobbning och bara låter det ske utan att ingripa. I dagens samhälle har dessutom hemmet förlorat sin position som fristad då mobbningen ofta förföljer offret via mobiltelefoner och internet. Det må hända att den nya elektroniken har underlättat vardagen för de allra flesta. Men för de mobbade barnen, har den nya tekniken istället gjort det möjligt för de elaka tillmälen som startade i skolan, att följa med barnen ända in på deras rum.

Hur mobbade personer hanterar situationen är olika från individ till individ. Vissa blir utåtagerande medan andra drar sig undan och det är inte ovanligt att en del barn tar sin tillflykt till böckernas värld. Vi vet att det finns många anledningar varför man läser. För att det är underhållande, för att förkovra sig, eller kanske för att få tröst. Och just detta att läsa något och känna igen sig är för många en viktig del i läsprocessen. För någon som är mobbad kan det vara förlösande att se att det finns andra i samma situation, oavsett om det är en påhittad historia eller taget ur verkligheten. Jag tror på att arbeta tematiskt och ämnesövergripande i skolan, och jag tror att man med ett sådant tillvägagångssätt kan engagera både lärare och elever att jobba mot mobbning. Därför är en del av min uppsats ägnad åt just att se hur man kan balansera dessa två aspekter – att läsa och att arbeta med skönlitterära böcker som behandlar ett särskilt tema, i det här fallet mobbning.

2

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan arbeta med skönlitteratur som behandlar ett visst tema i skolans svenskundervisning. Temat som kommer att behandlas i denna uppsats är mobbning i olika former, inkluderat utanförskap, utsatthet, kränkningar och trakasserier.

Syftet är också att se hur man kan relatera detta arbete till olika styrdokument i skolan såsom den senaste läroplanen för grundskolan, skollagen, FN:s barnkonvention och den likabehandlingsplan som varje skola i Sverige ska inneha. Uppsatsen kommer dock att fokusera på hur mobbning kunde se ut under sjuttiotalet då romanen Ett ufo gör entré utspelar sig.

Resultatet kommer sedan att jämföras med en annan roman; Gilla ”hata horan!” av Johanna Nilsson från år 2012, med syfte att undersöka skillnader och likheter kring hur mobbning såg ut då jämfört med idag. För att åskådliggöra vad jag vill uppnå med arbetet mynnar mitt syfte ut i nedanstående frågeställningar:

 Hur gestaltas mobbning och trakasserier, kränkning, utsatthet samt utanförskap i romanerna Ett ufo gör entré och till viss del i Gilla ”hata horan!”?

 Ett ufo gör entré utspelar sig på 1970-talet, finns det likheter och/eller skillnader gällande hur mobbning utfördes då jämfört med idag?

 Hur kan man med hjälp av ovanstående roman arbeta meningsfullt kring temat mobbning och utanförskap i skolans svenskundervisning på högstadiet relaterat till olika styrdokument?

Metod

I mitt arbete med uppsatsen kommer jag att använda mig av en textanalytisk och till viss del komparativ metod där det skönlitterära verket studeras, analyseras och relateras till innehållet i en annan roman samt till olika styrdokument som förekommer i skolsammanhang. För att det inte ska uppstå förvirring angående de referenser som anges i fotnoterna, vill jag här förtydliga att förkortningen ibid i denna uppsats, hänvisar till närmast ovan angivna verk.

Material

Materialet i denna uppsats kommer att bestå av olika typer av dokument av textuell karaktär med fokus på den skönlitterära boken Ett ufo gör entré av Jonas Gardell. Jag kommer också att

3 presentera olika styrdokument som skolan enligt lag skall förhålla sig till och som kommer att ställas i relation till romanen ur olika perspektiv.

2. Forskningsöversikt

Att mobbning inte är ett lätt begrepp att förklara och definiera insåg jag under arbetet med denna forskningsöversikt. Men att själva företeelsen har funnits under en lång tid är däremot såväl forskare som pedagoger, barn och ungdomar och föräldrar överens om. För att få en bättre bild av det komplexa arbetet om, och kring mobbning i skolan, kommer jag därför att dela in detta avsnitt i olika rubriker. Dessa kommer att ha betydelse för den kommande analysen av den skönlitterära roman som uppsatsen tar avstamp utifrån.

Vad är mobbning?

På tal om mobbning – och det som görs, är en kunskapsöversikt som skrivits på uppdrag av Skolverket och vars texter är författade av forskare och pedagoger specialiserade inom området mobbning.¹ Forskarna och författarna Gun-Marie Frånberg och Peter Gill skriver i kapitlet

”Vad är mobbning?” i denna kunskapsöversikt om några olika egenskaper som återkommer i de flesta definitioner av mobbning.² De menar att det för det första alltid finns en eller flera som utövar mobbningen och att handlingen är negativ.³ Dessutom finns det alltid ett offer, det vill säga en individ som blir utsatt för mobbningen. Mobbning innebär således att någon är utsatt för kränkande behandling som pågår över tid och att det består av avsiktliga handlingar.⁴ Begreppet fungerar också många gånger som en övergripande term för andra former av kränkande behandling. Det kan till exempel vara utfrysning, våldshandlingar, trakasserier, ryktesspridning och andra icke-önskvärda beteenden, enligt en antologi som Skolverket gav ut 2002. ⁵

Dan Olweus har skrivit artikeln ”Mobbning i skolan – fakta och åtgärder”⁶. Han är professor och har arbetat med forskning om och åtgärder mot skolmobbning i över 35 år samt betraktas

1 Skolverket, På tal om mobbning – och det som görs, 2009,< http://www.skolverket.se/publikationer?id=2224>

(läst 131101)

2 Gun-Marie Frånberg, Peter Gill, ”Vad är mobbning?”, På tal om mobbning – och det som görs, 2009,<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2224> (läst 131101), sid 18f.

3 Ibid s. 18.

4 Ibid s. 18.

5 Ibid s. 18.

6 Dan Olweus, ”Mobbning i skolan – fakta och åtgärder”, Christina Thors (red), Utstött – en bok om mobbning, Första upplagan tredje tryckningen, Lärarförbundets förlag, Stockholm 2007.

4 som grundaren av mobbning som ett eget forskningsområde.⁷ Han menar att då man talar om begreppet mobbning måste man ta i beaktande att det alltid finns ett mått av obalans i maktförhållandet mellan den/de som mobbar och den som blir mobbad. Olweus menar att den utsatta individen ofta har svårt att försvara sig och många gånger står något hjälplös i förhållandet till sin/sina förövare. Den asymmetriska maktbalansen kan se ut på olika sätt.

Ibland kan offret vara rent fysiskt svagare än de som mobbar eller så finns det en upplevelse av att han eller hon är psykiskt och/eller fysiskt underlägsen utövarna av mobbningen. Balansen rubbas också om det finns en skillnad i antal för de båda sidorna. Ofta när det gäller mobbning är det en större grupp individer som utsätter en eller ett fåtal andra personer för det oacceptabla beteendet.⁸

Begreppet mobbning ur ett historiskt perspektiv

Författaren Anna Larsson har skrivit en artikel för tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige som handlar om mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria.⁹ Denna artikel banar väg för den här uppsatsens förståelse om varifrån själva termen mobbning kommer och varför just den fick så stor genomslagskraft inom svensk pedagogik.

Larsson redogör för att år 1969 skrev läkaren och debattören Peter Paul Heinemann om begreppet mobbning för första gången i en artikel i tidskriften Liberal Debatt. Han bygger sitt resonemang om mobbning på bland annat information ur en populärvetenskaplig bok på tyska av etologen Konrad Lorenz. Etologi betyder läran om djurs beteende.¹⁰ Lorenz grundtanke är att alla flockdjur, inklusive människan, äger en instinktivt aggressiv reaktion med syfte att dels dämpa strider inom flocken, dels öka sammanhållningen i den egna gruppen och även hålla utomstående på avstånd.¹¹ Lorenz hävdar därför att om en individ i alltför hög grad avviker från de sociala koder och regler som människan under en lång tid har tillägnat sig, väcks aggressioner hos de övriga medlemmarna i gruppen vilket får till följd att; ”Den avvikande diskrimineras av gruppen, och i primitiva fall, till exempel i skolklasser och soldatgrupper, blir han ’mobbad’ på det grymmaste sätt.”¹²

7 Ibid s. 10

8 Ibid s. 58.

9 Anna Larsson, ”Mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria. – En begreppshistorisk analys”, Pedagogisk forskning i Sverige, Ansvarig utgivare: Daniel Kallós, ÅRG 13 NR 1, Stockholms universitets förlag, 2008.

10 Ibid s. 24.

11 Ibid s. 24.

12 Ibid s.24.

5 Larsson skriver vidare att Heinemann inspirerades av ovanstående resonemang och använde således begreppet mobbning för att förklara och beskriva ett fenomen som han iakttagit bland skolbarn, nämligen hur barn i grupp psykiskt och fysiskt angriper ett enskilt barn. Heinemann menar att gruppen som mobbar ofta fokuserar på någon olikhet hos den utsatta personen, men att det egentligen inte spelar någon roll vad olikheten består av. Larsson menar att Heinemanns definition av mobbning alltså kan beskrivas som ett gruppbeteende, som till viss del finns naturligt hos arten människan men som blir möjligt att genomföra på grund av vissa samhälleliga omständigheter. De personer som fungerar som offer är de som på något sätt uppfattas som avvikande och till viss del därför utlöser en grupps aggression.¹³

Men Larsson menar att bara för att Heinemann hävdar att mobbning förekommer hos människan tack vare hennes egenskap av flockdjur, anser han inte att det är ett acceptabelt beteende. Istället tar han i sin artikel starkt avstånd från vuxenvärldens svek mot de mobbade barnen då han tycker att samhället tar för lätt på dessa händelser och därför tyst accepterar ett i sig avskyvärt beteende. Han anser att det är skolans och samhällets plikt att motarbeta mobbning på alla sätt möjliga.¹⁴

Anna Larsson resonerar dock att diskussionen om mobbningsbegreppets ursprung med utgångspunkt från den etologiska läran, inte är den enda förklaringen till varför just denna term kom att förknippas med utsatthet och kränkande behandling. Heinemann använder nämligen även termen mobb i sin artikel, ett ord som har en lång historia i det svenska språkbruket. Denna term användes redan på 1700-talet och betecknade då den lägre samhällsklassens folk (pöbel, slödder). Men på tidigt 1900-tal fick begreppet en annan förklaring utifrån socialpsykologiska perspektiv, närmare bestämt, att det är skillnad på hur människor beter sig när de är ensamma och när de är medlemmar i en massa. Som till exempel en lynchmobb eller en samling med människor som gripits av panik. Heinemann anser att företeelsen mobbning och beteendet i en lynchmobb liknar varandra och gör därför en begreppsinnehållslig koppling mellan de båda fenomenen. ¹⁵

13 Ibid s. 22.

14 Ibid s. 22f.

15 Ibid s. 25f.

6 Men även om Heinemanns teori var banbrytande stötte den, som de flesta andra teorier och forskningsämnen, på en del motstånd och utsattes för kritik från andra forskare, pedagoger och kunniga inom ämnet. Icke desto mindre var Peter Paul Heinemann först med att introducera mobbningsbegreppet inom skolsammanhang, och hans tolkning av bland annat de faktorer som nämns i detta avsnitt har bidragit till att hans definition av mobbning håller även till viss del idag; ”Ett fenomen som sker i grupper av barn där gruppen med våld eller någon annan förnedrande handling angriper ett enskilt barn och markerar åtskillnad och utanförskap.”¹⁶

Olika vetenskapliga perspektiv på mobbning

Det finns inga ursäkter för att det sker mobbning i en skola, men det finns en del förklaringar av vilka det ska presenteras ett antal här. De olika förklaringsmodellerna tar sitt ursprung i skilda forskningstraditioner och bland dem kan man hitta två huvudspår. Den första benämns som empirisk-atomistisk kunskapsansats och innebär att man till största delen samlar in kvantitativ data om ämnet man undersöker. I en sådan studie finns det oftast ett bestämt resultat som undersökningen kommer att mynna ut i. En undersökning kan gå till så att en enkät skickas ut i olika klasser där eleverna får besvara frågorna med olika förutbestämda svarsalternativ som till exempel, ”sällan”, ”ibland”, ”ofta”, ”mycket ofta”.¹⁷ Den andra huvudinriktningen kallas empirisk-holistisk kunskapsansats och när det hämtas stoff till en sådan undersökning ser man till helheten, vilket innebär att det inte på förhand går att sia om hur resultatet av undersökningen kommer att se ut. Till skillnad från den förra ansatsen samlas det i denna därför in kvalitativ data om forskningsobjektet där svarsalternativen är öppna och informanterna får besvara frågorna fritt. ¹⁸

Även om ovanstående metoder för insamling av material är olika, finns det fortfarande ett gemensamt intresse, nämligen att få fram varför det sker mobbning i skolan. Kjell Granström beskriver några av de förklaringsmodeller som finns i sin artikel ”Olika förklaringar till mobbning”.¹⁹ Granström, som bland annat är professor i pedagogik och forskningsledare vid Linköpings universitet, menar att det är viktigt att komma ihåg att forskare, elever och skolpersonal ibland har delade åsikter om vad mobbning är.²⁰ Det är dessa olika uppfattningar

16 Ibid s. 26.

17 Frånberg, Gill 2009, s. 30.

18 Ibid s. 30.

19 Kjell Granström, ”Olika förklaringar till mobbning”, Christina Thors (red), Utstött – en bok om mobbning, Första upplagan tredje tryckningen, Lärarförbundets förlag, Stockholm 2007.

20 Ibid s. 9, 48.

7 som ligger till grund för att det finns så många olika modeller att ta till för att motverka mobbning. Granström skriver att syftet med hans artikel är att: ”visa att mobbning kan förklaras på många olika sätt. På samma vis som exempelvis huvudvärk kan ha olika orsaker (stress, vätskebrist, trötthet, våld mot huvudet etcetera) kan också mobbning ha olika förklaringar.”²¹

Granström menar att det finns tre dominerande synsätt på hur mobbning kan förklaras; att orsakerna finns hos offret, att orsakerna ligger hos förtryckarna och att orsakerna finns i miljön.

Dessa tre perspektiv har sedan underkategorier som utgörs av olika förklaringsmodeller kopplade till synsätten. Nedan kommer de olika förklaringsmodellerna enligt Granströms forskning att redovisas. Men man bör dock komma ihåg att nedanstående förklaringar inte är generella, de skall i stället ses som orsaker som skulle kunna förklara ett mobbningsbeteende i de situationer där företeelsen faktiskt förekommer. Därför är det viktigt att inte glömma bort att trots att mobbning är vanligt, förekommer det inte i alla klasser och inte heller i alla skolor.

Orsakerna finns hos offret

En biologisk förklaringsmodell

Detta synsätt kan bland annat kopplas till etologen Konrad Lorenz iakttagelse om beteendet av djur i fångenskap där de fysiskt starka och aggressiva rankas högre än de svaga och passiva, som trycks ned och stöts ut från gruppen. Enligt det biologiska perspektivet, är de individer som behandlas illa på något sätt avvikande från normen i fråga om till exempel utseende eller beteende, och att det är anledningen till att de blir mobbade.²²

En socialpsykologisk förklaringsmodell

Forskning inom socialpsykologi har visat att personer i de flesta större grupper eller samlingar av människor (till exempel en klass) utvecklar olika typer av roller som de spelar efter, precis som om livet vore en pjäs. Det är mycket vanligt att man i en klass kan hitta roller som till exempel ”den populära”, ”plugghästen”, ”den fula”, ”tönten”, ”snyggisen” och så vidare. Att hitta sin roll eller identitet i livet är viktigt för alla människor, vilket enligt socialpsykologin förklarar hur en eller några få tilldelas rollen som ”hackkycklingar” eller ”narren”. Nämligen för att de andra rollerna redan är upptagna.²³

21 Ibid s. 48.

22 Ibid s. 48f.

23 Ibid s. 49f.

8 Orsakerna ligger hos förtryckarna

En inlärningspsykologisk förklaringsmodell

I alla sammanhang där människor vistas tillsammans finns det ”oskrivna” regler för hur man bör och ska uppträda i just de sammanhangen. Så är även fallet med skolan. Enligt denna modell sker mobbning för att utövaren inte har lärt sig dessa regler. En förklaring kan vara att det föreligger brister i elevens hemsituation varför mobbaren inte har fått med sig goda vanor hemifrån. En annan anledning kan vara att skolan inte har lyckats med att tydligt förklara dessa regler så att eleven förstått dem, eller vikten av att följa dem.²⁴

En psykoanalytisk förklaringsmodell

Enligt den här modellen orsakas mobbning av att förövarna bär inre olösta konflikter inom sig.

Orsakerna till dessa konflikter kan vara trasiga familjeförhållanden eller en stökig vardag. Men oavsett anledning hanterar mobbaren sina inre ångest och aggressionsspänningar genom att ge sig på sådana som de uppfattar som fysiskt och/eller psykiskt svagare än de själva.²⁵

Orsakerna finns i miljön

En gruppsykologisk förklaringsmodell

I denna förklaringsmodell ligger ansvaret för mobbningen på fler individer än bara en enda. En klass består naturligtvis av många elever och när en grupp ska samarbeta och tillsammans lösa uppgifter är det inte ovanligt att det uppstår en oro i gruppdynamiken. En utlösande faktor av denna oro skulle kunna vara att uppgifterna är för svåra eller instruktionerna från läraren är otydliga. Och tyglas inte den oron i tid kan det leda till att det i gruppen skapas irritation och aggression som får sitt utlopp genom ett kampbeteende. Detta kan ske genom att en syndabock i gruppen utses som får ta emot gruppen missnöje och frustration, istället för den lärare som gett upphov till situationen. Men även om det bara är en eller ett par som står för själva anfallen, är hela gruppen ansvarig då de övriga deltagarna har gett sitt tysta samtyckte till att mobbningen sker.²⁶

24 Ibid s. 50f.

25 Ibid s. 51f.

26 Ibid s. 52f.

9 En värdepedagogisk förklaringsmodell

Den värdepedagogiska förklaringsmodellen menar att det finns en risk för att barn påverkas i alltför hög grad av de alltfler osunda värderingar som samhället av idag kan erbjuda. Ett exempel på det är det underhållningsvåld som exponeras i media via tv och dataspel, filmer med mera. De utmanar många gånger den människosyn som skolan försöker förmedla via läroplaner och värdegrundsarbete. Ett synsätt som till exempel innebär respekt för alla människors lika värde. Och den värdepedagogiska förklaringsmodellen menar att om skolan brister i sin tydlighet, och ovanstående budskap går förlorat, kan det leda till att eleverna utvecklar bland annat fördomar och främlingsfientlighet. Mobbning, kan därför ur det här perspektivet, ses som ett uttryck för att andra värden än de som skolan vill förmedla har vunnit makt bland eleverna.²⁷

Avslutningsvis menar Granström att då alla dessa förklaringsmodeller har stöd i olika typer av forskning visar det att det inte finns en allmängiltig orsak till att mobbning sker. Därför måste varje mobbningssituation analyseras och utredas var för sig så att rätt åtgärd för att motverka företeelsen kan sättas in. ²⁸

3. Analys

I denna del av uppsatsen kommer jag att analysera romanen Ett ufo gör entré ur olika perspektiv.²⁹ Framför allt kommer fokus att ligga på uppsatsens huvudsakliga tema, nämligen hur mobbning och utsatthet tas upp och behandlas i boken. Resultatet kommer sedan att relateras till olika typer av sekundära källor med syfte att hitta samband mellan dessa. Vidare ska det undersökas hur användandet av boken kan komma till nytta i svenskundervisningen på högstadiet. Inledningsvis kommer en sammanfattning av handlingen i romanen att presenteras.

Handlingen i Ett ufo gör entré

Boken är en fristående fortsättning på Gardells tidigare utgivna roman En komikers uppväxt. I centrum står den 15-åriga Juha som bor i ett litet samhälle vid namn Sävbyholm. Juha eftertraktar allt som är vuxet, barnförbjudet och moget. Han är trött på att vara barn och för honom kretsar tillvaron kring att passa in, att hela tiden vara noga med att göra och säga rätt

27 Ibid s. 54f.

28 Ibid s. 55.

29 Jonas Gardell, Ett ufo gör entré, Norstedts Förlag, Stockholm, 2001.

10 saker och att följa skolans och kompisgängets osynliga regler. För om man inte gör det är man ofrånkomligt dömd till att vara utstött och hänvisad till förlorarnas sida och det är det värsta Juha kan tänka sig! Visserligen måste han redan nu umgås med tönten Jenny, grannflickan som älskar och dyrkar Juha och som gör allt för att få en glimt av hans uppmärksamhet. Jenny vet att hon är avskydd, ja till och med hatad, men det gör ingenting, för sådana är reglerna. ”Hon är en vidrig jävla mjällbrud som alla bara måste hata”.³⁰ Så vem kan älska henne?

Juha och Jenny går på högstadiet i Granviksskolan, som ligger i grannkommunen. De är smärtsamt medvetna om att de båda är udda, men Juha betraktas åtminstone som en del av gänget ibland. Som när han stjäl sprit hemma och bjuder på festerna, eller när han bidrar med cigg bakom gymnastiksalen då alla andra har slut. Då duger han och Juha älskar varje sekund av bekräftelse. Det gör inget att han står lägst i rang, någon måste ju göra det och Juha har tilldelats den rollen. ’Så är det, och är bara att gilla läget’.

Romanen handlar också om några övriga personer som finns i Juhas närhet, som till exempel bästisarna Cilla och Charlotte. De hänger ihop i vått och torrt, älskar och hatar samma saker, och framför allt så vet de exakt hur de förväntas bete sig för att fortsätta räknas till de som betyder något. Bland annat måste man ha rätt kläder från de rätta affärerna och man måste dricka till man spyr. Bäst är förstås om man super sig medvetslös, men det är inte alltid uppnåeligt och då får man nöja sig med att spy. Charlotte hatar reglerna, men har för länge sedan kapitulerat inför det faktum att de finns och att det därför bara är att spela med.

Okej, det skulle vara jättefint om det fanns en värld där alla var lika mycket värda och alla var jättenajsa mot varandra och allt var gullegull men så är det inte, och så kommer det aldrig att bli. […] Det är en tävling, så enkelt är det, och det finns vinnare och förlorare.

Antingen är du med i loppet, eller så slås du ut, och då är du borta.

Den som inte hajar det är bara helt dum i huvudet.³¹

Men Juha har hajat, han har förstått att livet inte handlar om att vara sig själv och att stå upp för det man tycker är rätt. Nej, man ska vara exakt som alla andra, vilket betyder att man bland annat måste äga ett par tajta svarta ”PUSS & KRAM"-jeans med gul stickning. Svarta Bergis- jeans i manchester från Domus är helt fel och innebär att man lika gärna kan dö. Det vet alla.

30 Ibid s. 120

31 Ibid s. 123f.

11 Men under natten efter en urspårad fest hos klasskompisen Roy inser Juha att han står vid ett vägskäl. På kvällen hade hans vän blivit misshandlad och fått delar av sitt hus förstört. Och var hade Juha varit? Jo fegisen Juha hade suttit inlåst på toaletten under hela den tiden, ensam med skuldkänslorna över lättnaden, lättnaden för att det inte var han, och med skammen för att han inte stod upp för sin kamrat. Så när Juha kommer hem, gråter han av maktlöshet och självförakt.

Han gråter av besvikelse, skam och ångest. Han hatar hela världen och alla som finns i den, men mest av allt hatar han sig själv. Juha är 15 år och vill inte leva, det är för svårt och det gör för ont. Men när gryningen kommer har Juha bestämt sig. Motståndet mot att vara som alla andra växer för varje dag, och plötsligt har Juha beställt tid på ”Klippoteket”, en magisk plats där ens gamla jag kan utplånas och man kan återfödas som någon annan.

Och när ögonen vant sig vid det starka ljuset som strålade inifrån farkostens kropp, såg han att varelsen som stod där i öppningen var han själv.

Den han egentligen var.

Den han hade önskat att få vara. […]

Juha tog emot sig själv när han föll från himlen.

Ett ufo gjorde entré.³²

Här börjar Juhas resa mot upprättelse, han ska aldrig mer vika sig, han ska aldrig mer blir mobbad. Från och med nu ska Juha aldrig mer försöka passa in, för han ha förstått att han duger precis som han är.

Hur gestaltas mobbning i Ett ufo gör entré?

I det här avsnittet kommer det att förevisas hur mobbning ur olika perspektiv gestaltas i romanen. Bland annat kommer det ges rena exempel ur texten, som sedan varvas med tolkningar och kopplingar till olika typer av sekundärlitteratur. För att göra det lättare för läsaren, delas de olika typerna av mobbning i två avsnitt – indirekt och direkt mobbning. I den första kategorin förekommer till exempel baktaleri, avsiktlig isolering från en grupp (utfrysning), samt ryktesspridning med mera. Den andra kategorin handlar mer om fysiskt våld och öppet verbala angrepp.³³ Ett par händelser är mer detaljerat beskrivna än andra, bland annat för att de har en större betydelse för historien. Därför tillåts de att ta upp större plats i analysen.

Dessa händelser innehåller dessutom exempel på både indirekt och direkt mobbning vilket medför att gränsen mellan kategorierna blir något flytande i redogörelsen. Mot denna bakgrund

32 Ibid s. 239.

33 Thors (red) 2007, s. 59.

12 finns en särskild händelse med som bilaga, då det av utrymmesskäl inte går att redogöra i själva analysen för all nödvändig information som framkommer i denna. Därför är det bättre att läsaren får händelsen presenterad i sin helhet.

Dan Olweus beskriver i artikeln ”Mobbning i skolan – fakta och åtgärder” en så kallad mobbningsring i vilken det tydligt framgår ett mönster för hur aktiviteten bland de som mobbar i relation till den mobbade kan se ut. Längre ned på sidan finns en bild på företeelsen, och det kommer att finnas anledning att återkomma till denna flera gånger under uppsatsens gång, då den illustrerar många av karaktärernas i romanen ställningstagande gentemot mobbning. Den aktuella bilden har jag lånat från en viss skolas hemsida där de aktivt använder

”Olweusprogrammet” i sitt hanterande av mobbning. Figuren finns också tydligt gestaltad i boken Utstött – en bok om mobbning. Det som skiljer bilderna åt är, att det i den senare källan finns bostäver med på bilden. Jag har ändock valt att senare refera till Utstött – en bok om mobbning istället för till skolans webbsida, då allt annat är likadant.

Figur: Mobbningsringen ³⁴

34 <http://www.edsbergsskolan.se/om-skolan/olweusprogrammet> (läst 131215)

13 Indirekt mobbning

”Utfrysning och manipulation”

Den psykiska mobbningen som beskrivs i boken är till stor del fokuserad på utfrysning och att få offret att känna sig värdelös och obetydlig. Gång på gång återkommer orden ”Vem tror du att du är?” ³⁵ Liksom för att förminska individens rätt att finnas till. I början på romanen finns ett avsnitt som beskriver flickorna i den klass som Juha och Jenny går i. Det anmärkningsvärda här är, att förutom Jenny och en flicka till, beskrivs de övriga flickorna som grupper snarare än individer. Jenny och Sofia Bodén står lägst i rang, efter dem kommer fyra flickor som ”bara är”, det vill säga, de gör inget väsen av sig. ”De är liksom utfyllnaden mellan äckliga Jenny och konstiga Sofia Bodén i botten och de balla brudarna i toppen. Som är Pia och Eva-Lena, Charlotte själv och hennes bästis Cilla […], Anna O och Li.”³⁶ Detta visar att det är otroligt viktigt för bokens karaktärer att tillhöra en gemenskap, ett gäng i vilket man betyder något.

En uteslutningssituation som finns i bokens handling, sker efter ett möte hos skolans rektor som Jenny och fyra av flickorna i klassen blivit kallade till. Anledningen till samtalet är att gymnastikläraren berättat för rektorn att Jenny verkar ha blivit utsatt för ett påhopp i duschrummet efter en idrottslektion.³⁷

Under hela samtalet med rektorn förminskar och förvränger Pia det som egentligen hände efter gymnastiklektionen. Överhuvudtaget manipulerar och ljuger hon och de tre övriga flickorna för att få hela situationen kring den uppenbara mobbningen av Jenny att låta som om ett stort missförstånd. Jenny själv vågar inte yttra sig av rädsla för eventuella efterspel. Det som händer är att Jenny oväntat blir inbjuden på fika hos Pia efter skolan. Under återstoden av dagen är Pia vänlig mot Jenny och beter sig som en riktigt kompis. Jenny har dock fortfarande svårt att tro på att Pia plötsligt vill bli vän med henne, vilket visar sig stämma då Jenny precis utanför Pias trappuppgång blir nekad att följa med in.

Så är de framme vid huset. Pias hus. Där är det äntligen. Det hemliga, slutna. Det oåtkomliga, förbjudna. Det åtråvärda, underbara.[…] Pia harklar sig. ’Här bor jag alltså’, säger hon, och för ett ögonblick blir de tysta. Det är som om Pia mäter Jenny med blicken.

Därefter fortsätter Pia med samma vänliga röst: ’Ja, du förstår naturligtvis att det inte kommer på frågan att du får följa med in på riktigt’.

Jenny svarar omedelbart: ’Jaha. Ja det förstår jag’.³⁸

35 Gardell 2001, s. 121, 220 (indirekt syftning), 232, 250.

36 Ibid s. 121.

37 En mer utförlig beskrivning av händelsen finns i bilaga 1 vilken hänvisas till längre fram.

38 Gardell 2001, s. 178f.

14 Marie Wrethander har skrivit artikeln ”Uteslutandets komplexitet och skapandet av kamratkulturer”.³⁹ I den berättar hon bland annat om att barn i skolan ständigt bygger olika typer av kamratrelationer och att detta är ett komplext och tidskrävande arbete. Wrethander menar att hon under sin forskning gjorde iakttagelser som visade på att dessa relationer dock inte behövde vara bestående. De förändrades eller avslutades men alla innefattade olika förväntningar som barnen skulle leva upp till⁴⁰. Överlag, kom Wrethander fram till, byggde relationsarbetet på: ”en gemensam kulturell kunskap som inkluderade sociala normer och regler för hur man uppträder korrekt och förväntat i olika situationer. Om någon uppträdde ’fel’ eller avvikande fanns risk för konflikt eller för att bli utsorterad, bortkategoriserad, utesluten och bortstött.”⁴¹

Detta resonemang stämmer väl överens med hur ungdomarna i Ett ufo gör entré bygger relationer med varandra. Att de ständigt återkommer till reglerna som ingen någonsin verkar behöva förtydliga och att dessa regler också rättfärdigar mobbning i olika former för de barn som inte följer dem.

”Att se men inte ingripa”

Att se men inte göra något faller under kategorin indirekt mobbning och är långtifrån ett ovanligt fenomen i mobbningssammanhang. I den första delen av boken svävar Juha mellan två världar. Han umgås å ena sidan med Jenny, flickan som är det ständiga och självklara mobboffret genom hela romanen, och å andra sidan med innegänget, de som har makten att bestämma vilka som ska utsättas för den mobbning som utförs. Anledningen till att Juha hänger med ”de tuffa” är enkel; det är för att han själv inte ska bli ett offer. Därför finner han sig i att tryckas ner och inte ha några direkta egna åsikter. Men detta beteende gör honom också till en indirekt mobbare. Han ser gång på gång hur Jenny behandlas och hur dåligt hon mår men han gör ingenting för att ingripa. Juhas passiva beteende återkommer flera gånger i romanen, bland annat i kapitel 23, då läsaren får ta del av den unge Juhas upplevelse av hur han betedde sig gentemot Jenny:

Juha kan inte säga emot så han säger ingenting. Trots allt är det Äckel-Jenny han har hemma hos sig. Plankan Jenny, vidriga mjällbruden, fulaste tjejen i hela klassen, hon

39 Marie Wrethander, ”Uteslutandets komplexitet och skapandet av kamratkulturer” ”, Christina Thors (red), Utstött – en bok om mobbning, Lärarförbundets förlag, Stockholm 2007.

40 Ibid s. 109ff.

41 Ibid s. 111.

15 som är så ful att det inte ens är säkert att hon är tjej på riktigt en gång, utan bara ett

könslöst typ cp-skadat äckligt missfoster.

Naturligtvis vet han vad de andra tycker.

Och naturligtvis vet han att Jenny vet att han inte säger emot.

Att han låter dem hålla på så mycket de vill. Att han inte försvarar henne. Att han varje gång det behövs visar att han är på deras sida, inte hennes.⁴²

Sammanhanget som citatet är taget från beskriver hur Jenny låter Juha ta del av några dikter som hon har skrivit, och speciellt två av dem rör vid en särskilt punkt i Juhas inre. Men Jenny är rädd för att Juha ska låta någon annan än han själv läsa dem fastän han lovar att det inte kommer att hända. Detta löfte kommer han dock att bryta, om än motvilligt. Händelser som involverar Jennys dikthäfte återkommer vid flera tillfällen i boken och behandlas ur olika synvinklar. Som vid ett tillfälle när den vuxna Juha ser tillbaka på sin barndom och det slog honom, bland annat med tanke på dikterna, hur han indirekt bidrog till mobbningen av henne genom att aldrig säga ifrån:

Gång på gång övergav jag henne.

Jag visste precis vad jag gjorde. Men jag var säker på att hon ändå skulle vara kvar i den stund jag behagade komma tillbaka.

Och det var hon ju. […] Rakt upp och ner står det i dikthäftet. Hur ont det gjorde.

Lät Jenny mig läsa för att jag skulle förstå?

Och vad fattade jag i så fall? Jag som var skräckslagen för tanken att vara utlämnad och hänvisad till henne.

Att bara ha henne.

För, ärligt talat, anledningen till att jag undvek Jenny var för att hon var en alltför uppenbar förlorare. Det måste hon ändå förstå.

Jag ville inte vara utanför som hon.

Jag ville vara innanför.⁴³

Ett annat exempel på hur lätt det kan vara att ignorera en typisk mobbningssituation sker framåt slutet av romanen. Men för att förstå denna indirekta avsiktliga handling måste vi dock få lite bakgrundsinformation om ytterligare en karaktär i Ett ufo gör entré; Juhas klasskamrat Roy.

Tidigare i uppsatsen framgår det hur Roy blev våldgästad av flera äldre och våldsamma ungdomar under en fest och hur Juha undvek det hela genom att gömma sig. Men sedan Juha klivit fram och tagit ställning mot det så kallade ”normala”, har Roy blivit en slags följeslagare till honom och efterliknar Juha så långt han vågar. Båda två har till exempel tagit hål i vänster

42 Gardell 2001, s. 81.

43 Ibid s. 93f.

16 öra; ”Ring i vänster öra betyder bög. Juha tar hål i vänster öra. ’Vadå’, invänder Roy, ’det är du väl inte?’ Juha svarar inte. Han bara ler.”⁴⁴

Roy har, liksom Juha, alltid varit en person som fått vara med på nåder. Och när Roys föräldrar skilde sig blev hans hem gängets självklara tillhåll. Detta är ingenting Roy egentligen vill men samtidigt vet han villkoren, du måste ha något att erbjuda, något att betala med för att få tillhöra gänget. Så Roy tiger och låter dem hållas.⁴⁵

Händelsen som får Roy att åtminstone en gång bli en indirekt mobbare sker en kväll när Juha och Roy varit på ett diskotek och står och väntar på bussen hem. Ett gäng, med ledaren Mattias Berg som Juha känner igen från barndomens fotbollslag, börjar provocera Juha med att bland annat kalla honom för bög och ifrågasätter att Juha bär smink och örhänge. Mattias talar om att han hatar bögar och menar att sådana som Juha borde utrotas. Efter en stund inser dock Mattias att hans provokationer inte får önskad effekt, vilket gör att gänget istället attackerar Juha med sparkar och slag och kränkande tillmälen. Juha borde ju ha blivit rädd och bett om nåd, men istället bibehöll han ett iskallt lugn vilket fick ledaren att se rött.⁴⁶

Killarna formerar om sig för att bättre komma åt att sparka, och i en glipa som uppstår ser Juha Roy, hur Roy tar ytterligare ett steg bakåt. I en kort sekund har de ögonkontakt, och när det nästan är som om Juha tänker förråda Roy genom att ropa hans namn, vänder sig Roy skyndsamt bort.

Stålsätter sig, låtsas inte se, låtsas inte höra.

’Var inte du tillsammans med han?’ ’Jag förstår inte vad du talar om.’ ’Du är ju kompis med han!’ ’Jag känner honom inte.’ ’Du är ju likadan.’

’Lägg av, jag känner fan inte han!’

Killarna sluter sitt led, och Juha kryper ihop för att skydda sig från sparkarna som träffar honom.⁴⁷

Orsaken till att Roy vände ryggen åt Juha den här gången, är av samma anledning som när Juha förrådde Roy på festen. Ingen vill vara den som blir utsatt, den som blir slagen.

För att lättare få en bild av Juhas och Roys agerande ur de två beskrivna scenariona ska vi titta på händelserna utifrån Olweus mobbningsring. I det första exemplet beskrivs hur Juha överger Jenny varje gång han blir trängd av andra. Till exempel om mobbarna uttalar sig elakt om henne

44 Ibid s. 251.

45 Ibid s. 186.

46 Ibid s. 290ff.

47 Ibid s. 292f.

17 eller när hon själv berättar om hur andra behandlar henne. Enligt Olweus bild gör detta Juha till en möjlig försvarare – ”någon som ogillar mobbningen och tycker att han/hon borde hjälpa (men gör det inte)”.⁴⁸ Å andra sidan skulle Juha även kunna vara oengagerad åskådare. – ”ser vad som sker”; ’är inte min sak’; ’tar inte ställning’”⁴⁹ Men eftersom ingenting är enbart svart eller vitt torde en blandning av dessa två alternativ ligga närmast sanningen. Juha tycker inte om vare sig hur han själv eller andra beter sig mot Jenny, men eftersom han själv är rädd för att bli ett offer, anser han, att han ändå inte kan påverka något genom att försvara henne och låter därför bli.

Roy lutar i den här situationen mer åt oengagerad åskådare då han i stort sett anser att misshandels faktiskt är Juhas eget fel eftersom han inte böjt sig för hur en ”outsider” bör bete sig. ”Till sist får Roy ur sig nästan ilsket: ’Ja, du får skylla dig själv. Du har gått för långt'’”.⁵⁰ Roy syftar här återigen på de oskrivna regler som löper genom romanen som en röd tråd. Juha tar dock Roys frustration med ro och menar att han inte längre bryr sig. Han har inte gått för långt, han har just börjat gå…⁵¹

Direkt mobbning

”Fysiska angrepp och verbala påhopp”

Det finns en hel del fysisk mobbning i romanen och framförallt knuffar och slag är vanligt:

”Han vänjer sig snart vid att bli knuffad i korridoren på väg till eller från sitt skåp. De sparkar och slår efter honom, skriker och spottar. Sådär i förbifarten när de passerar. Han ska veta att han står under uppsikt.”⁵² Så beskrivs till exempel Juhas vardag efter att han har bestämt sig för att göra allt han kan för att sticka ut, istället för att fortsätta vara någon som blir stampad på.

En annan fysisk mobbningssituation beskrivs i samband med händelsen vid busshållplatsen när Juha blir misshandlad av Mattias Berg och hans gäng. Men då den redan analyserats tittar vi istället närmare på en händelse där Jenny står i fokus.⁵³ Som framgår av texten i bilagan blir Jenny attackerad med både verbala och fysiska handlingar av Charlotte och Cilla. Hon blir kallad missfoster, ohygienisk och äckel, och mobbarna menar att de till och med skulle göra

48 Thors (red) 2007, s. 64.

49 Ibid s. 64.

50 Gardell 2001, s. 296.

51 Ibid s. 296.

52 Ibid s. 267.

53 Se bilaga 1.

18 henne en tjänst om de fick döda henne. De reciterar fragment från Jennys dikt och låter henne därmed veta att de läst den och att Juha således brutit sitt löfte till henne. De fysiska angreppen innebär sparkar, örfilar och hårdhänta knuffar. Misshandeln når kulmen när Jenny föses in i duschen och får iskallt vatten spolat över sig. Som synes gör hon inget motstånd och försöker inte ropa på hjälp, istället hanterar hon händelsen genom att låtsas som att hon inte finns.

För att anknyta till Olweus mobbningsring, kan både Cilla och Charlotte här klassas som mobbare; ”tar själv initiativ till mobbningen och deltar”⁵⁴. Till denna grupp hör även Mattias Berg när han misshandlade Juha. Mattias gäng däremot kan betraktas som medlöpere/hantlangare som ”deltar aktivt men tar inget eget initiativ”.⁵⁵ I den specifika händelsen kring Jenny och duschen förekommer även indirekt mobbning gestaltat av Pia och Eva-Lena. I detta fall bör de anses som anhängare/passiva mobbare då de ”stöder mobbningen men deltar inte aktivt”.⁵⁶

Jag har i detta avsnitt behandlat hur mobbning gestaltas i Ett ufo gör entré. De beskrivna delarna är dock bara ett axplock utav de rikligt förekommande angreppen på Juha och Jenny, vars gemensamma nämnare är att de sker i direktkontakt mellan mobbare och offer. Detta leder in på uppsatsens andra frågeställning nämligen huruvida det finns likheter och/eller skillnader mellan mobbning på 70-talet jämfört med i idag?

Gilla ”hata horan!” – mobbning på nätet

Denna bok är skriven av Johanna Nilsson som skrivit flera ungdomsromaner med temat mobbning och utanförskap. Hennes böcker har fått stor genomslagskraft bland annat inom pedagogisk verksamhet och Gilla ”hata horan!” har uppkommit genom ett samarbete med organisationen Friends.⁵⁷ På sin hemsida beskriver Friends sig som en ”icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet. Vår vision är ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet.”⁵⁸ Detta sammanfattar Friends arbete väl och Johanna Nilsson har tillsammans med dem skapat en särskild lärarhandledning för pedagoger som vill använda Gilla ”hata horan!” i undervisningen.⁵⁹ Fokus i den här uppsatsen ligger dock på hur mobbningen gestaltas

54 Thors (red) 2007, s. 64.

55 Ibid s. 64.

56 Ibid s. 64.

57 Johanna Nilsson, Gilla ”hata horan!”, Pocketförlaget, Stockholm, 2012.

58 http://www.friends.se/vad-vi-gor (läst 131127)

59 http://www.friends.se/gillahatahoran (läst 131227)

19 i romanen, och att den främst tar plats på internet snarare än i direktkontakt mellan karaktärerna har redan framgått av rubriken. Men innan resultatet av granskningen presenteras följer här en kort redogörelse av handlingen.

Gilla ”hata horan!” handlar om bästisarna Jonna och Gloria. De är 15 år och vare sig populära eller mobbade. Handlingen kretsar även kring Robin, skolans snyggaste kille som alla tjejer vill ha. Dessa personer lever sida vid sida av varandra utan större bekymmer. Men så möts deras vägar på en ödesdiger luciafest, där den berusade Gloria blir utsatt för ett övergrepp av Robin.

En händelse som dessutom filmas av hans kompisar. Detta blir startskottet på diverse elaka trakasserier som Gloria sedan utsätts för via Internet. Värst av allt blir förföljelsen på Facebook.

Robin skapar en grupp som kallas ”HATA HORAN” vilken förstås syftar på Gloria och han uppmuntrar så många som möjligt att gilla gruppen. Attityden gentemot Gloria blir hätskare och hätskare och hon drar sig snart undan och anklagar sig själv för vad som hänt. I bakgrunden står Jonna som förtvivlat ser vad nätmobbningen gör för skada på bästisen och hon bestämmer sig därför för att ge igen med samma mynt. Ytterligare en grupp skapas; ”HATA HORAN 2”

och strax är tävlingen igång. Vilken grupp kommer få flest gillar? Vilken är den mest hatade horan, Robin eller Gloria?

Så hur gestaltas mobbningen i Gilla ”hata horan!” rent konkret? Först och främst kan tre digitala plattformar där mobbningen i huvudsak tar plats urskiljas; På Internet på Glorias blogg via kommentarfältet, och på Facebook, samt genom mobiltelefoner via SMS. Det förekommer även viss direkt och indirekt mobbning i romanen, då det bland annat viskas och sprids rykten om Gloria, Jonna och Robin i skolan. Det klottras elakheter på deras skåp, och sist men inte minst, förekommer även rent fysiskt våld i form av bland annat knuffar och skärsår orsakat av glassplitter.

De första attackerna på Gloria via digital media sker redan dagen efter övergreppet via elaka kommentarer på hennes blogg. Till exempel stod det; ”va bananen god? /bosse banan”⁶⁰ och

”När Gloria blir stor ska hon bli hora”.⁶¹ Sedan fortsätter trakasserierna i skolan med hånfulla verbala påhopp och klotter på hennes skåp. Efter ytterligare någon dag läggs utlämnande bilder på Gloria samt filmen på övergreppet ut på Facebook. Budskapet som följer är att Gloria tog

60 Nilsson 2012, s. 60.

61 Ibid s. 60.

20 initiativet, inte Robin, och att detta gör henne till en hora.⁶² Det är nu som Jonna bestämmer sig för att ta ställning och börjar därför skicka hotfulla anonyma SMS till Robin i vilka hon antyder att han är homosexuell.

Jag vet vad som hände på festen.

Du gillar väl också banan?

Vet du vad dom gör med sådana som du i finkan?

Dina föräldrar blir säkert stolta när de får veta.

Jag är närheten.

Jag ser dig.

Hora!

Jag kommer snart.

God jul bitch!!!⁶³

Robin blir både arg och rädd av detta och inleder därmed nämna gruppkrig på Facebook. Till och med en ”vuxenfri” länk på skolans webbsida skapas där eleverna utan insyn kan skriva elaka inlägg om de tre ungdomarna Robin, Gloria och Jonna. Det som skrivs i dessa kommentarer får man ta del av flera sidor i följd i boken men är av utrymmesskäl för mycket information att återge här. Men de handlar alla om samma sak, sex, utseende, popularitet och om att välja sida.

Vad är skillnaden mellan mobbningen i Ett ufo gör entré och Gilla ”hata horan!”?

Den största och mest självklara skillnaden angående utförandet av mobbning i de båda romanerna är avsaknaden av digitala medier i den förstnämnda romanen. Under 70-talet var Internet knappt ens uppfunnet, än minde ett självklart inslag i ungdomarnas vardag såsom det är idag. Analysen av de båda böckerna visar således att trots att Internet erbjuder en hel del variationsmöjligheter huruvida var och hur mobbning kan genomföras i Gilla ”hata horan!”, ersätter det inte helt den mobbning som förekommer i Ett ufo gör entré. Mobbningen ser alltså likadan ut i båda romanerna gällande direkta och indirekta mobbningshandlingar mellan karaktärerna. Skillnaden ligger i att nätmobbningen i Gilla ”hata horan!” kan ses som ett komplement till den pågående mobbningen i skolan, vilken alltså följer med offret hem. En förlängning som inte finns i mobbningen i Ett ufo gör entré, där åtminstone den direkta mobbningen upphör när offret kommit utom räckhåll från mobbarna.

62 Ibid s. 68-74.

63 Ibid s. 81.

21 En likhet kan också konstateras angående skälen till mobbningen i böckerna. I båda romanerna är temat utsatthet och utanförskap. Det handlar om att passa in till varje pris och att personliga egenheter inte ses med blida ögon. Även homosexualitet är ett hett ämne i båda böckerna. I Ett ufo gör entré gör Juha detta till sitt vapen och utnyttjar det som en styrka. Medan Robin i Gilla

”hata horan!” hotas med att bli avslöjad som homosexuell fastän så inte är fallet.

AnnBritt Enochsson och Fredrik Olin har skrivit artikeln ”Trakasserier och mobbning på den virtuella arenan”.⁶⁴ Man bör dock komma ihåg att denna text skrevs för nästan sju år sedan, vilket innebär att de digitala mötesplatser som nämns som mest välbesökta då, har tappat avsevärt i popularitet idag. Som exempel kan nämnas webbsidan ”Lunarstorm”, som idag ersatts av det enorma sociala mediet Facebook. I artikeln översätts ordet communities med frasen virtuella gemenskaper, vilket är en träffande beskrivning.⁶⁵ Författarna menar att dessa digitala communities bör ses som vilka andra sociala arenor som helst, och att det därför lika lätt kan uppstå mobbning och trakasserier där som någon annanstans. Enochsson och Olin anser också att samma åtgärder som mot ”vanlig” mobbning omedelbart ska sättas in så fort ett sådant beteende upptäcks. Dessutom, menar författarna, ska man vara medveten om att en person sällan bara blir utsatt och kränkt på virtuella mötesplatser. Oftast pågår det en så kallad klassisk mobbning vid sidan av detta även på andra ställen, som till exempel i skolan.⁶⁶ Något som vi också kan konstatera är fallet i Gilla ”hata horan!”.

Hur ställer sig skolan till mobbning enligt vissa rådande styrdokument?

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.⁶⁷

Citat är taget från den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och gymnasiet som trädde i kraft hösten 2011. Kort och koncist kan man utläsa att mobbning inte är acceptabelt i skolans miljöer och sådant som påminner om sådana företeelser ska motarbetas på ett aktivt

64 AnnBritt Enochsson, Fredrik Olin, “Trakasserier och mobbning på den virtuella arenan”, Christina Thors (red), Utstött – en bok om mobbning, 2007.

65 Ibid s. 146.

66 Ibid s. 149f.

67 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm, 2011, s. 7.

22 sätt. I skollagen står det dessutom att huvudmannen för en skola är skyldig att upprätta en årlig plan, i vilken de aktiva åtgärderna angående förebyggande och förhindrande omständigheter mot kränkande behandling av barn och elever ska kunna uppvisas.⁶⁸ Varje verksamhet ska även ha en så kallad ”Likabehandlingsplan”, som beskriver hur skolan arbetar mot diskriminering.

Dessa två dokument bygger sedan i sin tur på bland annat lagar som ”FN:s konvention om barns rättigheter”, ”Diskrimineringslagen”, ”Brottsbalken” med flera.⁶⁹

Från den här informationen kan vi alltså utläsa att skolans värdegrund och skolans uppdrag är väl förankrad i den svenska lagstiftningen, och tack vare den tydligheten ska skolan egentligen inte ha några större problem med att markera och åtgärda eventuell mobbning närhelst den uppstår. Åtminstone är det så i teorin. Att det sedan är svårt att genomföra rent praktiskt är naturligtvis lätt att förstå.

I kursplanen för svenska finns flera punkter man kan ta till hjälp för att hitta användbara strategier gällande att väva in temat mobbning i undervisningen. Bland annat står det att ”I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen”,⁷⁰ samt att ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.”⁷¹

Även i det centrala innehållet för årskurs 7-9 finns några punkter jag finner särskilt användbara för denna uppsats syfte, gällande vilken metod man skulle kunna använda för att på ett meningsfullt sätt arbeta med temat mobbning, med hjälp av en roman såsom Ett ufo gör entré:

Läsa och skriva

 Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

68 Lärarförbundet, Lärarens handbok - läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention, ”Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 8 §”, 8:e upplagan, Studentlitteratur, Stockholm, s. 159.

69 ***-skolans ”Likabehandlingsplan – Årlig plan mot kränkande behandling 2012-2013”, Karlskoga kommun, 2013, s. 1f.

70 Skolverket 2011, s. 222.

71 Ibid s. 222.

23 Tala lyssna och samtala

 Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Berättande texter och sakprosatexter

 Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Lyrik, dramatik, sagor och myter.

 Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturell sammanhang som verken har tillkommit i.

Språkbruk

 Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper, åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

 Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

 Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.⁷²

Hur kan man arbeta med mobbning i svenskundervisningen utifrån skolans olika styrdokument?

Mobbning är ett relativt vanligt tema i samtida skönlitteratur. Och man kan tänka sig att anledningen till att det kommer upp främst i barn och ungdomsromaner är att företeelsen är mest förekommande i dessa åldrar. Frågan är hur vi kan ta oss an detta känsliga ämne och samtidigt följa kursplaner och styrdokument? Ett svar på det är att föra boksamtal kring den utvalda litteraturen.

Boksamtal och litterära föreställningsvärldar

Med hjälp av litteratur lär sig elever att utforska både sina egna och mänsklighetens möjligheter. Litteraturen hjälper dem att finna sig själva, värdesätta skillnader och söka

72 Ibid s. 225ff.