NARKOTIKAFÖREBYGGANDE ARBETE I SKOLMILJÖ, UR ETT SKOLSKÖTERSKEPERSPEKTIV
En kvalitativ studie
DRUGPREVENTION EFFORTS IN A SCHOOL ENVIRONMENT, FROM A SCHOOL NURSE´S PERSPECTIVE
A qualitative study
Examensarbete i omvårdnad 15 Högskolepoäng
Avancerad nivå Vårterminen 2020
Ett hjärtligt tack
Författaren vill inledningsvis passa på att rikta tack till personer som varit till stor hjälp vid denna uppsats. Tack Åsa Olander, Marte Torp och Henrietta Geller för att jag fick möjlighet till intervjuer med skolsköterskor. Tack till alla empatiska och kompetenta skolsköterskor som ställt upp för intervjun. Utan er hade det inte blivit något arbete. Ni är bäst!
Ett varmt tack till dig Marie Wilhsson för värdefulla råd, handfasta tips och intressanta diskussioner avseende ämnesområdet. Du har coachat mig hela vägen och väglett mig i rätt riktning mot målet. Tack för ditt engagemang. Tiden under din handledning varit mycket lärorik. Tack!
Sist men inte minst vill jag tacka Natalia, Sina och Przemyslaw som tålmodigt uppmuntrat mig under skolans gång.
SAMMANFATTNING
Titel: Narkotikaförebyggande arbete i skolmiljö, ur ett skolsköterskeperspektiv Författare: Shafie, Maryam
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/kurs: Examensarbete i Omvårdnad Skolsköterska OM854A Handledare: Wilhsson, Marie
Examinator: Hallgren, Jenny
Sidor: 30
Nyckelord: Cannabis, Elevhälsa, Hälsoförebyggande arbete, Narkotika, Skolsköterska
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Bruk av narkotika bland ungdomar har ökat i Sverige de senaste tio åren.
Cannabisbruk som är den vanligaste drogen bland ungdomar har visat sig att i tidig ålder kan ge upphov till psykisk störning och sjukdom. Skolsköterskans förebyggande arbete är en del i arbetet för att skapa en drogfri skola.
Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av narkotikaförebyggande arbetet inom skolan.
Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie med induktiv ansats och bygger på intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Kategorierna beskriver att skolsköterskorna identifierar elever som brukar narkotika, skapar relation med elever, stärka elevernas skyddsfaktorer och arbetar systematiskt och i samverkan. Tema som framkom var strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika.
Slutsats: Skolsköterskan arbetar utifrån det salutogena perspektivet och använder metoder som motiverande samtal med elever i förebyggande arbete mot narkotika. Studien visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv som en del i ett större sammanhang.
Samarbete och en god relation med övriga professioner samt vårdnadshavare är av stor vikt för ett framgångsrikt förebyggande arbete mot narkotika samt ett bättre skolresultat.
ABSTRACT
Title: Drug prevention efforts in a school environment, from a school nurse´s perspective
Author: Shafie, Maryam
Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS
ECTS
Supervisor: Wilhsson, Marie Examiner: Hallgren, Jenny
Pages: 31
Keywords: Cannabis, Drugs, Health prevention, School Nurse, Student Health,
___________________________________________________________________________
Background: The use of narcotics, mainly cannabis, has increased among youngsters in Sweden during the last 10 years. The use of cannabis can lead to mental issues and even disease. The school nurse plays a pivotal role in the work against drugs abuse.
Purpose: To highlight the School Nurses´ experience of working against abuse among high school students.
Method: This study is a qualitative study with an inductive approach through interviews with six school nurses, the interviews were analyzed according to qualitative content analyses.
Result: The result was four main categories and ten subcategories. The categories show that the School Nurses identify students who use drugs, create relations with them, strengthen their outer protection and work systematically and in cooperation with other caretakers. Themes that emerged were strategies that highlight and enable the work against drugs.
Conclusion: The School Nurses work with a salutogenic perspective and use appropriate methods as motivational conversations with students in preventive work against drugs. The study shows that the School Nurse sees the student from a holistic perspective as part of a larger context. Collaboration and good relationships with other professions and custodians are of great importance for successful prevention of drugs and better school result.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Narkotika ... 1
Olika typer av narkotika ... 2
Opioder ... 2
Centralstimulantia ... 2
Cannabis och Cannabinoider ... 2
Bruk av cannabis bland ungdomar ... 3
Cannabis och dess effekter på hälsan ... 4
Narkotikaförebyggande insatser på olika nivåer ... 5
Regional och kommunal nivå ... 6
Familjens roll ... 6
Skolans roll ... 7
Elevhälsan ... 7
Skolsköterskans förebyggande arbete ... 8
Salutogent perspektiv ... 9
Salutogent hälsosamtal ... 9
PROBLEMFORMULERING... 10
SYFTE... 10
METOD ... 10
Urval ... 10
Datainsamling ... 11
Analys ... 12
Etiska överväganden ... 13
RESULTAT ... 15
Att identifiera elever som brukar narkotika ... 15
Planerade hälsosamtal ... 16
Oplanerade samtal ... 17
Inhämta information från lärare ... 17
Att skapa relation med elever ... 18
God kommunikation ... 18
Vara synlig och visa intresse ... 18
Att stärka elevernas skyddsfaktorer ... 19
Främja närvaron ... 19
Nära samarbete med hemmet ... 20
Att arbeta systematiskt och i samverkan ... 21
Arbeta utifrån en gemensam plattform ... 21
Skollagen som hinder ... 22
Aktiv elevhälsa ... 22
Resultatsammanfattning ... 23
Metoddiskussion ... 24
Resultatdiskussion ... 27
Konklusion ... 29
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 30
REFERENSER ... 31
BILAGOR
1. Informationsbrev till verksamhetschef 2. Informationsbrev till deltagare
3. Intervjuguide
INLEDNING
En av de största orsakerna bakom hälsorisker och dödsfall bland ungdomar och vuxna i Europa är narkotikamissbruk och ungdomar är således en viktig målgrupp i det förebyggande arbetet mot narkotikamissbruk (Europeisk narkotikarapport, 2019).
Narkotikabruk är vanligtvis inget som eleverna spontant söker hjälp för, utan signaler brukar komma från lärare eller vårdnadshavare som misstänker att en elev brukar narkotika.
Efter frekvent och längre bruk av narkotika, framför allt cannabis, som är den i särklass vanligaste drogen, brukar problem uppstå i form av försämrad skolpresentation, hög skolfrånvaro och personlighetsförändring (Ramström, 2009). Det finns idag belägg för hur cannabis påverkar den unga hjärnan negativt genom påverkan på intelligensen och kognitiva funktioner. Cannabis stör även individens hormonbalans och påverka hypofysen, sköldkörtel, binjurarna och reproduktionssystemet
Enligt Regeringskansliet (2019), bör arbetet mot narkotika inriktas på att arbeta drogförebyggande samt ge stöd till de som har ett missbruk. En förnyad strategi kring ANTD-området (alkohol, narkotika, tobak och dopning) med ökat fokus på narkotikaförebyggande arbete ska tas fram och börja gälla från 2021. Om skolsköterskan använder sig av en mottagarorienterad samtalsmetod, exempelvis så kallade motiverande samtal, finns stöd för antagandet att samtalen kan påverka bruk av narkotika (Clausson, Köhler & Berg, 2018). Elevhälsan är central för skolans förebyggande arbete, därför finns det stort behov av att elevhälsan stärks med resurser och ett större ansvar (Socialstyrelsen &
Skolverket, 2016).
Syftet med uppsatsen är att utifrån författarens egna erfarenhet och intresse av att ha arbetat med elever som brukat narkotika framförallt cannabis redan i grundskolan. Uppsatsen fokuserar på bruk av narkotika framförallt cannabis bland ungdomar i ålder mellan femton till nitton år.
BAKGRUND
Narkotika Folkhälsomyndigheten (2016) klassar narkotika som de läkemedel eller hälsofarliga varor som har beroendeframkallande egenskaper, euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till substanser med sådana egenskaper eller effekter. All narkotika är olaglig att använda, tillverka, inneha, köpa och sälja i Sverige (Regeringskansliet, 1968).
Många narkotikasorter är narkotikaklassade av FN, men enskilda länder kan också klassa nya sorter som narkotika. I Sverige är det två myndigheter som ansvarar för att bestämma vad som ska narkotikaklassas. Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) har läkemedelsverket ansvaret för narkotikaklassade läkemedel och Folkhälsomyndigheten har ansvar för
narkotika som inte är läkemedel. Läkemedelsverket har också en lista över samtliga narkotikaklassade substanser.
Olika typer av narkotika
Enligt Nyberg (2011) delas narkotika in i olika grupper baserat på vilken typ av effekt drogen har på individen samt hur tung eller mild den är. Till tunga droger hör opioder samt centralstimulantia och till mildare narkotika tillhör cannabinoider.
Opioder
Hoffmann (2011) menar att opioder är den typ av tung narkotika som påverkar kroppens centrala nervsystem och har använts i smärtlindrande syfte i flera tusen år. Substanser som innefattar opioder är bland annat heroin samt opium. Vidare skriver Hoffmann att opioder är en av de mest effektiva substanserna mot smärta och påverkar även kroppens belöningssystem vilket ger en stark känsla av eufori, men baksidan är att det är beroendeframkallande vilket ofta leder till ett missbruk.
Centralstimulantia
Franck och Nylander (2011) beskriver att centralstimulantia är en annan typ av tung narkotika som ger individen ökad energi och vakenhet. Narkotika som innefattas av centralstimulantia är bland annat amfetamin, kokain, metamfetamin, kat och ecstasy. Franck och Nylander hävdar att amfetamin är ett relativt vanligt läkemedel vid behandling av ADHD och individer med diagnosen självmedicinerar bort symtomen med hjälp av drogen.
Cannabis och Cannabinoider
Cannabinoida droger anses enligt Nyberg (2011) vara en mildare form av narkotika som inte påverkar människan i lika stor utsträckning som tyngre narkotika. Olika preparat som samlas under namnet Cannabis framställs ur hampväxten Cannabis Sativa (Ramström, 2009). De två vanligaste cannabispreparaten som tillhör gruppen cannabis är hasch och marijuana. Hasch framställs ur den kåda som finns på växtens körtelhår och pressas till brunfärgade kakor, och marijuana är torkade växtdelar. Det är hasch som är den vanligaste cannabissorten i Sverige medan marijuana är den vanligaste sorten i bland annat USA.
Källa:https://www.zrtlab.com/blog/archive/the-effects-of-cannabis-on-your-hormones/
Bruk av cannabis bland ungdomar
Den största konsumtionen av narkotika, samt största andelen brott sker under tonåren. För de flesta pågår sådana handlingar under en begränsad tid utan att medföra negativa konsekvenser för ungdomens framtid, medan det för några leder till ett riskbeteende. Skolk betraktas som en riskfaktor för avvikande beteende, elever som skolkar är överrepresenterade vad avser sådant som kriminella handlingar och droganvändning (Folkhälsomyndigheten, 2019). Riskfaktorer som förknippas med cannabisbruk bland ungdomar kan vara svag eller negativ anknytning till skola och arbetsliv, tidigt alkohol och tobaksbruk och tillåtande attityd till cannabis (Larsson & Lilja, 2003). För att använda cannabis för första gången anses tillgänglighet och vänners cannabisanvändande vara betydande faktorerna, medan psykisk ohälsa, svag familjeanknytning, dålig ekonomi, låg självkänsla, brist på självkontroll och trauma upplevelse i barndomen har visat vara betydande riskfaktorer för att utveckla ett beroende av narkotika (Sydow et. al., 2002).
Sundell (2008) hävdar att enstaka riskfaktorer ger en mindre ökning av risken att använda narkotika, det är kombinationen av flera riskfaktorer som anges vara mest betydelsefull.
Larsson och Lilja (2003) menar att ungas motiv för bruka av cannabis bland annat kan vara att hantera negativa känslor och stress samt att underlätta sociala relationer. Under de senaste åren har cannabisanvändning ökat bland unga i Sverige. Cannabis är den dominerande drogen bland ungdomar och det är fler pojkar än flickor som har använt cannabis (Folkhälsomyndigheten, 2019). Ungdomarnas inställning till risken med att använda cannabis har förändrats. Många ungdomar anser nu att det inte finns någon skaderisk alls med att prova cannabis några gånger (Centralförbundet för Alkohol och Narkotika, CAN, 2019).
Andelen ungdomar som använt cannabis har ökat men det har inte skett några stora ökningar under de senaste tio åren. Diagrammen nedan visar olika åldersgruppers bruk av cannabis under det senaste året (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Diagram 1. Använt cannabis (%) någon gång under det senaste året i olika åldersgrupper, 2008–2018
Av diagrammet nedan framgår vilka narkotikasorter elever i årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2 har använt år 2019. Cannabis har använts av 94% av gymnasieeleverna och 88%
av eleverna i årskurs 9 med narkotikaerfarenhet. Den viktigaste cannabisvarianten är
marijuana bland gymnasieeleverna men hasch är något vanligare än marijuana bland niondeklassarna.
Diagram 2: Källa Centralförbundet för Alkohol och Narkotika, CAN ( 2019)
Cannabis och dess effekter på hälsan
Den viktigaste verksamma substansen i cannabis heter tettrahydrocannabinol (THC).
Substansen är ett fettlösligt ämne som lagras i de organ som har en hög fetthalt så som hjärnan och ämnet lämnar kroppen långsamt (Ramström, 2009). Den långsamma utsöndringen av THC tar upp mot fyra till sex veckor. Detta medför att bruk av cannabis i tidig ålder i högre grad är kopplat till allvarliga skador eftersom ungas hjärnor fortfarande är under utveckling (Folkhålsomyndigheten, 2020). Effekterna kan vara både kortsiktiga och bestående förändringar i hjärnan och försämring av intellektuell och känslomässig förmåga, således även skada på lång sikt beträffande olika kognitiva och emotionella funktioner.
Ramström (2009) menar att vid tillfälligt bruk har cannabis en stark inverkan på de kognitiva funktioner, så som nedsatt inlärningsförmåga och korttidsminne, även planering och analysförmågan samt koncentrationen påverkas. Risken att bli beroende är stor. Omkring en tionde del av dem som röker cannabis någon gång då och då tycks utveckla beroende under någon period i livet. Vid tidig debut är risken större för långvarigt beroende vilket i sin tur ökar risken för övergång till andra droger, låga skolprestationer, amotivationssyndrom samt att drabbas av psykos sjukdom. Cannabis hör till de narkotiska preparat som i störst utsträckning ger upphov till psykisk störning och sjukdom. Depressioner, maniska episoder, ångest, suicidbeteende och schizofreni är exempel på sådana psykiska sjukdomar. Vidare skriver författaren om studier som visat en tidig och hög konsumtion av cannabis har ett samband med en rad psykiska besvär och psykosociala problem hos unga. Cannabisbruk anses kunna leda till en rad olika psykiska problem genom att antingen orsaka, förvärra eller utlösa det som finns latent hos individen som brukar cannabis.
Skolelevers drogvanor Källa: CAN
ERFARENHET AV OLIKA NARKOTIKASORTER BLAND ELEVER SOM ANVÄNT NARKOTIKA I ÅRSKURS 9
OCH GYMNASIETS ÅR 2. 2019.
0 25 50 75 100
Cannabis totalt Marijuana Hasch Kokain Ecstasy LSD m.fl. psykedelia Smärtstillande Sömn/lugnande Amfetamin Spice el. likn. Annat Vet ej Heroin Ej svar
Årskurs 9 Gymnasiets år 2
17
Procent
Enligt (Ramström, 2009) stör cannabisbruk utöver inverkan på hjärnans funktion, även hormonsystemet hos ungdomar. Det finns misstanke om att den störning av hormonbalansen som den orsakar kan ge en relativ fertilitetsminskning hos både flickor och pojkar. Rökning av cannabis har påverkan på andningsorganen (Tashkin, 1993). Det föreligger ett orsakssamband mellan långvarig cannabisrökning och kronisk bronkit samt ökad risk för ökad risk för cancer i luftvägarna då cannabisröken innehåller cancerframkallande substanser och troliga negativa immunologiska effekter.
Cannabis har även påverkan på hjärt-kärlsystemet. Cannabisrökning kan leda till hjärtinfarkt och andra akuta hjärtåkommor och stroke hos unga personer. Även dödsfall hos unga personer har inträffat (Caldicott et al,. 2005)
Enligt Fischer at al, (2015) finns ett orsakssamband mellan cannabisanvändning och trafikskador. Enigt dessa studier kan trafikskador och trafikdödlighet vara de viktigaste negativa folkhälsoeffekterna av cannabisanvändning som kan påverka den förtid dödligheten i höginkomstländer.
Narkotikaförebyggande insatser på olika nivåer
Skolundersökningar på europeisk nivå genomförs vart fjärde år sedan 1995 genom European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD) (Folkhälsomyndigheten, 2019). Projektet syftar till att samla in jämförbar data om sextonåriga europeiska skolelevers (i Sverige motsvarar det elever i årskurs nio) erfarenhet av olika sorters narkotika, detta för att få ökade kunskaper om faktorer som hänger samman med bruk av narkotika och hur olika insatser kan utformas för att minska skadeverkningar.
Den nationella folkhälsopolitiken bygger på att minska tobaksbruket, begränsa alkoholskador samt arbeta för ett narkotikafritt Sverige (Regeringskansliet, 2019).
Regeringen har utsatt Folkhälsomyndigheten till huvudaktör för att nationellt samordna, tydliggöra och stödja genomförandet av ANTD-strategin ”En samlad strategi för alkohol, narkotika, tobak och dopingspolitiken 2016–2020” (Regeringskansliet, 2019). I uppdraget ingår även att ansvara för en samlad verksamhetsrapportering, förvalta och vidareutveckla uppföljningssystem samt verka för nationell samordning och ett effektivt kunskapsbaserat arbete. De ansvarar även för kunskapsuppbyggnad och förmedling av kunskapen till regeringen, statliga myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer som är aktiva i ANDT-förebyggande. Verksamheten ska utgöra ett stöd till strategisk planering och ANDT- förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå. Folkhälsomyndigheten har även ansvar för att samordna uppföljningen av den givna kunskapen enligt Regeringskansliet (2019).
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN), har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. Varje år sedan 2004 genomför CAN en enkätundersökning av drogvanor bland elever i skolår nio och andra året på gymnasiet.
Resultatet av undersökningarna publiceras i rapporten Narkotika bland skolungdomar (Folkhälsomyndigheten, 2019). CAN är också involverad i internationella undersökningar såsom ESPAD, European Drug Survey Project on Alcohol and Other Drugs, (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, 2016).
Regional och kommunal nivå
Länsstyrelserna är centrala aktörer för samordning av ANTD- arbetet på regional och lokal nivå men ingår även i den nationella samordningsgruppen. Detta görs främst genom att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat och långsiktigt stöd samt genom att samordna insatser på regional nivå och arbeta med utbildning och stöd till kommuner. Samtliga Länsstyrelser anordnar regelbundna nätverksträffar för de kommunala ANDT-samordnarna och stödjer kommunerna i genomförandet och implementering av ANDT-strategin genom att medverka i framtagandet av regionala strategier enligt Folkhälsomyndigheten (2018).
En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANTD- samordnade (Folkhälsomyndigheten, 2019). Göteborgs stad är en kommun med ett organiserat program för alkohol, narkotika, tobaks- och dopingsområdet. En given aktör som arbetar kunskapsbaserat och har ett förebyggande fokus är Social utveckling i Göteborgs stad (Social utveckling, 2018). Social utveckling är en organisation vars uppdrag är att ta fram, värdera, synliggöra, producera, förmedla aktuell kunskap och kompetens samt metodutveckla ANDT-arbetet. Social utveckling erbjuder konsultation och utbildningar i form av föreläsningar, konferenser, nätverksträffar och workshops. Stödet finns tillgängligt för kommunala skolor, friskolor, föreningsliv och socialtjänsten, polisens).
Mini-Maria i Göteborg drivs genom ett delat huvudmanskap mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen (Göteborgs Stad, 2018). Göteborgs stads huvudmanskap avser de insatser som sker via socialtjänsten och Västra Götalandsregionens huvudmanskap avser de insatser som sker utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret. Sedan 2007 bedrivs Mini Maria med uppdrag att erbjuda rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med missbruk och beroende. Social resursförvaltning nyttjar Mini Maria genom Göteborgs stad och Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd nyttjar Mini Maria genom Västra Götalandsregionen
Två aktörer som har en viktig roll i arbetet med ungdomar och narkotika i skolan är Socialtjänsten respektive polisen. Enligt Wikström och Torstensson (1997) uppfattas socialtjänsten ofta som en av de viktigaste aktörerna i ett drogförebyggande arbete då insatserna är riktade mot ungdomar som redan befinner sig i en problemfylld situation.
Vidare skriver författarna att polisens största möjligheter att påverka brottsligheten är genom situationella förebyggande insatser. Polisen fungerar som stöd för övriga aktörer med viktig funktion inom förebyggande arbetet mot exempelvis droger.
Familjens roll
Enligt Ramström (2009), är användning av cannabis bland unga ett folkhälsoproblem då drogen kan ge såväl fysiska, psykiska, psykologiska som psykosociala skador.
Förebyggande arbete som inkluderar hela familjen har visats vara centralt för att motverka ungas användande av cannabis (Larsson & Lilja, 2003). Kadesjö (2008) hävdar att familjen och vårdnadshavarna är ungas första samspelare och de viktigaste identifikationsobjekten för att upptäcka bruk av narkotika hos sina unga. Vidare menar Kadesjö att många föräldrar verkar ha en bristande förståelse för den betydelse de själva har för sina barns beteende, vilken roll de spelar som förebilder och att få dem att förstå hur de kan påverka användning av narkotika bland unga. Hur familjen kommunicerar med sina barn och vilken uppfostringsstil som tillämpas är viktig. Detsamma gäller huruvida familjen har förebyggande strategier mot droganvändning hos ungdomarna. Enligt Kadesjö (2008) är det
angeläget att vårdnadshavaren får lära sig hur man på bästa sätt kan klara av att sätta regler i hemmet, använda tekniker för hur man håller reda på vad barnen gör och vilka aktiviteter de är delaktiga i. Det är av störst vikt att vårdnadshavare får utbildning och information om narkotika. Utbildning inom området underlättar för vårdnadshavare att förstärka det som deras barn får lära sig om skadliga effekter av narkotikabruk i skolan genom att det möjliggör bra tillfällen till familjediskussioner om narkotika.
Skolans roll
Enligt Andréasson (2008) utgör en väl fungerande skola en viktig skyddsfaktor för barns och ungdomars psykiska hälsa. Skolans lärande kärnuppdrag och det förebyggande arbetet samspelar och förstärker varandra. Ett gott skolklimat och en trygg inlärningsmiljö ger skolan bättre förutsättningar att förmedla kunskap. Vidare hävdar författaren att framgång i skolan är en viktig skyddsfaktor och centralt för att klara skolans mål är trivsel och arbetsro.
Elever som misslyckas i skolan löper större risk att hamna utanför och använda droger.
Enligt Socialdepartementet, (2017) ska skolan se till att integrera kunskap kring riskerna med droger i de olika ämnena. Rektorn bär det yttersta ansvaret för att skolan arbeta med ANDT-förebyggande insatser. Det är vanligt förekommande att skolor etablerar samarbete med elevers familjer så att dessa involveras i ANDT-arbetet. Föräldrar har på grund av sin naturliga roll som förebild och gränssättare ofta en god möjlighet att vara betydelsefulla i det narkotikastävjande arbetet. Ett samarbete kan således leda till att barnets bruk av narkotika påverkas och antalet föräldrar som önskar stöd i denna situation är stort.
Bremberg (2007), skriver att det finns många sätt att stödja skolan i kärnuppdraget. Det främsta är att på den enskilda skolan arbeta systematiskt med att förbättra den enskilda skolans kvalitet. Detta kräver att man regelbundet hämtar in uppgifter om elevernas prestationer, deras upplevelse av arbetsmiljön i skolan och deras hälsa och hälsovanor. Med denna information som utgångspunkt, och kunskaper om effektiva metoder, exempelvis socialt och emotionellt lärande, kan fler elever klara skola och därigenom skyddas mot drogbruk. Enligt Skolverket (2018) ska skolan arbeta för nolltolerans mot alla former av narkotika.
Elevhälsan
Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (Sveriges Riksdag, 2010). Enligt Vägledning för elevhälsa ska den medicinska insatsen utföras av skolsköterska och skolläkare (Socialstyrelsen & Skolverket 2016). Den psykologiska insatsen ska utföras av en skolpsykolog och den psykosociala insatsen av en skolkurator. De specialpedagogiska insatserna kan utföras av personal med specialpedagogisk kompetens, exempel på denne kan vara speciallärare, specialpedagog eller rektor. Rektor ska ansvara för elevhälsoarbetet samt leda och samordna detta.
Elevhälsan är central för skolans förebyggande arbete, därför finns det stort behov av att elevhälsan stärks med resurser bland annat genom statsbidrag för personalförstärkningar för skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog samt specialpedagogiska insatser (Folkhälsomyndigheten, 2020). Sedan 2005 har Statens folkhälsoinstitut (FHI) ett regeringsuppdrag inom området missbruk att aktivt verka i skolan genom insatser med syfte att förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak.
Skolan används som en arena av FHI för sitt arbete och detta görs inom ramen för
förebyggandesarbetet ”Skolan förebygger”. Insatserna syftar till att visa hur elevhälsan ska arbeta, hur den ska möta föräldrar eller reducera förekomst av missbruk (SOU 2010:95).
Elever ska ges inflytande och kontinuerligt stimuleras till att ha aktiv del i arbetet med att vidareutveckla det som rör utbildning och hälsa (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016).
Elevhälsan ska enligt skollagen (SFS 2010:800) bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa (Sveriges Riksdag, 2010). Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel undervisningen om narkotika (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016).
Elevhälsan ska med sin samlade kompetens undanröja hinder för hälsa, utveckling och lärande. Att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer i skolmiljön är ett viktigt uppdrag för elevhälsan, då skolmiljön är en betydande faktor för elevernas inlärningsmiljöer (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016).
Skolsköterskans förebyggande arbete
Enligt Vimpani (2005) och Socialstyrelsen samt Skolverket (2016) bör man fokusera på barns riskfyllda utvecklingsbana och tidig initiera preventiva insatser för att stärka skyddsfaktorer och minska risker för avvikande beteende. Positiva vuxenkontakter, goda sociala nätverk och bra socialt stöd och att klara skolan är skyddsfaktorer som hjälper eleven att stå emot risker som narkotika. Enligt Gauffin et al., (2013) och Gustafsson et al.,(2010) är svårigheter och misslyckanden i skolan en stor riskfaktor för utvecklandet av psykisk ohälsa och missbruksproblem hos unga. Goda skolresultat är därför en av de absolut viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga missbruk hos unga. Här har skolsköterskor en central roll vars uppdrag har en tydlig koppling till FN:s barnkonvention där barns rätt att få de grundläggande rättigheterna och behov tillgodosedda, där rätten till en god hälso- och sjukvård samt utbildning ingår (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Basen för skolsköterskors profession är folkhälsovetenskap tillsammans med hälsofrämjande omvårdnad där de elev medicinska insatserna (EMI) är centrala. Utöver EMI skall skolsköterskan även uppmärksamma och arbeta förebyggande med risker i elevernas närmiljö som till exempel skada, ohälsa och utsatthet. Skolsköterskan skall vara delaktig i arbetet att identifiera och åtgärda problem som hotar elevens möjlighet till lärande, utveckling och hälsa. Skolsköterskan skall även samverka med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst och ungdomsmottagningar. Detta arbete möjliggör en tidig upptäckt av elever med drogproblematik. Skolsköterskan är enligt Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (2018) en nyckelperson i arbetet för en drogfri skola.
Skolsköterskan behöver ett tydligt regelverk och har enligt Glasper (2012) en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan kan om möjlighet ges hjälpa både elever och föräldrar att få extra stöd när de som bäst behöver det, samt vara just den nyckelperson som undervisar eleverna om alla hälsorisker med till exempel användandet av narkotika. Dock skriver Reuterswärd och Hylander (2017) att skolsköterskan upplever att deras kompetens att arbeta med elevens livsstil inte tas på allvar av rektor och lärare. De menar också att skolsköterskor upplever det förebyggande arbetet i skolan som sekundärt då tidsbristen är stor och att tiden mest räcker till för att ta itu med akuta ärenden.
Skolsköterskans arbete omfattas av etiska koden som är antagen av International Council of Nurses (Riksförening för skolsköterskor och svensk sjuksköterskeförening 2011). Den etiska koden handlar om att omvårdnaden ska utövas med respekt för mänskliga rättigheter och
med hänsyn till människors värderingar, vanor och tro. I praktiken innebär det att ta hänsyn till elevens och vårdnadshavarens intressen, att visa empati, respektera självbestämmande rätt samt ge information så att både eleven och vårdnadshavaren kan fatta väl grundade beslut.
Salutogent perspektiv
Den teoretiska utgångspunkten för skolsköterskans hälsofrämjande arbete i denna uppsats är Aron Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM). Känsla av sammanhang utgår från ett salutogent perspektiv, vilket betyder att fokusen ligger på de friska resurserna hos individen, istället för det sjuka eller i bristerna (Antonovsky, 2005). Begreppet KASAM bygger på tre hälsofrämjande komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet är den kognitiva komponenten och står för i vilken utsträckning omvärlden upplevs som förnuftsmässigt begripligt, snarare än kaotisk och oförklarlig.
Hanterbarhet är komponenten som handlar om i vilken utsträckning individer upplever sig ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. En hög känsla av hanterbarhet leder till att inte känna sig som offer för omständigheterna eller upplevelser av orättvisa. Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning individer uppfattar att livet har in känslomässig mening. Den hänvisar till vikten av att ha en upplevelse av delaktighet i det som sker. Detta är den emotionella och motivationsskapande komponenten som avgör om det individen möter i livet är engagemang och hängivelse.
Salutogent hälsosamtal
Hälsosamtalet enligt Sveriges Riksdag (2010) är ett viktigt instrument för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, varje elev har rätt att träffa skolsköterskan vid både planerat hälsosamtal och oplanerat samtal. Hälsosamtalet grundas i ett salutogent förhållningssätt som syftar till att förstärka elevens skyddsfaktorer och upptäcka olika riskfaktorer som kan bidra till ohälsa. Samtalen syftar också till att eleven ska få en möjlighet att lära känna, och skapa en relation och tillit till skolsköterskan, så att eleven känner att denne kan vända sig till skolsköterskan för stöd fortsättningsvis (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016; Golsäter, Sidenvall, Lingfors & Enskär, 2013). En förutsättning för ett lyckat hälsosamtal är att skolsköterskan anpassar samtalet så att det utgår från den enskilda elevens behov och önskningar och dimensioner av hälsa, såsom fysisk, psykisk, social, existentiell och sexuell och ge kunskaper om levnadsvanor och livsstil utifrån elevens behov (Golsäter & Eneskär, 2012).
Elever kommer regelbundet till skolsköterskan för hälsosamtal som ger skolsköterskan möjlighet att påverka elevens bruk av narkotika, om eleven själv upplever någon form av problem som kan knytas till detta bruk (Clausson et al., 2008). Dessa kunskaper skall skolsköterskan tillsammans med övriga professioner på skolan tillämpa med barn och ungdomar. Hälsosamtal som verktyg för skolsköterskans hälsofrämjande arbete handlar om att finna strategier för att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande med ett helhetsperspektiv (Moberg, 2012).
PROBLEMFORMULERING
Bruk av narkotika framför allt cannabis har ökat bland ungdomar i Sverige under de senaste tio åren. Skälet att cannabisbruk är förenat med en rad störningar varav försämrad inlärningsförmåga och minskad intellektuell kapacitet hör till de allvarligaste. Men cannabis kan också orsaka allvarliga psykiatriska störningar och sjukdomar. Tonåringar är särskilt utsatta och skador på deras hjärnor har visat sig redan vid måttlig konsumtion av cannabis.
Skolan har ett uppdrag att verka drogförebyggande och skolsköterskan har ett hälsofrämjande och förbyggande uppdrag. Skolsköterskans upplevelse om sin roll och möjlighet att ha en positiv påverkan på drogförebyggande hos elever är ännu outforskad.
Därför är det av betydelse att belysa om skolsköterskor anser sig ha möjlighet att genomföra ett narkotikaförebyggande arbete och vad skolsköterskans upplevelse av det förebyggande arbetet är.
SYFTE
Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelse av narkotikaförebyggande arbete inom skolan.
METOD
En kvalitativ innehållsanalys som analyseras med induktiv ansats användes för att besvara studiens syfte. En induktiv ansats innebär att människors upplevelser kring ett fenomen studeras så förutsättningslöst som möjligt. Det är individernas upplevelser av ett fenomen som studeras med ursprung i den holistiska traditionen. I upplevelserna finns inget som är fel eller absolut sant (Henricsson & Billhult 2017).
En kvalitativ studiedesign är lämplig då människornas upplevelser, erfarenheter och tankar skall studeras (Graneheim & Lundman 2004). Kvalitativa intervjuer ger möjlighet att ta del av deltagarnas livsvärld för att få en djupare förståelse av upplevelsen av fenomenet, och därför var det lämpligt att använda en kvalitativ studiedesign för att ta del av skolsköterskornas upplevelser. Kvalitativa data består av ord och beskrivningar som är detaljrika och innehåller nyanser och innehållsanalys valdes för att fånga både det manifesta och latenta i datamaterialet.
Urval
Ett så kallat bekvämlighetsurval användes då Polit och Tatano Beck (2017) beskriver det som passande när studiedeltagare behöver rekryteras från ett specifikt sammanhang. Urval gjordes efter tillgång eftersom författaren på så sätt kunde insamla relevant data från skolsköterskorna yrkesverksamma vid gymnasieskolor inom Vätstra Götalands Regionen.
Urvalskriterierna var att de tillfrågade skolsköterskorna hade en specialistutbildning som distriktssköterska, barnsjuksköterska eller skolsköterska med minst ett års erfarenhet av
arbete inom gymnasieskola. Enligt Patton (2002) bidrar ett heterogent urval till att studien får en varierad och innehållsrik information. För att skapa ett heterogent urval användes såväl manliga som kvinnliga skolsköterskor som arbetar inom olika stadsdelar av storstad.
Enligt Ryen (2004) skall antalet deltagare i en kvalitativ studie vara tillräckligt stort för att spegla bredden på deltagarna och tillräckligt många för att ge tillfredsställande information, dessutom utgör en tillräckligt stor grupp möjlighet för att kunna detektera variation i upplevelser frågor (Kvale & Brinkmann, 2009). Denna studie består av sex skolsköterskor vilka ansågs vara tillräckligt för att besvara syftet i studien.
Brev skickades ut via e-post till medicinsk ledningsansvarige på kommunala gymnasieskolor i Göteborg samt friskolegymnasium inom Västra Götalands Regionen (Bilaga 1).
Efter godkännande från medicinsk ledningsansvariga skickades brev om förfrågan gällande deltagande i studien via e-post till tio skolsköterskor som uppfyllde kriterierna för deltagande på deras mejladress (Bilaga 2). I brevet informerades skolsköterskorna om att nyttan med studien på sikt även kan gagna samtliga skolsköterskor som kommer i kontakt med ungdom som brukar narkotika då en ny kunskap, om hur vi på bästa sätt kan arbeta mot en drogfri skola kan komma till användning.
Sex skolsköterskor tackade ja till att delta i studien vilka ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens frågor (Kvale & Brinkmann, 2009). Fyra av respondenterna var kvinnliga varav tre arbetade inom kommunen och en kvinnlig samt två manliga skolsköterskor arbetade inom friskolor. Urvalet av deltagarna är av vikt eftersom det påverkar studiens giltighet (Granskär & Höglund, 2012).
Datainsamling
Innan intervjuerna ägde rum utformades en intervjuguide. En intervjuguide är ett dokument och det används som ett hjälpredskap för att säkerställa att alla frågorna berörs. Majoriteten av frågorna var öppna och skolsköterskorna fick möjlighet att själva beskriva sina upplevelser och känslor (Kvale et. al,. 2009). Intervjuguide var till underlag för en viss kontroll över samtalet men det fanns ändå en flexibilitet om deltagarna ville dela med sig om andra upplevelser som inte direkt var kopplade till frågeställningarna. Frågorna skickades i förväg till deltagarna via e-mail. Detta för att deltagarna hade en önskan om att känna sig så förberedda som möjligt inför intervjun.
Intervjuerna började med en presentation av intervjuaren vad studien handlar om samt en påminnelse om de etiska reglerna, samt att respondenterna kommer att få ta del av den färdiga studien om de önskar så. Intervjuer genomfördes via fyra personliga möten med skolsköterskor som arbetade inom Göteborg och de tog cirka fyrtiofem minuter per informant under februari och mars månad 2020. Dessa intervjuer ägde rum på skolsköterskornas arbetsplats, dels för att det var lättast för dem samt att respondenterna önskade detta på grund av deras arbetstider. Det skapade en tryggmiljö som i sin tur bidrog till att skapa en tillitsfull relation mellan skolsköterskor och intervjuaren (Kvale &
Brinkman, 2014). Intervju med två andra skolsköterskor som arbetade i närliggande städer genomfördes via telefon och tog cirka 30 minuter vilket var något kortare än de personliga mötena. Anledningen till de telefonintervjuerna var att två skolsköterskor arbetade i andra städer, då författaren ville erbjuda deltagarna smidighet och då tidsbrist förelåg genomfördes
intervjuerna på telefon. Frågorna ställdes med stöd av en intervjuguide och spelades in med ljudtappning via mobiltelefonen, detta för att författaren inte skulle missa någon del av samtalet och även ha möjlighet att kunna gå tillbaka för att lyssna av tonlägen och eventuella pauser vid svårformulerade svar. Ljudinspelningen skapar också en möjlighet att använda ordagranna citat för att exemplifiera förhållanden (Kvale et al,. 2009). Intervjuerna avslutades med frågan om respondenterna hade frågar till författaren eller om de hade något att tillägga.
Analys
Intervjuerna med skolsköterskorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latenta inslag enligt Graneheim & Lundman (2004). Författarna menar att både latent och manifest analysmetod kan innehålla en tolkning men vid latent innehållsanalys är tolkningen djupare och mer abstrakt än den manifesta analysen. En latent innehållsanalys går djupare in på texten och tolkar det som upplevs. Vidare menar författarna att det alltid blir någon form av tolkning av texter men det kan vara mer eller mindre djup. Utifrån metodbeskrivning av Graneheim och Lundman (2004) skapades meningsenheter, koder och kategorier som utgjorde det manifesta innehållet. Det ordagrant transkriberade datan lästes igenom flera gånger av författaren för att skapa en övergripande bild av innehållet. Meningar eller fraser som innehöll relevant information för syftet, så kallade meningsbärande enheter, identifierades av författaren. De meningsbärande enheterna kondenserades sedan till kortare meningar och kodades. Koderna strukturerades till olika kategorier och subkategorier. Ett tema, som visar på en latent nivå. Latent nivå kan ses som den underliggande meningen i det insamlade datamaterialet. Till skillnad från manifestnivå som är det mer uppenbara.
strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika, formulerades och baserades på texten som helhet, innehållet i kategorierna samt på en känsla av underliggande som går som en röd tråd genom alla kategorier.
Tabell 1. Visar analysprocessen
Meningsenhet Kod Underkategori Kategori
...det är ju ett bra verktyg, som alla skolsköterskor skall utföra med åk1 elever, då avser man tid, jag tar upp alla hälsorisker/vinster under samtalet, får mycket information…
Att fyllas av en massa information
Planerade hälsosamtal
Att identifiera elever som brukar narkotika
… att man är tillgänglig, jag tror att det är det viktigaste ... jag försöker att ha dörren öppen så att det är många som kommer förbi och vill ha ett litet samtal med mig
Öppen-dörr
policy Oplanerade samtal
...självklart att lärarna ger signaler, de kan se eleverna i olika sammanhang t ex om elev kommer alltid försent till lektionen eller är ovanlig trötta, mår dåligt eller har svårt att prestera i skolan…
Signaler Inhämta information från lärare
jag tycker att dialog med eleven är A och O, det handlar om att skapa förståelse för eleverna så att de känner sig trygga, vi måste bekräfta eleven i vår dialog
Vara en god
lyssnare God kommunikation
…hallå, nu är det helg och vad ska du göra ... inte gå rakt på men våga och ställa frågan
Våga visa att jag
bry mig om Vara synlig och visa
intresse Att skapa relation med
elever
...skolan ska vara en plats där elev känner sig mindre osäker och otrygg, anpassa skolan efter elevens behov, förbättra förutsättningar, frånvarokartläggning
Frånvaro- kartläggning
Främja närvaron
Att stärka elevernas skyddsfaktorer ...många föräldrar uttrycker sin
tacksamhet då skolan ger sitt stöd till de, men vi måste bli bättre i föräldrautbildning gällande narkotika då föräldrarna har en viktig roll i det hela
Familjen har en viktig roll
Nära samarbete med hemmet
.. finns inte gemensam plattform att gå på …olika handlingsplan…
-Vi har en fungerande drogpolicy som underlättar arbetet,
-Det finns gap i samverkan mellan skolan och socialtjänsten
Förbättra
handlingsplanen Gemensam plattform
Att arbeta systematiskt och i samverkan
...det måste ges mer power till skolsköterskan, och låta oss med medicinska bakgrund sköter det, vi begränsas av skollagens restriktioner
Skollagen styr
den medicinska Skollagen som hinder
…rektor och kurator och ibland skolsköterska är inblandade i frågor gällande narkotika, tyvärr används inte andra resurser inom elevhälsa
Använda alla resurser inom elevhälsan
Aktiv elevhälsa
Etiska överväganden
Det finns fyra etiska krav inom forskning som skall skydda deltagarnas identitet och integritet (Vetenskapsrådet, 2002). Etiska kraven det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet beaktades från planeringsstadiet av forskningsprocessen och därefter genomsyrade hela studien.
Informationskravet beaktades genom att deltagarna informerades om syftet med studien samt att det var frivilligt att delta i studien och de när som helst kunde avbryta sitt deltagande.
Deltagarna fick lämna muntligt samtycke till att delta i studien. Materialet som användes i studien behandlades konfidentiellt och det som kan identifiera deltagarna redovisades inte offentligt, materialet avidentifierades, förvarades så att obehöriga inte ska få tillgång till det och därmed har konfidentialitetskravet beaktas. De insamlade uppgifterna som användes i denna studie skulle inte kunna användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke- vetenskapligt syfte. Det främsta syftet med vetenskaplig forskning var att bidra till ny kunskap som kan förbättra situationen för människor. Det var också viktigt att deltagarna i denna studie upplevde fördelarna framför nackdelarna med studien (Etikprövning för forskning som avser människor [EPN], 2009). Nyttan med studien skulle kunna även på sikt gagna samtliga skolsköterskor som kommer i kontakt med ungdom som brukar narkotika då en ny kunskap, om hur vi på bästa sätt kan arbeta mot en drogfri skola kommer till användning.
Skolsköterskor fick information om att de har möjlighet att få tillgång till studien i sin helhet samt all allt övrigt material såsom inspelat material samt anteckningar kommer att raderas efter att arbetet är klart.
Förförståelse
Studiens författare har erhållit kunskap om ämnet genom sin yrkeserfarenhet som skolsköterska. Denna förförståelse kring skolsköterskans förebyggande och främjande arbete kan forma studiens genomförande. Henricson och Billhult (2017) beskriver att det är av betydelse att som forskare ha ett öppet förhållningssätt vid intervjusituationen och i analysarbetet. Detta innebär att forskaren är medveten om den egna förståelsen och hur den kan påverka datainsamling och analys. Författaren i studien strävar efter en objektiv hållning till sin förståelse för att inte påverka studiens resultat och därmed upprätthålla god forskningssed (Dahlberg & Dahlberg, 2019).
RESULTAT
Ur analysen framkom fyra kategorier och tio underkategorier av strategier som skolsköterskor använde i det förebyggande arbetet mot narkotika. Kategorier och underkategorier presenteras i figuren nedan. Strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika framkom som ett tema.
Strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika
Att identifiera elever som
brukar narkotika Att skapa relation med elever
Att stärka elevernas skyddsfaktorer
Att arbeta syst- ematiskt och i samverkan
-Planerade hälsosamtal -Oplanerade samtal
-Inhämta information från lärare
-God kommunikation -Vara synlig och visa intresse
-Främja närvaron -Nära samarbete med hemmet
-Gemensam plattform -Skollagen som hinder
-Aktiv elevhälsa
Tabell 2 visar ett tema, fyra huvudkategorier och tio underkategorier
Att identifiera elever som brukar narkotika
Skolsköterskorna använde sig av olika instrument för att arbeta förebyggande mot narkotika Det planerade hälsosamtal och oplanerade samtal upplevdes som viktig del i det förebyggande arbetet. Vid samtalen fick skolsköterskorna att upptäcka hälsorisker hos eleven. Lärarna och andra elever upplevdes som en viktig informationskälla för att upptäcka elever som brukar narkotika. Detta upplevdes som en möjlighet att arbeta förebyggande mot droger.
Planerade hälsosamtal
Deltagarna i studien uppger att det planerade hälsosamtalet är ett effektivt verktyg i arbetet med att identifiera bruk av narkotika hos ungdomar. Deltagarna upplever hälsosamtalet som ett unikt tillfälle att lära känna eleven genom att ta upp viktiga ämnen så som skolsituationen, relationer, sexualitet, fysisk aktivitet, kost, sovvanor, ANTD samt upplevd hälsa. Deltagarna upplever sig som rådgivare och de leder samtalet genom olika teman så att eleven kan reflektera över sig själva, identifiera aspekter över sitt beteende, upptäcka de positiva och negativa konsekvenserna av det och överväga fördelar och hinder för att sluta med ett destruktivt beteende såsom bruk av narkotika. Deltagarna menar att det planerade hälsosamtalet är ett tillfälle då de kan stödja eleven i att på ett konstruktivt sätt reflektera kring sin livssituation och sitt mående.
Jag tar upp ämnet narkotika/cannabis vid hälsosamtalet, frågar eleven om denne har testat det. Alla kanske inte är riktigt ärliga, men en del svarar att jag har testat någon gång och då behöver man prata om det hur detta lägger till.
Det planerade hälsosamtalet upplevs av deltagarna som ett verktyg för att kunna identifiera eventuell användning av narkotika. Att avsätta tid för den enskilde eleven är en viktig förutsättning för ett lyckat hälsosamtal, där skolsköterskan utgår från individens egen motivation till förändring för bättre livsstil. Skolsköterskan ska avsätta tillräckligt med tid för att uppnå en god kvalitet på samtalet genom att använda sig av salutogent förhållningssätt.
Ibland måste jag se till att lägga extra tid för att utföra ett hälsosamtal, detta för att oftast på slutet av samtalet identifieras hälsorisker hos en elev.
Deltagarna menar att ett hälsosamtal ska möjliggöra en god kontakt och ett förtroende mellan skolsköterskan och eleven. För att skapa trygghet och engagemang, för att få eleven att prata utan att väcka motstånd samt för att eleven ska uppleva sig aktiv och ansvarig, använder sig några av deltagarna av motiverande samtal som är en evidensbaserad metod.
Jag brukar använda mig av MI och KASAM då jag samtalar med mina elever då tar jag upp hälsovinster som icke användning av narkotika kan innebära, och frågar eleven om vad eller vilken situation som kan leda till elev väljer att använda narkotika är inte alltid lätt att få eleven att berätta för mig om denne har ett riskbeteende.
En annan deltagare upplevde att hälsosamtalet som ett bra verktyg för att möta eleven och därför ett bra tillfälle att skapa ett förtroende, så att eleven visar intresse och inta ett öppet förhållningssätt.
Det är verkligen konst att lyssna med hjärtat på eleven under hälsosamtalet, vara nyfiken på vad eleven vill berätta, inte vara dömande.
Vid hälsosamtalet får eleven information om skolans nolltolerans gällande bruk av narkotika, samt skolsköterskans skyldighet att följa skolans handlingsplan. Vidare ser skolsköterskorna en möjlighet att motivera eleven till drogfrihet genom att följa riktlinjer enligt handlingsplan.
Jag har varit med om det att elever döljer sitt narkotikabruk eftersom eleven har kunskap om skolsköterskans skyldigheter att agera och följa skolans handlingsplan gällande narkotikabruk i skola och detta gör det svårt att kunna identifiera elevens behov av stöd i att ändra sin livsstil.
Oplanerade samtal
Elever besöker skolsköterskan även vid oplanerade samtal. Dessa möten beskriver deltagarna som viktiga för att kunna bemöta eleven och identifiera eventuellt destruktivt beteende. Deltagarna beskriver att vid oplanerade samtal är det viktigt att som skolsköterska fånga upp de tysta budskap som vissa elever ger, de kan ge signaler på att de behöver hjälp med bakomliggande problem.
Om en elev kommer för att få huvudvärkstablett, frågar jag eleven om vad som kan vara orsaken till huvudvärk, oftast är sömnbrist en orsak till huvudvärk, eller stress men jag går in på djupet och ställer följdfrågor för att säkerställa att eleven inte brukar narkotika.
Deltagarna lyfter fram att en öppen dörr till skolsköterskans expedition underlättar mötet med elever när de kommer spontant och vill prata om något. Eleverna känner sig välkomna och det är ett bra tillfälle för skolsköterskan att vara observant för att upptäcka elever som brukar narkotika. Att använda sig av MI kan ge eleverna motivation till livsstilsförändring och ge eleven en större upplevelse av välbefinnande.
Just under oplanerade samtal har jag fått information av andra elever som uttrycker sin oro för någon kompis bruk av narkotika, tack vare mitt förhållningssätt öppnade eleverna sig för mig och berättade mer om kompisens mående som grund för bruk av narkotika.
Vissa deltagare anförde även att en öppen-dörr policy kan medföra svårigheter då andra arbetsuppgifter förhindrar möjligheten att avsätta tid för annat än planerade besök.
Ofta vill man hinna mer än vad som faktiskt är möjligt, jag önskar att jag kunde ta emot alla spontanbesök men de andra administrativa arbetsuppgifterna tar tyvärr upp mer tid än vad jag hade önskat.
Inhämta information från lärare
Deltagarna beskriver lärarna som en mycket viktig informationskälla för att identifiera elever som brukar narkotika. Lärarna möter eleverna under lektionerna och vistas bland dem. En gemensam åsikt bland deltagarna var att vid oro och misstanke om narkotikabruk hos någon elev, kan lärarnas inblick i elevens beteende i klassrummet beaktas för att kunna hjälpa eleven i dennes avvikande beteende. Deltagarna beskriver att lärarna kan uppleva svårigheter i att sätta fingret på vad som gör att misstanken att eleven brukar narkotika finns. Lärarna kan komma till skolsköterskan och uttrycka sin oro för en elev som kommer sent till skolan, eller har en hög frånvaro. Eleven kan ha ett avvikande beteende genom nedsatt inlärningsförmåga och korttidsminne, samt försämrad planerings- och analysförmåga och även svårigheter med att koncentrera sig under lektionerna.
En lärare kände en stor oro för en elev som kom alltid för sent till skolan, eleven upplevdes trött och somnade nästan under lektionerna.
Att skapa relation med elever
Deltagarna framhåller att det är av stor vikt att en förtroendefull relation mellan skolsköterskan och ungdomar skapas för att de ska känna tillit och förtroende och kunna öppna upp och förmedla eventuella behov. Genom att ha en god kommunikation med elever, vara tillgänglig och visa intresse menade deltagarna att de lättare kan komma närmre eleverna.
God kommunikation
Interaktionens inverkan på eleverna är stor. För att skolsköterskan ska förstå eleverna bör denne se dem i samspel med andra individer. Det handlar om att skapa förståelse för ungdomarna för att de skall känna sig trygga, och detta görs genom att se eleven och bekräfta dem i olika sammanhang. När kommunikationen sker på ett varsamt sätt, får eleverna känna sig väl till mods därigenom kan de berätta mer om sin livssituation. Det behövs motivation för att eleven väljer att sluta använda droger, och motivation är en del av grunden i varje människa att vilja ingå i ett sammanhang och ha en grupptillhörighet. Ungdomar behöver ett sammanhang och en grupp för att utvecklas och detta görs i kommunikation mellan andra människor. Vid en otillfredsställande kommunikation kan ungdomen känna bristande känsla av sammanhang som en anledning till att denne kan bruka narkotika.
Det är av stor vikt att stärka känslan av sammanhang på skolan och bland eleverna.
Det handlar om att se individuella faktorer hos varje elev, men genom att vara en god lyssnare kan jag som skolsköterska genom en god kommunikation stärka elevernas känsla av sammanhang.
Skolsköterskorna använder sig av en god kommunikation med eleverna som en strategi för att underlätta samtal om de negativa hälsoeffekterna som användning av narkotika orsakar.
Vara synlig och visa intresse
Deltagarna menar att användning av narkotika kan förekomma i partysammanhang, och genom att vara synlig på fredagar kan skolsköterskan lära känna eleverna och upprätta en god relation med dem. Deltagarna tror på att man genom att vara synlig kan skapa kanaler för en god kommunikation med ungdomarna. Vissa deltagare menade att skolsköterskan är en viktig aktör i skolan. Denne främjar den socioemotionella kompetensen hos eleverna genom att delta i aktiviteter, att visa intresse i ungdomens liv, vara nyfiken och uppmärksamma de elever som visar symtom på destruktivt beteende
Det händer mycket på helger, då ungdomarna festar, jag brukar hänga med eleverna på fredagar och fråga om vad som händer ikväll och vad de ska göra under helgen, och återigen berätta om hälsorisker som droger kan innebära, man ska våga att ställa sådana frågor.
Deltagarna i föreliggande studie menar att det är viktigt att visa intresse för det eleverna känner och upplever i sin situation. Detta gör att eleverna känner sig sedda och känner att skolsköterska bryt sig om dem vilket kan bidra till en god kommunikation. Skolsköterskans intresse har en viktig roll för hur mycket eleverna öppnar sig, som i sin tur kan nyttjas i det förebyggande arbete mot droger.
För att kunna nå ungdomar, så krävs det att jag har goda kunskaper om hur de förstår sin situation, genom att visa intresse i hur saker och ting fungerar hos ungdomar kan jag lättare skapa en god relation.
Att stärka elevernas skyddsfaktorer
Samtliga deltagare menar att genom att stärka elevernas skyddsfaktorer, kan man starkt bidra till att ungdomar inte börjar använda narkotika. Skyddsfaktorer som främjar skolnärvaro och goda lärmiljöer kan leda till att elev når bättre resultat i skolarbete. Detta kan minska risken för bruk av narkotika. Att skapa ett nära samarbete med hemmet anses som en viktig skyddsfaktor som har positiv inverkan för att undvika narkotikabruk hos elever.
Främja närvaron
Deltagarna menar att hög frånvaro och försämrat studieresultat alltid är viktiga signaler på att något inte är bra och kan ses som en reaktion på en skolmiljö, som kan ge indikationer till orsaker till hög frånvaro bland ungdomarna. Konsekvenserna kan bli socialisolering, misslyckanden i skolan och även missbruk av narkotika. Det finns olika perspektiv bakom hög frånvaro, säger några av deltagarna. Det ena perspektivet är skolans och den andra perspektivet är utifrån hemmets. En deltagare menar att brist på engagemang från skolans sida kan vara en orsak till att eleven inte vill komma till skolan.
Jag har träffat elever som berättar att lektionerna inte ger dem någonting och därför ses allting som meningslöst. En del har koncentrationssvårigheter och har svårt att hänga med under lektionerna och då tappar de motivationen.
Enligt deltagaren är det mycket viktigt att skolsköterskan vidarebefordrar tankar om elevens behov av uppmärksamhet till elevhälsoteamet för att hindra ett icke önskvärt beteende hos elev. Att anpassa lärmiljön utefter elevernas behov, att erbjuda den hjälp de behöver, ha kännedom om elever samt skapa ett trivsamt och välkommande skolklimat är av stor vikt för att arbeta för att höja elevernas närvaro i skolan. Deltagarna menar att skolledningen har ett stort ansvar i detta arbete.
Rektorn ser till att orsakerna till frånvaro utreds snabbt, denne sätter anpassade åtgärder med utgångspunkt i den genomförda utredningen för att komma tillrätta med elevens frånvaro.
Om rektorn inte är vaken så kan det gå långt där konsekvenserna är stora.
Frånvarorapporteringen ser samtliga deltagare som ett bra verktyg för att kunna identifiera elever som inte kommer till skolan. Några av deltagarna deltar aktivt i att främja närvaron genom att tillsammans med andra aktörer på skolan som exempelvis rektor och mentorer göra en kartläggning för att tidigt identifiera elevernas skolfrånvaro för att kunna hjälpa dem
i att förbättra sin skolnärvaro. Samtliga deltagare menar att mentorn för en grupp elever oftast har störst möjlighet att uppmärksamma minskning av elevens närvaro. Mentorer kan i sin tur meddela skolsköterskan eller elevhälsoteamet om en elevs skolfrånvaro.
På min skola arbetar vi i team, om en mentor flaggar sin oro för elevens höga frånvaro, tar rektorn ett inledande samtal med vårdnadshavarna och eleven för att se till orsaken till frånvaro, för hjälpa eleven till att främja närvaron och jag finns till hjälp
Vissa elever har stort inflytande över sina vårdnadshavare och kan övertyga dem om att osant sjukanmäla dem. Om eleven har en giltig frånvaro under färre dagar i följd kan det utgöra hinder för att utföra en kartläggning och identifiera den egentliga bakomliggande orsaken.
Elever kan ibland övertyga sina föräldrar och få dem till att sjukanmäla eleven trots att denne inte är sjuk. Då blir det svårt att följa upp och se varför eleven inte kommer till skolan. Det kan hända att eleven egentligen är i behov av uppföljning.
Nära samarbete med hemmet
Flera av deltagarna nämner att skolan har ett naturligt samarbete med vårdnadshavare som i sin tur har de stora möjligheter att påverka sina barn då det gäller bruk av narkotika.
Verktygen är samarbete och dialog mellan skola och vårdnadshavare. Samarbete med vårdnadshavare handlar om att skapa en god och tillitsfull relation med vårdnadshavare samt göra dem delaktiga, bjuda in till samtalsbaserad drogundervisning.
Samarbetet mellan skolan och vårdnadshavarna är så gott som nödvändigt för det bredare förebyggande arbetet. Om elevers vårdnadshavare känner förtroende för skolan gör ungdomar också det, menar deltagarna. Elevernas vårdnadshavare uppges som en mycket viktig resurs i arbetet med att förebygga narkotikabruk hos gymnasieelever.
En förälder ringde mig och berättade om sin son som vid några tillfällen använt cannabis, föräldern ville ha stöd då denne inte visste vart man ska vända sig till. Jag hänvisade denne till föräldraföreningen mot narkotika som ligger vid Haga.
Deltagarna menar att situationen inom familjen har också har stor betydelse, denne menar att det finns en ökad risk för någon att använda narkotika under ungdomstiden om interaktionen eller relationen mellan föräldrar och den unge är bristfällig.
Jag arbetar med ungdomar som tillhör en socioekonomisk utsatthet och upplever att det finns ett samband mellan familjesituationen och ungdomens bruk av narkotika, det är mycket svårt att arbeta förebyggande med denna grupp av ungdomarna då jag inte kan nå vårdnadshavarna för att ge mitt stöd till dem.
Samtliga deltagare hävdar att skolans handlingsplans huvudmål är att förebygga, upptäcka och ingripa när det gäller all form av användning av olagliga droger som exempelvis cannabis på skolan. För att kunna arbeta förebyggande och stärka elevens skyddsfaktorer är det av stor vikt att skolan erbjuder insatser i form av föräldrainformationsträffar.
Skolledningen behöver se över behovet av föräldrautbildning och informera dem om olika verksamheter som ger vårdnadshavare utbildning i viktiga skador cannabis och andra droger kan ge.
