Examensarbete
Att leva med bröstcancer
Närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer- en systematisk
litteraturstudie.
Författare: Agnesa Bajraktari Hoti, Elinor Segerberg Handledare: Emil Danehorn Examinator: Kerstin Wikby Termin: VT 16
Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2VÅ60E
Abstrakt
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Vid diagnos är det inte bara kvinnan som drabbas utan även närstående. Detta kan skapa obalans i det vardagliga livet vilket även påverkar hela familjens välbefinnandet.
Syfte: Syftet med studien är att belysa närstående upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer.
Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Detta genom att systematiskt analysera tidigare forskning. Både kvantitativ och kvalitativ forskning inkluderades.
Databaser som använts vid datainsamlingen är CINAHL, PubMed och PsycINFO. Till denna studie inkluderades sju artiklar, fem kvantitativa, en kvalitativ samt en mixed method. Dessa granskades utifrån Forsberg och Wengström (2013) granskningsmallar.
Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier; Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning, Förmågan att anpassa sig, Behov av att finnas till och Den psykiska påfrestningen.
Slutsats: Resultatet visar att kommunikationen är centrum för välbefinnande. För att hela familjen ska må bra under sjukdomsförloppet krävs en öppen kommunikation.
Även den psykiska påfrestningen kan minska vid en öppen kommunikation samt att närstående får känna sig delaktiga i vården. Genom detta kan närstående ha det lättare att hantera och acceptera situationen.
Nyckelord
Närstående, Upplevelser, Bröstcancer, Coping
Tack
Ett stort tack till Emil Danehorn för god handledning under examensarbetet.
ii
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________________ 1 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1 2.1 Bröstcancer ______________________________________________________ 1 2.2 Diagnostisering ___________________________________________________ 2 2.3 Behandling _______________________________________________________ 2 2.4 Omvårdnad ______________________________________________________ 3 2.4.1 Sjuksköterskans uppgift vid en vårdsituation _________________________ 3 2.5 Definition av närstående och deras roll _________________________________ 3 2.5.1 Definition av närstående ________________________________________ 3 2.5.2 Närståendes roll vid bröstcancer __________________________________ 4 2.5.3 Stöd från samhället _____________________________________________ 4 2.6 Copingstrategier ___________________________________________________ 5 3 Teoretisk referensram – Familjefokuserad omvårdnad, FFO ________________ 5 4 Problemformulering __________________________________________________ 6 5 Syfte _______________________________________________________________ 6 6 Metod ______________________________________________________________ 6 6.1 Litteratursökning __________________________________________________ 7 6.1.1 Inklusionskriterier _____________________________________________ 7 6.1.2 Avgränsningar ________________________________________________ 7 6.2 Datainsamling ____________________________________________________ 7 6.3 Urval ___________________________________________________________ 8 6.4 Kvalitetsgranskning ________________________________________________ 8 6.5 Analys __________________________________________________________ 9 6.6 Forskningsetiska överväganden ______________________________________ 10 7 Resultat ___________________________________________________________ 10 7.1 Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning _______________ 10 7.2 Förmågan att anpassa sig ___________________________________________ 11 7.3 Behov av att finnas till _____________________________________________ 11 7.4 Den psykiska påfrestningen _________________________________________ 12 8 Diskussion _________________________________________________________ 12 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 12 8.1.1 Litteratursökning _____________________________________________ 12 8.1.2 Urval och kvalitetsgranskning ___________________________________ 13 8.1.3 Analysprocess ________________________________________________ 14 8.1.4 Forskningsetiska överväganden __________________________________ 14 8.1.5 Överförbarhet ________________________________________________ 14 8.2 Resultatdiskussion ________________________________________________ 15 9 Slutsats ____________________________________________________________ 17
iii
Referenslista _________________________________________________________ 19 Bilagor
Bilaga 1: Systematisklitteratursökningar Bilaga 2: Granskningsmallar
Bilaga 3: Artiklenmatris
1
1 Inledning
Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. En tiondel av Sveriges kvinnor riskerar att drabbas av bröstcancer före 75 års ålder. Genomsnittsålder för insjuknande är 60 år och det är färre än fem procent som drabbas av bröstcancer innan de fyllt 40 år (Gudmunsson, 2013).
Eftersom bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor ansågs detta intressant att få mer information om. Då fokus oftast läggs på patienten och dess upplevelse av diagnosen ville vi få en djupare förståelse för hur närstående påverkas i denna situation. Genom att belysa detta område kan även blivande sjuksköterskor samt yrkesverksamma sjuksköterskor ta del av och få en djupare förståelse för hur närstående upplever en bröstcancer diagnos.
2 Bakgrund
2.1 Bröstcancer
Normal celldelning kontrolleras noggrant av speciella gener inne i celler i kroppen, varenda cell har över 20 000 gener. Vissa av dessa gener har i uppgift att signalera till cellen att dela sig så en ny cell skapas, andra har i uppgift att signalera till cellen att det är dags att sluta med celldelningen. Vid cancer har den balansen upphört att fungera och det blir en ohämmad celldelning. Allt fler cancerceller bildas och med tiden skapas en klump av celler, denna klump är det som kallas för tumör. Tumören bildar sina egna blodkärl och genom dessa får tumören sin näring. Det finns godartade, benigna, och elakartade, maligna, tumörer. Det som skiljer dessa två typer av tumörer är att den godartade inte har förmågan att växa igenom andra vävnader eller sprida sig till andra organ som den elakartade tumören har. Genom detta kan elakartade tumörer komma i kontakt med blodkärl som gör det möjligt för tumörceller att transporteras till andra kroppsdelar. Denna nya tumörbildning kallas metastas (Einhorn, 2013).
Bröstcancer finns i flera olika former, den vanligaste är att cancer startar i mjölkgångarnas celler så kallad ductal cancer. Men kan även starta i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer. I sällsynta fall startar cancern i bindväven som finns mellan mjölkkörtlarna. Bröstcancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande. På grund av att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i ett tidigare skede har prognosen för att bota cancer ökat de senaste årtiondena, dock är prognosen väldigt individuell och varierar från fall till fall (Nystrand, 2014).
2
Orsaken till bröstcancer är inte klarlagd, men det finns en tydlig ärftlig faktor där risken är upp till tre gånger högre. Livsstilen har en viss inverkan, övervikt och fetma ökar risken för bröstcancer. Det finns även ett visst samband mellan alkoholkonsumtion och risken för att drabbas av bröstcancer. Men den största bidragande orsaken till uppkomsten av bröstcancer är den hormonella balansen. Stark förknippade hormoner är de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Risken för att få bröstcancer ökar med antalet menstruationscyklar som kvinnan har. Det finns dock bevis på att motion minskar risken för att drabbas av bröst cancer. Risken minskar även om kvinnan har haft fullgångna graviditeter med amning i minst sex månader, fått sitt första barn tidigt eller fått många barn (Nystrand, 2014).
2.2 Diagnostisering
Vid diagnostisering används olika undersökningar som med en komplett anamnes och fysisk undersökning kan fastställa diagnosen. De vanligaste undersökningarna som genomförs är röntgenundersökning ultraljud, biopsier samt cytologiska analys av tumörmarkörer, men även blod, urin eller vävnadsanalyser genomförs (Dahllöv, 2015;
Braun, Anderson, Holmer & Grip, 2012)
2.3 Behandling
Vid diagnosen bröstcancer kombineras olika behandlingar som operation, strålbehandling, cytostatikabehandling och även farmaka. Allt för att få en så effektiv behandling så möjligt. Oftast börjar behandlingen med operation men kan ibland inledas med cytostatika som fördel att testa och veta vilken typ av cytostatika eller läkemedelsbehandling som har bäst effekt på tumören. Läkemedelsbehandling syftar till att döda eller hämma de cancerceller som finns kvar och minska risken för återfall.
Strålbehandling förstör cellernas arvsmassa, DNA, vilket kan leda till att tumörcellerna dör (Dahllöv, 2015; Braun, Anderson, Holmer & Grip, 2012).
Det är vanligt med biverkningar av cytostatikan, det kan vara exempelvis trötthet på grund av anemi, illamående, minskad aptit och sköra slemhinnor (Dahllöv, 2015).
Taxman, Conlon, Speers, Dismuke, Heyman och Taxmans (2016) forskning visar på att det går att minska beverkningarna av behandlingarna genom att ta kompletterande Vitamin C under behandlingen.
3
2.4 Omvårdnad
Oberoende av vilken behandling kvinnan får för sin bröstcancer har sjuksköterskan den viktiga rollen att på ett pedagogiskt sätt erbjuda stöd och vägledning till kvinnan, men även hennes närstående så de kan uppnå en förståelse som ger dem större handlingskraft (Kopp, 2010).
2.4.1 Sjuksköterskans uppgift vid en vårdsituation
Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att sjuksköterskans uppgift i en vårdsituation är att få ett grepp om patientens totala hälsosituation. Författarna menar att det finns många anledningar till att sjuksköterskan ska uppmärksamma närstående som en person i fokus. För det flesta individer är närstående de allra viktigaste personerna och vi är alla beroende av samspel med varandra. Vid långvarig sjukdom kan närstående ta på sig en stor del av vårdandet kring patienten, vilket kan betyda mycket för patienten. I och med detta kan närstående ha en avgörande roll för patientens möjlighet att återfå hälsa och välbefinnande.
2.5 Definition av närstående och deras roll
2.5.1 Definition av närstående
Närstående definieras enligt Svenska Akademiens ordlista som partners, barn eller släktingar (Malmström, Györki och Ögren, 2007). Jeppsson Grassman (2003) skriver att närståendebegreppet är mångtydigt och som många gånger behöver förtydligas. Till närstående räknas ofta en person inom släkten, oftast via blodsband och/eller juridiska band. Dock innefattas även de personer som samlever utan juridiska band.
Enligt Dahlberg och Segesten (2010) beskrivs familjen som de personer som står närmast patienten, som exempelvis närstående, anhöriga och släktingar. Det är patienten som själv väljer vilka som ska betecknas som familj. Till exempel kan det vara ens partner, barn eller barnbarn men även en vän. Wright, Watson och Bell (2002) menar att en familj kan bestå av individer som "bryr sig om" varandra eller personer som exempelvis binds samman av "emotionella band", vilket gör att individerna känner samband och delar medkänsla i varandras liv (ibid). Wright, Watson och Bell (2002) menar att en familj kan bestå av individer som "bryr sig om" varandra eller personer som exempelvis binds samman av "emotionella band", vilket gör att individerna känner samband och delar medkänsla i varandras liv (ibid).
I denna litteraturstudie belyses partners, barn samt föräldrars upplevelser efter en bröstcancer diagnos.
4 2.5.2 Närståendes roll vid bröstcancer
Bröstcancer inom en familj kan medföra utmaningar för att kunna upprätthålla ett stabilt familjeliv. Jeppsson Grassman (2003) beskriver att det finns olika perspektiv på att förtydliga innebörden av närståendeskap. Författaren menar att vi alla är närstående på ett eller annat sätt och att alla individer ger och tar emot hjälp som en naturlig del av livet. Ett annat perspektiv på närståendeskap uppkommer när omvårdnadsbehovet förändras och när en individ blir beroende av andra för att kunna fortsätta leva ett drägligt liv, det kan handla om snöskottning, eller deltagande vid dödsbädd. Författaren menar att detta är något som vi alla kommer att uppleva förr eller senare, när det blir är helt beroende av generationsmönstret inom familjen, samhällsutvecklingen samt det offentliga vård- och omsorgssystemets utformning (ibid). Lindholm, Rehnsfeldt, Arman och Hamrin (2002) skriver att när en kvinna får diagnosen bröstcancer är det inte bara hon själv som drabbas utan även hennes närstående upplever lidande. Studien visar att närstående upplever samma känslor som den bröstcancerdabbade kvinnan, så som chock, oro, ångest, rädsla och skuldkänslor.
Detta kan medföra negativa familjeförhållande, vilket i sin tur kan medföra att närståendes lidande blir mer påtagligt. Genom att befinna sig mellan sitt eget och kvinnans lidande kan en osäkerhet skapas hos närstående. Men genom att dela sitt lidande med andra kan en känsla av lättnad hittas. Hedefalk (2014) skriver att den första reaktionen som närstående får efter en bröstcancer diagnos är känslan av att hela tillvaron har fallit samman. Helt plötsligt har hela livet förändrats och situationen kan kännas overklig för närstående. Det kan vara svårt att förstå vad det är som verkligen hänt och svårt att acceptera att personen blivit sjuk.
2.5.3 Stöd från samhället
Under 1900-talet och början på 2000-talet uppmärksammades närståendes insatser i politik och offentliga diskussioner. Närstående identifierades ideologiskt och politiskt för att behovet av stöd samt vård och omsorg till äldre, vårdbehövande och funktionsnedsatta skulle klargöras. Regeringen gjorde år 1997 en satsning på att utveckla stödet till närstående då det visat sig finnas ett stort behov av utveckling av detta i kommunerna. Regeringen gav socialstyrelsen 7.5 miljoner kronor för att stödja denna utveckling. Yttligare insatser gjordes mellan 1999-2001 då det satsades 300 miljoner kronor i ett försök på ett långsiktigt arbete med att stödja och underlätta, men även bidra till ökad livskvalitet för närstående till äldre, långvarigt sjuka eller funktionshindrade. Det var ett sätt att försöka öka kunskapen om närståendeskap och närståendes insatser. Detta projekt kallades Anhörig 300 (Jeppsson Grassman, 2003).
5
2.6 Copingstrategier
Coping innebär att ha förmågan att hantera påfrestande upplevelser. Copingstrategier är de åtgärder som en individ tar till för att kunna hantera dessa situationer. Vilken typ av strategi som väljs att användas är individuell och kan bero på inre eller yttre personliga resurser så som kognitiva insikter, hälsorelaterade faktorer eller fysisk omgivning. De olika formerna av copingstrategier som finns är känslo- och problemfokuserad coping och undvikande copingstrategier. Känslofokuserad coping fokuserar på de inre problem som kan finnas, detta med syfte att lära sig att hantera och kontrollera känslor samt lära sig att omvärdera och acceptera situationen. Med problemfokuserad coping menas att lägga fokusen på omgivningens miljö och de problem som kan finnas där. Denna form av coping används ofta av personer som är uppgiftorienterade och försöker hitta lösningar på konflikter. Undvikande copingstrategier med distansering, förnekande och flyktbeteende används ofta som ett sätt att avskärma sig (Brattberg, 2008).
Kalfoss (2011) beskriver coping som ett sätt att hantera krav eller utmaningar. Inom vården indelar författaren coping som ett sätt att se problemet, hantera emotioner och hitta en mening i allt detta. När närstående befinner sig i en svår situation är det viktigt att sjuksköterskan hjälper dem att hitta en mening i det som sker. Men även försöka hjälpa de närstående med att fylla tillvaron med positiva inlevelser och aktivt hitta mål som hjälper dem vidare i den svåra situationen. Dessa typer av strategier väljs att genomföras i sådana situationer där det anses att något är möjligt att förändra, antingen i själva situationen eller hos de närstående själva.
3 Teoretisk referensram – Familjefokuserad omvårdnad
Vid sjukdom kan hela familjen påverkas. I och med detta ansågs det vara av betydelse att inkludera familjens perspektiv inom den teoretiska referensramen,
Familjen är ett system som består av olika individer, med olika egenskaper vilket gör att de påverkar varandra (Wright, Watson & Bell, 2002). Familjesituationen kan se olika ut, beroende på faktorer som till exempel social status, miljö, uppväxt med mera som är i samspel och förändras över tid.
Inom familjefokuserad omvårdnad beskrivs att sjukdomen upplevs olika från person till person, det kan variera mellan olika personer och familjer. Wright, Watson och Bell (2002) beskriver att familjen är de som känner patienten bäst och är mer angelägna om patientens välmående, det är även de som kan påverka patientens hälsa alternativt ohälsa. Detta innebär att de indirekt kan bidra till tillfrisknande och välbefinnande.
6
Vidare menar författarna att familjen även kan ha negativ påverkan på patienten, detta då de inte har patientens välmående i åtanke. .
Enligt Wright, Watson och Bell (2002) beskrivs kommunikationen som en viktig del av livet, genom kommunikation kan vi nå varandra. Vidare menar författarna att kommunikation inom familjen är som ett nätverk där all information utbytes. En viktig aspekt för att dela upplevelser och erfarenheter med varandra och att en mellanmänsklig relation ska skapas (ibid).
4 Problemformulering
Allt fler av världens befolkning drabbas av bröstcancer, vilket även kan innebära att fler familjer blir indirekt involverade i patientens ohälsa. Fokus läggs oftast på patienten och närstående kan komma i skymundan. Det finns ett stort behov av stöd till patienten men även dess närstående, detta för att dem ska kunna komma vidare, hantera och acceptera diagnosen
.
Om närstående inte får den hjälp och det stöd som de behöver, finns det risk att de inte orkar finnas där för patienten. Detta kan också leda till att patienten blir lidande. Därför anses det vara av stor betydelse att belysa närståendes upplevelser efter en familjemedlems bröstcancerdiagnos. Det kan finnas en brist i kunskap om hur närstående påverkas i svåra situationer eller händelser men genom att belysa närståendes upplevelse kan sjuksköterskan öka sin medvetenhet om hur familjen som helhet kan påverkas av en bröstcancer diagnos.5 Syfte
Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer.
6 Metod
Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie. Friberg (2012) beskriver en litteraturstudie som ett sätt att skapa översikt inom ett specifikt omvårdnadsrelaterat område., det kan exempelvis vara ett problem inom sjuksköterskans kompetensområde.
Genom att genomföra en systematisk litteratur studie kan befintlig kunskap inom forskningen studeras, detta för att få en uppfattning om tidigare forskning inom området.
7
6.1 Litteratursökning
Sökningarna genomfördes i tre olika sökdatabaser, dessa är CINAHL, PsycINFO och PubMed. Dessa valdes då de har inriktning på omvårdnadsforskning och medicin (Forsberg & Wengström, 2013). Backman (2008) förklarar att CINAHL är en databas med information för omvårdnad och medicin som innehåller främst hälso- och vårdvetenskapliga artiklar. PsycINFO är en databas för psykiatri, psykologi, sociologi och beteendevetenskap. PubMed innehåller Medline vilket gör att det är den största databasen som används för forskning inom medicin och biomedicin (ibid). För att garantera att artiklarna var vetenskapliga användes Ulrich´s Periodicals Directory på alla artiklar oavsett sökdatabas, detta trots användning av Peer reviewed i CINAHL och PsycINFO. Resultat från artikelsökningarna presenteras i bilaga 1, tabell 2-4.
Sökningarna genomfördes mellan 2016-03-09 och 2016-03-15.
6.1.1 Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna för denna systematiska litteraturstudie var att studierna skulle handla om bröstcancer samt innehålla ett närståendeperspektiv. Då 2016 precis börjat valdes även att inkludera de artiklar som publicerats under 2016.
6.1.2 Avgränsningar
Då aktuell forskning eftersträvas fick artiklarna vara max fem år gamla (Forsberg &
Wengström, 2013; Östlundh, 2012), vilket innebar att artiklarna inte fick vara publicerade tidigare än 2010, Peer reviewed användes i de databaser där det gick att välja, vilka var CINAHL och PsycINFO. Peer reviewed användes för att artiklarna skulle vara vetenskapliga samt för att öka chansen att artiklarna håller hög kvalitet. Inga geografiska avgränsningar gjordes.
6.2 Datainsamling
För att översätta svenska termer till engelska ämnesord användes svensk MeSH. Det engelska ämnesordet för bröstcancer är Breast neoplasms. Efter att ha gjort en pilotsökning valdes att använda sökordet Breast cancer i databaserna CINAHL och PsycINFO då detta sökord genererade fler träffar, i PubMed genererade breast neoplasms fler träffar och därför användes detta sökord i denna databas. För att få med närståendeperspektivet används sökordet Family i alla tre databaser. Då Coping är en psykologisk term som beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässiga situationer ansågs därför detta sökord vara mer korrekt för vår sökning
8
än Experience. Dock är det inte ett sökord som innebär närståendes upplevelse, utan den text som handlade om närstående plockades ut ur artiklarna och användes.
För att binda ihop våra sökord användes sökoperatorn AND. Östlundh (2012) beskriver operatorn AND som det vanligaste och används när två sökord ska kopplas ihop. Genom att sätta AND mellan två sökord styrs databasen att söka på artiklar som handlar om båda dessa sökord. En annan sökoperator är OR, när denna operator sätt mellan två sökord styrs databasen att söka på artiklar som handlar om antingen det ena eller det andra sökordet, men kan även innehålla båda (ibid). Vi valde att enbart använda oss utav sökoperatorn AND då vi vill ha med alla sökorden i de artiklar som databasen tar fram.
6.3 Urval
Litteratursökningen gav totalt 348 träffar och alla titlar lästes, efter titelläsningen återstod 30 artiklar. Dessa artiklars abstrakt lästes för att få en bredare förståelse om innehållet. När abstrakten var lästa gjordes en bedömning av relevansen och 16 artiklar föll bort då dessa inte motsvarade syftet. De 14 återstående artiklarna lästes i fulltext och ytterligare sju artiklar föll bort. Fyra artiklar föll bort till följd av att innehållet inte svarade an mot syftet två exkluderades då de var litteraturstudier samt en artikel föll bort då den inte gick att få tag på i engelsk text. Slutligen återstod sju artiklar, en kvalitativ, en mixed method samt fem kvantitativa, som gick vidare till kvalitetsgranskning.
6.4 Kvalitetsgranskning
Sju artiklar granskades noggrant med en granskningsmall för kvantitativ studie och en granskningsmall för kvalitativ studie enligt Forsberg och Wengström (2013).
Modifiering av mallar gjordes genom att sätta in ett poängsystem för att göra granskningen lättare. Varje fråga besvarad med ”ja” gav ett poäng. Om studien fick 80
% av poängen ansågs det som studie av hög kvalitet, om studien fick mellan 60 % upp till 80 % ansågs studien vara av mellanhög kvalitet och de under 60 % bedömdes som studier med låg kvalitet. Artiklarna bedömdes individuell av författarna var för sig för att sedan jämföra våra granskningsresultat och finna ett gemensamt samtycke om artiklarnas kvalitet. Alla sju artiklarna bedöms som relevanta för syftet. Fem av artiklarna hade hög kvalitet och två artiklar bedömdes ha medelhög kvalitet. Då alla artiklar motsvarade vårt syfte inkluderades de i arbetet. Se presentation av artikelmatris i bilaga 3
9
6.5 Analys
För analysen användes en innehållsanalys utifrån beskrivning av Forsberg och Wengström (2013). En systematisk litteraturstudies resultat ska med fördel omfatta resultat från både kvantitativa och kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2013).
Det bestämdes att använda kategorier men att inte tolka till teman. Det första steget i analysen var att hitta adekvata meningsenheter som var relevanta till syftet. För att få fram innehållet av artiklarna lästes artiklarna flera gånger i original och översattes sedan till svenska för att få så bra uppfattning som möjligt. Kvantivativa artiklars tabellinnehåll omformulerades till text för att få resultatet mer sammanhängande och förståeligt. Artiklarna analyserades och möjliga meningsenheter valdes ut av författarna var för sig för att sedan ha en diskussion och hitta gemensam konsensus.
Meningsenheterna i artiklarna kondenserades och etiketter tillsattes som sen sammanfattades till kategorier. Homogenitet finns inom kategorierna medan det är heterogenitet mellan dem. Exempel från dataanalysen presenteras i Tabell 1.
Tabell 1 exempel på etiketter och kategorier.
Meningsenhet Kondensering Etikett Kategori
Patienternas användning av negativa
känslo-ord indikerade på högre risk för
konflikter inom familjen.
Negativa ord kan medföra konflikter
inom familjerna.
Kommunikation Kommunikationens betydelse
Familjemedlemmar talade om att de dedikerat delar av sitt
liv till att bara finnas till för kvinnan med bröstcancer, en dotter
berättade att hon var med på mammans alla
behandlingar och missade många av sina
tonårs aktiviteter.
Mycket av närståendes tid gick till att finnas till för den drabbade, det kunde innebära att
egna aktiviteter blev lidande.
Stöd Behov av att finnas till
Partnerns roll var att acceptera beslut utan att döma henne för hur hon vill sköta saker och
ting.
- Acceptans Förmågan att anpassa
sig
Partners rapporterade olika nivåer av psykisk
påfrestning, vissa av dessa män valde att inte
berätta om sina känslor för kvinnan med bröstcancer som ett
försök att skydda kvinnorna från sina
bekymmer.
Inte vilja berätta om sina känslor för att skydda kvinnan med
bröstcancer.
Att inte våga vara ärlig Den psykiska påfrestningen
10
6.6 Forskningsetiska överväganden
Alla artiklar som valdes ut till resultatet var etisk godkända eller visade på etiska överväganden. Respektive författare för artiklarna visar på att alla deltagare har gett sitt godkännande om medverkan i undersökningarna. Forsberg och Wengström (2013) menar på att det är viktigt att sätta sin förförståelse åt sidan för att inte resultatet skall påverkas.. I denna studie redovisas därför all relevant data från artiklarna oberoende av författarnas åsikter. Genom att skriva om text från källor med egna ord har plagiering motverkats och denna text föregås/följs av referenser.
7 Resultat
Datainsamlingen i denna studie grundas på vetenskapliga artiklar från olika länder som USA, Israel, Slovenien och Australien. Åldrarna på personerna i frågan är varierande.
Resultet består av fyra kategorier: Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning, Behov av att finnas till, Förmågan att anpassa sig samt Den psykiska påfrestningen.
7.1 Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning
Det visade sig att närstående upplevde att kommunikationen hade en stor betydelse för en familjs utveckling efter en traumatisk händelse, det upplevdes då viktigt att de vågade prata med varandra för att sedan kunna acceptera diagnosen och sjukdomstillståndet samt sedan försöka att gå vidare (Svetina & Nastran, 2012). Genom att männen öppet vågade prata samt visa sina känslor kunde situationen hanteras lättare.
Detta upplevdes som en positiv styrka som gör det möjligt för närstående men även för kvinnan att blicka framåt (Coyne, Wollin & Creedy, 2011; Kraemer, Stanton, Meyerowitz, Rowland & Ganz, 2011). Familjer med stärka familjeband och god kommunikation söker professionell hjälp i större utsträckning, vilket dessa närstående upplevde hade haft positiv effekt för dem. (Coyne, 2013). Det visade sig att partners upplevde att kvinnans användning utav negativt laddade ord var nära förknippat med familjekonflikter. Familjen upplevde att när barnen använde sig utav ord som uttryckte ilska bidrog detta till högre nivåer av depression hos patienten samt fler familjekonflikter, däremot om barnen uttryckte ångest och oro upplevde dem att depressionerna och familjekonflikterna var betydligt mindre förekommande. Partnerns användning utav negativa ord samt användning av ordet ”du”, som syftar på att inte lösa
11
hinder ihop utan att peka ut patienten, upplevdes vara marginellt förknippat med familjekonflikter (Robbins, Mehl, Smith & Weihs, 2012).
7.2 Förmågan att anpassa sig
En del partners menade att om hela familjen uttrycker sig med känslor, framförallt barnen, indikerar det på en bättre anpassning av familjen efter en bröstcancerdiagnos (Robbins, Mehl, Smith & Weihs, 2012). Det visade sig att närstående ansåg det svårt att veta hur de skulle förhålla sig till kvinnan, detta då dem hela tiden pendlade mellan att vara den stöttande till att bli stöttad. Detta fortlöpte genom hela sjukdomsförloppet (Coyne et al. 2011). Närstående upplevde att om det fanns ett aktivt engagemang från både dem och kvinnan med bröstcancer hade det bättre effekt på deras förmåga att anpassa sig och ger dem en bättre möjlighet till att acceptera och gå vidare efter bröstcancerdiagnosen (Coyne, et al., 2011; Kraemer, et al., 2011). Det visade sig att familjer med liten förmåga att acceptera och anpassa sig efter bröstcancer diagnosen hade större risk att drabbas av familjekonflikter och problem med att hantera situationen (Coyne, 2013). Närstående ansåg att deras roll var att acceptera de beslut som den bröstcancer sjuka kvinnan tog, detta utan att döma henne för hur hon ville hantera och sköta saker som rörde henne och hennes behandling. Detta trots att de inte alltid höll med om att det var det mest optimala valet (Coyne, et al., 2011).
7.3 Behov av att finnas till
Partners tog lätt på sig en roll som beskyddare för att skydda kvinnan från allt som hände på utsidan, detta för att garantera att kvinnan inte skulle behöva hantera yttligare problem som skulle kunna uppstå (Coyne, et al., 2011). Närstående valde att dedikera delar av sitt liv för att alltid kunna finnas där för kvinnan under hennes behandlingar. En dotter följde alltid med sin mamma på alla behandlingar trots att det ofta bidrog till att hon missade många av de vanliga aktiviteter som finns i en tonårings liv (Coyne, et al., 2011). Det framkom att partners tog hand om allt efter patienternas behandlingar, som exempelvis att ta hand om mediciner, laga mat, alla telefonsamtal samt alla ärenden som att handla mat. Det kunde till och med vara så att partnern fick hjälpa den drabbade kvinnan med det vardagliga behovet som påklädning, detta trots känslan av att bli helt slutkörd (Coyne, et al., 2011; Bigatti, Brown, Steiner & Miller, 2011).
12
7.4 Den psykiska påfrestningen
Det visade sig att mödrar till kvinnor med bröstcancer kände ett behov av att försöka ta bort smärtan som deras döttrar kunde känna, de upplevde det väldigt svårt att det var deras döttrar som var sjuka i en livshotande sjukdom istället för de själva (Coyne, et al., 2011). Partners gömde ofta sina sanna känslor från kvinnan i ett försök att skydda henne, vilket visade sig vara en stor psykisk påfrestning för dessa män. Det framkom att döttrar kunde uppleva det svårt att våga prata med sin mamma om jobbiga saker som hon upplevt eller om hon mådde dåligt, utan gömde detta och fortsatte stötta henne istället (Coyne, et al., 2011). Det visade sig att de upplevelser som närstående hade med sig kunde ha stor inverkan på familjen, och detta varierade beroende av patientens ålder.
Äldre patienter hade en lägre grad av psykisk påverkan medan yngre patienters familjer visade sig bli mer psykiskt påverkade av bröstcancerdiagnosen (Hasson-Ohayon, Goldzweig, Dorfman & Uziely, 2014). Närstående upplevde det som psykiskt påfrestande och att det krävdes mental styrka för att försöka sortera bort alla personer som inte var ett stöd för kvinnan, utan istället skapade stress för henne. Närstående upplevde att det till och med ibland kunde handla om släkt som inte upplevdes som ett bra stöd (Coyne, et al., 2011).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Denna systematiska litteraturstudie genomfördes enligt Forsberg och Wengström (2013).
8.1.1 Litteratursökning
Det tre databaserna som användes valdes på grund av relevans för ämnesområdet då de innehåller omfattande omvårdnadsforskning. Det databaser som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. I CINAHL och PsycINFO användes identiska sökord, dock i PubMed byttes breastcancer ut mot Breast neoplasms då detta sökord genererade fler träffar i denna databas. Trots att Breast neoplasms är en CINAHL-heading gav Breast cancer fler träffar vid söktillfället. Då vi valde att använda Breast cancer skulle detta kunna ses som en svaghet i sökningen då Breast neoplasms ska ge ett bättre och säkrare sökresultat. Dock hittades dubbletter i databaserna vilket kan göra att den systematiska litteratursökningen kan anses vara genomförd noggrant. Vi valde även att använda oss utav sökordet Coping istället för Experience, detta gjorde vi då vi ansåg att Coping förklara mer hur personen upplever och handterar stressfyllda och jobbiga situationer,
13
vilket var det vi letade efter. Vi har i efterhand insett att vi hade kunnat få fler träffar och då kunnat hitta fler artiklar om vi använt oss av fler sökord och fler sökkombinationer. Genom att ha använt oss av operatorn OR mellan exempelvis Breastcancer och Breast neoplasms hade fler träffas hittats. Vi skulle också kunnat använda OR mellan Coping och Experience för att få med ännu mer inom detta området. Samt genom att använda trunkering, *, på exempelvis Family hade olika former av detta sökord hittats. Detta anser vi vara en svaghet i studien då vi har kan ha gått miste om en del artiklar som kunde varit väsentliga för studien.
Fler sökord kunde möjligtvis ha hittats om mer tid hade lagts på litteratursökningen vilket hade kunnat generera fler användbara artiklar till resultatet.
Avgränsningarna som gjordes var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2010 och 2016 samt att dem skulle vara peer-reviewed för att garantera en högre kvalitet på de artikelträffar som hittades. Genom att inte göra någon geografisk avgränsning gick vi inte miste om några artiklar som kunde vara av intresse, inte heller gjordes någon avgränsning att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Detta då det förekommer att artiklarna är publicerade på annat språk i sökdatabaserna men går att hitta med engelsk text på tidskriftens hemsida. Kristensson (2014) menar att ariklarna ska vara skriva på ett språk som författarna förstår så att översättningen blir så korrekt som möjligt och därmed säkra studiens verifierbarhet.
8.1.2 Urval och kvalitetsgranskning
Det finns risk att en del relevanta artiklar missades under urvalet, detta då första steget var att bara läsa artiklarna titlar. Titlarna på artiklarna speglar inte alltid hela innehållet då de ofta sätts som en marknadsföring för att locka läsare. Om vi istället valt att läsa alla 348 abstrakt istället för bara rubrikerna hade möjligtvis fler artiklar inkluderats.
Artiklarna som inkluderades i resultatet var från USA, Australien, Israel och Slovenien.
Detta tror vi kan vara en styrka då det belyser olika kulturer som i slutändan har samma uppfattning om upplevelsen av sjukdomen.
Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna, dessa valdes att användas då de ansågs vara tydligast och specifika för studiens design. Granskningen av artiklarna gjordes separat enligt Kristensson (2014) rekomentationer, detta för att inte påverka varandras åsikter för att sedan jämföra och diskutera och komma fram till en gemensam konsensus, vilket kan ses som en styrka då vi inte påverkat varandras åsikter och omdöme. Detta kan då bidra till en säkrare kvalitetsgranskning. De artiklar som inkluderades till
14
analysprocessenen höll hög eller medelhög kvalitet vilket styrker denna studies resultat.
Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska granskningen genomföras på detta vis för att styrka studiens resultat och trovärdighet.
Det kan ses som en svaghet att enbart sju artiklar inkluderats i studien. Dock anser vi inte att detta är en svaghet då alla artiklarna tar upp samma upplevelser vilket styrker att resultatet är relevant.
8.1.3 Analysprocess
En syntetiserande, intergrativ analys genomfördes enligt Friberg (2012) för att få en bättre förståelse inom ämnet. Samtliga artiklars resultat översattes till svenska innan meningsenheterna valdes ut. Detta kan ha medfört att viktigt innehåll går förlorat eller att meningarna får ett nytt sammanhang och detta kan anses som en svaghet.
8.1.4 Forskningsetiska överväganden
Alla artiklar som inkluderades i denna studie var alla godkända av etisk kommitté alternativt redovisat etiska överväganden. Dock i två av artiklarna gick det inte att hitta ett etiskt godkännande i texten, däremot bekräftade artiklarnas tidskrifter att även dessa två artiklar var etiskt godkända. Genom att försöka sätta egen förförståelse åt sidan har resultatet påverkats så lite som möjligt och all relevant data har presenterats. Genom att försöka hålla oss så textnära som möjligt har vår tolkning av texten minimerats, men det finns fortfarande risk för att en del tolkningar har skett i översättning av text.
8.1.5 Överförbarhet
Genom att tydligt beskriva alla stegen i denna systematiska litteraturstudie görs det möjligt för läsaren att själv avgöra om överförbarhet är möjlig. Med överförbarhet menas att resultatet kan tillämpas i andra sammanhang (Lundman & Hällgren Ganeheim, 2012).
Överförbarhet anses finnas då studiens resultat även kan tillämpas i andra sjukdomstillstånd. De upplevelser som närstående upplevde i denna studie behöver inte vara specifika för just bröstcancer, utan kan även upplevas vid andra svåra sjukdomstillstånd. Genom detta kan studiens resultat vara till användning även inom andra sjukdomsområden där närstående har en central roll för patientens välbefinnande.
15
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa närstående upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer. I denna del av litteraturstudien kommer huvudresultatets olika delar att diskuteras.
Resultatet bekräftar att sjukdomen kan leda till att närstående upplever förändringar av relationer och bristande kommunikation vilket kan medföra olika problem och kan även bidra med lidande för närstående. Enligt Öqvist (2011) beskrivning av systemteorin befinner sig alla människor i ett sammanhang och interagerar med varandra. Precis som Öqvist (2011) beskriver Wright, Watson och Bell (2012) familjen som ett system som påverkar varandra (ibid). Resultatet visade att kommunikationen spelar en stor roll för att relationerna ska bevaras, och att sjukdomen kan hanteras på ett bättre sätt. Även uttrycket i kommunikation kan ha sin påverkan vilket påvisar vikten av vilken inställning närstående har i relation till patienten. Relationen mellan den drabbade och närstående återspeglar hur kommunikationen fungerar. Resultatet visar på att kommunikationsbrist leda till olika problem. Wright, Watson och Bell (2002) styrker detta och menar att kommunikationen är en viktig del av livet, genom kommunikation kan vi nå varandra. Vidare menar författarna att kommunikation inom familjen är som ett nätverk där allt information utbytes. En viktig aspekt för att dela upplevelser och erfarenheter med varandra och att en mellanmänsklig relation skapas (ibid). Även Dahlberg och Segesten (2010) beskriver vikten av kommunikation som en del av patientens hälsoprocess att lindra lidandet och finna möjligheter för välbefinnande vilket är även beroende av att finna en form av mellanmänsklig kontakt mellan patienten och den som vårdar. Kirkevold och Strömsnes Ekern (2002) beskriver att det är viktigt att ta tillvara på unika situationer i samtalen med närstående. Genom att vårdpersonalen inte utgår ifrån sina generella erfarenheter eller upplevelser i sitt agerande medför detta att närstående inte blir förtingligade. En situation är aldrig den andra lik trots att det kan finnas likheter. Det är därför viktigt att vårdpersonalen inte möter närstående med förutfattade meningar om vilket stöd just dessa närstående behöver. Närstående påpekar att de tycker det är viktigt att dem får känna att de är en viktig del för vårdandet av patienten. Genom mer formella informationssamtal kan möjligen barriärer mellan vårdpersonal och närstående minska och på detta sätt kan det upplevas lättare för närstående att våga ta upp mer allvarliga samtal med personalen om exempelvis döden (ibid).
Wright, Watson och Bell (2002) beskriver vikten av familjen som kan vara till hjälp för patienten när det gäller sjukdom. Som i detta fall kan handla om att få stöd kring
16
förmågan att anpassa sig vilket ibland kan vara svårt, eftersom det kräver tid att acceptera och gå vidare efter en svår händelse som rubbar hela existensen. Vi anser att öppenhet och förståelse är en del i ledet för förmågan att anpassa sig, att vara öppet kring tankar och funderingar bidrar att man kan anpassa sig i olika situationer, och hitta lösningar. Resultatet visar på att öppenhet och förståelse kunde påverka graden av förmågan att anpassa sig. Dahlberg och Segesten, (2010) förespråkar att en god vårdsituation skapas av vårdaren genom öppenhet och ärlighet mellan parterna. Det skapar även förutsättningar för den drabbade kvinnan att anpassa sig och delge sin livsvärld och även på ett lättare sätt möta nya utmaningar.
Även stöd beskrivs som en viktig del i denna studie, men upplevs olika mellan personer.
De närstående kunde ställa upp för patienten och visa sig maximalt engagerade. Men ibland kunde även stödet upplevas som otillräckligt eftersom kvinnan i detta fall tog ansvaret själv i ett försök att skydda familjen och inte känna sig som en börda för dem.
Även barnen i familjen ville vara stöd eftersom de kände ett starkt emotionellt band till mamman, och kunde ställa upp i olika situationer. Picard, Dumont, Gagnon och Lessard (2005) bekräftar detta i sin studie genom att poängtera vikten av att närstående ska få vara delaktiga för att minska vårdlidandet för alla involverade i vården kring patienten.
Genom att låta närstående medverka under alla behandlingar kunde vårdpersonalen på ett lättare och personligare sätt ge all den information som närstående kände ett behov av. Dahlberg och Segesten (2010) skriver att även de som vårdar mår dåligt av att se och vårda en person som står dem nära. Vidare beskriver författarna att det är oundvikligt att stödja och stärka närstående och patienter i olika sammanhang (ibid).
Närstående beskriver att det är viktigt att få vårdpersonalens stöd för att orka med att stötta kvinnan genom sjukdomen.
Resultatet visar att partners och barnen ofta hade till uppgift att stödja och uppmuntra familjen i olika vårdsammanhang. Benzein, Johansson, Fransén Årestedt och Saveman (2008) beskriver att vid en svår situation är det inte bara den drabbade som påverkas utan det är hela familjen, detta är viktigt att vara vaksam på i vårdsituationer. Att tänka på är att stödet som familjen behöver inte behöver vara tidskrävande, utan handlar oftast istället om den kvalitén som personalen bidrar med i omvårdnaden. Detta kan höja hela familjens välbefinnande. Wright el al. (2002) belyser vikten av att tillgodo se samtliga närståendes behov, detta då hela familjen kan påverkas negativt vid sjukdom vilket bidrar till ohälsa inom familjen. Genom att vårdpersonalen kunnat tillgodose alla behov kunde familjen ta del av varandras upplevelser och fått förmågan att se hur sjukdomen har påverkat deras relationer inom familjen. Dahlberg och Segesten, (2010) menar att
17
människor är beroende av samspel med andra och de närmaste är allra viktigast för de flesta och särskilt vid en långvarig sjukdom då dem kommer även att ta en del av ansvaret (ibid).
Resultatet visar på att närstående beskriver svåra situationer med ångest, vilket kan medför stress och depression. Partnerna kände sig utbrända samt upplevde att barnen var oroliga och kvinnan nedstämd vilket bidrog till att hela familjen upplevde lidande.
Närstående upplevde känslan av att känna sig otillräckligt, rädslan för sjukdomen gjorde att de plågades och kände inkompetens Lindholm, Rehnsfeldt, Arman och Hamrin (2002) styrker detta i sin artikel genom att beskriva hur närstående kunde känna sig hjälplösa av att inte kunna hjälpa kvinnan, detta bidrog till att närstående kunde känna sig otillräckliga (ibid). Dahlberg och Segesten, (2010) menar att livskraft, livslust stärks men även försvagas beroende på vilka situationer människor befinner sig i. Den psykiska påfrestningen för familjen bidrog till att hela existensen påverkades, att ständigt behöva tänka om dem kommer att förlora sin fru eller sin mamma skapade otrygghet, och för kvinnan att ha den inre känslan att tänka på döden att tänka kommer jag att leva bidrog med mer ostabilitet och lidande.
9 Slutsats
Denna litteraturstudie belyser närståendes upplevelser efter att en närstående fått diagnosen bröstcancer. Det är en allvarlig sjukdom som kan få en hel familj i obalans om inte närstående får den hjälp som de anser sig behöva. Litteraturstudien bidrar till en djupare förståelse för hur närstående kan uppleva diagnosen. Genom att sjukvården uppmärksammar närståendes upplevelser kan även patientens hälsa gynnas.
Resultatet visar på att kommunikationen är i centrum under hela sjukdomsförloppet.
Genom en fungerande kommunikation kan närstående få känna sig delaktiga i vården kring patienten, vilket de anser vara av stor betydelse. Det är även genom kommunikationen som den psykiska påfrestningen kan minska då närstående får möjlighet att vara öppna och ärliga mot varandra om sina känslor. Genom detta kan närstående ha lättare att hantera och acceptera situationen, vilket även kan stärka deras förmåga att kunna gå vidare. Detta styrker Lindholm, Mälelä, Rantanen-Sijlamäki och Neiminen (2007) i sin studie där det beskrivs hur viktig kommunikationen är för att hela vårdförloppet ska vara så smärtfritt som möjligt.
Studiens resultat beskriver att det är påfrestande för de närstående att gå vidare efter en bröstcancerdiagnos. Det är viktigt att sjuksköterskan kan uppmärksamma de
18
funderingar som väcks hos närståendes för att sedan kunna hjälpa dem med deras frågor och funderingar så att de kan gå vidare och att handtera livet med sjukdom..
För att på lång sikt få patientens situation att blir bättre är det av stor betydelse att fortsätta forska inom detta område. Genom att fortsätta belysa närståendes upplevelse kan medvetenheten öka om hur viktiga närstående är för patientens välbefinnande.
19
Referenslista
* Inkluderade artiklar i litteraturstudien
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Johansson, P., Franzén-Årestedt, K., & Saveman, B-I. (2008).
Nurses´Attitudes About the Importance of Families in Nursing Care. Journal of Family Nursing. 14(2), 162-180, doi: 10.1177/1074840708317058
Bergh, M. (2002). Medvetenhet om bemötande. En studie om sjuksköterskans
pedagogiska funktion och kompetens i närståendeundervisning. Göteborgs Universitet:
Institutionen för vårdpedagogik
*Bigatti, S-M., Brown, L-F., Steiner, J-L., & Miller K-D. (2011). Breast Cancer in a Wife. How Husbands Cope and How Well It Works. Cancer Nursing. 34(3), 193- 201, doi: 10.1097/NCC.0b013e3181ef094c
Brattberg, G. (2008). Att hantera det hanterbara. Om coping. Stockholm: Gunilla Brattberg AB
Braun, C-A., Anderson, C-M., Holmer, L., & Grip, G. (2012). Patofysiologi : om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund : Studentlitteratur
*Coyne, E. (2013). The strengths and resources used by families of young women with breast cancer. The Australian Journal of Cancer Nursing. 14(2), 10-16
*Coyne, E., Wollin, J., & Creedy, D-K. (2012). Exploration of the family’s role and strengths after a young woman is diagnosed with breast cancer: Views of women and their families. European Journal of Oncology Nursing. 16(2), 124-130, doi:
10.1016/j.ejon.2011.04.013
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis.
Stockholm: Natur och Kultur
Dahllöv, A. (2015). Bröstcancer. Vårdguiden. (Hämtad: 2016-05-27).
http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Cancer/Cancerformer-och- fakta/Cancerformer/Brostcancer/
20
Einhorn, S. (2013). Så utvecklas cancer. Cancerfonden.se. (Hämtad 2016-02-03).
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/vad-ar-cancer
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013) Att göra litteraturstudier- Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur
Gudmunsson, M. Onkologi. I F. Grefberg (Red.), Medicinboken (s. 626-638).
Stockholm: Liber AB
*Hasson-Ohayon, I., Goldzweig, G., Dorfman, C., & Uziely, B. (2014). Hope and social support utilization among different age groups of women with breast cancer and their spouses. Psychology & Health. 29(11), 1303-1319, doi:
10.1080/08870446.2014.929686
Hedefalk, B. (2014). Att vara närstående. Cancerfonden.se. (Hämtad 2016-03-29).
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/att-vara-narstaende
Jeppsen Grassman, E. (2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur
Kalfoss, M-H. (2011). Mötet med lidande och döende patienter- sjuksköterskans möte med sig själv. I H. Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (Red), Klinisk omvårdnad 2 (s.
475-498). Stockholm: Liber AB
Kirkevold, M. & Strömsnes-Ekern (2002). Familjen- i ett omvårdnadsperspektiv.
Stockholm: Liber AB
Kopp, K. (2010). Omvårdnad vid cancer. I B. Kamp-Nielsen (Red.). Specifik omvårdnad. (s. 508-533). Stockholm: Norstedts
*Kraemer, L-M., Stanton, A-L., Meyerowitz, B-E., Rowland, J-R., & Ganz, P-A.
(2011). A Longitudinal Examination of Couples´Coping Strategies as Predictors of Adjustment of Breast Cancer. Journal of Family Psychology. 25(6), 963-972, doi:
10.1037/a0025551
21
Lindholm, L., Rehnfeldt, A., Arman, M., & Hamrin, E. (2002) Significant others`
experience of suffering when living with women with breast cancer. Scand J Caring Sci, 16(3), 248-255, doi: 10.1046/j.1471-6712.2002.00093.x
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-202). Lund: Studentlitteratur
Malmström, S., Györki, I., & Ögren, A. (2007). Bonniers Svenska ordbok Nordbook. Norge.
Sökord: Släkting
Nystrand, A. (2014). Bröstcancer. Cancerfonden.se. (Hämtad: 2016-03-02).
https://www.cancerfonden.se/om-
cancer/brostcancer?gclid=CLX3lJaGossCFUf3wgodPrIOEg
Picard, L., Dumont., Gagnon, P., & Lessard, G. (2005). Coping strategies among couples adjusting to primary breast cancer. Journal of Psychosocial Oncology. 23 (2- 3), 115-135
*Robbins, M-L., Mehl, M-R., Smith, H-L., & Weihs, K-L. (2013). Linguistic indicators of patient, couple, and family adjustment following breast cancer. Psycho-Oncology. 22, 1501-1508, doi: 10.1002/pon.3161
*Svetina, M., Nastran, K. (2012). Family relationships and post-traumatic growth in breast cancer patients. Psychiatria Danubina. 24(3), 298-306
Taxman, E-T., Conlon, E-D., Speers, A., Dismuke, K-L., Heyman, T-S., & Taxman, T- L. (2016). Chemotherapy and Functional Medicine in a Patient With Metastatic Breast Cancer: A Case Report. Intergrativ Medicine: A clinician´s Journal. 15(1), 27-32
Wright, L-M., Watson, W-L. & Bell, J-M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats;
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.57-79). Lund: Studentlitteratur
22
Öqvist, O. (2011). Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat.
Stockholm: Gothia Förlag
23
Bilagor
Bilaga 1: Systematisklitteratursökningar
Tabell 2: Sökningar i Cinahl, sökperiod; 2016-03-09 och 2016-03-15.
Sökning Sökord och
kombinationer Inkluderingskriterier och
exkluderingskriterier
Träffar Utvalda
titlar Utvalda abstrakt Utvalda artiklar
1. Breast cancer 34325
2. 1 AND Family 2475
3. 1 AND Coping 1019
4. 1 AND Family AND Coping
244
5. Peer-reviewed och
max sedan 2010
66 13 7 3
Tabell 3: Sökningar i PsycINFO, sökperiod 2016-03-09 och 2016-03-15.
Sökning Sökord och
kombinationer Inkluderingskriterier och
exkluderingskriterier
Träffar Utvalda
titlar Utvalda abstrakt Utvalda artiklar
1. Breast cancer 11252
2. 1 AND Family 1992
3. 1 AND Coping 1278
4. 1 AND Family AND Coping
329
5. Peer-reviewed och
max sedan 2010
91 7 2 2
Tabell 4: Sökningar i PubMed, sökperiod 2016-03-09 och 2016-03-15.
Sökning Sökord och kombinationer
Inkluderingskriterier och
exkluderingskriterier
Träffar Utvalda titlar
Utvalda abstrakt
Utvalda artiklar
1. Breast
neoplasms
268786
2. 1 AND Family 16184
3. 1 AND Coping 2577
4. 1 AND Family AND Coping
615
5. Max sedan 2010 191 10 5 2
24
Bilaga 2: Granskningsmallar
Checklista för kvantitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2013) Syfte
• Vad är syftet med studien?
• Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
JA NEJ
• Är designen lämplig utifrån syftet?
JA NEJ
Undersökningsgruppen
• Vilka är inklusionskriterierna?
• Vilka är exklusionskriterierna?
• Vilken urvalsmetod användes?
o Randomiserat urval
o Obundet slumpmässigt urval o Kvoturval
o Klusterurval o Konsekutivt urval o Urvalet är inte beskrivet
• Är undersökningsgruppen representativ?
JA NEJ
• Var genomfördes undersökningen?
• Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
Mätmetoder
• Vilka mätmetoder användes?
• Var reliabiliteten beräknad?
JA NEJ
• Var validiteten diskuterad?
JA NEJ
Analys
• Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
• JA NEJ
• Om NEJ, vilka skillnader fanns?
• Hur stort var bortfallet?
25
• Fanns bortfallsanalys?
• JA NEJ
• Var den statistiska analysen lämplig?
• JA NEJ
• Om NEJ, varför inte?
• Vilka var huvudresultaten?
• Erhölls signifikanta skillnader?
• JA NEJ
• Om JA, vilka variabler?
• Vilka slutsatser drar författaren?
• Instämmer du?
JA NEJ
Värderingar
• Kan resultaten generaliseras till annan population?
JA NEJ
• Kan resultaten ha klinisk betydelse?
• JA NEJ
• Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
• JA NEJ
• Motivera varför eller varför inte
26
Checklista för kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2013) Syfte
• Vad är syftet med studien?
• Vilken kvalitativ metod har använts?
• Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
JA NEJ
Undersökningsgruppen
• Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?
(inklusions- och exklusionskriterierna ska vara beskrivna) JA NEJ
• Var genomfördes undersökningen?
• Urval- fanns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
• Vilken urvalsmetod användes?
o Strategiskt urval o Snöbollsurval o Teoretiskt urval o Inte angivet
• Beskrivs undersökningsgruppen? (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund)
• Är undersökningsgruppen lämplig?
JA NEJ
Metod för datainsamling
• Är fältarbetet tydligt beskrivet? (var av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamlingen)
JA NEJ Beskriv:
• Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt? (vilken typ av frågor användes etc.)
• Ange datainsamlingsmetod:
o Ostrukturerade intervjuer o Halvstrukturerade intervjuer o Fokusgrupper
o Observationer
o Video/bandinspelning
27 o Skrivna texter eller anteckningar
• Är data systematiskt samlade? (finns intervjuguider/studieprotokoll) JA NEJ
Dataanalys
• Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
• Ange om:
o Teman är utvecklade som begrepp o Det finns episodiskt presenterade citat
o De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
o Svaren är kodade
• Är analysen och tolkning av resultat diskuterade?
JA NEJ
• Är resultaten trovärdiga? (källor bör anges) JA NEJ
• Är resultaten pålitliga? (undersökningens och forskarens trovärdighet) JA NEJ
• Finns stabilitet och överensstämmelse? (är fenomenet konsekvent beskrivet) JA NEJ
• Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
JA NEJ
• Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data? (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda
tolkningar) JA NEJ
Utvärdering
• Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
JA NEJ
• Stöder insamlade data forskarens resultat?
• JA NEJ
• Har resultaten klinisk relevans?
JA NEJ
• Diskuteras metodologiska brister och risker för bias?
28
• JA NEJ
• Finns risk för bias?
• JA NEJ
• Vilken slutsats drar författaren?
• Håller du med om slutsatserna?
• JA NEJ
• Om NEJ, varför inte?
• Ska artikeln inkluderas?
JA NEJ
