Belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer

Belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer

En litteraturstudie

Explain aspects that affect the need for psychosocial support in the context of cancer

A literature study

Sandrah Kulling Malena Sandin

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Handledarens namn: Anders Sidenblad Examinerande lärares namn: Mona Persenius Datum inlämningsdatum: 2018-04-30

SAMMANFATTNING

Titel: Belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer -En litteraturstudie

Explain aspects that affect the need for psychosocial support in the context of cancer

–A literature study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne:

Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Sandrah Kulling Författare:

Handledare:

Sidor:

Malena Sandin Anders Sidenblad 30

Nyckelord: Cancer, behov, psykosocialt stöd

Introduktion: Cancer är ett globalt folkhälsoproblem och en ledande dödsorsak runt om i världen. Vid en cancerdiagnos erfar många patienter någon gång psykisk ohälsa. Antalet personer som får cancer ökar ständigt och utvecklingen av antalet cancerdrabbade ökar i allt snabbare takt.

Syfte: Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer.

Metod: Litteraturstudien följde Polit & Becks (2017) nio-stegs process. Arbetet började med att utforma ett syfte för att sedan genomföra en databassökning. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Selekterade artiklar granskades efter de kvalitetsmallar som är beskriven i Forsberg & Wengström (2015). Urvalsprocessen resulterade i totalt 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades för att sedan sammanställas till ett resultat.

Resultat: Vid analysen identifierades fem huvudkategorier: kunskapsbehov, fysiska symtom och dess biverkningar, emotionella/psykiska påfrestningar, behov av copingstrategier samt socioekonomiska förhållanden. Vid svår sjukdom behöver patienten stöd och hjälp för att hantera sin livssituation. Behovet av stöd och i vilken form är väldigt individuellt och varje patient bör bedömas utifrån de egna behoven.

Slutsats: Psykisk ohälsa bör identifieras tidigt hos patienter med cancer för att förbättra deras möjlighet att hantera sin sjukdom och bibehålla så mycket som möjligt av patientens

psykiska hälsa och främja livskvalitet.

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 4

2. BAKGRUND ... 4

2.1 Cancer ... 4

2.2 Psykisk hälsa och ohälsa ... 4

2.3 Psykosocialt stöd vid cancer ... 6

2.4 Sjuksköterskors ansvar i vårdandet av patienter med cancer ... 7

3. PROBLEMFORMULERING ... 8

3.1 Syfte... 8

4. METOD... 9

4.1 Litteratursökning ... 9

4.2 Datainsamling ... 9

4.3 Inklusionskriterier/exklusionskriterier ... 10

4.5 Urvalsprocessen ... 11

4.6 Databearbetning och analys ... 12

4.8 Etiska ställningstaganden ... 12

5.0 RESULTAT ... 13

Kunskapsbehov ... 14

Fysiska symtom och dess biverkningar ... 14

Emotionella /psykiska påfrestningar ... 15

Behov av copingstrategier ... 15

Socioekonomiska förhållanden ... 16

6.0 DISKUSSION ... 17

6.1 Resultatdiskussion ... 17

6.2 Metoddiskussion... 20

7. SLUTORD ... 21

7.1 Klinisk betydelse ... 21

7.2 Fortsatt forskning ... 21

7.3 Slutsats ... 21

8.0 REFERENSLISTA ... 22

9. Bilaga 1. Artikelmatris ... 0

4

1. INTRODUKTION

Cancer är ett globalt växande folkhälsoproblem. Totalt insjuknade omkring 0,45 procent av jordens befolkning i cancer mellan 2008–2012 (National Cancer Institute, [NIH] 2017). I Sverige rapporterades 60 000 nya fall under 2016 till cancerregistret (socialstyrelsen 2017). Det är av stor vikt att ha kunskap om åtgärder för dem som insjuknar då antalet nya fall ökar (Folkhälsomyndigheten 2016). Cancer innebär stor belastning både fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt för patienten. En patient som erhåller en cancerdiagnos är i behov av behandlingar som ofta leder till fysiska förändringar, men de påverkar även individens psykiska hälsa (NIH 2017). Eftersom medicinska behandlingar har blivit effektivare har cancer blivit mer som en kronisk än en terminal sjukdom, vilket ökar behovet av att hjälpa patienterna att leva med sjukdomen. Psykosociala behandlingar som inkluderar grupp-, individ- och familjeterapi i samband med cancerdiagnos har bevisad effekt på patientens välmående och förtjänar att inkluderas som standardkomponent som behandling vid sidan av medicinsk behandling för patienter med cancer (Spiegel 1994).

2. BAKGRUND 2.1 Cancer

Cancertumörer delas in i två typer, benigna som är godartade samt maligna som är elakartade.

Cancerfonden (2016) definierar cancer som celler som förlorat kontrollen över celldelning och sprider sig genom metastasering till andra områden i kroppen via lymfa och blodbanan.

Cancercellerna ignorerar signalerna att avsluta celldelning och växer okontrollerat och bildar tumörer (Cancerfonden 2016). Elakartade tumörer kan bli invasiva, det vill säga växa in i omkringliggande vävnader i kroppen. Cancer orsakas utav en mutation av en tidigare frisk cell, som påverkas av exempelvis miljögifter, levnadsvanor eller nedärvda felkodningar i cellens deoxyribonucleic acid [DNA] (Lund 2017). Det finns olika typer av cancer, bland annat carcinom, sarkom, leukemi, lymfom, myelom, melanom som drabbar olika delar av kroppen (NIH 2015). Spridningsgraden av cancersjukdomen klassificeras efter den internationella TNM-stadieindelningssystemet (Rindi et al. 2006). T beskriver den primära tumörens lokalisation, N beskriver lymfkörtelengagemang och M beskriver eventuell metastatisk spridning (UICC 2018 & American cancer society 2015). När man beskriver en malign tumör benämner man tumören efter stadie T1-T4. Numret efter T (som T1, T2, T3 eller T4) beskriver tumörstorleken och/eller mängden spridning till omkringliggande vävnad. Ju högre siffra bakom T desto större är tumören och/eller desto mer har tumören vuxit in i omkringliggande vävnad och spridit sig (American cancer society 2015).

2.2 Psykisk hälsa och ohälsa

Det vida begreppet psykisk ohälsa används som en övergripande term för att omfamna ett kontinuum från vanliga milda symtom till svåra störningar (Socialstyrelsen 2017). En klar definition finns inte eftersom varje patient är unik och sårbarheten är väldigt individuell.

Patienter som lider av psykisk ohälsa skall ha tillgång till en kunskapsbaserad, jämlik och säker vård av god kvalitet (Socialstyrelsen 2017). Det finns flera faktorer som kan leda till symtomkluster hos patienten. Många patienter lider av flera typer av symtom som tillexempel trötthet, smärta, sömnstörningar, illamående samtidigt och dessa symtomkluster leder ofta till depression (Choi &Rye 2018). För bedömning och hantering inför etablering av evidensbaserad

5

vård krävs förståelse för dessa symtom (NIH 2017). Vid cancer är depression tre gånger vanligare än hos den övriga befolkningen (Gheiman et al. 2015).

I figur 1 förklaras hur patienterna påverkas av olika faktorer och hur detta leder till upplevelsen av hälsa/ohälsa. Begreppet hälsa kan utgöra tillstånd av sundhet (psykisk hälsa) och friskhet (fysisk hälsa) samt ett upplevt välbefinnande. En patient kan uppleva hälsa trots förekomst av objektiva tecken på ohälsa men också uppleva illabefinnande vid frånvaro av objektiva tecken på sjukdom. Figuren illustrerar att det är fler faktorer än enbart fysiska tecken som påverkar patientens upplevelser (Eriksson 2000).

6

Figur 1 Eriksson (2000).

2.3 Psykosocialt stöd vid cancer

Behoven av åtgärder varierar under sjukdomsprocessen, från misstanke av diagnos, under utredningen, behandlingen samt uppföljningen (Dunberger et al. 2015). Alla patienter ska få möjlighet till rehabiliteringsåtgärder de är i behov av. Detta för att skapa de bästa förutsättningarna för att leva så bra som möjligt. Patientens behov av stöd varierar och bör anpassas efter patientens egna individuella resurser och önskemål. Behandlande, förebyggande, terapeutisk och praktiskt stöd vävs ofta ihop då patienterna är i behov av mer än bara en åtgärd.

Var tredje patient har visat sig ha behov av extra stöd. Oftast handlar det om att få någon form av psykosocialt stöd men i vissa fall behövs psykiatrisk behandling (Dunberger et al. 2015).

Det psykosociala stödet är till för att främja psykiska och sociala förmågor. Detta för att gynna patientens möjlighet för att klara av att hantera sin vardag, men också de olika faserna i cancerförloppet. Det är nödvändigt med olika professioner för gott psykosocialt stöd och god rehabilitering (Regionalt cancercentrum väst 2013). Cancerrehabiliteringens tillgång varierar stort över världen och kan till viss del förklaras av hur landets hälso- och sjukvårdsorganisation är uppbyggd (Dunberger et al. 2015).

Att erhålla en cancerdiagnos är svårt och att genomgå det är en komplicerad process som påverkar personen som erhållit diagnosen, anhöriga samt familj både känslomässigt och socialt.

Detta är känt som den psykosociala effekten av att ha cancer. Precis som det finns

Sjuk och mår

bra

Frisk och mår

bra

Sjuk och mår

dåligt

Frisk och mår

dåligt

Frånvaro av objektiva tecken på ohälsa

Känsla av illabefinnande

Känsla av välbefinnande

Förekomst av objektiva tecken på ohälsa

7

cancerbehandlingsgrupper så finns det också grupper med ett fokus på mental eller social hälsa som förstår hur cancer påverkar en hel familj. Ett psykosocialt team kan erbjuda familjen och patienten det stöd de behöver under denna svåra tid. Det psykosociala stödet i samband med sin cancerdiagnos kan omfatta psykisk hälsorådgivning, andligt stöd, gruppstöd, utbildning och liknande tjänster. Detta stöd erhålls vanligtvis av specialiserade sjuksköterskor, präster, pastorala rådgivare, kuratorer, socialarbetare eller psykologer. Identifieras andra behov kan dessa personer hänvisa patienten eller familjen för vidare psykosocialt stöd (American cancer society 2018).

2.4 Sjuksköterskors ansvar i vårdandet av patienter med cancer

Sjuksköterskor ska uppvisa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten vilket inkluderar lyhördhet, medkänsla, trovärdighet, bevarande av patientens integritet och ett respektfullt bemötande. Enligt sjuksköterskornas etiska kod International Councils of Nurses [ICN] så har sjuksköterskors fyra huvudsakliga ansvarsområden i sin profession. De ansvarsområden som ingår i professionen innebär att sjuksköterskor förebygger sjukdom, främja eller bevara hälsa samt lindra lidande hos patienten (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] 2017a).

Sjuksköterskor ansvarar för att upprätta omvårdnadsplaner i samråd med patienten och utifrån dennes behov samt följa upp och dokumentera åtgärderna (SSF 2017). Mångfalden av patienternas behov kan tillhandahållas genom organiserad vård (Leeuw 2013). Det är viktigt för patientens upplevelse och bearbetning av sjukdomen att ha tillgång till en kontaktsjuksköterska. Detta är ett sätt att åstadkomma en patientcentrerad och individanpassad vård (Socialstyrelsen 2015). Kontinuitet inom cancervården samt enkel tillgång till individuellt stöd är av stor vikt för patienten (Leeuw 2013).

Sjuksköterskor är en viktig yrkesgrupp patienterna kommer i kontakt med, det ger sjuksköterskan en viktig roll. Sjuksköterskor skall respektera den enskilda patientens preferenser för information som uppfyller deras behov (Leeuw 2013). Enligt ICN:s etiska kod står det att sjuksköterskor ansvarar för att den enskilde patienten få korrekt, tillräcklig och lämplig och anpassad information (SSF 2017a). Sjuksköterskan bör ge råd, förmedla kontakter inom vården som kan tillgodose behoven för patienten. Sjuksköterskan kan även bidra till symtomlindring vilket kan ge ett bättre behandlingsresultat. En individanpassad- och patientcentrerad vård förutsätter att olika professioner samverkar i team, exempelvis diagnostiska- och kliniska specialister (SSF 2017a).

Patienten skall förses med en ansvarig sjuksköterska samt kontaktinformation. Sjuksköterskan har ansvar för den allmänna omvårdnaden, ge information om kommande behandling, rehabiliteringsbehov samt identifierar tidigt det individuella psykosociala stöd patienten behöver (Socialstyrelsen 2015). De skall ge stöd i det som är av betydelse för patienten inför den kommande vården samt hantera de problem som uppstår under sjukdomsförloppet.

Levnadsvanor kan påverka uppkomsten av cancer men även ha betydelse för behandling och rehabilitering av sjukdomen. Då är sjuksköterskans uppgift att ge information samt uppmuntra patienten med cancer till en sundare livsstil. En sundare livsstil kan innebära att minska alkoholkonsumtionen, absolut nolltolerans för rökning, införa goda kostvanor och främja till fysisk aktivitet. Patienter med en sundare livsstil drabbas i mindre utsträckning av cancer än de patienter som lever en mindre hälsosam livsstil (SSF 2017b).

8 3. PROBLEMFORMULERING

En cancerdiagnos leder till sorg och patienten drabbas av många typer av symtom. Obehandlade symtomkluster hos en patient kan leda till depression. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att vara ett stöd, planera omvårdnaden samt hjälpa patienten efter dennes behov. Då psykisk ohälsa påverkar både behandlingen, symtomlindringen samt patientens upplevelser och behov, måste aspekter som påverkar patientens behov av psykosocialt stöd belysas.

3.1 Syfte

Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer.

9 4. METOD

Detta är en kvalitativ litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt enligt Polit & Becks (2017) nio steg, se figur 2. En problemformulering och ett syfte har formulerats. Inklusions- och exklusionskriterier har utformats för att få relevanta träffar på artiklar som är granskade, aktuella för den tidsperioden vi valt, engelskt språk valdes för läsförståelsen och vuxna patienter då inga barn skall ingå i denna litteraturstudie.

Figur 2. Polit & Becks (2017) nio steg tolkat och fritt översatt.

4.1 Litteratursökning

Steg ett från Polit & Becks (2017) nio steg, innebar att utforma ett syfte för litteraturstudien med tillhörande eventuella frågeställningar. Därefter, steg två (Polit & Beck 2017), utformades en sökstrategi med relevanta sökord för litteraturstudiens syfte ur valda databaser, CINAHL, PsycINFO och PubMed där vetenskapliga artiklar för litteraturstudiens syfte hittades.

4.2 Datainsamling

Databaser som har använts för insamling av relevant information för litteraturstudiens syfte var;

Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], Public Medline [PubMed] samt databasen PsycINFO. I databasen CINAHL utgick sökningar från Headings:

mental illness, patient, cancer och support. I databasen PubMed utgick sökningarna från 9. Summera & sammanställa till ett resultat

8. Analysera & kategorisera utvald information 7. Kritiskt granska & utvärdera materialets innehåll

6. Identifiera relevant fakta i artiklarna

5. Läsa & gallra ut de artiklar som ej motsvarar studiens syfte 4. Granska utvalda artiklars relevans

3. Genomföra & dokumentera sökning 2. Utforma en sökstrategi 1. Formulera syfte & frågeställningar

10

MeSH: need for support, cancer, mental illness och patients. I databasen PsycINFO utgick sökningarna från sökorden: mental health, cancer, patients och experience samt användes tillsammans med den booleska operatorn AND. Anledningen till olika sökord i databaserna beror på att databaserna är uppbyggda olika och ger då olika träffar. För att få tillräckligt många träffar anpassades sökorden efter den databasen som artiklarna söktes i. De vetenskapliga artiklar som inkluderades hade alla inriktning mot att beskriva aspekter som påverkar patientens behov av psykosocialt stöd i samband med cancer, allt ifrån att erhållit besked om cancersjukdom till att ha överlevt en cancersjukdom. Artiklar som inte svarade mot syftet valdes då bort. Sökordet ”mental illness” och ”cancer” var de sökorden som tydligast gav träffar gentemot syftet av litteraturstudien. På grund av antalet träffar lades sedan fler sökord in för att ringa in de mest relevanta artiklarna för denna studie och dessa sökord var; “patient”,

“support”, “need for support”, “mental health” och “experience”. För att få fram de vetenskapliga artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte så användes därmed databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO som är de mest relevanta databaserna att söka i när det gäller forskning i omvårdnad.

4.3 Inklusionskriterier/exklusionskriterier

Inklusionskriterierna var vetenskapliga, granskade artiklar, peer reviewed, utgivna på engelska under perioden januari 2012 till januari 2018 samt alla cancerdiagnoser. Artiklarna omfattade både kvinnor och män över 18 år.

Exklusionskriterier var artiklar som innehöll annat perspektiv och yrkeskategori än sjuksköterskor, samt artiklar om barn med cancer.

4.4 Databassökning:

Databassökningen visas i tabell 1, steg tre från Polit & Beck (2017).

Tabell: 1.

Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

Databas: CINAHL

(S1) Mental illness 21 059

(S2) Patient 1 009 772

(S3) Cancer 187 420

(S4) Support 243 313

(S1) AND (S2) AND (S3) AND (S4) 22 7 4 4

Summa: 7 4 4

Databas: PsycINFO

(S1) Mental health mjsub 632 251

11

(S2) Cancer mjsub 79 688

(S3) Patients mjsub 714 382

(S4) Experience mjsub 520 730

Support mjsub 486 512

(S1) AND (S2) AND (S3) AND (S4) AND (S5)

118 44 (1) 2 2

Summa: 44 2 2

Databas: PubMed

Need MH for support MH 279 837

Cancer MH 3610 100

Mental illness 1148 762

Patients MH 4997 475

S1 AND S2 AND S3 AND S4 137 19 4 4

Summa: 4 4

Summa total:

10

Alla artiklar redovisas inklusive dubbletter som markeras med (). (Tabell. 1).

4.5 Urvalsprocessen

Urvalsprocessen har baserats på ett strategiskt urval eftersom syftet med litteraturstudien var att belysa patientens eventuella behov av psykosocialt stöd i samband med cancer. Det innebar att de artiklar som valdes ut svarade mot syftet (Forsberg & Wengström2015). Litteraturstudien är utförd på systematiskt sätt och de artiklar som valdes bort var de som inte höll tillräckligt hög kvalitet, inte motsvarar syftet med litteraturstudien eller stämde överens med de inklusionskriterier som valts. Urvalen genomförs enligt steg fyra till sju i Polit & Becks (2017) nio steg.

Urval 1.

Sökningarna i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed resulterade i totalt 177 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte samt de inklusionskriterierna som valts ut. Enligt steg fyra (Polit & Beck 2017) lästes titel och sammanfattning för att se om det fanns någon relevans mot syftet. Totalt valdes 69 artiklar ut som ansågs ha tillräcklig relevans mot syftet för att granskas ytterligare.

12 Urval 2.

I urval två lästes metod och resultat flertalet gånger för att kontrollera att dessa verkligen svarade mot syftet för litteraturstudien. De vetenskapliga artiklar som exkluderades var de artiklar som inte svarade mot litteraturstudiens syfte eller inte kvalificerade sig på grund av inklusionskriterierna samt exklusionskriterierna. Kvar blev 10 artiklar som kvalificerade sig och motsvarade syftet för studien. Detta enligt steg fem av de nio steg som följs i denna litteraturstudie (Polit & Beck 2017).

Urval 3.

Enligt steg sex (Polit & Beck 2017) lästes artiklarna i sin helhet och ur detta identifierades relevant fakta mot litteraturstudiens syfte. I steg sju användes “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och ” Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck 2017) för kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna enligt. En artikelmatris skapades för att tydliggöra årtal, författare. syfte, urval och resultat (se bilaga 1).

4.6 Databearbetning och analys

Valda artiklarna skrevs ut och lästes enskilt. Därefter diskuterades innehållet för att sedan läsas än en gång inför ytterligare diskussion. Var och en markerade textdelar som var relevant mot syftet för litteraturstudien. De markerade delarna som var av relevans för fortsatt analysering numrerades för att få fram kategorier som var utmärkande. Under analysen framkom huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Varje huvudkategori som identifierades tilldelades ett nummer, subkategorierna försågs med en bokstav för att underlätta inför resultatsammanställningen. De vetenskapliga artiklarnas resultat bearbetades för att analyseras och kategoriseras enligt Polit & Becks (2017) steg åtta. Vid analysen identifierades fem huvudkategorier som presenteras i figur 3. När materialet var bearbetat sammanställdes resultatet enligt Polit & Becks (2017) steg nio.

4.8 Etiska ställningstaganden

De etiska ställningstaganden som författarna av den här litteraturstudien gjort är att ej plagiera information som kommit fram utifrån de vetenskapliga artiklarna, ej förfalska resultat av forskningen det tagits del av eller tolka egna resultat utifrån artiklarna (Polit & Beck 2017).

Artiklarna som använts är redan godkända och kvalitetssäkrade med etiska tillstånd. Författarna har arbetat, tolkat och sammanställt de vetenskapliga artiklarna så objektivt som möjligt för att undvika att personliga åsikter eller antagande skall spegla resultatet. Artiklarna har kritiskt granskats utifrån syftet för litteraturstudien för att hålla så hög kvalitet som möjligt. Då de vetenskapliga artiklarna översatts från engelska till svenska finns det dock en liten risk för bias då översättning inte alltid går att översätta helt korrekt.

13 5.0 RESULTAT

Resultatet grundar sig i totalt 10 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken är kvalitativa och 4 är kvantitativa artiklar, dessa redovisas i artikelmatrisen, bilaga 1. Genom analysen framkom fem huvudkategorier; Kunskapsbehov, Fysiska symtom och dess biverkningar, Emotionella/psykiska påfrestningar, Behov av copingstrategier samt Socioekonomiska förhållanden som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer.

Huvudkategorierna presenteras i figur 3 här nedan.

Figur 3.

Kunskapsbehov

Fysiska symtom och dess biverkningar

Emotionella/psykiska påfrestningar Behov av copingstrategier

Socioekonomiska förhållanden

14 Kunskapsbehov

Patienter med cancer var i stort behov av information för att hantera den sjukdomsbelastning som uppstår i samband med cancer (Lam et al. 2015). Patienter som får tillräcklig information har lättare att förstå och hantera sin situation (Pulgar et. al. 2015), då cancer leder till psykiska påfrestningar hos patienten som kan vara svåra att hantera är (Faller et. al. 2015). Stressrelaterad emotionell påfrestning har förknippats med sämre överlevnad och att ett psykosocialt stöd i samband med sjukdomen ger ett ökat välbefinnande (Pulgar et. al. 2015). Förekomsten av psykisk påfrestning var en viktig faktor för behovet av psykosocialt stöd hos patienterna (Faller et. al. 2015). Resultatet visade dock att det även fanns en önskan om att få psykosocialt stöd hos patienter utan ökad emotionell påfrestning där patienterna kände att behovet fanns. Ett flertal patienter önskade någon form av psykosocialt stöd men inte erhållit något sådant stöd (Faller et. al. 2015 & Faller et. al. 2017).

Intresset för stödprogram som behandlade information angående olika behandlingsalternativ och information om allmän hälso- och sjukvård visade sig vara stort. Detta visar hur viktigt det var för patienter att få tillgång till information som kunde vara till nytta för hantering och förståelse för sin sjukdom. Vikten av information och stöd till patienten hade en central roll för att minska oro och rädsla hos patienten (Leng et. al. 2013). En önskan fanns också om tillgång till informationsprogram angående ekonomiskt stöd samt sociala bistånd, då ekonomin ofta drabbar den sjuke hårt (Leng et. al. 2013).

Patienter visade intresse för att få stöd via personliga möten, men även ett intresse för stödprogram via telefon, online eller möjligheten till ett kombinerat stödprogram (Leng. et. al.

2013). Den huvudsakliga anledningen till att patienter med cancer inte skulle vilja ta del i ett psykosocialt stödprogram var att ”man ansåg sig inte ha behov”. En annan orsak var att de inte visste vem de skulle vända sig till eller inte vet att sådant stöd finns (Faller et. al. 2015).

Fysiska symtom och dess biverkningar

Cancer ger många påföljder för patienten. Dessa påföljder kan orsakas av biverkningar som uppstår i samband med behandling, fysiska symtom och funktionella begränsningar (Faller et al. 2016). Patienter med allvarliga fysiska symtom har en högre psykologisk belastning som oftare leder till ett ökat psykosocialt behov. Risk för emotionell påfrestning finns oavsett i vilket skede man befann i under sin sjukdomsprocess. Graden av de fysiska symtomen leder till en emotionell belastning som ökar patientens behov av psykosocialt stöd (Chen et al. 2012 &

Pulgar et al. 2015). Det psykosociala stödet kan handla om att få hjälp med symtomhantering, då obehandlade symtom kan leda till symtomkluster. Ett ökat psykosocialt stöd kan orsakas av fysiska symtom påverkar psykiskt. Detta kan bero på läkemedel samt om patienten erhåller behandling eller inte (Pulgar et al. 2015 & Chen et al. 2012). De individuella fysiska symtomen påverkade det dagliga livet som aktiviteter, funktion och kvalitet negativt som då ledde till ett större behov av individuellt stöd (Chen et al. 2012 & Acquaye et al. 2013). Brist på energi, arbetssvårigheter och sexuella dysfunktioner var några problem som orsakade att patienten var i ett större behov av stöd och hjälp (Pulgar et al. 2015). Vid svåra smärttillstånd utan adekvat smärtlindring klarade inte patienten att hantera sin sjukdomssituation som då ledde till ett ökat behov av professionell hjälp i form av psykosocialt stöd (Lam et al. 2015).

15 Emotionella /psykiska påfrestningar

Det var vanligt att patienter som erhöll besked om cancer upplevde ångest, oro, hopplöshet och fick svårigheter att hantera sina känslor. Detta kunde då leda till minskad känsla av meningsfullhet, inre frid och slutligen övergick i djup depression (Pulgar et al. 2015). En cancerdiagnos utmanade patientens psykiska välbefinnande på grund av den emotionella påfrestning cancer innebar (Faller et al. 2016). Patientens egna önskan om att erhålla stöd eller inte var av stor vikt för patientens autonomi och bör beaktas i mötet med patienten. Om detta inte utfördes upplevde sig patienten inte lyssnad till (Faller et al. 2015). Patienterna önskade lyhördhet för att klara av att hantera den emotionella påfrestningen (Meggiolaro et. al. 2015 &

Pulgar et al. 2015).

Patienter med cancer hade en önskan om att erhålla psykosocialt stöd för att hantera den emotionella påfrestningen (Leng et al. 2013). Nydiagnostiserade patienter upplevde ett större psykosocialt stödbehov än andra grupper av patienter med cancer. Samtidigt påverkade de olika typerna av cancerdiagnoser till större eller mindre psykiska besvär för patienten (Acquaye et al. 2013). Den emotionella påfrestningen som patienterna med cancer upplevde kunde vara både akut, tidigt fördröjd eller försenade (Chen et al. 2012).

Vad psykosocialt stöd innebar ur ett psyko-onkologs perspektiv då de ansåg att det inte förelåg en förhöjd motivation till professionell hjälp, kunde det ur ett patientperspektiv upplevas att psykosocialt stöd var motiverat (Brédart et. al. 2015). Den ökade livslängden påverkade att allt fler drabbades av ensamhetskänslor, ångest, oro och depression. De specifika behov patienten behövde måste anpassas individuellt och psykosocialt stöd var av stor vikt för patientens välbefinnande (Brédart et. al. 2016). Stödet kunde definieras som en vård vid sidan av sjukdomsbehandlingen av cancer som hjälpte patienten och dess familj att klara av situationen och minska den emotionella påfrestning som uppstår. Psykosocialt stöd anpassades utifrån patientens egna specifika och utvecklade vårdbehov. Det psykosociala stödet kunde definieras som ett stödbehov som hjälpte patienter och deras närstående att klara av cancerdiagnosen samt behandlingen längs sjukdomsbanan. Behovet av psykosocialt stödprogram var stort och patienter önskade delta i början av sin cancerbehandling för ett bättre välmående (Brédart et.

al. 2015).

Behov av copingstrategier

Patienter med cancer visade tydligt på sammankoppling mellan cancersjukdomen, ångest, oro och behandling. Sjukdomen påverkade hela familjen och visade sig att många hade ett intresse av att lära sig copingstrategier, då de önskade hjälp med att hantera sjukdomsbördan (Leng et.

al. 2013). Copingstrategier som fungerade för patienten, kunde vara avgörande för hantering och anpassning av sjukdomen. En fungerande copingstrategi underlättade för de behandlingskrav som ställdes på patienten. Det visade sig att copingstrategier var effektiva för att påverka livskvalitén, depression och hopplösheten som patienten ofta kände (Pulgar et. al.

2015). Patienter som hade lägre nivåer av optimism visade på ett större behov av psykosocialt stöd än de med höga nivåer av optimism (Acquaye et al. 2013).

I tider där människor kände en sorts kris var det allmänt känt att många vände sig till sin religion eller någon form av andlighet (Höcker et al. 2014). Många patienter med cancer visade sig ha ett behov av andlighet och att det behovet utgjorde en “stor till största möjliga roll” i deras hälsa

16

samt återhämtning. Patienter uttryckte ett stort behov av andligt stöd med interventioner för att möta sina andliga behov. Inventioner som patienterna önskade skulle stimulera till en känsla av att inre frid (Höcker et al. 2014). De patienter som saknade ett psykosocialt- och andligt stöd i cancervården har visat sig relatera till sämre vårdkontakt, ett större utfall av depression, minskad känsla av meningsfullhet och inre frid (Höcker et al. 2014). Patienter som inte hade någon religiös övertygelse hade ett större vårdbehov än patienter som tog stöd ur sin tro (Chen et al. 2012 & Faller et al. 2016). Resultatet visade att de flesta patienter önskade att bli tillfrågade om sina andliga behov, samt att de skulle förbättra tillfredsställelsen av den omsorg de fick (Leng et al. 2014). Exempel på andliga behov var att skapa mening och syfte, positivitet, tacksamhet och hopp, ge och känna kärlek, förbereda sig för döden eller tillgodose sina religiösa behov (Höcker et al. 2014). Patienter som inte fick stöd i sin tro eller andlighet fick ofta svårare att hantera sin sjukdom, behandling och att religiös tro kunde ge stöd för att bättre hantera dessa under cancerprocessen (Chen et al. 2012). Oavsett vilken syn eller tro patienten hade kände de flesta nytta av att få sitt religiösa eller andliga behov uppmärksammat (Chen et al. 2012 & Faller et al. 2016). Om patientens andliga behov uppmärksammades ledde detta i förlängningen till högre existentiellt välbefinnande som i sin tur ledde till bättre livskvalitet samt tillfredsställelse med omsorgen i det palliativa skedet (Höcker et al. 2014).

Socioekonomiska förhållanden

Yngre ålder, kvinnligt kön, mindre socialt stöd var prediktorer för ett ökat psykosocialt behov (Faller et al. 2016, Höcker).

Yngre patienter, kvinnor eller hög utbildningsgrad visade sig vara mindre tillfredsställda med vården, då de visade högre känslomässig nöd och större behov av psykosocialt stöd efter cancerbehandlingen (Brédart et. al. 2016 & Faller et al. 2016). Kvinnor var dock mer benägna att söka professionell vård än män och detta kan då förklara varför just kvinnor hade ett ökat psykosocialt behov (Faller et al. 2015).

För patienter som levde i parförhållande, gift eller boende med partner visade att behovet av psykosocialt stöd minskade, då forskning visade att ett socialt stöd kunde dämpa emotionell påfrestning, visade på färre psykosociala behov och en bättre psykologisk status (Faller et al.

2015 & Faller et al. 2016) Patienter som var gifta eller sambos hade bättre förutsättningar för hanterandet av sjukdomen då de hade ett stöd (Chen et al. 2012).

De demografiska faktorerna och den utbildningsnivån patienten hade visade sig ha avgörande effekt för patientens psykosociala vårdbehov (Chen et al. 2012 & Faller et al. 2015). Patienter med högre utbildningsnivå hade en större tendens att söka information vilket kunde bidra till ett större psykosocialt vårdbehov. (Faller et al. 2015).

17 6.0 DISKUSSION

6.1 Resultatdiskussion

I resultatet visade det sig att patientens egna resurser, patientens sociala stöd, fysiska besvär, emotionella påfrestningar och behovet av copingstrategier var starkt påverkande faktorer för behovet av psykosocialt stöd. Andra påverkande aspekter visade sig vara utbildningsnivå, ålder, tidpunkter i sjukdomsförloppet, svårighetsgraden av diagnosen, socialt nätverk och individuell benägenhet att drabbas. Det ses ett samband mellan dessa faktorer och hur de påverkar patientens möjligheter att hantera sjukdomen och dess emotionella påfrestningar.

Cancer påverkar inte bara den fysiska hälsan utan kan ge många typer av känslor som kan vara svåra att hantera. Utifrån patientens psykosociala situation ses en stor betydelse för hur dennes klarar av att hantera sina tankar, känslor och funderingar. Här är det av stor vikt att kompetent personal finns för att stödja patientens behov av att förstå situationen som denne nu befinner sig i.

I kategorin kunskapsbehov framkom det att många patienter önskade att få tillräcklig information och stöd i samband med cancer (Butow et. al. 1997), de patienter som erhåller tillfredsställande information angående sin sjukdom har lättare att anpassa sig och hantera sin cancersjukdom (Paschali et al. 2015). En patient som får tillfredsställande adekvat och tydlig information får bättre möjlighet att kontrollera sin situation och minska den stress det för med sig (Ançel 2012), detta minskar känslor som ångest, oro och rädslor (Butow et. al. 1997 &

Ançel 2012).

Kunskapsbehovet är i många fall avgörande för hur patienten klarar av att hantera sjukdomen, förståelse för händelser, kunskap om biverkningar samt ett aktivt deltagande i beslutsprocessen (Ançel 2012). Behov av att få information och vilken typ av information är ytterst individuellt.

För att ta reda på vilket behov av kunskap och information patienten har, måste varje enskild patient tillfrågas om det individuella behovet (Butow et. al. 1997). Den individualiserade kommunikationen är då viktig för att kunna ge och förstå patienternas specifika behov av stöd.

Kunskapsbehovet skall anpassas efter patientens eget önskemål, inte enbart utifrån den psykiska eller fysiska påfrestningen sjukdomen för med sig. Självbestämmande är också en viktig del som skall tas hänsyn till då patienten vet vilket behov just de önskar stöd och hjälp med (Butow et. al. 1997). Att få stöd i form av kunskap och information kan leda till en förbättrad egenvård, ge patienten en förändrad syn samt förväntningar på den vård som finns tillgänglig (Butow et. al. 1997 & Ançel 2012). För att öka patientens förutsättningar är det viktigt med lättillgänglig vård. Vården måste erhålla rätt kompetens för att informera patienten om sjukdom, behandlingar, biverkningar samt psykosocialt stöd och egenvård. Patienten skall informeras i enligt patient lagen som innebär att ge individanpassad information om vilka behandlingar som kan vara aktuella, vilken behandling man rekommenderar, samt behandlingens syfte och biverkningar (SFS 2014:821).

Det är av stor betydelse att varje enskild patient är delaktig i sin information om sjukdomen, dess medicinska tillstånd och beslut om behandling. Delaktigheten leder då till att stödet kan individualiseras till den kunskap som den enskilde patienten behöver (Butow et. al. 1997). En avgörande faktor som påverkar patientens välbefinnande var hur informationsutbytet mellan den sjuke och vårdpersonalen fungerade. För att informationsutbytet skall fungera bra bör vårdpersonalen bygga upp en bra relation till patienten (Paschali et al. 2015). Kunskap om sin livssituation ger förutsättningar för att klara av att hantera sin livssituation. Sett utifrån

18

hälsokorset så kan patienten uppleva större hälsa då möjligheterna till hantering av sjukdomen ökar (Eriksson 2000).

Under kategorin fysiska symtom och dess biverkningar visade det sig vara viktigt att identifiera den sjukes behov i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet för att underlätta patientens förmåga att hantera sin situation. De individuella fysiska symtomen patienten lider av påverkar det dagliga livet som aktiviteter, funktion och kvalitet negativt. Patienter som upplevde en stor variation och ett brett utbud av biverkningar fick begränsningar i aktivitet men också känsla av förlust av kontroll över sin livssituation. Det leder då till sämre livskvalitet samt ett ökat psykosocialt stöd. Att hjälpa patienten med symtomhantering är av stor vikt för att ge patienten möjlighet till ett liv med en högre livskvalitet (Chen et al. 2012). Om patientens fysiska symtom förbättras ökar möjligheten att uppleva förbättrad livskvalitet. Enligt Hopman & Rijken (2015) och Goodwin et. al. (2001) visade det sig att små korta interventioner av stöd samt stödjande gruppterapi minskade uppfattningen av smärtan då oron minskade hos patienter med cancer.

Om patienten erhåller tillfredsställande information förbättrades patientens fysiska funktion då patienterna hade lättare att anpassa sig till sjukdomen och upplevde större kontroll (Paschali et al. 2015). En förbättrad livskvalitet kan då leda till en förbättrad livsstil och ett ökat välmående utifrån tolkning av hälsokorset (Eriksson 2000).

I kategorin emotionella/psykiska påfrestningar framkom det att känslor som ångest, oro och hopplöshet drabbar många patienter som erhåller en cancerdiagnos. Utifrån hälsokorset (Eriksson 2000) har patientens psykosociala situation stor betydelse för hur patienten klarar av att hantera sina tankar, känslor och funderingar. Patienter uppfattar sin sjukdom med cancer på olika sätt och på olika nivå, då uppfattningarna är individuella. Det innebär att sjukdomsuppfattningen är en mental konstruktion som är öppen för förändring. Detta kan därför göra det möjligt för patienter med cancer att anta bättre copingstategier för att förbättra synen på sin sjukdom genom psykosocialt stöd. Det har visat sig att sjukdomsuppfattningen hos cancerpatienter framgångsrikt kan förändras med små och korta interventioner av stöd (Hopman & Rijken 2015) och att de patienter som fått stödjande gruppterapi förbättrades i de psykiska symtomen (Goodwin et. al. 2001). Gruppterapin ger dock ingen förlängning av överlevnaden, men visade sig förbättra humör och livskalitet. Gruppterapin gav bäst resultat i början av cancersjukdomen då patienterna visade sig vara som mest bekymrade och oroade (Goodwin et. al. 2001). Patienter blir begränsade i sitt aktiva liv tappar känslan av kontroll, det leder ofta till isolering och depression (Komatsu et al. 2014). Med tillfredsställande information kan oro och ångest minska då kunskap leder till återtagande av kontroll för patienten (Butow et. al. 1997 & Ançel 2012).

Många patienter önskar att få psykosocialt stöd i samband med att de fått ett cancerbesked.

Patienter som lever med cancer samt lider av någon form av psykisk ohälsa och de som har dålig psykosocial funktion tidigt i sjukdomsförloppet löper stor risk att drabbas av emotionella påfrestningar (Roos 2016).

Hur en patient förhåller sig till sin sjukdom påverkar också upplevelsen av sjukdomen (Appelbaum et al. 2014). Om patienten känner kontroll över sin livssituation får de en mer positiv inställning. Om patienten känner optimism påverkar det känsla av hopp och sänker då de oroliga och depressiva symtomen. Känsla av optimism fungerar som skyddande faktorer där optimism definieras som graden av förväntningar och positiva erfarenheter i framtiden.

Optimism är förknippat med psykologiskt välbefinnande, där då pessimism var förknippat med lägre livskvalité, ångest och depression. Genom patientens egna inställning samt förmågor kan de påverka upplevelsen och belastningen som sjukdomen utgör (Appelbaum et al. 2014). För

19

att ge patienten möjlighet till att känna optimism och hopp är psykosociala åtgärder av stor vikt.

De psykosociala åtgärderna var effektiva för att minska emotionell påfrestning och öka livskvaliteten för patienten. För att möta patienternas vårdbehov och förbättra livskvaliteten måste det göras en bedömning för att upptäcka behovet (Ernst et al. 2013). Har patienten psykosocialt stöd, god symtomkontroll och inre resurser stärker det patientens möjligheter att skapa sig copingstrategier för att hantera sin sjukdomssituation.

Kategorin behov av copingstrategier så önskade patienterna att få sitt behov av religion eller andlighet uppmärksammat i samband med cancer (Balboni et. al. 2007). Religion och andlighet fungerar som ett stöd i hanteringen av sjukdomen. Trots att patienterna har stora önskningar om att få sin religion eller andlighet bekräftad, var det många som upplevde att de inte fick någon stöttning alls eller enbart minimalt av det medicinska systemet (Balboni et. al. 2007). Många av dessa patienter ansåg också att det religiösa och andliga stödet skulle vara förknippat med bättre livskvalitet om det funnits med i behandlingen. Det har också tydligt framgått att det finns olika behov i olika typer av kulturer som skall tas hänsyn till (Balboni et al. 2007).

Patienterna ansåg att det var av stor vikt att få behovet av religion eller andlighet uppmärksammat i samband med cancer (Balboni et. al. 2007).Det är tydligt att religion och andlighet var viktigt för patienten. Religion och andlighet fungerar som ett stöd i hanteringen av sjukdomen. Trots att patienterna har stora önskningar om att få sin religion eller andlighet bekräftad, var det många som upplevde att de inte fick någon stöttning alls eller enbart minimalt av det medicinska systemet (Balboni et. al. 2007). Patienterna ansåg också att det religiösa och andliga stödet skulle vara förknippat med bättre livskvalitet om det funnits med i behandlingen.

Resultatet visar också att det finns olika behov i olika kulturer och att detta bör tas hänsyn till (Balboni et al. 2007). Med fungerande copingstrategier kan patienten hantera situationer som belastar både den fysiska som den psykiska förmågan. Dessa copingstrategier kan genomhälsokorset (Eriksson 2000) tolkas som bidragande till en större livskvalitet. Detta kan vara exempelvis att planera sina resurser för att orka med det som ger livskvalitet.

I kategorin socioekonomiska förhållanden visade det sig att det krävs betydande åtgärder för de socioekonomiska skillnaderna. Detta för att vården skall bli jämlik oavsett regionala eller socioekonomiska skillnader (Roos 2016). De socioekonomiska grupperna som påverkar ökat psykologiskt vårdbehov innefattar lägre socialt stöd, kvinnligt kön och lägre ålder. Den internationella forskningen visar att den individanpassade vården är långt ifrån tillräcklig ur det socioekonomiska perspektivet (Roos 2016). Ett annat resultat av den socioekonomiska betydelsen var att de som levde i parförhållanden upplevde en bättre livskvalité än de som levde ensamma (Pillay et al. 2013). Om man ser till de socioekonomiska faktorernas påverkan i hälsokorset (Eriksson 2000) finns många delar som stärker eller försvagar patientens förmågor.

Det sociala sammanhanget som är av stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet, men också faktorer som påverkar hur patienten hanterar samt får det stöd denne behöver.

Alla patienter är olika och att de individuella skillnaderna bör tas i betraktelse i alla vårdkedjans delar. De psykosociala faktorerna påverkar patientens behandling och upplevelser mycket mer än till exempel socioekonomiska, geografiska, demografiska samt flera av de medicinrelaterade faktorerna.

Hälsokorset kan användas för att illustrera hur en patient kan uppleva stor livskvalitet av att må bra och känna god hälsa trots svår sjukdom, men också hur en fysiskt frisk patient kan uppleva stor ohälsa. (Eriksson 2000). Med god symtomlindring och en individuell omvårdnadsplan kan patienten uppleva livskvalitet trots sin sjukdom. Kan patienten bibehålla sina förmågor och vara

20

delaktig i sociala sammanhang påverkar detta patientens förutsättningar för att hantera och leva med sin sjukdom.

6.2 Metoddiskussion

I litteraturstudien användes en kvalitativ design som kännetecknas av att den är anpassningsbar efter det som visar sig i datainsamlingen (Forsberg & Wengström 2015). I den kvalitativa ansatsen har forskaren ett förutsättningslöst förhållningssätt gentemot det som undersöks.

Forskaren söker efter en helhetsförståelse av en speciell unik situation (Forsberg & Wengström 2015).

Begränsningar för denna litteraturstudie är att artiklarna är skrivna på engelska som kan påverka resultatet då översättning inte alltid kan utföras helt korrekt. För att minimera språkfel har engelsk-svenskt lexikon använts för att så korrekt översättning som möjligt kunde göras. För att minska risk för påverkan har författarna gått tillbaka och kontrollerat med originaltexten i de vetenskapliga artiklarna, som då stärker litteraturstudiens trovärdighet.

Författarna har begränsad kunskap samt erfarenhet av att tolka artiklars kvalitet, har dock arbetat efter Polit och Beck (2017) kriterier för kvalitetssäkring. Författarna har beskrivit alla de databaser som används, vilka vetenskapliga artiklar som använts och hur arbetet fortlöpt.

Denna kvalitativa litteraturstudie är överförbar och är möjlig att replikera för att nå samma resultat. Överförbarhet innebär att resultatet skulle få samma utfall om litteraturstudien skulle göras om med andra artiklar med liknande innehåll.

De vetenskapliga artiklar som inkluderades i litteraturstudien var från olika delar av världen, vilket kan ses som en styrka då psykisk ohälsa i samband med cancer är ett globalt hälsoproblem. Sex artiklar från Tyskland, en från USA, en från Spanien och en vardera från Taiwan och Kina. Detta gav en pluralistisk överblick av studieresultatet. Genom att inte begränsa de vetenskapliga artiklarna till ett begränsat område i världen så styrks den betydelsefulla kunskapen om religiösa och kulturella skillnader i behov av psykosocialt stöd i samband med cancer.

Val av 6 kvalitativa och 4 kvantitativa studier i resultatet ger en högre trovärdighet i litteraturstudien (Polit & Beck 2017). Kvalitativa studier baseras på intervjustudier där deltagarna, som inte är anonyma till den som håller i intervjun, berättar om sina egna upplevelser som slutligen bildar ett resultat. En kvantitativ studie baseras ofta på ett frågeformulär där deltagarna har möjlighet att vara anonyma. Vid en kvantitativ studie är det dock svårt att få tag på deltagare igen om dålig svarsfrekvens uppstår till skillnad mot en kvalitativ studie där deltagarna inte var anonyma.

21 7. SLUTORD

7.1 Klinisk betydelse

Det är av stor betydelse för patienten att den psykiska hälsan tas upp och verifieras vid cancerbesked, sjukdomsförlopp och i eftervården. Vikten av att tidigt fånga upp riskpatienter har stor betydelse för den enskilde patientens möjlighet till fortsatt livskvalitet. Sjuksköterskan skall vårda, stödja, motivera och vara lyhörd för patientens önskan och mål för att ge patienten den bästa adekvata vård. Utifrån de nyaste vetenskapliga rönen bör rekommendationerna implementeras i praktiken för att identifiera målgrupper för psykosociala interventioner.

Författarna anser att litteraturstudien kan öka förståelse och kunskap för vad patienter med cancer kan ha för behov av hjälp. Denna kunskap skulle kunna implementeras genom att förbereda exempelvis vårdpersonal med kunskapen i deras utbildningar eller kurser för att utbilda befintlig personal ute i verksamheterna.

7.2 Fortsatt forskning

Fortsatt forskning för att få fram adekvata bedömningsverktyg för att fånga upp de patienter som är i behov av stödjande vård i samband med cancer. Idag finns det många utvärderingsverktyg att tillgå, men det skiljer sig stort i bedömningen av psykisk ohälsa. Därför skulle ett adekvat internationellt verktyg underlätta för vårdpersonal att utvärdera riskerna hos sina patienter.

7.3 Slutsats

Under studiens gång har det successivt byggts på ett mönster av människans komplexitet.

Psykisk ohälsa eller psykisk belastning påverkar den fysiska upplevelsen samtidigt som även fysiska symtom påverkar den psykiska hälsan. Det hela hänger samman mellan kropp och psyke. Litteraturstudien visar på att alla människor är olika och har olika förutsättningar för att klara av och hantera traumatiska situationer/upplevelser. På grund av olika människors medfödda sårbarhet samt de kunskaper och erfarenheter patienten besitter. Detta stöder vikten av ett personcentrerat förhållningssätt med individuell vårdplanering efter patientens behov och önskemål. Studierna visar entydigt på att det föreligger många faktorer som påverkar den psykiska hälsan och att det är av betydelse att identifiera riskpatienter i ett tidigt stadium. Att vara medvetenheten om att patienten kan drabbas av psykisk ohälsa under hela sjukdomsförloppet ökar då möjligheterna för att vara lyhörd för patienten och dennes behov.

Att öka förståelsen av patienternas förväntningar och det faktiska som sjuksköterskan ombesörjer kan eventuellt förbättra förmågan att utveckla skräddarsydda insatser för patienter med cancer.

22 8.0 REFERENSLISTA

American cancer society (2015). Cancer staging. Tillgänglig:

https://www.cancer.org/treatment/understanding-your-diagnosis/staging.html [2018-05-11].

American cancer society (2018). Understanding psychosocial support services. Tillgänglig:

https://www.cancer.org/treatment/treatments-and-side-effects/emotional-side- effects/understanding-psychosocial-support-services.html [2018-05-11].

Ançel, G. (2012). Information Needs of Cancer Patients: A Comparison of Nurses´and Patients´Perceptions. Journal of Cancer Education. 27-4. ss.631-640.

*

Applebaum, A., Stein, E., Lord-Bessen, J., Pessin, H., Rosenfeld, B. & Breitbart, W. (2014).

Opitmism, social support, and mental health outcomes in patients with advanced cancer. Psyco- Oncology. (23). ss.299-306. DOI: 10.1002/pon.3418.

Balboni, T-A., Vanderwerker, L-C, Block, S-D., Paulk, E., Lathan, C-S., Peteet, J-R. &

Prigerson, H-G. (2007). Religiousness and Spiritual Suppott Among AdvacedCancer Patients and Associations With End of Life Treatment Prefrences and Quality of Life. Journal of Clinical Oncology. DOI: 10.1200/JCO.2006.07.9046 25, no 5.

*Brédart, A., Merdy, O., Sigal-Zafrani, B., Fiszer, C., Dolbeault, S. & Hardouin, J-B. (2015).

Identifying trajectory cluster in breast cancer survivors supportive care needs. psychosocial difficulties,and resources from the completion of primary treatment to 8 months later. Support Care Cancer. (24). ss. 357-366. DOI: 10.1007/s00520-015-2799-1.

Butow, P.N., Maclean, M., Dunn, S.M., Tattersall, M.H.N & Boyer, M.J. (1997). The dynamics of change: Cancer patients’ preferences for information, involvement and support. Annals of oncology. (8). ss. 857-863.

Cancerfonden. (2016). Vad är cancer? Så utvecklas cancer. Tillgänglig:

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/vad-ar-cancer [2018-02-06].

*Chen, S-C., Lai, Y-H., Liao, C-T, Chang, J., Lin, C-Y, Fan, K-H. & Huang; B-S. (2012).

Supportive care needs in newly diagnosed oral cavity cancer patients receiving radiation therapy. Psycho-oncology 22:1220-1228. DOI: 10.1002/pon.3126.

Choi, S. & Rye, E. (2018). Effects of symptom cluster and depression on the quality of life in patients with advanced lung cancer. European Journal of Cancer Care. 27. DOI:

10.1111/ecc.12508.

Dunberger, G., Hellbom, M., Bergmark, K. & Ahlberg, K. (2015). Tidig och individanpassad cancerrehabilitering viktig. Läkartidningen. 2015;112:DI6U.

23

Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. Stockholm: Liber. ss.48.

Ernst, J., Beierlein, V., Romer, G., Mo, B., Koch, U. & Bergelt, C. (2013). Use and Need for Psychosocial Support in Cancer Patients: A population-based sample of patients with minor children. Cancer. ss. 2333-2342.

*Faller, H., Weis, J., Koch, U., Brähler, E., Härter, M., Keller, M., Schulz, H., Wegscheider, K., Boehncke, A., Hund, B., Reuter, K., Richard, M., Sehner, S., Szalai, C., Wittchen, H-U. &

Mehnert, A. (2015). Preceived need for psychosocial support depending on emotional distress and mental comorbidity in men and women with cancer. Journal of Psychosomatic Research.

81 (2016) 4-30.

*Faller, H., Weis, J., Koch, U., Brähler, E., Härter, M., Keller, M., Schulz, H., Wegscheider, K., Boehncke, A., Hund, B., Reuter, K., Richard, M., Sehner, S., Szalai, C., Wittchen, H-U &

Mehnert, A. (2016). Utilization of professional psychological care in a large German sample of cancer patients. DOI: 10.1002/pon.4197.

Folkhälsomyndigheten (2016). Fler kommer leva med cancer. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2016/februari/fler- kommer-att-leva-med-cancer/ [2018-01-17].

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier- värdering, analys och presentation av omvårdnadsforsking. Stockholm: natur och kultur.

Gheihman, G., Zimmerman, C., Deckert, A., Fitzgerald, P., Mischitelle, A., Rydall, A., Schimmer, A., Gagliese, L., Lo, C. & Rodin, G. (2015). Depression and hopelessness in patients with acute leukemia: the psychological impact of an acute and life-threatening disorder. Wiley Online Library. DOI: 10.1002/pon.3940.

Goodwin, P.J., Leszcz, M., Ennis, M., Koopmans, J., Vincent, L., Guther, H., Drysdale, E., Hundleby, M., Chochinov, H.M., Navarro, M., Speca, M., Masterson, J., Dohan, L., Sela, R., Warren, B., Paterson, A., Pritchard, K.I., Arnold, A., Doll, R., O’Reilly, S.E., Quirt, G., Hood, N. & Hunter, J. (2001). The Effect of Group Psychosocial Support on Survival in Metastatic Breast Cancer. DOI: 10.1056/NEJMoa011871.

Hopman, P. & Rijken, M. (2015). Illness perception of cancer patients: relationship with illness characteristics and coping. Psycho-Oncology. 24:11-18. DOI: 10.1002/pon.3591.

*Höcker, A., Krüll, A., Koch, U. & Mehnert, A. (2014). Exploring spiritual needs and their associated factors in an urban sample of early and advanced cancer patients. European Journal of Cancer Care. 23, 786-794. DOI:10.1111/ecc.12200.

Johansson, P., Benzein, E. & Saveman, B-I. (2007) Kan någon annan tala om hur jag mår? En studie med patienter, familjemedlemmar och personal om skattning och hantering av sjukdomsrelaterade symtom vid avancerad cancer. Humanvetenskapliga institutionen. ss. 49.

Komatsu, H., Yagasaki, K., Yamauchi, H. & Yamauchi, T. (2016). Patient´s Perspective on Creating a Personal Safety Net During Chemotherapy. Clinical Journal of Oncology Nursing.

20(1). Supportive Care.

24

*Lam, W., Law, W-L., Poon, J., Fong, D., Girgis, A. & Fielding, R. (2015). A longitudinal study of supportive care needs among Chinese patients awaiting colorectal cancer surgery.

Psycho-Oncology.25: 496-505 (2016). DOI: 10.1002/pon.3946.

Leeuw, J. (2013). Nurse-led follow-up care for cancer patients: what is known and what is needed. Supportive Care in Cancer. 21-9. ss. 2643-2649.

*Leng, J. Lee, T., Li, Y., Stern, C., Hsuan, C., Winkel, G. & Gany, F. (2013). Support needs of Chinese immigrant cancer patients. Support Care Cancer. (2014) 22:33-42. DOI:

10.1007/s00520-013-1950-0.

Lund, I. (2017). Två tredjedelar av alla cancerfall är ren otur. Tillgänglig:

https://www.dh.se/tva-tredjedelar-av-alla-cancerfall-ar-ren-otur/ [2018-02-19].

Meggiolaro, E., Berardi, M.A., Andritsch, E., Nanna, M.G., Sirgo, A., Samori, E., Farkas, C., Ruffilli, F., Caruso, R., Bellé, M., Linares, E.J., De Padova, S. & Grassi, L. (2015). Cancer patients’ emotional distress, coping styles and perception of doctor-patient interaction in European cancer settings. Cambridge University Press. DOI: 10.1017/S1478951515000760.

National Institutes of Health (NIH) (2015). What is cancer? Tillgänglig:

https://www.cancer.gov/about-cancer/understanding/what-is-cancer [2018-02-15].

National Institutes of Health (NIH) (2017). Depression. Tillgänglig:

https://www.cancer.gov/about-cancer/coping/feelings/depression-hp-pdq [2018-02-15].

Paschali, A., Hadjulis, M., Papadimitriou, A.& Karademas, E. (2015). Patient and physician reports of the information provided about illness and treatment: what matters for patients adaption to cancer during treatment? Psycho-Oncology. 24:901-909. DOI: 10.1002/pon.3741.

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Pillay, B., Lee, S., Katona, L., Burney, S. & Avery, S. (2013). Psychosocial factors associated with quality of life in allogeneic stem cell transplant patients prior to transplant. Psycho- Oncology. 23. ss. 642-649.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. uppl. 10. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

*Pulgar, Á., Alcalá, A. & Reyes del Paso, G. (2015). Psychosocial predictors of quality of life in hematological cancer. Routledge, Taylor & Francis Group. DOI:

10.1080/08964289.2013.833083.

Regionalt cancercentrum väst. (2013). Utveckling av psykosocialt stöd och cancerrehabilitering. Tillgänglig:

https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ- vard/vast/rapport2014-psykosocialt-stod-och-cancerrehabilitering.pdf [2018-03-17].

Rindi, G., Klöppel, G., Alhman, H., Chaplin, M., Couvelard, A., W. de Herder, W., Eriksson, B., Falchetti, A., Falconi, M., Komminoth, P., Körner, M., Lopes, J.M., McNicol, A-M.,

25

Nilsson, O., Perren, A., Scarpa, A. & Scoazsec, B. (2006) TNM staging of forgeut (neuro)endocrine tumors: a consensus proposal including a gradein system. Virchows Arch.

449:395-401. DOI: 10.1007/s00428-006-0250-1.

Roos, M. (2016). Ge stöd till ängsliga patienter. Svensk Onkologi. (2). ss. 32-35.

Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Stöd för styrning och ledning. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf [2018- 03-11].

Socialstyrelsen. (2017). Psykisk ohälsa. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa [2018-03-11].

Spiegel, D. (1994). Health caring – psychosocial support for patients with cancer. Tillgänglig:

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/1097-

0142%2819940815%2974%3A4%2B%3C1453%3A%3AAID- CNCR2820741609%3E3.0.CO%3B2-1 [2018-05-11].

Svensk sjuksköterskeförening, SSF. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Järfälla:

Åtta.45 Tryckeri AB.

Svensk sjuksköterskeförening, SSF. (2017b). Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor vid vård

av personer med cancer. Tillgänglig:

https://www.swenurse.se/contentassets/8adad5f916004f38a2980a8d56f8a0d1/ssf-folder- cancer.pdf.pdf [2018-03-10].

UICC (2018). Global cancer control. What is TNM? Tillgänglig:

https://www.uicc.org/resources/tnm [2018-05-11].

9. Bilaga 1. Artikelmatris

Författare (år), Land, Tidsskrift

Titel Syfte Typ av studie, Metod,

Population

Resultat

Acquaye,A.,

Bolanos, V.,

Armstrong, M.R. &

Lin, G. (2013).

J Neurooncol.

Mood disturbance in glioma patients.

Syftet var att bestämma kännetecken som är förknippade med humörstörningar genom sjukdomsförloppet för att hjälpa till att identifiera patienter som är i risk och för att utveckla insatser utifrån dessa faktorer.

Kvantitativ.

Datainsamling:

Bekvämlighetsurval

Urval: 186 vuxna

gliomepatienter som

bedömdes av

behandlingsläkare som adekvata att självrapportera.

Bortfall: 9%

Resultatet visar olika typer av cancerdiagnoser leder till olika påfrestningar för patienten. Resultatet visade också på de individuella aspekterna som påverkar behovet av psykosocialt stöd.

Brédart, A., Merdy, O., Sigal-Zafrani, B., Fiszer, C. Dolbeault, S. & Hardouin, J-B.

(2015).

Support cancer care.

Identifying

trajectory clusters in breast cancer survivors

supportive care needs, psychosocial difficulties, and resources from the completion of primary treatment to 8 months later

Syftade var att kartlägga mönster

över 8 månader i

bröstcanceröverlevandes

stödjande vårdbehov, psykologisk nöd, socialt stöd och posttraumatisk tillväxt.

Kvalitativ longitudinell observationsstudiestudie.

Datainsamling:

Självrapporterade

frågeformulär i tre delar som svarades på vid behandling samt efter 4, 8 månader efter.

Urval:426

bröstcanceröverlevande Bortfall: Svarsresponsen var del 1: 85%, del 2: 74% och del tre: 66%. 65% fullföljde studien.

Resultatet visar att patientens behov måste anpassas individuellt och att psykosocialt stöd var viktigt för patientens välbefinnande.

Författare (år), Tidsskrift

Titel Syfte Typ av studie, Metod,

Population

Resultat

Chen, S-C., Lai, Y- H., Liao, C-T., Chang, J., Lin, C-Y.

Fan, K-H. & Huang, B-S. (2012).

Psycho-Oncology.

Supportive care needs in newly diagnosed oral cavity cancer patients receiving radiation therapy

Syftet var att undersöka förändringar i fysiskt symtomsvärde, funktionell status, stödjande vårdbehov och relaterade faktorer hos patienter med munhålcancer under 6 månader efter start av strålbehandling (RT) eller samtidig kemoterapi och strålbehandling (CCRT).

Kvantitativ Induktiv Prospektiv longitudinell studie. Datainsamling:

Strukturerade intervjuer vid 5 tillfällen under 6 månader.

Urval: Bekvämlighetsurval av 82 patienter med cancer i munhålan vid ett sjukhus.

Bortfall: Responderat var 89,1%.

Resultatet visar att patienter med allvarliga fysiska symtom, psykologisk påfrestning samt otillräckligt andligt stöd är i större behov av psykosocialt stöd.

Resultatet visar också att behovet av psykosocialt stöd

kan variera under

sjukdomsförloppet.

Faller, H., Weis, J., Koch, U., Brähler, E., Härter, M., Keller, M., Schulz, H., Wegscheider, K., Boehncke, A., Hund, B., Reuter, K., Richard, M., Sehner, S., Szalai, C., Wittchen, H-U. &

Mehnert, A. (2016).

Wiley.

Utilization of professional

psychological care in a large German sample of cancer patients.

Syftet var att bedöma cancerpatienternas rapporterade användning av psykologisk vård och stöd.

Kvalitativ tvärsnittsstudie Datainsamling:

Självrapporterade formulär.

Urval: 4020 cancerpatienter från 30 olika sjukhus i Tyskland.

Bortfall: 30,5%

Resultaten visar att behovet av psykosocialt stöd minskade hos patienter som levde med en partner, fick sitt andliga behov tillgodosett, de fysiska symtomen var adekvat behandlade.

Resultatet visade dock att många inte erhållit psykosocialt stöd trots behov.

Författare (år), Tidsskrift Titel Syfte Typ av studie, Metod,

Population

Resultat

Faller, H., Weis, J., Koch, U., Brähler, E., Härter, M., Keller, M., Schulz, H., Wegscheider, K., Boehncke, A., Hund, B., Reuter, K., Richard, M., Sehner, S., Szalai, C., Wittchen, H-U. &

Mehnert, A. (2015).

Journal of Psychosomatic Research

Perceived need for psychosocial support

depending on

emotional distress

and mental

comorbidity in men and women with cancer

Syftet var att bestämma cancerpatienternas

uppfattade behov av psykosocialt stöd och undersöka förhållandet mellan behovet av både självrapporterad

känslomässig nöd och den intervjubaserade diagnosen av en psykisk störning.

Kvalitativ Deskriptiv tvärsnittsstudie.

Datainsamling:

Självrapporterade frågeformulär.

Urval: Bekvämlighetsurval av 5889 cancerpatienter vid 30 sjukhus varav 4091 hade depressiva symtom. 4020 cancerpatienter deltog i studien.

Bortfall: 30,5%

Resultaten visar att förekomst av psykisk ohälsa inte är en exklusiv faktor för behovet av

psykosocialt stöd.

Mångfacetterade

förutsättningar, hjälpmedel och hinder vid planering och

genomförande av

patientcentrerad psykosocial vård.

Höcker, A., Krüll, A., Koch, U. & Menhert, A.

(2014). European Journal of cancer care.

Exploring spiritual needs and their associated factors in an urban sample of early and advanced cancer patients

Syftet var att göra en bedömning av behovet av

andlighet med

cancerpatienter som bor i en

nordlig europeisk

storstadsregion.

Kvalitativ, Deskriptiv tvärsnittsstudie

Datainsamling:

Frågeformulär

Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: Av 460 berättigade avböjde 173 patienter att delta. Svarsfrekvensen var 62%.

Resultatet visar att andliga behov hos cancerpatienter är stort. Andligt stöd gav patienten en känsla av inre frid.

Författare (år), Tidsskrift Titel Syfte Typ av studie, Metod,

Population

Resultat