Livet efter bröstcancer Malin Bäck och Josefine Larsson
Examensarbete
Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6/ HT 2020 Handledare: Erika Gillström Examinator: Ingegerd Hildingsson
Kurskod/registreringsnummer: OM095G/OM076G Omvårdnad GR (C) Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
Abstrakt
Bakgrund: Antalet kvinnor som överlever bröstcancer ökar eftersom omvårdnaden har förbättrats. Förändringar mellan behandling och överlevnad kan resultera i olika fysiska och psykiska symtom som skulle kunna påverka kvinnors livskvalitet, även återhämtning kan ha en inverkan på livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer vid överlevnad i bröstcancer som har samband med kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. Metod: I denna litteraturöversikt inkluderade 15 artiklar, elva kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa med en mixad metodartikel där den kvalitativa delen inkluderades, artikelsökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visade att livskvaliteten kan påverkas i det dagliga livet hos kvinnor som överlever bröstcancer. Faktorer som brist på energi, fatigue, rädsla för återinsjuknande och depression kunde ha en inverkan på livskvaliteten.
Diskussion: Att bemöta kvinnorna med personcentrerad vård för att kunna se till kvinnornas behov av sjukdomshantering. Förändring kan innebära förvirring, eftersom kvinnor kan behöva omdefiniera sig. Efter genomgången transition kan en känsla av lättnad upplevas. Slutsats: Behov för hantering av dessa faktorer är av vikt för att motverka att nya sjukdomstillstånd skulle kunna utvecklas. Denna litteraturöversikt kan bidra till att hälso- och sjukvårdspersonal får en ökad förståelse till att vara observanta på dessa olika faktorer hos kvinnor som överlevt bröstcancer eftersom faktorerna flera år efter, kan påverka kvinnors livskvalitet i det dagliga livet.
Nyckelord: bröstcancer, kvinnor, litteraturöversikt, livskvalitet, omvårdnad, överlevnad
Innehållsförteckning
Introduktion ...1
Bakgrund ...1
Personcentrerad vård ……….………..………2
Förändring ……….…………..……….2
Livskvalitet ..…………..………….……….………..……….……….. 3
Problemformulering ……….3
Syfte ……….4
Metod ...……….4
Design ………....4
Inkludering och exkluderingskriterier ..……….……….……….4
Litteratursökning……….……..………..………..4
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning .………..……….………5
Analys.……….6
Etiska överväganden ………..……….8
Resultat ..………..……8
Brist på energi ..……….8
Kroppsliga förändringar ..……….……….………..10
Fatigue …….………..………..11
Fysiskt ..……….12
Psykiskt ……….13
Diskussion ...14
Metoddiskussion ………..……….………14
Resultatdiskussion …………....………..17
Slutsats …..……….20
Referenser ….………..………..….22
Bilagor
Bilaga 1 Översikt av databassökningar Bilaga 2 Kvalitetsgranskning bedömningsmall
Bilaga 3 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet Bilaga 4 Översikt till inkluderade artiklar
Bilaga 5 Datareduktionstabell
1
Introduktion
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och kan leda till dödlig utgång. Allt fler kvinnor överlever och friskförklaras från bröstcancer, vilket leder till att kvinnor kommer leva ett liv efter bröstcancern. Behandling av bröstcancer innebär ofta en förändring för kvinnan där komplikationer av sjukdomen och behandlingen kan leda till en påverkan i deras livskvalitet, i det dagliga livet.
Bakgrund
Bröstcancer är globalt den vanligaste cancerformen hos kvinnor, varje år diagnostiseras 38,1 miljoner kvinnor globalt av bröstcancer där 502 000 dör av bröstcancern. Dödligheten globalt har minskat och resultat visar på att genom en tidig diagnos reduceras dödligheten i
bröstcancer (Bashirian, Mohammadi, Barati, Moaddabshoar & Dogonchi, 2020).
Bröstcancer är en malign sjukdom som initierar i bröstcellerna. Patogenes till bröstcancer beror oftast på grund av en koppling mellan genetiska och miljömässiga faktorer, men även skada på deoxiribonukleinsyra (DNA) och ärftlig förändring kan leda till att bröstcancer har associerats med exponering av östrogen. Behandling vid bröstcancer består oftast av
kirurgisk behandling som kan innebära partiell mastektomi (bröstbevarande kirurgi), radikal mastektomi (hela bröstet opereras bort, axillen utryms), mastektomi (hela bröstet opereras bort men axillen sparas), strålbehandling, hormonbehandling, samt cytostatika och
monoklonal behandling (antikroppsbehandling). Behandlingarna används oftast kombinerat och kan se olika ut från individ till individ, efter konsultation med läkare och utifrån
kvinnans typ av bröstcancer (Akram, Iqbal, Daniyal & Asmat Ullah, 2017). Genom tidig diagnos och förbättrade behandlingar har överlevnad i bröstcancer ökat genom åren, vilket resulterat i att en ökad mängd kvinnor måste hantera fysiska och psykiska effekter efter sin sjukdom och behandling (Miller et al, 2019). Förändringen mellan behandling och
överlevnad i bröstcancer kan beskrivas som en inre konflikt hos kvinnor, som försöker balansera känslor av tacksamhet och glädje för att de överlevt, samtidigt som de varit tvungna att tackla fysiska och psykologiska symtom (Knobf, 2015). Sjuksköterskan bör utforska dessa problem, bedöma och ge rekommendationer för att öka livskvaliteten hos överlevande av bröstcancer, att lyssna, bedöma och utveckla specifika strategier för besvärande symtom gör att sjuksköterskan spelar en viktig nyckelroll (Cope, 2013).
2
Omvårdnaden har förbättrats när det kommer till hantering av sidoeffekter samt
livskvaliteten, men bättre omvårdnadsstrategier behövs i takt med att överlevnads-antalet ökar (Cope, 2013). I denna litteraturöversikt hänvisas “bröstcanceröverlevare” till de kvinnor som efter att de diagnostiserats med bröstcancer har avslutat behandlingen och är
friskförklarade.
Personcentrerad vård
Under de senaste åren så har den personcentrerade vården ökat hos bröstcanceröverlevare (Shockney, 2015).Personcentrerad omvårdnad riktar sig till individen och baseras på vilka personerna är, deras sammanhang, deras historia, deras familj och nära och kära, samt deras individuella styrkor och svagheter. En personcentrerad vård belyser vikten av att känna personen bakom patienten- som en person med förnuft, vilja, känslor och behov som är kompetent nog till att vara en aktiv partner i sin egen vård och behandling. Patienter är personer och bör inte reduceras ned till enbart deras sjukdom då deras styrkor, deras framtid och deras rättigheter även bör tas i beaktning. En personcentrerad vård bidrar till förbättrad kommunikation och samarbete mellan vårdgivare och patienter när det handlar om vård och behandling vilket därmed även ger ett bättre hälsoutfall samt en ökad tillfredsställelse hos patienten (Ekman et al., 2011).
Förändring
Meleis (2010, s. 13) omvårdnadsteori, Transition theory beskriver en persons övergång mellan tillstånd som på något sätt förändrar den drabbades identitet. Den enskilda personen kan uppleva en viss förvirring under övergången, vilket ofta beror på att transitionen leder till att den drabbade måste omdefiniera sig, vilket påverkas av den enskildes egen
upplevelse av transitionen. Kunskap, erfarenhet och förståelse är faktorer som påverkar den enskildes upplevelse av transitionen. Enligt Meleis (2010, s. 42) kan betydelsen av
transitionen vara positiv, oförändrad eller negativ och ligga utanför individens makt att själv kontrollera eller bestämma, vilket kan jämföras med när en person drabbas av en sjukdom och tvingas att genomgå en transition. Loonen et al. (2018) menar att transitionen från att vara cancerpatient till canceröverlevande kräver förändring i tillvägagångssättet i
omvårdnaden, där individualiserad vård kommer behöva uppfylla fysiska, mentala och
3
sociala behov. För att vården ska kunna inleda ett partnerskap med kvinnor behöver vården sätta deras berättelse i centrum och se till deras behov, värde och preferenser. Meleis (2010, s.
43) menar att när stöd och kommunikation mellan vårdpersonal och en person i transition brister så upplevs känslor av maktlöshet, förvirring, frustration och konflikter. Olsson Möller, Beck, Rydén och Malmström (2019) menar att hälso- och sjukvården ställs inför nya utmaningar i att bemöta och stödja kvinnorna, för att optimera rehabiliteringen.
Livskvalitet
I allmänhet har livskvalitet ingen definitiv eller universell definition, även om människor förstår dess betydelse är konceptet inte detsamma mellan människor.
Livskvalitet är ett begrepp av individens uppfattning om sin position i livet, vilken kultur och levnadssätt denne har utifrån vad deras mål i livet är, samt vilka förväntningar och prioriteringar individen har. Livskvalitet är mätbart, vilket innebär att utifrån frågeformulär där olika domäner som berör fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer, samt miljö och hälsa gör det möjligt att sammanställas i data (Koohi, Nedjat, Yaseri & Cheraghi, 2017).
Livskvalitetsnivån kan påverka hälsan fysiskt och mentalt (Savolainen, Kautiainen, Miettola, Niskanen, & Mäntyselkä, 2014). Återhämtningen efter bröstcancer kan för kvinnor vara en komplex upplevelse som kan handla om förlusten av ett eller två bröst, reaktion på
genomgången cancer eller hur tankar kring återinsjuknande hanteras. Fysisk och emotionell återhämtning kan ha en inverkan på livskvaliteten och överlevnaden efter en
bröstcancerdiagnos (Spector, Mayer, Knafl & Pusic, 2012).
Problemformulering
En tidig diagnos och behandling har lett till att fler kvinnor överlever bröstcancer, vilket skulle kunna resultera i att en ökad mängd kvinnor kan komma att behöva hantera fysiska och psykiska effekter efter dess sjukdom och behandling. Återhämtning efter bröstcancer kan ha en påverkan på kvinnors livskvalitet i det dagliga livet efter bröstcancer, vilket kan innebära att hälso- och sjukvården kan ställas inför nya utmaningar i att bemöta och stödja kvinnor som överlevt i bröstcancer. För att optimera rehabilitering för dessa kvinnor är det av vikt att förstå vilka faktorer som kan påverka dessa kvinnors livskvalitet i det dagliga livet.
4
Syfte
Syftet var att belysa vilka faktorer vid överlevnad i bröstcancer som har samband med kvinnors livskvalitet i det dagliga livet.
Metod
Design
Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt innehållande kvantitativa och kvalitativa artiklar samt en artikel med mixad metod där den kvalitativa delen inkluderades. Att genomföra en litteraturöversikt innebär ett systematiskt arbete där alla steg noggrant redovisas. Under analysen sammanställs artiklarna vilket ger kunskap om valda området (Segesten, 2017, s. 108). I en litteraturöversikt används redan befintlig forskning, där ställning tas till resultat, metoder och vilka teoretiska utgångspunkter som används för att diskutera och sedan sammanställa till ett eget resultat (Polit & Beck, 2017, s. 81).
Inklusions- och exklusionskriterier
Alla artiklar som inkluderades till litteraturöversiktens resultatdel skulle vara
originalartiklar med kvinnor från 18 år och äldre som diagnostiserats med bröstcancer, genomgått bröstcancerbehandling och överlevt, som beskrev eller mätt kvinnors
livssituation i det dagliga livet efter bröstcancern, artiklarna skulle vara skrivna på engelska, artiklarna fick inte vara äldre än tio år, de skulle innefatta etiskt resonemang eller ett eget samtycke, artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod ingick. Kvinnorna skulle inte vara inneliggande på sjukhus eller någon annan institution, de skulle leva i sina egna hem.
Artiklar som exkluderades var artiklar med låg kvalitet, artiklar med kvinnor som fortfarande var under behandling för sin bröstcancer, som hade metastaser, och som återinsjuknat i bröstcancer, samt artiklar som innehöll anhörigas perspektiv.
Litteratursökning
Litteratursökning genomfördes först i Cinahl, Pubmed och PsycInfo med ett
helikopterperspektiv som enligt Friberg (2017, s. 146) innebar en övergripande översikt över den forskning som fanns till valda syftet i litteraturöversikten. Sökningar genomfördes mellan 200506–200511.De slutgiltiga primärsökningarna genomfördes mellan 200901–200902 i Cinahl med Cinahl Major Word Subject Headings (MW) eller (MJ) “Breast neoplasms”,
5
“Quality of life”, “Survivors”, “women or female or woman or females” och fritextord som alternativ av Cinahl “well being or well-being or health-related quality of life” “breast cancer survivors” “changes in life” kombinerat med boolesk operator AND. Litteratursökning i Pubmed genomfördes första september 2020 med MeSH-term “Breast neoplasms”, “change of life” och “Survivors kombinerat med boolesk operator AND. Litteratursökningen i
PsycInfo genomfördes första september 2020 och sökorden “Survivors”, “Breast neoplasms”
och “Quality of life” kombinerat med boolesk operator AND användes. Se tabell 1 (Bilaga 1).
Headings och MeSH gjorde att sökningarna specificerades och gav ett bättre sökresultat, AND användes för att kunna koppla ihop olika söktermer (Östlundh, 2017, s. 69, s. 72–73).
Litteratursökningen gav sammanlagt 1084 träffar.
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
Urvalsprocessen skedde i fyra steg. Se tabell 1 (Bilaga 1). I första urvalet lästes titeln på alla 1084 artiklar och om de upplevdes svara till litteraturöversiktens syfte så gick de vidare till andra urvalet. I andra urvalet lästes abstraktet på artiklarna, om de svarade till syftet gick de vidare till urval tre. Artiklarna lästes individuellt i sin helhet och därefter genomfördes en gemensam relevansbedömning av artiklarna med mall för bedömning av relevans från statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014).
Relevansbedömningsmallen bestod av 12 frågor som besvarades med ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. Frågor som skulle besvaras handlade om studiepopulation, undersökt
intervention, jämförelseintervention, effektmått och studielängd. Artiklarna bedömdes som relevanta om de svarade ja till majoriteten av frågorna. Efter relevansbedömningen gick 22 artiklar vidare till urval fyra, där kvalitetsgranskning genomfördes först enskilt och därefter gjordes en jämförelse mellan de enskilda kvalitetsgranskningarna för att se om en likvärdig nivå av kvalitetsgranskning framkommit. Vid kvalitetsgranskning av de kvalitativa
artiklarna och den kvalitativa delen i mixade metodartikeln användes SBU´s
granskningsmall (SBU, 2020) (Bilaga 2) vid bedömning av studier med kvalitativ metodik.
För att kunna bedöma artiklarnas kvalitetsnivå användes SBU´s kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet (SBU, 2017, s. 87) tillsammans med bedömningsmallen. Hög kvalitet bedömdes om det fanns en välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod,
transkriberingsprocess, analysmetod, samt hög läsförståelse och vara logiskt strukturerad.
6
Frågeställningar skulle vara väldefinierade och svara till syftet, resultatet och tolkningar skulle beskrivas logiskt och begripligt (SBU, 2017, s. 86). Medelhög kvalitet av artiklarna bedömdes om en otydlighet i kriterierna för bedömning av vetenskaplig kvalitet fanns. Vid flertal otydligheter och utesluten information bedömdes artikeln som låg kvalitet och exkluderades jfr (SBU, 2017, s. 86–87) (Bilaga 3). Fyra av de fem kvalitativa artiklarna, där en var mixad metod och den kvalitativa delen användes, inkluderades efter
kvalitetsgranskningen. Se tabell 2 (Bilaga 4). För de kvantitativa artiklarna så användes Fribergs granskningsfrågor för kvantitativa studier (Friberg, 2017, s. 187–188), som bestod av 13 granskningsfrågor. För hög nivå skulle artiklarna svara ja till alla 13 gransknings frågorna.
Om det fanns en otydlighet i artiklarnas urval hamnade de på medelnivå.
Av de 17 kvantitativa artiklarna som kvalitetsgranskades var det 11 artiklar som inkluderades. Se tabell 2 (Bilaga 4). Totalt av de 22 artiklarna som kvalitetsgranskades inkluderades 15 artiklar till resultatet. Se tabell 2 (Bilaga 4).
Analys
En kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004) på de kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och var relevanta till syftet. Innan artiklarna lästes igenom översattes de från engelska till svenska för att kunna få en bättre förståelse, samt minska risken för misstolkning av texten. Artiklarna lästes igenom flera gånger tills en övergripande känsla av helhet uppstod. Meningsenheter som svarade till syftet markerades i artiklarna med en grön markeringspenna och fördes sedan in i en tabell. Sedan
kondenserades meningsenheterna till koder, som i sista steget av analysen abstraherades till kategorier. Då bara fyra kvalitativa artiklar inkluderades, så blev det inte några sub-
kategorier. Materialet var inte tillräckligt för att gå längre i analysen. Kategorierna som framkom till resultatet var: “Brist på energi” och “Kroppsliga förändringar” (se tabell 3).
7 Tabell 3. Kvalitativ analys
Meningsenhet Kondensering Kod Kategorier
“Jag är ofta uppe två till tre gånger varje natt och eftersom jag sover så dåligt om nätterna så känner jag mig aldrig riktigt utvilad. Det är ledsamt att vakna upp på morgonen och känna att man fortfarande är trött.
Energin är slut” (Jakobsen, Magnus, Lundgren, Reidunsdatter, 2018).
Sover dåligt och vaknar två till tre gånger om natten gör att man aldrig känner sig utvilad och har slut på energi.
Dålig sömn om nätterna och slut på energi.
Brist på energi
“Min kropp kommer aldrig att vara densamma -- mitt bröst är borta, mitt hår är annorlunda, jag har gått ner i vikt och jag har alla klimakterie-biverkningar som man får av kemoterapi”(Witt Sherman, Rosedale, Haber, 2012).
Kroppen kommer aldrig vara densamma, bröstet är borta, håret är annorlunda, viktförlust och klimakterie-biverkningar på grund av kemoterapi.
Kroppsliga förändringar och klimakterie- biverkningar.
Kroppsliga förändringar
Analys av de kvantitativa artiklarna gjordes enligt Friberg (2017, s. 150), där en
datareduktion genomfördes. Artiklarna översattes från engelska till svenska för att få en bättre förståelse för artiklarnas innehåll. Olika frågeformulär/mätinstrument som användes i artiklarna diskuterades utifrån innehåll, för att få en djupare förståelse för
användningsområdet. Bearbetning av artiklarna pågick tills gemensam förståelse av artiklarnas innehåll nåddes. Först plockades mätinstrument ut ur artiklarna för att få en överblick över vad som har mäts och vilka likheter som fanns i de olika mätinstrumenten.
Mätinstrumenten som plockades ut var fatigue, fysisk aktivitet, fysiska symtom, psykiskt, livskvalitet, depression, ångest, smärta, emotionellt behov, stress, kroppsbild och
arbetsrelaterade faktorer. Det genomfördes en undersökning av vad mätinstrumenten bestod av, detta resulterade i att olika mätområden skapades i en datareduktionstabell. Se tabell 4 (Bilaga 5). Dessa blev fatigue, livskvalitet, depression och ångest, smärta, emotionellt och fysiskt som inkluderade aktivitet och symtom, samt psykiskt som inkluderade behov, arbetsrelaterade faktorer, kroppsbild och stress. Detta sammanställdes sedan till ett kvantitativt resultat som presenterades under rubrikerna fatigue, fysiska faktorer och psykiska faktorer.
8
Etiska överväganden
Etiska överväganden under arbetets gång av litteraturöversikten har beaktat översättningar från engelska till svenska, för att undvika missförstånd för helheten av de vetenskapliga artiklarna och därmed undvika feltolkning. Varsamhet av översättning och tolkning av de vetenskapliga artiklarna är viktigt då materialet är “lånat material”. Etiskt resonemang eller eget samtycke skulle finnas med i samtliga inkluderade artiklar. Diskussion kring
förförståelse till valda ämnet genomfördes. Enligt Polit och Beck (2017, s. 139) finns en skyldighet för forskare att maximera fördelar och minimera skada vid forskning, därför är etiska övervägande viktiga att ta i anspråk.
Resultat
Resultatet i litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från nio olika länder.
Av dessa 15 var 11 artiklar av kvantitativ ansats och tre av kvalitativ ansats, samt en mixad metod, där den kvalitativa delen inkluderades till resultatet. Det kvalitativa och kvantitativa resultatet av de sammanställda artiklarna presenterades var för sig. Kvalitativa artiklar presenterades utifrån kategorierna brist på energi och kroppsliga förändringar. Kvantitativa artiklar presenterades utifrån rubrikerna fatigue, fysiskt och psykiskt.
Kvalitativt
De fyra kvalitativa artiklarna kom från Singapore, Norge, Korea och USA. Totalt ingick 102 kvinnor i dessa fyra artiklar. Resultatet visade olika begränsningar och förändringar på grund av brist på energi och kroppsliga förändringar.
Brist på energi
På grund av minskad fysisk och mental kapacitet, förklarade en del kvinnor hur de var mindre socialt aktiva. Vissa kvinnor uttryckte sorg över att inte längre kunna ha samma energi för att kunna delta i olika sysselsättningar eller yrken som tidigare. En kvinna beskrev hur hon inte längre kunde sköta sin trädgård och en annan kvinna beskrev svårigheter till att adaptera till en lägre nivå av energi (Jakobsen, Magnus, Lundgren & Reidunsdatter, 2018;
Kim, Han, Young Lee & Keyeong Jang, 2020). Kvinnor rapporterade en hög nivå av cancerrelaterad fatigue efter behandling, som representerade ett brett register av både fysiska och psykiska upplevelser (Kim et al., 2020).
9
“Usually I’m okay but some days, I feel like I’d faint… When really exhausted, you have to sleep… Can't go out, it’s just like “playing dead”” (Kim et al., 2020, s. 761). Kvinnor som upplevde ett påverkat sömnmönster förklarade hur deras energi var reducerad under dagtid och därmed påverkade deras sysselsättning negativt om dagarna. När sömnlöshet
påverkade deras energi så sökte de istället efter meningsfulla aktiviteter att göra under dagarna för att upprätthålla ett aktivt dagligt liv (Jacobsen et al., 2018; Kim et al., 2020). En del kvinnor beskrev hur svårt det var för dem att förstå varför de var så trötta eller varför de hade så svårt att koncentrera sig, i hopp om att få svar så sökte de på internet eller i
medicinsk litteratur men det var ofta svårt för kvinnorna att förstå informationen. Att
anpassa sig till arbetet, såsom att göra klart arbetsuppgifter eller att bara kunna lägga sig och vila på lunchen var några exempel på kvinnornas strategier och förändringar som var
nödvändiga att göra men som ändå inte alltid var enkelt då en del kvinnor successivt blev utmattade (Jacobsen et al., 2018). När kvinnorna kände av sin fatigue så hanterades den med passiva aktiviteter som till exempel massage, stretching, solljus eller värmande terapi, sådant det upplevde vara till hjälp för sin fatigue. Kvinnorna uttryckte oro över träningsprogram som inte var anpassade till kvinnor som överlevt bröstcancer, en oro över att utsätta en arm för mycket eller att lätt bli för trött. “You know, ordinary people can participate in exercise programs and keep up without exhaustion, but I´m the only one with cancer… I’m not one of them. You feel like an outsider, it's a little depressing” (Kim et al., 2020, s. 764). Om kvinnorna kunde hitta ett nytt perspektiv så kunde de också lära sig att leva med osäkerhet, att se cancern som närvarande men ändå i det förflutna, de såg inte cancern som en del av dem själva, inte heller såg de sig som ett offer, utan snarare som en överlevare och därav så kunde de släppa taget om rädslan. När kvinnorna hittade ett nytt perspektiv och kunde gå vidare till det nya normala så insåg de också att det var deras tur att leva nu. Ett nytt synsätt skapades där de inte avfärdade upplevelsen av bröstcancern men det var nödvändigt att se på upplevelsen på ett nytt sätt, även när det handlade om dess påverkan på relationen hos både andra och sig själv (Witt Sherman, Rosedale & Haber, 2012).
10 Kroppsliga förändringar
Desto längre tiden gick från upplevelsen av bröstcancer och dess behandling, så insåg kvinnorna över tid att det fanns ingen väg tillbaka eftersom livet aldrig skulle bli detsamma.
När kvinnorna återfick en känsla av normalitet, sa många att de ville ha sitt gamla liv tillbaka, där de känner sig bekväma med sin kropp, samtidigt som de förstod att det nya normala behövde uppnås och accepteras (Witt Sherman et al., 2012). Sidoeffekter på grund av cancerbehandlingen delades av kvinnorna som en oro som hindrade dem från att vara mer aktiva. De vanligaste sidoeffekterna som nämndes var yrsel, illamående, kittlande känsla i fingrar och fötter samt svullna leder (Kim et al., 2020; Witt Sherman et al., 2012).
“I’d like to hike and walk but my soles (feet) hurt so I can’t do so much. At home I try to relieve the tingling in my hands and feet several times a day by doing this (wrings hands)”
(Kim et al., 2020, s. 763). Kvinnornas sociala liv verkade antingen förändras helt eller åtminstone hitta andra prioriteringar. “I notice that I don’t want much contact with the people who dont ‘give me’ anything. Because I think, my life is too short to have relations with people who only suc energy out of me” (Jacobsen et al., s. 302). De flesta av kvinnorna förstod vikten av fysisk och mental aktivitet, vilket blev mer tydligt för dem när de upplevde kroppsliga förändringar efter bröstcancer perioden. Men ändå upplevdes det vara svårt att delta i samma aktiviteter som tidigare eller att upprätthålla dagliga rutiner (Jakobsen et al., 2018).
The life became different when I had to quit my job; I had to learn to relax and prioritize differently. Some days I wake up and just sit in a chair without managing anything, which for me is a rather tough situation (Jakobsen et al., 2018, s. 304).
Självläkning handlade om att kunna hantera fysiska förändringar som lymfödem och
förändrad kroppsbild (förlusten av ett bröst, ärr, viktförlust). Kvinnorna berättade att det var utmanande att kunna hantera den aktiva läkningen med alla sidoeffekter som kramper i händer eller fötter, den stramande känslan efter bröstrekonstruktionen, förändrad känsel på bröstet och magen och att samtidigt hamna i prematur menopaus med vallningar,
nattsvettningar och irritabilitet (Jacobsen et al., 2018; Witt Sherman et al., 2012).
Dessa kroppsliga förändringar gjorde det svårare för kvinnorna att utföra hushållssysslor.
Smärta och vallningar medförde svårigheter att somna på kvällarna och medförde att de vaknade tidigt på morgonen (Jacobsen et al., 2018).
11
En del kvinnor uttryckte begränsade möjligheter att diskutera sina symtom, som smärta, lymfödem, neuropati, de sökte ständigt efter personlig vård och stöd från hälso- och
sjukvårdspersonalen. “But sometimes the side-effects are unavoidable because these are side- effects. She also said nothing can be done for the numbness. She prescribed some medicine to nourish the nerves” (Cheng, Cheng, Wong & Koh, 2018, s. 267).
Kvantitativt
Förekomsten av vilka faktorer vid överlevnad i bröstcancer som påverkat kvinnors livskvalitet i det dagliga livet har sammanställts från 11 artiklar, där det totalt ingick 6345 kvinnor med en ålder mellan 18–85 år. Av de 11 artiklarna som inkluderades kom tre från USA, två från Spanien och två från Tyskland, samt en från Singapore, Brasilien, Israel och Sverige. Tidpunkterna då mätningarna utfördes, samt antal mätningar som genomfördes skilde sig mellan de olika artiklarna, åtta artiklar genomförde mätning vid en tidpunkt och två artiklar genomförde mätningarna vid två olika tidpunkter och en artikel genomförde sex mätningar vid sex olika tidpunkter. Tidsspannet för mättillfälle varierade mellan artiklarna från en månad till <16 år efter sista behandlingen. Se tabell 4 (Bilaga 5).
Fatigue
I sju av elva artiklar gjordes mätning på förekomst och samband med fatigue. I artiklarna sågs samband mellan fatigue, arbetsnivå, depression, livskvalitet, vikt, cancerrelaterad osäkerhet, samt rökning och ålder.
Schmidt, Scherer, Wiskemann och Steindorf (2019) resultat visade att av de 135 kvinnorna ett år efter operationen, så återgick 56% till att arbeta som innan diagnosen. Majoriteten av överlevarna stannade också kvar i samma arbetsmönster fem år efter operationen. Kvinnor som hade rapporterat avbrott, minskning eller som slutade arbeta efter bröstcancern, rapporterade om huvudorsaken till det. Den rapporterade huvudorsaken till att kvinnorna förändrade sin arbetssituation berodde på fatigue. I studierna av Hamood, Hamood, Merhasin och Keinan-Boker (2019); och Schmidt et al. (2019) resultat visade att
arbetsförändringen hos kvinnor var associerat med en lägre livskvalitet. Bröstcancerrelaterad fatigue visade sig ha ett signifikant positivt samband med depression (Galiano-Castillo et al., 2014; Garabelli Cavalli Kluthcovsky et al., 2012).
12
Även livskvaliteten påverkades och visade sig vara låga för de med fatigue än för dem utan (Garabelli Cavalli Kluthcovsky et al., 2012; González-Fernandes et al., 2017). Kvinnor med fatigue visade sig ha lägre social funktion än kvinnor utan fatigue (González-Fernandes et al., 2017; Phillips & McAuley, 2015). Även kvinnor som ökat i vikt rapporterade en
signifikant högre nivå av fatigue jämfört med de kvinnor som hade oförändrad vikt efter bröstcanceröverlevnad (Phillips & McAuley, 2015). Cancerrelaterad osäkerhet var positivt associerat med högre nivåer av fatigue (p <.01). Sambandet mellan hög poäng fatigue visade sig vara signifikant med kvinnorna som rökte (p <.01) (Hall, Mishel & Germino, 2014).
Förekomsten av fatigue hos bröstcancer-överlevare visade sig finnas hos 76 av 202 kvinnor.
Kvinnor som diagnostiserats i yngre ålder (<50 år) drabbades i större utsträckning av fatigue än kvinnor som diagnostiserats vid en äldre ålder, även smärta, dyspné, sömnproblem och illamående visade sig vara associerat med fatigue (Garabelli Cavalli Kluthcovsky et al, 2012).
Fysiska faktorer
I fem av elva artiklar genomfördes mätning på kvinnors fysiska symtom, symtombörda och fysiska aktivitet.
Cheng, Wong och Koh (2016); Galiano-Castillo et al. (2014) resultat visade att kvinnor angav smärta som ett av de vanligaste fysiska symtomen som påverkade negativt. I Cheng et al.
(2016) rapporterades även brist på energi, domningar/stickningar i händer/fötter samt sömnsvårigheter. Hos de 250 kvinnor som deltog i studien rapporterade 222 kvinnor minst ett fysiskt symtom, där 42% rapporterade fysiska symtomet domningar/stickningar i händer/fötter. En ökad symtombörda var associerat med ökning av ouppfyllda behov och minskning av fysisk livskvalitet. I studien av Galiano-Castillo et al. (2014) mättes fysiska symtom och depression för att se om samband fanns. Resultatet visar samband mellan depressivitet och systemiska sidoeffekter, (p <.001) depressivitet och axelsmärta (p = .001), depressivitet och bröstsymtom (p = .001), och depression och armsymtom (p = .003). Schmidt et al. (2019) resultat visade att 37,5 % av 135 kvinnor rapporterade smärta som en av
huvudorsakerna till att de slutat arbeta. Phillips och McAuley (2015) resultat visade att ökning i fysisk aktivitet efter behandling var associerat med signifikant högre fysisk självkänsla (p <0.001), emotionell funktion (p= <0.01) och minskad ångest (p= 0.01), jämfört med en minskad fysisk aktivitet.
13
Cuevas et al. (2014) studieresultat visade att kvinnor var mer fysiskt aktiva efter
genomgången bröstcancer än innan bröstcancern. Kvinnorna rapporterade en tidigare fysisk aktivitet på 14,2 timmar per vecka och nuvarande fysiska aktivitet på 39,2 timmar per vecka.
Samtidigt rapporterade kvinnorna också en hög nivå av stress, dock var inte fysisk aktivitet associerat med stress utan upplevelsen av bröstcancern var en stressrelaterad faktor.
Psykiska faktorer
I sex av elva artiklar genomfördes mätningar på psykiska faktorer såsom behov, rädsla för återinsjuknande, depression och stöd.
Av totalt 250 kvinnor så rapporterade 52 % i gruppen av överlevare <2 och 47% av kvinnorna i gruppen 2 år - 5 år som överlevare att de hade minst ett ouppfyllt behov. Rädslan för att återinsjukna visade sig finnas hos 22% av kvinnorna som överlevt <2 år, samt hos 18% av kvinnorna i gruppen 2 år - 5 år. Medelpoängen på poängskalan 0–100 för psykologiska behov var signifikant högre hos kvinnorna i gruppen <2 år med medelpoäng 15.13, till skillnad hos kvinnorna två år - fem år som hade 9.34 i medelpoäng (Cheng et al., 2016).
Livskvaliteten var signifikant med rädsla för återinsjuknande, när rädsla för återinsjuknande ökade, visade det sig att de funktionella skalorna, rollfunktion, emotionell funktion,
kognitiva och sociala funktioner sjönk (Koch et al., 2014). Det starkaste sambandet sågs mellan rädsla för återinsjuknande och emotionell funktion som visade sig ha en signifikant relation till livskvalitet (Koch et al., 2014; Garabelli Cavalli Kluthcovsky et al., 2012). I studien av Koch et al. (2014) med 2671 kvinnor visade resultatet att rädsla för återinsjuknande var allmänt förekommande hos majoriteten, 82% av kvinnorna rapporterade låga nivåer av rädsla för återinsjuknande, 11% rapporterade måttlig rädsla och 6% av kvinnorna rapporterade höga nivåer av rädsla för återinsjuknande. Kvinnor med en mer avancerad bröstcancer vid tiden för diagnosen visade sig ha en högre risk för måttlig till hög rädsla för återinsjuknande. Den högsta risken för måttlig och hög rädsla för återinsjuknande kunde ses hos kvinnor som såg sig själv som en “tumörpatient” jämfört med kvinnor som inte såg sig själva som en “tumörpatient”. Resultatet i studien av González-Fernández et al. (2017) visade att 41% av 122 kvinnorna led av allmän ohälsa, 43.40% uppgav somatisering, 33.90% av kvinnorna hade depression och 31,40% led av ångest. Resultatet indikerade på att 61% av kvinnor visade minimal depression, 23.80% mild depression, 15,30% medel eller allvarlig
14
depression. Korrelationen mellan poängen för ångest, depression, mild depression och kvinnornas livskvalitet var hög och signifikant (p <0.01). Mätningar i studien av Koch et al.
(2014) visade att depression var hittat statistiskt signifikant associerat med rädsla för återinsjuknande. Av de 692 kvinnorna i studien av Nilsson et al. (2016) rapporterade majoriteten av kvinnorna att arbetet var en av de viktigaste aspekterna i livet vid alla sex mätningar som genomfördes. Vid baslinjen rapporterade 447 av 688 att jobbet var viktigt och 352 av 673 att de hade en hög tillfredsställelse att jobba. Kvinnor som hade en högre ålder, bra stöd från sina kollegor och högre utbildning, hade även en högre yrkesmässig
tillfredsställelse. I studien av Hamood et al. (2019) visade resultatet att 206 kvinnor som var anställda vid sin diagnos var det 8.7% som inte ändrade sin arbetstid under behandlingen, 79.1% gick ner i tid, 11.7% slutade arbeta och ingen gick i pension. Vid tiden när studien gjordes, så hade 19.4% av kvinnorna samma anställningsform som under behandlingen, 47.6% gick ner från heltid till deltidsanställning, 18.0% slutade arbeta och 15.0% gick i pension. Arbetstransitionen visade betydande livskvalitets-utmaningar för
bröstcanceröverlevare. Kvinnor som gick ned i arbetstid, slutade arbeta eller gick i pension visade sig ha lägre poäng på alla livskvalitets-mätningar.
Diskussion
Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt har kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats, majoriteten av artiklarna var av kvantitativ metod då det svarade på syftet i litteraturöversikten, vilket kan ses som en styrka för litteraturöversikten. Polit och Beck (2017, s. 258) menar att desto större mängd deltagare en studie har, desto mer representativ blir den för populationen.
Kvalitativa artiklar passar inte att använda sig av när livskvalitet ska mätas, men de kan användas för att öka medvetenheten och för att använda sig av en diskussion eller för att få en mer uttryckt upplevelse om ett fenomen (Polit & Beck, s. 69–70).Inklusions- och
exklusionskriterier gjordes för att kunna definiera den population som litteraturöversikten skulle beröra, vilket gav validitet till litteraturöversikten. Polit och Beck (2017, s. 250) menar att validitet kan uppnås när inklusions- och exklusionskriterier matchar bra mot syftet och den population som inkluderas i resultatet.
15
Graneheim och Lundman (2004); Polit och Beck (2017, s. 164, s. 560) beskriver att det är av vikt att ge en klar och tydlig beskrivning om hur urval och typ av population har valts för att uppnå överförbarhet. Inklusions- och exklusionskriterier gjorde att sökträffarna blev färre samt att det blev ett resultat på mer önskvärda sökträffar av artiklar. Avgränsning till artiklarnas ålder gjordes till tio år, då äldre artiklar upplevdes mindre intressanta, eftersom antalet kvinnor som överlevt bröstcancer de senaste åren har ökat så upplevdes avgränsning till tio år som relevant, där en mer aktuell population till problemformuleringen
inkluderades och överförbarheten stärks. Enligt Östlundh (2017, s. 77) är vetenskapligt material en färskvara och att om inget intresse för äldre vetenskapligt material finns, så kan avgränsning i tid vara bra. Litteratursökning genomfördes i Chinahl, Pubmed och PsycInfo vilket gav ett bredare område att söka efter artiklar. Cinahl innehåller
omvårdnadsvetenskap, Pubmed riktar sig mot det medicinska men har även omvårdnadsrelaterade artiklar (Östlundh, 2017, s. 67) och PsycInfo som innehåller psykologisk information (Polit & Beck, 2017, s. 92), vilket kan ses som en styrka i
litteraturöversikten, då en bredare sökning över valda området kunde genomföras (Polit &
Beck, 2017, s. 95). Flera sökningar genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo, då en sökstrategi som fungerar bra i en databas, inte behöver ge lika bra eller samma resultat i en annan databas. Det är viktigt att utforska dessa olika sökstrategier i olika databaser för att förstå hur varje databas är strukturerad (Polit & Beck, 2017, s. 92). Användning av booleska AND i samband med sökorden användes för att avgränsa en sökning. Enligt Polit och Beck (2017, s. 91–93) används booleska operatorer i samband med sökorden för att expandera eller avgränsa en sökning. En mer avancerad sökning gav en mer finjustering över vad som eftersöktes och en mer hanterbar siffra i sökresultatet som kunde bearbetas för att hitta relevanta artiklar. Eftersom syftet var att belysa vilka faktorer som kan ha samband med kvinnors livskvalitet i dagliga livet så innebär det att högst respons på kvantitativa artiklar gav svar vid litteratursökning. Detta kunde ses som en styrka då relevanta sökord till syftet användes. Friberg (2017, s. 40–46) menar att det är problemformulering och syftet som kommer avgöra vilken typ av artiklar som kommer att framkomma vid sökning, skulle det vara så att ingen litteratur hittas så kan det bero på att fel söktermer har använts.
Urvalsprocessen bestod av fyra steg där artiklar systematiskt arbetades fram för relevans till litteraturöversiktens syfte. Se tabell 1 (Bilaga 1).
16
Kvalitetsgranskning genomfördes enskilt och gemensamt där en diskussion även genomfördes kring varje artikels framkomna kvalitetsnivå, vilket gav en ökad validitet i litteraturöversikten. Vid kvalitetsgranskningen användes relevanta mallar enligt SBU (2020) och Friberg (2017, s. 187–188). Detta innebär att kvalitetsgranskning av artikelns helhet genomförts eftersom inte endast resultatet är av intresse (Friberg, 2017, s. 46).
Kvalitetsgranskning genomfördes två gånger på kvalitativa artiklar då det upptäcktes att SBU hade uppdaterat bedömningsmallen för kvalitativ forskningsmetodik och tidigare mall från 2014 inte stämde överens med kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Detta kunde ses som en styrka då de kvalitativa artiklarna kvalitetsgranskas flera gånger.
Kvantitativa artiklar kvalitetsgranskades enlig Friberg (2017, s. 187–188) granskningsfrågor, där ingen bedömningsmall för hur artiklarnas nivå skulle bedömas fanns att tillgodoses.
Egna kriterier för att uppnå hög eller medelnivå i kvalitet antogs. Detta kunde ses som en svaghet, men då egna valda kriterier bearbetades utifrån Polit och Beck (2017, s. 160–161) så stärktes kvalitetsbedömningen, då bland annat en tydlig metod ska finnas där det kan ses hur variablerna har mätts för att artikeln ska ha reliabilitet. Analys i litteraturöversikten gjordes på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundman (2004) på de kvalitativa artiklarna och var en induktiv manifest innehållsanalys.
Eftersom endast 4 kvalitativa artiklar inkluderades så gick inte analysen att genomföras med sub-kategorier då det upptäcktes att det skulle bli för mycket tolkande om sub-kategorier skulle finnas med i analysen, därav valdes sub-kategorier bort och analysen bestod av meningsenheter, kondensering, kod och kategorier för att kunna behålla det textnära.
Artiklarna lästes enskilt i sin helhet på engelska och på svenska, olika frågor och funderingar kring översättning och förståelse diskuterades, sedan plockades citat ut tillsammans som upplevdes svara till syftet, som sedan bearbetades gemensamt. Detta gav en ökad validitet och styrka i litteraturöversiktens analys när undvikande för tolkning gjorts. Enligt Dahlborg- Lyckhage (2017, s. 177) så upptäcks och förstås inte texten utifrån egna filter och antaganden.
Att översätta från engelska till svenska kan ses som en svaghet då många artiklar kom från länder med ett annat modersmål än engelska och översättning av text redan kan ha
genomgåtts. Kvantitativa artiklar analyserades enligt Friberg (2017, s. 150–151) genom en datareduktion. Datareduktionstabellen kan ses som en svaghet i denna litteraturöversikt då det saknades tidigare kunskap kring detta. Men det som gav validitet i litteraturöversiktens
17
kvantitativa analys var att data tydligt kan visas utifrån text och tabell. Polit och Beck (2017, s. 250) menar att validitet uppstår när det tydligt kan ses att det som mäts och studeras verkligen är det som ska mätas och studeras. Litteraturöversiktens ställningstagande till etiskt resonemang eller eget samtycke gjorde så att inga artiklar utan detta inkluderades vilket ger styrka till litteraturöversikten. Enligt Polit och Beck (2017, s. 143) så innebär eget samtycke att deltagarna har fått information och att de förstår den informationen de mottagit och därefter fått möjligheten att delta eller inte delta frivilligt.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer vid överlevnad i bröstcancer som har samband med kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. Resultatet visar att kvinnor som överlevt bröstcancer måste hantera olika fysiska och psykiska effekter som påverkar deras livskvalitet.
Resultatet visade att många kvinnor inte längre orkade upprätthålla samma dagliga rutiner och aktiviteter som tidigare, dessutom visade även resultatet att en del kvinnor inte längre klarade av samma arbetstid som innan bröstcancern och att en del var mindre socialt aktiva samt upplevde det svårt att anpassa sig till sin nya energinivå. I studien av Brunet, Taran, Burke och Sabiston (2013) framkom det hos kvinnorna att bristen på deras energi påverkade deras förmåga att vara aktiva, bara en sådan liten sak som att kunna gå upp för trapporna på arbetsplatsen blev utmanande, på grund av bristen på energi. Brist på energi skulle kunna antas vara ett vanligt förekommande symtom hos dessa kvinnor. Vilket även kunde ses i studien av Cheng, Darshini Devi, Wong och Koh (2013) där 47% av 150 kvinnor uppgav brist på energi som det vanligaste symtomet. Vilket stämmer överens med Paskett et al. (2018) studie som visade att en minskad energinivå var associerat med en sämre hälsorelaterad livskvalitet. Minskade energinivåer kunde ses utifrån resultatet som ett problem när en stor mängd kvinnor led av denna låga energinivå där de inte bara måste lära sig att anpassa sig till den nya energinivån utan även till den förändring som sker, det kan även leda till att deras livskvalitet blir försämrad. Meleis (2010, s. 13, s. 27) menar att personer kan uppleva en viss förvirring genom förändringen, där personer kan behöva omdefiniera sig, då
övergången mellan olika tillstånd på något sätt förändrat den drabbades identitet. Om en person inte vill ta till sig eller kan anpassa sig av den nya energinivån, så handlar det om
18
förnekelse, oavsett om det är medvetet eller omedvetet eftersom personen ännu inte är i transitionen. Knobf (2015) beskriver att förändringen mellan behandling och överlevande kan leda till en inre konflikt. För att förbättra hälsan och livskvaliteten hos överlevare så är det viktigt för hälso-och sjukvårdspersonal att engagera, informera och stödja
bröstcanceröverlevare i deras arbete med överlevnadstransitionen i det dagliga livet.
Resultatet visade att många kvinnor även hade det svårt att utföra aktiviteter på grund av den kroppsliga förändringen som tillkom på grund av bröstcancern och dess behandlingar som kunde påverka kvinnors vardag, resultatet visade även att de fysiska förändringarna bland annat var lymfödem, nattliga svettningar, klimakteriebesvär och domningar. Vilket stämmer med Miller et al. (2019) studie där domningar, klimakteriebesvär och nattliga svettningar var några av långtidseffekterna från bröstcanceroperation och kemoterapi.
Utifrån resultatet skulle den kroppsliga förändringen kunna tänkas innebära olika
påfrestningar för dessa kvinnor när vissa kroppsdelar inte längre passade i kläderna, fötterna har olika skostorlekar och kroppen inte fungerar som den tidigare gjort. Vilket stämmer överens med Pinto och de Azambuja (2011) studie som visade att lymfödem med dess symtom av svullnad av hand, arm, bröst eller torso var associerat med fysisk, funktionell, psykosocialt och ekonomisk börda för kvinnorna.Kvinnor i studien av Rosedale (2009) beskrev hur upplevelsen var långt ifrån över, eftersom de levde med påminnelsen av
bröstcancern och kände sig förändrad av den. De beskrev även att det var viktigt för dem att hitta en mening och ett syfte och att kunna ha djupare relationer till andra. Detta kunde även ses i resultatet där majoriteten av kvinnorna ville att deras liv skulle vara som före
bröstcancern, men de klarade inte av att upprätthålla det som en gång varit. Att prioritera annorlunda och hitta nya vägar och strategier var nödvändigt för att kunna gå vidare. Meleis (2010, s. 42) beskriver att vara medveten om meningen med transitionen är en
grundläggande faktor för att förstå en persons erfarenhet och dess hälsorelaterade konsekvenser. Många upplever en känsla av lättnad och nya möjligheter för personlig utveckling när de genomgått en transition.
Fatigue visades i resultatet som ett vanligt symtom bland kvinnorna. Fatigue påverkade inte bara kvinnorna med sin trötthet, utan det förändrade även deras arbetssituation, sociala funktion och kunde även leda till depression bland en del kvinnor. Även om tröttheten såg ut att minskas de första åren, så kunde tröttheten kvarstå en lång period efter den avslutade
19
behandling. Vilket studien av Pinto och de Azambuja (2011) visade att tröttheten som fatigue representerade var en stark och oberoende faktor som minskade tillfredsställelse och
hälsorelaterad livskvalitet hos kvinnorna. Även i studien av Bower et al. (2006) visades att bröstcanceröverlevande på lång sikt indikerade på ihållande trötthet i upp till 10 år efter avslutad behandling. Detta skulle kunna tyda på att personcentrerat bemötande hos kvinnor som drabbats av fatigue är av stor vikt, för att kunna hjälpa och stötta dessa kvinnor i att strukturera och prioritera deras individuella vardag. Clayton, Dudley och Musters (2008) studie visade att en högre nivå av fatigue var associerat med en lägre uppfattad
patientcentrerad kommunikation hos kvinnorna. Oavsett nivå av fatigue så upplevde kvinnorna att det mest betydelsefulla av den personcentrerad kommunikationen, handlade om deras samtal om symtomen. Fysiska symtom som till exempel domningar/stickningar i händer och fötter och smärta visades i resultatet att kunna påverka kvinnors livskvalitet negativt. Kaur, Kumar, Kumar Saxena, Gupta, och Kumar Grover (2018) studie visade att den vanligaste använda beskrivningen av smärta hos 89 kvinnor var domningar och
stickningar (59.5%), brännande (30%), och stickande (22.5%) känsla. Vid mätning kunde det ses att en högre smärta var signifikant med en lägre livskvalitet. Utifrån studiens resultat kunde det antas att dessa symtom hindrade kvinnor i deras dagliga liv att uträtta vardagliga sysslor och utgjorde en negativ inverkan på deras livskvalitet. Macdonald, Bruce, Scott, Smith och Chambers (2005) studie visade också att kvinnor beskrev problem i dagliga aktiviteter som vanligtvis togs för givna, såsom att promenera, köra bil och arbeta, vilket upplevdes problematiskt på grund av den smärta som kvinnorna beskrev. I Miller et al.
(2019) studie visade resultatet att på grund av cancern och dess behandling så kunde smärtan och sidoeffekter hos kvinnorna bli kroniska, dessa sidoeffekter kunde dessutom uppstå flera månader eller år efter bröstcancer. Därmed skulle det kunna antas att en personcentrerad och stödjande vård är av vikt i varje steg i bröstcanceröverlevnaden, för att underlätta smärtan och förbättra livskvaliteten hos dessa kvinnor.Resultatet indikerar att kvinnor som uppgav en oro för återinsjuknande hade en förhöjd risk att drabbas av depression, dessutom var det en faktor som kunde finnas kvar flera år efter överlevnad i bröstcancer. Studien av Harrison et al. (2011) visade att hos 22,1% av de 659 kvinnor som överlevt bröstcancer för 5–7 år sedan, svarade att det största behovet ansågs vara hjälpen med att kunna hantera oron för återinsjuknandet.
20
Dessutom visade studien av Simard et al. (2013) ett starkt samband mellan rädsla för återinsjuknande, livskvalitet och psykologiska variabler som depression. Högre rädsla för återinsjuknande visade sig vara associerat med en högre risk för depression. Detta kan antas utifrån resultatet att när kvinnor drabbades av en depression kunde livskvaliteten påverkas, då fysiska, psykiska och sociala interaktioner kunde sättas ur spel. Huang och Hsu (2013) studie visade att depressiva symtom kunde ha skadliga effekter på hälsan och livskvaliteten för dem med lite eller inget socialt stöd och ett socialt stöd visades förbättra livskvaliteten.
Utifrån resultatet kunde det ses att de kvinnor som fick stöd var mer tillfredsställda med sitt arbete än kvinnor som inte kände samma stöd, arbetet är en grundläggande del i livet och därmed en otroligt viktig aspekt i livet. De som inte arbetade eller arbetade i samma
utsträckning som tidigare visade sig uppleva en lägre livskvalitet. Detta stärks av Wells et al.
(2013) studie som visade att ett arbete och struktur var viktigt i vardagen, det var en
bidragande faktor till identitet, självvärde och en känsla av syfte för att känna välbefinnande i det dagliga livet. Stöd kunde antas utifrån resultatet vara en viktig aspekt vid transition efter bröstcancer för kvinnors livskvalitet. Ekman et al. (2011) menar att inom hälso- och sjukvård är det viktigt att kunna bemöta människor med personcentrerad vård för att kunna fånga upp deras lidande i vardagen och tillsammans finna gemensamma mål för att behov av sjukdomshantering ska kunna uppnås. Utifrån resultatet kan det antas att en faktor som påverkar en kvinnas livskvalitet i det dagliga livet inte behöver betyda att samma faktor påverkar en annans kvinnas livskvalitet. Koohi et al. (2017) menar att livskvalitet är
individens egen uppfattning utifrån dennes levnadssätt och mål i livet. Loonen et al. (2018) menar att en personcentrerad vård innebär att kunna se personens perspektiv ur dennes livssituation och hälsotillstånd, att respektera personens berättelse och förstå personens värderingar gentemot deras vård samt att förstå deras hälsa och hälsoproblem blir avgörande när ett partnerskap säkerställs.
Slutsats
Livet efter bröstcancer innebar för många kvinnor en förändring i deras livskvalitet i det dagliga livet. Faktorer som kan påverka livskvaliteten var energibrist, fatigue, rädsla för återinsjuknande och fysiska symtom. Gemensamt för många av dessa faktorer var att ett samband kunde ses för att en eventuell depression skulle kunna utvecklas. Dessa behov kan
21
vara viktiga att belysa eftersom hantering av dessa faktorer är av vikt för att motverka att nya sjukdomstillstånd skulle kunna utvecklas. Denna litteraturöversikt kan bidra till att hälso- och sjukvårdspersonal får en ökad förståelse till att vara observanta på dessa olika faktorer hos kvinnor som överlevt bröstcancer eftersom faktorerna flera år efter kan påverka kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. Många studier och mycket forskning finns om bröstcanceröverlevande kvinnor, men fortsatt intresse för studier och forskning kring detta ämne anses vara viktigt då fler kvinnor kommer överleva med symtom och biverkningar samtidigt som omvårdnad och behandling fortlöpande går framåt och utvecklas.
22
Referenser
Artiklar markerade med * ingår i resultatet
Akram, M., Iqbal, M., Daniyal, M., & Khan, A. U. (2017). Awareness and current knowledge of breast cancer. Biological Research, 50 (33), 2–23. doi: 10.1186/s40659-017-0140-9
Bashirian, S., Mohammadi, Y., Barati, M., Moaddabshoar., L & Daogonchi, M. (2020). Effectiveness of Theory-Based Educational Interventions on Screening of Breast Cancer in Women: A
Systematic Review and Meta-Analysis. International Quarterly of Community Health Education.
40 (3), 219–236. doi: 10.1177/0272684X19862148
Bower, J. E., Ganz, P. A., Desmond, K. A., Bernaards, C., Rowland, J. H., Meyerowitz, B. E., & Belin, T.
R. (2006). Fatigue in Long-Term Breast Carcinoma Survivors A Longitudinal Investigation.
American Cancer Society, 106 (4), 751–758. doi: 10.1002/cncr.21671
Brunet, J., Taran, S., Burke, S., & Sabiston, C. M. (2013). A qualitative exploration of barriers and motivators to physical activity participation in women treated for breast cancer. Disability and Rehabilitation. 35 (24), 2038–2045. doi: 10.3109/09638288.2013.802378
*Cheng, K. K. F., Cheng, H.L., Wong, W.H., & Koh, C. (2018). A mixed-methods study to explore the supportive care needs of breast cancer survivors. Psycho-Oncology, 27 (1), 265–271. doi:
10.1002/pon.4503
Cheng, K. K. F., Darshini Devi, R., Wong, W. H., & Koh, C. (2013). Perceived symptoms and the supportive care needs of breast cancer survivors six months to five years post-treatment period. European journal of oncology nursing. 18 (1), 3-9. doi: 10.1016/j.ejon.2013.10.005
*Cheng, K. K. F., Wong, W.H., & Koh, C. (2016). Unmet needs mediate the relationship between symptoms and quality of life in breast cancer survivors. Support Care Cancer. 24 (5), 2025–2033.
doi: 10.1007/s00520-015-2994-0
Clayton, M. F., Dudley, W. N., & Musters, A. (2008). Communication with Breast Cancer Survivors.
Health Communication, 23 (3), 207–221. doi: 10.1080/10410230701808376
Cope, D. G. (2013). Breast Cancer: Reviewing the Past to Give Direction for the Future. Oncology Nursing Forum, 40 (5), 425–428. doi: 10.1188/13.ONF.425–428
*Cuevas, B. T., Hughes, D. C., Long Parma, D., Treviño-Whitaker, R. A., Ghosh, S., Li, R., & Ramirez, A. G. (2014). Motivation, exercise, and stress in breast cancer survivors. Support Care Cancer. 22 (4), 911–917. doi: 10.1007/s00520-013-2038-6
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser (narrativer). I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 171–181). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-I., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark,
M.,...Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. Journal of Cardiovascular Nursing, 10 (4), 248–251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur.
23
*Galiano-Castillo, N., Ariza-Garcia, A., Cantarero-Villanueva, I., Fernández-Lao, C., Díaz-Rodríguez, L., Arroyo-Morales, M., (2014). Depressed mood in breast cancer survivors: Associations with physical activity, cancer-related fatigue, quality of life, and fitness level. European Journal of Oncology Nursing, 18 (2), 206–210. doi: 10.1016/j.ejon.2013.10.008
*Garabeli Cavalli Kluthovsky, A. C., Urbanetz, A. A., de Carvalho, D. S., Pereira Maluf, E. M. C., Schlickmann Sylvestre, G. C., & Bonatto Hatschbach, S. B. (2012). Fatigue after treatment in breast cancer survivors: prevalence, determinants and impact on health-related quality of life.
Support Care Cancer, 20 (8), 1901–1909. doi: 10.1007/s00520-011-1293-7
*González-Fernández, S., Fernández-Rodríguez, C., Mota-Alonso, M.J., García-Teijido, P., Pedrosa, I., Pérez-Álvarez, M, (2017). Emotional state and psychological flexibility in breast cancer survivors. European Journal of Oncology Nursing, 30, 75–83. doi: 10.1016/j.ejon.2017.08.006
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105–112.
doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
*Hall, D. L., Mishel, M. H., & Germino, B. B. (2014). Living with cancer-related uncertainty:
associations with fatigue, insomnia, and affect in younger breast cancer survivors. Support Care Cancer, 22 (9), 2489–2495. doi: 10.1007/s00520-014-2243
*Hamood, R., Hamood, H., Merhasin, I., & Keinan-Boker, L., (2019). Work Transitions in Breast Cancer Survivors and Effects on Quality of Life. Journal of Occupational Rehabilitation, 29 (2) 336–349.
doi: 10.1007/s10926-018-9789-3
Harrison, S. E., Watson, E. K., Ward, A. M., Khan, N. F., Turner, D., Adams, E., … Rose, P. W. (2011).
Primary Health and Supportive Care Needs of Long-Term Cancer Survivors: A Questionnaire Survey. Journal of Clinical Oncology, 29 (15), 2091–2098. doi: 10.1200/JCO.2010.32.5167
Huang, C.-Y., & Hsu, M.-C. (2013). Social support as a moderator between depressive symptoms and quality of life outcomes of breast cancer survivors. European Journal of Oncology Nursing, 17 (6), 767–774. doi: 10.1016/j.ejon.2013.03.011
*Jakobsen, K., Magnus, E., Lundgren, S., & Reidunsdatter, R. J. (2018). Everyday life in breast cancer survivors experiencing challenges: A qualitative study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25 (4), 298–307. doi: 10.1080/11038128.2017.1335777
Kaur, N., Kumar, A., Kumar Saxena, A., Gupta, A., & Kumar Grover, R. (2018). Postmastectomy chronic pain in breast cancer survivors: an exploratory study on prevalence, characteristics, risk factors, and impact on quality of life. Indian Journal of Surgery, 80 (6), 592–598). doi:
10.1007/s12262-017-1663-6
*Kim, S., Han, J., Young, M., & Kyeong Jang, M. (2020). The experience of cancer-related fatigue, exercise and exercise adherence among women breast cancer survivors: Insights from focus group interviews. Journal of Clinical Nursing, 29, (5–6) 758–769. doi: 10.1111/jocn.15114
Knobf, M.T. (2015). The Transition Experience to Breast Cancer Survivorship. Seminars in Oncology Nursing, 31 (2), 178–182. doi: 10.1016/j.soncn.2015.02.006
*Koch, L., Bertram, H., Eberle, A., Holleczek, B., Scmid-Höpfner, S & Waldmann, A. (2014). Fear of recurrence in long-term breast cancer survivors— still an issue. Results on prevalence, determinants, and the association with quality of life and depression from the Cancer
24
Survivorship—a multi-regional populationbased study. Psycho-Oncology, 23 (5), 547–554. doi:
10.1002/pon.3452
Koohi, F., Nedjat, S., Yaseri, M., & Cheraghi, Z. (2017). Quality of Life among General Populations of Different Countries in the Past 10 Years, with a Focus on Human Development Index: A Systematic Review and Meta-analysis. Iranian Journal of Public Health, 46 (1), 12–22. Hämtad från databasen Pubmed Complete.
Loonen, J. J., Blijlevens, N. MA., Prins, J., Dona, D. JS., Den Hartogh, J., Senden, T., van Dulmen-Den Broeder, E., van der Velden, K., ...Hermens, R. PMG. (2018). Cancer Survivorship Care: Person Centered Care in a Multidisciplinary Shared Care Model. International Journal of Integrated Care, 18 (1), 1–7. doi: 10.5334/ijic.3046
Macdonald, L., Bruce, J., Scott, N. W., Smith, W. C. S., & Chambers, W. A. (2005). Long-term follow-up of breast cancer survivors with post-mastectomy pain syndrome. British Journal of Cancer, 92 (2), 225–230. doi: 10.1038/sj.bjc.6602304
Meleis, A. I. (Ed.). (2010). Transitions Theory: Middle-Range and Situation-Specific Theories in Nursing Research and Practice (s. 13–51). New York: Springer Publishing Company.
Miller, K. D., Nogueira, L., Mariotto, A. B., Rowland, J. H., Yabroff, R., Alfano, C. M., Jemal, A., Kramer, J. L...Siegel, R. L. (2019). Cancer Treatment and Survivorship Statistics, 2019. A Cancer Journal for Clinicians, 69 (5), 363–385. doi: 10.3322/caac.21565
*Nilsson, M. I., Saboonchi, F., Alexanderson, K., Olsson, M., Wennman-Larsen, A., & Petersson, L.-M.
(2016). Changes in importance of work and vocational satisfaction during the 2 years after breast cancer surgery and factors associated with this. Journal of cancer survivorship, 10 (3), 564–
572. doi: 10.1007/s11764-015-0502-7
Olsson Möller, U., Beck, I., Rydén, L., & Malmström, M. (2019). A comprehensive approach to rehabilitation interventions following breast cancer treatment - a systematic review of systematic reviews. BMC Cancer, 19 (1), 1–20. doi: 10.1186/s12885-019-5648-7
Paskett, E. D., Herndon, J. E., Day, J. M., Stark, N. N., Winer, E. P., Grubbs, S. S ...Bittoni, M. A. (2008).
Applying a conceptual model for examining health-related quality of life in long-term breast cancer survivors: CALGB study 79804. Psycho-Oncology, 17 (11), 1108–1120. doi:
10.1002/pon.1329
*Phillips, S. M., & McAuley, E. (2015). Associations between self-reported post-diagnosis physical activity changes, body weight changes, and psychosocial well-being in breast cancer survivors. Support care cancer. 23 (1), 159–167. doi: 10.1007/s00520-014-2346-5
Pinto, A. C., & de Azambuja, E. (2011). Improving quality of life after breast cancer: Dealing with symptoms. Maturitas, 70 (4), 343–348. doi: 10.1016/j.maturitas.2011.09.008
Polit, D. F., & Beck, C. T. (Eds.). (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kulwer.
Rosedale, M. (2009). The survivor-loneliness of women following breast cancer. Oncology Nursing Forum, 36 (2), 175–183. doi: 10.1188/09.ONF.175–183
25
Savolainen, J., Kautiainen, H., Miettola, J., Niskanen., & Mäntyselkä, P. (2014). Low quality of life and depressive symptoms are connected with an unhealthy lifestyle. Scandinavian Journal of Public Health. 42 (2), 163–170. doi: 10.1177/1403494813504837
SBU. (2014). Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans. Hämtad 23, september, 2020, från SBU,
https://www.sbu.se/contentassets/cde743efce40472ca6c009b7f491d328/bilaga-3.-gallrings--och- granskningsmallar.pdf
SBU. (2020). Granskningsmallar: Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad 25, september, 2020, från SBU, https://www.sbu.se/sv/var-metod/
SBU. (2017). SBU:S Handbok Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En översikt av stegen i en systematisk utvärdering [Broschyr]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/contentassets/d12fb955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf
*Schmidt, M. E., Scherer, S., Wiskemann, J., & Steindorf, K. (2019). Return to work after breast cancer:
The role of treatment-related side effects and potential impact on quality of life. European Journal Cancer Care, 28, (4), 1–11. doi: 10.1111/ecc.13051
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete: Att göra en litteraturöversikt. I.
F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105–117).
Lund: Studentlitteratur.
Shockney, D. L. (2015). The Evolution of Breast Cancer Navigation and Survivorship Care. Breast journal, 21 (1), 104–110. doi: 10.1111/tbj.12353
Simard, S., Thewes, B., Humphris, G., Dixon, M., Hayden, C., Mireskandari, S & Ozakinci, G. (2013).
Fear of cancer recurrence in adult cancer survivors: a systematic review of quantitative studies. Journal of Cancer Survivorship, 7 (3), 300–322. doi: 10.1007/s11764-013-0272-z
Spector, D. J., Mayer, D. K., Knafl, K., & Pusic, A. (2011). Women's Recovery Experiences After Breast Cancer Reconstruction Surgery. Journal of Psychosocial Oncology, 29 (6), 664–676. doi:
10.1080/07347332.2011.615384
Wells, M., Williams, B., Firnigl, D., Lang, H., Coyle, J., Kroll, T., & MacGillivray, S. (2013). Supporting
‘work-related goals’ rather than ‘return to work’ after cancer? A systematic review and meta- synthesis of 25 qualitative studies. Psycho-Oncology, 22 (6), 1208–1219. doi: 10.1002/pon.3148
*Witt Sherman, D., Rosedale, M., & Haber, J. (2012). Reclaiming life on one's own terms: A grounded theory study of the process of breast cancer survivorship. Oncology nursing forum, 39 (3). doi:
10.1188/12.ONF.E258-E268
Östlundh, L. (2017). Informationssökning: Boolesk söklogik. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.
