Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Socialt arbete/Avdelning för sociala studier
Carin Röjd och Maria Svensson
”Åh, jag längtar dit så det kan ni inte tro”
En kvalitativ studie om äldres psykiska hälsa
”Oh, you would not believe how I´m longing to be there”
A qualitative study about mental health in the elderly
Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet
Termin: VT 2010
Handledare: Mona Sundh
Examinerande lärare: Ulla Rantakeisu
Titel:” Åh, jag längtar dit så det kan ni inte tro” - en kvalitativ studie om äldres psykiska hälsa Författare: Carin Röjd och Maria Svensson
Sammanfattning: Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst. Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god. Studien visade att det är många element som kan påverka den psykiska hälsan hos äldre. För de äldre som deltog i intervjuerna i denna studie var det främst åldrande, aktivitet och sociala relationer som påverkade deras psykiska hälsa.
Nyckelord: psykisk hälsa, äldre, särskilt boende
Title: “Oh, you would not believe how I´m longing to be there”- A qualitative study about mental health in the elderly
Abstract: The mental health amongst the elderly is a neglected area. The physical needs of the elderly living in special housing are often prioritized over the mental and social needs and these aren´t in focus. The aim of the study was to illuminate some of the elderly experience of their mental health, who lives in special housing with home help. This essay is based on a result of a qualitative study through interviews with the elderly. The issues that the study aimed to answer were how the elderly experience their mental health and what can affect the mental health in a positive or negative way. Most of the people interviewed experienced for the most part that their mental health is good. The study showed that there are many elements that can affect the mental health among the elderly. For the elderly who participated in this study it was mainly aging, activity and social relationships that affected their mental health.
Keywords: mental health, elderly, special housing
TACK…
Under vårterminen 2010 har vi skrivit vår C-uppsats om äldres psykiska hälsa och vad som kan påverka den.
Det har varit en lärorik termin då vi fått mycket kunskap inom området. Vi har även fått kunskap om tillvägagångssättet vid en kvalitativ studie.
Vi vill tacka respondenterna som tog sig tid att medverka i intervjuerna och för den information de delat med sig av. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra studien. Vi vill även tacka de enhetschefer som hjälpte oss att
komma i kontakt med respondenterna.
Ett stort tack till Mona Sundh som varit en utmärkt handledare, du har hjälpt oss på rätt spår när vi varit på fel.
Vi vill tacka varandra för att vi stått ut med varandra och orkat kämpa ihop under dessa veckor i både motgång och medgång.
Karlstad i juni 2010 Carin Röjd & Maria Svensson
Innehållsförteckning
1 BAKGRUND ... 1
1.1 Begreppsdefinition ... 2
1.2 Syfte ... 2
1.3 Disposition ... 2
2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 3
2.1 Att åldras ... 3
2.2 Psykisk hälsa och ohälsa hos äldre ... 5
2.4 Särskilt boende ... 5
2.5 Äldres beroende av hjälp ... 6
2.6 Läkemedel ... 7
2.7 Hälsofrämjande insatser ... 8
2.7.1 Sociala relationer ... 8
2.7.2 Fysisk aktivitet ... 9
2.7.3 Meningsfullt liv ... 10
2.7.4 Goda matvanor ... 11
3 METOD ... 12
3.1 Kvalitativ metod ... 12
3.2 Förförståelse ... 12
3.3 Litteratursökning ... 13
3.4 Urval och tillvägagångssätt ... 13
3.5 Datainsamling ... 13
3.6 Analysmetod och bearbetning ... 14
3.7 Reliabilitet och validitet ... 14
3.8 Etiska överväganden ... 15
4 RESULTAT ... 16
4.1 Presentation av respondenterna ... 16
4.2 Upplevelse av psykisk hälsa ... 17
4.3 Boende ... 17
4.4 Vad som kan påverka den psykiska hälsan negativt ... 18
4.4.1 Åldrande ... 18
4.4.2 Förändring av sociala relationer ... 19
4.4.3 Förändringar som skapar hinder för aktivitet ... 20
4.4.4 Respondenternas beroende av hjälp ... 21
4.5 Vad som kan påverka den psykiska hälsan positivt ... 22
4.5.1 Social gemenskap ... 22
4.5.2 Möjlighet till aktivitet... 23
4.5.3 Självbestämmande... 24
5 ANALYS ... 26
5.1 Att åldras ... 26
5.2 Beroende och självbestämmande ... 27
5.3 Boende ... 28
5.4 Sociala relationer ... 28
5.5 Aktivitet... 29
6 DISKUSSION... 31
6.1 Resultatdiskussion ... 31
6.2 Metoddiskussion ... 33
7 KÄLLFÖRTECKNING ... 35
Bilaga 1 Brev till enhetschefer ... 37
Bilaga 2 Intervjuguide... 38
1 1 Bakgrund
Psykisk hälsa kan ses som frånvaro av psykisk sjukdom, men det kan även ses som individens subjektiva upplevelse av sin psykiska hälsa. Den psykiska hälsan är svår att mäta då det inte finns några mätverktyg att använda på samma sätt som vid fysisk hälsa. Några beteckningar som används för psykisk hälsa är självständighet, verklighetsanpassning och personlighetsutveckling.
Det kan även vara att kunna hantera livet i med och motgångar (Hedelin 2000). Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, vilket socialstyrelsen inte tror beror på okunskap, utan snarare att kunskapen inte är tillräckligt spridd. Äldres psykiska hälsa är också ett område som faller mellan stolarna då det befinner sig mellan äldreomsorgen och psykiatrin vilket innebär att ingen har huvudansvaret. Därmed inte sagt att det är ett område som inte bör prioriteras (Socialstyrelsen 2008 B).
Äldre är inte en homogen grupp utan en grupp individer med olika behov. Gruppen äldre förändras ständigt då nya generationer åldras. I framtiden kommer förmodligen äldres behov se ut på ett annat sätt än idag (Statens folkhälsoinstitut 2003). Att åldras kan medföra förändringar i både psykisk och fysisk hälsa. Det beror främst på att kroppens funktioner försämras men även på annat som åldrandet kan medföra, till exempel förlust av anhöriga och vänner, att inte kunna använda sin kropp på samma sätt som tidigare, och kanske bli beroende av hjälp från andra (Socialstyrelsen 2008 B). Åldrandet kan även innebära tid att göra saker som en individ alltid längtat efter förutsatt att hälsan tillåter det. En individs personliga utveckling fortsätter även i hög ålder, då ålderdom är en naturlig del av livet (Berg 2007).
Tack vare framsteg i den medicinska vetenskapen och förbättrade levnadsvillkor har en
utveckling skett inom området hälsa och dödlighet. Vi lever inte bara längre, medicinens framsteg minskar även sjukdomars effekt på hälsan (Statens folkhälsoinstitut 2005). Över 17 procent av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Medellivslängden 2007 var 83 år för kvinnor och 79 år för män. Livslängden förväntas stiga och antas år 2050 vara 86 år för kvinnor och 84 år för män (Socialstyrelsen 2009). En aktuell fråga är om de tillagda åren är goda år. Att leva längre med god hälsa är ett mål för folkhälsoarbetet, dock finns olika teorier om hur verkligheten kommer att se ut (Socialstyrelsen 2005).
I dagsläget har Sverige tillsammans med Italien världens äldsta befolkning. Andelen äldre har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren (Statens folkhälsoinstitut 2002). De äldre i befolkningen kommer att fortsätta öka. Det ökande antalet äldre kommer att skapa ett ökat behov av en fungerande social omvårdnad samt hälso- och sjukvård. De kommunala hjälpinsatserna är redan i dagsläget inte tillräckliga för de allra äldsta (Socialstyrelsen 2009). Under 2005 bodde cirka 100 000 äldre på olika typer av särskilt boende vilket är en minskning med 15 procent sedan år 2000 (Statistiska centralbyrån 2006). Minskningen har lett till en förskjutning från omsorg till vård vilket innebär att sociala och psykiska behov inte prioriteras då fokus ligger på fysiska och medicinska behov (Socialstyrelsen 2005).
2 1.1 Begreppsdefinition
Äldre - Den internationella definitionen delar in äldre i yngre äldre och äldre äldre. Yngre äldre är de mellan 65 -79 år och de äldre äldre är de 80 år och över (Gullman 2003). Åldrandet under hela livet kan delas in i fyra åldrar. Till ålderdomen hör den tredje och fjärde åldern i vilka den tredje är perioden som ålderspensioner som för de flesta är en period av friskhet. Den fjärde innebär ett beroende av andras hjälp i vardagen (Statens folkhälsoinstitut 2005). I denna studie avses med äldre 73 – 95 år.
Psykisk hälsa - Psykisk hälsa är ett brett begrepp med många definitioner. Hedelin(2000) anser att: ”Essensen i psykisk hälsa är att uppleva bekräftelse, tillit och förtröstan på framtiden samt livslust, utveckling och engagemang i relationen till sig själv och i relationen till andra” (Hedelin, 2000, studie 4 s.5).
Särskilt boende - År 1992 genomfördes ädelreformen vilken bland annat innebar att särskilt boende började användas som ett samlingsnamn för olika boendeformer för äldre och
funktionshindrade. I begreppet särskilt boende ingår äldreboende, gruppboende, sjukhem och serviceboende. Serviceboende är avsett för människor med varierande behov av omsorg. Det finns de som behöver mycket hjälp i vardagen men också de som klarar sig själva. På de andra typerna av särskilt boende är behoven av omsorg stora och där finns personal dygnet runt (SCB 2006).
1.2 Syfte
Syftet med studien är att belysa hur några äldre på serviceboende upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka deras psykiska hälsa.
Frågeställningar
Syftet med studien har brutits ned i tre frågeställningar:
Hur upplever respondenterna sin psykiska hälsa?
Vad kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt sätt?
Vad kan påverka den psykiska hälsan på ett negativt sätt?
1.3 Disposition
Del 1: Uppsatsens inleds med en kortare bakgrund om problemområdet. Därefter följer definitioner av centrala begrepp samt studiens syfte och frågeställningar.
Del 2: Här presenteras litteraturgenomgång av tidigare forskning om åldrande, särskilt boende, beroende, ett flertal hälsofrämjande insatser, psykisk hälsa och ohälsa och läkemedel.
Del 3: I avsnittet redogörs för de metoder som använts i studiens genomförande.
Del 4: I uppsatsens fjärde del presenteras en sammanställning av studiens resultat.
Del 5: I denna del redovisas analysen av intervjuerna baserat på resultatet.
Del 6: Uppsatsen avslutas med en metod- och resultatdiskussion.
3 2 Litteraturgenomgång
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning inom området psykisk hälsa och äldre som sedan kommer att ligga till grund för analysen av resultatet i denna studie. Hedelin(2000) menar att psykisk hälsa är ett område som påverkas av många olika element då det är ett brett begrepp.
2.1 Att åldras
Åldrandet är en långsam process som är individuell i sitt uttryck (Statens folkhälsoinstitut 2002).
Åldersförändringar sker inifrån och beror till en väldigt liten del på yttre faktorer. Vanor från tidigare i livet kan dock påverka hur en individ åldras. Individens självbild påverkas av att se kroppen förändras genom att bland annat få rynkor, magra och lukta annorlunda. Den äldre kan ibland uppfatta kroppens förfall som ett svek eller hot mot sitt jag och sin personlighet. Detta kan ha sin grund i att de äldre upplever sin kropp som obehaglig och ful gentemot andra (Whitaker 2004). Äldre upplever det som positivt att kunna klara sig i vardagen. Det finns dock en medvetenhet om att det inte alltid kommer att vara så, då de förstår att de inte kommer att vara på samma sätt som då de var yngre. Det finns även en insikt om att de kan komma att få värk och att det sociala umgänget kan förändras på grund av åldrandet (Carlsson & Dahlgren 2002).
Det finns olika delar i åldrandet. Det kan till exempel delas in i biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande. När kroppen åldras blir den mer känslig för inre och yttre påfrestningar.
Biologiskt åldrande innebär att funktionsförmågan minskar i takt med åldrandet. Det är en naturlig förlust av funktionsförmågan, inte en följd av sjukdom. De fysiska förändringarna kan innebära till exempel nedsatt funktion av hjärta och lungor. Fysiska förändringar i kroppen gör att orken minskar i jämförelse med hos yngre individer. Det psykologiska åldrandet handlar om den intellektuella förmågan och minnet, men även att individen kan anpassa sig till sitt åldrande och de förändringar som det innebär. Även om den kognitiva förmågan förändras finns fortfarande till exempel förmågan till kreativitet. I de förändringar som sker kan personens erfarenheter och kunskaper vara till fördel (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck 2001). Det sociala åldrandet handlar om en individs sociala ålder vilket innebär roller och värderingar som samhället sammankopplar med den kronologiska åldern, alltså den faktiska åldern i siffror. Den sociala åldern påverkas av det samhälle en individ lever i (Giddens 2007). Familjemönster, normer och ekonomiska förutsättningar är något som påverkar individens åldrande på det sociala planet.
Förhållanden i samhället påverkar individens åldrande genom tillgång till bland annat sjukvård och sociala nätverk (Dehlin et al. 2001).
Ålderdomen medför ofta sjukdomar, några som ofta förekommer är till exempel hjärtsvikt, benskörhet och demens. Det är inte ovanligt att äldre personer drabbas av mer än en sjukdom (Dehlin et al. 2001). Sjukdomar och ålder lämnar ofrånkomliga spår på och i kroppen. Kroppen är en viktig del av en persons identitet, då vi inte bara har utan är en kropp. Kroppen är en självklar och given del av vårt liv då den fungerar, den är en förutsättning för vår existens. Vid sjukdom och smärta måste individen konfronteras med sin kropp och kan då inse hur viktig kroppen är för identiteten (Whitaker 2004).
Smärta är en subjektiv upplevelse och vanligt bland äldre. Smärta hos äldre är ofta långvarig och kan bero på bland annat långvariga kroppsliga sjukdomar. Hos dem som är 85 år och äldre upplever 40-79 procent smärta. Det finns flera symptom som kan försvåras och utlösas av smärta som exempelvis sömnproblem, oro och ångest och svårigheter att gå. För äldre som bor på särskilt boende förekommer smärta i högre utsträckning än annars vilket troligen beror på att dessa äldre oftast är sjukare än de som bor i eget boende (Ekwall 2010). År 1999 gjordes en
4 undersökning där patienter på en geriatrisk avdelning fick bedöma vilka behov som de tyckte var viktigast för dem. Rädsla för fysiska smärta och att uppleva smärta gjorde att andra behov inte upplevdes som lika viktiga men de behov som framträdde var att prata om smärtan och att få smärtlindring (Whitaker 2004).
Under hela livet har människan olika roller i olika sammanhang. Det finns förväntningar på oss från omgivningen hur vi bör agera i en viss roll, vi har även förväntningar på oss själva. Antalet roller ökar fram till pensioneringen och börjar därefter ofta minska vilket kallas rollförlust.
Rollförlust kan innebära att gamla roller lämnas och att nya intas. Som äldre kan rollen vara otydlig i vilka rollförväntningar som finns (Tornstam 2005). Varje roll förbinds med ett särskilt stadium i livet, den roll en individ har är viktig för identiteten och synen på sig själv (Dehlin et al.
2001). Även de förväntningar som finns på en roll är viktiga för individens identitet . Det finns både positiva och negativa roller som förknippas med åldrandet, exempelvis att vara en älskad mor/farförälder eller en vis person men även en grinig pensionär och ”senil idiot”(Giddens 2007 s. 180). Vid flytten till serviceboende är det viktigt att ha en identitet. Den kan bland annat bygga på vad en person gjort tidigare i livet, familj och vänner (Carlsson & Dahlberg 2002).
Enligt den psykosociala utvecklingsteorin går alla människor igenom olika livsstadium. I varje livsstadium genomgår individen en kris. I ålderdom och det nionde stadiet handlar krisen om integritet eller förtvivlan och kan resultera i att känna visdom eller avsmak. I slutet av det åttonde stadiet börjar orken att avta och kroppen blir svagare och fungerar inte längre som tidigare . Trots individens försök att behålla kontroll och styrka över kroppen fortsätter kroppen ändå att
försvagas. Detta kan leda till förtvivlan hos individen och kan bli ännu tydligare i det nionde stadiet. Genom krisen kan en individ mogna och inneha visdom. I och med att kroppen
försvagas kan individen vilja minska på aktiviteter vilket kan leda till brist på stimulans. Minskad aktivitet och att inte känna sig behövd kan leda till en känsla av stagnation. Vissa äldre kan dock uppleva detta stadium som ett andrum (Eriksson 2004). En avgörande del i individens åldrande kan vara förväntningar på framtiden och funderingar kring hur åldrandet kommer att se ut. För vissa kan en rädsla för framtiden infinna sig vilket leder till en stagnation i den livssituation som individen känner till sen tidigare (Dehlin et al. 2001).
En teori om det goda åldrandet är gerotranscendens som ger en möjlighet till visdom på äldre dagar. Gerotranscendens kan liknas vid att vandra uppför ett berg. Till en början kan det vara svårt att förstå allt som händer i livet men i takt med att toppen närmar sig blir utsikterna klarare.
På toppen kan individen blicka tillbaka på sin livsvandring. Gerotranscendens är en process som pågår hela livet och är något som alla har möjlighet att nå, dock är det inte alla som gör det.
Omgivningen påverkar huruvida individen kan uppleva gerotranscendens eller inte. Detta innebär att äldreomsorgen kan hindra eller bidra till att individen uppnår gerotranscendens. I vissa fall kan även individen själv utgöra ett hinder för utvecklingen till gerotranscendens. Det finns flera olika tecken som kan tyda på gerotranscendens; rädslan för döden minskar och döden ses istället som en del av livet, nya saker inspirerar i livet såsom konst, natur eller musik. Individen kan upptäcka nya sidor hos sig själv, behovet av många sociala kontakter minskar och istället blir det viktigare med djupare relationer med färre personer som ofta är familj eller nära vänner och behovet av positiv ensamhet ökar för tid att fundera (Wadensten 2010). För att uppnå ett gott åldrande är en förutsättning att kunna anpassa sina intressen successivt under åldrandet till de aktiviteter som passar individens psykiska och fysiska förmåga (Dehlin et al. 2001). Det goda åldrandet sammankopplas ofta med livskvalitet och är en subjektiv upplevelse. Livskvalitet är ett stort begrepp som innefattar sociala, fysiska och sociala delar i livet och påverkas av både inre och yttre resurser som individen har (Ekwall 2010).
5 2.2 Psykisk hälsa och ohälsa hos äldre
Psykisk hälsa kan infinna sig trots känslor av oro och nedstämdhet vilket innebär att en person kan känna dessa känslor utan att det handlar om psykisk ohälsa eller sjukdom. En av grunderna för psykisk hälsa är bekräftelse vilket innebär att individen känner sig sedd och respekterad. Varje individ behöver känna ett värde som människa vilket sker i relationer till andra och till sig själv.
Det är inte bara bekräftelse som är viktigt för den psykiska hälsan utan även tilltro till framtiden, livslust samt att utvecklas som person. Att ha tilltro till framtiden kan innebära att ha förmåga att acceptera och anpassa sig efter livets förändringar (Hedelin 2000).
Inom primärvården behandlas allt fler äldre för psykisk ohälsa. I Sverige lider cirka 100 000 äldre av ångest (Statens folkhälsoinstitut 2002) Sömnbesvär, oro och ångest är vanligt bland äldre. Var femte man och var tredje kvinna över 85 år uppger att de besväras av ängslan, ångest och oro.
Endast hälften av de äldre som drabbas av depression, ångest eller psykos söker hjälp för dessa symptom (Socialstyrelsen 2009). Ångest kan variera i styrka och symptomen kan variera mellan hjärtklappning, trötthet, irritabilitet och sömnsvårigheter. Det kan även visa sig genom
muskelspänningar, rastlöshet och spänt tal (Cullberg 2001). Psykisk ohälsa behöver dock inte innebära någon typ av sjukdom eller störning, det kan även handla om individens subjektiva upplevelse av sin psykiska hälsa (Hedelin 2000).
Ett av de vanligaste psykiska problemen hos äldre är depression (Berg 2007). I takt med stigande ålder blir det vanligare med depression (Fastbom 2006). Idag finns i Sverige cirka 150 000 äldre som lider av depression (Statens folkhälsoinstitut 2002). Depression hos äldre är ett område som uppmärksammats mer under de senaste åren. Det finns så många äldre med depression att det kan ses som ett folkhälsoproblem. En föreställning finns om att nedstämdhet och livströtthet är en naturlig del i åldrandet, att det är en del av livet (Socialstyrelsen 2008 B). Denna
missuppfattning bidrar till inställningen att det inte finns så mycket att göra åt problemen men det kan också vara en orsak till att de äldres psykiska hälsa inte prioriteras (Berg 2007).
Det finns olika orsaker till depression hos äldre, det kan bero på både biologiska och psykosociala faktorer som till exempel förlust av sociala kontakter, isolering och minskad förmåga till ett självständigt liv. En annan orsak kan vara att förändringar sker i hjärnan som leder till minskad mängd av vissa signalsubstanser (Fastbom 2006).
Depressioner hos äldre är ofta mer långvariga och återkommande än hos yngre (Socialstyrelsen 2009). Hos äldre kan depression vara svårare att upptäcka än hos yngre då den utvecklas
långsammare. Äldre visar inte heller de vanligaste symtomen på depression lika tydligt utan detta kan istället yttra sig som oro, ångest, rastlöshet men också genom kroppsliga symptom. Det är vanligare att äldre söker läkarvård för de kroppsliga symtomen än de psykiska (Fastbom 2006).
Depression förväxlas som sagt ofta med allmänt åldrande. Det är därför vanligt att de äldre inte får den hjälp de behöver men det är heller inte ovanligt att man förväxlar depression hos äldre med demenssjukdom (Berg 2007). Demenssjukdomar kan ge olika beteendestörningar och psykiska symptom som till exempel oro, ångest, nedstämdhet med mera som går under förkortningen BPSD (beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdomar).
2.4 Särskilt boende
Bostaden är en viktig plats för människan, inte minst för många äldre. Den bidrar ofta till trygghet och är en plats med många minnen. Bostaden kan upplevas som ett fängelse för vissa men kan även vara en del av individens identitet. När omgivningen förändras kan bostaden stå för kontinuitet (Statens folkhälsoinstitut 2005). Antalet äldre som bor på särskilt boende har minskat. Under åren 2000-2005 minskade de boende med cirka 7 000 i gruppen 65-79 år och i
6 gruppen 80 år och äldre med cirka 10 800 (SCB 2006). Detta kan hänga ihop med att det skett en nerläggning av särskilda boenden. Kraven för att få en plats på ett särskilt boende har blivit högre vilket innebär att fler äldre får bo kvar hemma trots att de har hjälpbehov. Det är i första hand de som är dementa som får plats på särskilt boende, då det skett en förskjutning från omsorg till vård. Detta innebär att de psykiska och sociala behoven inte prioriteras utan att det är de fysiska behoven som står i centrum. Boendestandarden har dock höjts på de kvarvarande särskilda boendena (Socialstyrelsen 2005).
Vanliga känslor hos äldre som bor på särskilt boende är sårbarhet, maktlöshet och meningslöshet.
Några orsaker till dessa känslor kan vara ett ökat beroende av andra, vanmakt inför åldrandet och döden samt en minskande kognitiv och fysisk förmåga (Whitaker 2004). Ytterligare känslor som kan förekomma hos äldre på särskilt boende är ensamhet och tillbakadragenhet. Det särskilda boendet kan upplevas som ett hem men även som en institution där en del inte känner sig riktigt hemma. Äldre som bor på särskilt boende kan uppleva ensamhet trots gemenskap. Även om de omges av andra boende och personal kan de ändå känna sig ensamma. En orsak kan vara att många av de boende har olika funktionsnedsättningar som till exempel nedsatt hörsel och syn vilket gör att det blir svårare att få nya kontakter samt att personalen har mycket att göra och inte alltid har tid att vara en social kontakt. En anledning till att en del flyttar till servicehus är en tro på att deras ensamhet skall minska. Flytten kan snarare medföra att känslan av ensamhet ökar när individen inser att de fysiska behoven är i fokus framför behoven av gemenskap (Carlsson &
Dahlberg 2002).
Det positiva med att flytta till ett serviceboende är att boendet innebär en trygghet då de äldre vet att de kommer att få mat, omvårdnad och att de bor bekvämt. Att få hjälp kan innebära en trygghet, att känna sig omhändertagen och att inte behöva oroa sig för hur vardagen ska fungera.
Kontinuitet är viktigt för de boende då det är en trygghet att ha personal som känner dem.
Vårdtagare har ofta många olika vårdare vilket gör att de upplever situationen som obekväm då personalen inte känner dem (Carlsson & Dahlberg 2002).
2.5 Äldres beroende av hjälp
Få äldre behöver hjälp med att klara vardagen före 80 års ålder. Det sker därefter en snabb ökning i hjälpbehovet. Efter 85 års ålder behöver cirka 44 procent av kvinnorna hjälp med sin omvårdnad i vardagen, för män är siffran 36 procent (Socialstyrelsen 2009). Beroende är ett begrepp som kan ha flera innebörder och definitioner. Ett sätt att se på beroende är att den äldre på grund av ålder och funktionsnedsättning samt problem med hälsan blir påverkad i hur
individen kan utföra vardagsaktiviteter. Att vara oberoende är att inte ha något behov av hjälp och att själv kunna göra vardagliga sysslor. Beroende kan ha olika betydelser då det dels kan innebära en acceptans av hjälp för att kompensera en funktionsnedsättning vilket innebär att individen kan göra saker som bidrar till självbestämmande och ett oberoende. Dels kan det vara att befinna sig i en beroendeställning gentemot dem som hjälper. Ett vanligt sätt att se på beroende är att det är en ojämn maktrelation vilket medför att beroendet blir det samma som maktlöshet (Hammarström & Torres 2007).
Studier visar att äldre med funktionsnedsättningar på grund av ålder in i det längsta vill vara oberoende av andras hjälp och styra över sina egna liv. Att bli beroende på grund av åldrande kan leda till att det för individen blir ännu viktigare med självbestämmande och att vara självständig.
Det kan vara viktigt för de äldre att upprätthålla vissa gränser mot personal för att bevara autonomi och integritet. Att äldre individer har hjälp behöver inte betyda att de ser sig som beroende. En förutsättning för att kunna känna att hjälp från hemtjänstpersonal inte är ett
7 beroende utan en hjälp är att rörelseförmågan och kognitiva resurser delvis finns kvar samt att få hjälp från anhöriga när personalens hjälp inte räcker till (Hammarström & Torres 2007).
Vissa äldre upplever att hemtjänsten inte kan hjälpa dem med allt som de vill ha hjälp med. I dessa lägen är anhöriga viktiga för att kunna genomföra vissa aktiviteter. Somliga äldre tycker att de är mer beroende av anhöriga än av personal. Många äldre upplever inte relationen till sina anhöriga som ett beroendeförhållande även om de anhöriga hjälper dem mycket. Relationen upplevs istället som ömsesidig och hjälpen ses snarare som en resurs än ett beroende.
Upplevelsen av att vara beroende och maktlös kan vara en konsekvens av att individen inte kan acceptera de funktionsnedsättningar som är en konsekvens av åldrandet. Åldrandet medför att anhöriga och vänner går bort samt att personens fysiska och psykiska förmåga minskar, vilket kan ge känsla av maktlöshet. Detta kan tillsammans med bristerna i omvårdnaden göra att känslan av beroende ökar (Hammarström & Torres 2007).
Livet på serviceboende innebär en frivillighet som inte är självvald. Anhöriga kan ha tryckt på om att den äldre ska flytta men om de äldre fått välja hade de hellre bott kvar hemma. Att ibland behöva vänta på personalens hjälp innebär en påminnelse om att de är beroende av hjälp, en följd av detta kan vara känslor av otrygghet, övergivenhet och oro. En del tycker inte att de har rätt att kräva mer av personalen. De ser att personalen har mycket att göra och att de övriga boende kräver mycket vård (Carlsson & Dahlgren 2002). I och med åldrandet kan det vara svårt att bibehålla tidigare matvanor och möjligheten att välja kost. Hos äldre inom vård och omsorg ses maten ibland endast som en nödvändighet och att den bara har en fysisk funktion. Inom äldreomsorgen har många av de äldre ett begränsat utbud av mat då de har en liten valmöjlighet att välja ett annat ställe att äta på. Då äldre befinner sig på olika typer av institutioner minskar kontrollen över val av mat såväl som sällskap vid matbordet. Studier har genomförts vilka har visat att det snarare sker en undernäring än övernäring hos äldre vilket kan kopplas till hög ålder och minskad aptit. På särskilda boenden är de äldre ofta inte delaktiga då maten ordnas och planeras. En studie visar att personalen på särskilt boende ofta är de som bestämmer över var de äldre ska sitta i matsalen utifrån grundtanken att de äldre ska kunna få ett socialt utbyte av varandra (Mattson 2002).
2.6 Läkemedel
De äldsta som vistas i bland annat hemsjukvård och äldreboenden behandlas med i genomsnitt nio olika läkemedel. Var fjärde äldre behandlas med olämpliga läkemedel och äldre över 75 år står för en fjärdedel av läkemedelskonsumtionen i Sverige. Var femte äldre som blir inlagd på sjukhus blir det på grund av problem som orsakas av läkemedel (Socialstyrelsen 2008 A). På särskilda boenden för äldre använder 50 procent av de boende sömnmedel. Det vanligaste är att de äldre har använt preparaten under flera år samt att de tas regelbundet (Fastbom (2006). Hos äldre samlas läkemedel i kroppen och finns kvar en längre tid då förmågan att ta upp och fördela läkemedel minskar med åldern. En följd av åldrandet är att många äldre kan ha flera sjukdomar samtidigt vilket kan orsaka att många använder flera läkemedel. Det finns inte så många studier på hur äldre påverkas av att använda flera läkemedel samtidigt men hjärnan bli känsligare för läkemedel med åren vilket innebär att det finns en ökad risk för att medicinen leder till förvirring men kan även påverka mättnadskänslor och leda till dålig aptit. Andra biverkningar är exempelvis trötthet, yrsel och balanssvårigheter som kan uppstå då nervsystemet påverkas av läkemedel. Att överväga andra metoder än läkemedel som behandling är viktigt och om läkemedel är det bästa ska detta ges i små doser (Socialstyrelsen 2009).
Det förkommer både över- och underbehandling med läkemedel för äldre. Tidigare var äldre med depression en underbehandlad grupp då biverkningar ledde till att läkemedel inte användes i så stor utsträckning som behandling. Idag ser det annorlunda ut då det finns nya läkemedel som har
8 färre biverkningar. Psykofarmaka föreskrivs dock inte sällan på dåliga grunder och utan
uppföljning. Även antidepressiva läkemedel är mycket vanliga bland äldre (Socialstyrelsen 2007).
Ofta upptäcks eller bokförs inte samband mellan sjuklighet och behandling med läkemedel. Ett helhetsperspektiv på patienters hälsotillstånd är något som ofta saknas vilket bland annat leder till att läkemedelsfrågor inte diskuteras. Detta innebär ibland att vissa äldre får dubbel
läkemedelsbehandling (Socialstyrelsen 2009).
2.7 Hälsofrämjande insatser
Inom äldreomsorgen i Sverige finns ett synsätt kring en aktivitetsteori som inte är uttalat. Denna teori innebär att aktiviteter i alla former är viktigt för välmående. Synsättet förekommer dock i till exempel i lagtext (Wadensten 2010). I socialtjänstlagen beskrivs kommunens skyldigheter
gentemot de äldre:
”Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.” SoL 5 kap 4 §
Statens folkhälsoinstitut (2005) har identifierat fyra hörnpelare i sitt arbete för att främja äldres hälsa:
1. Sociala relationer 2. Fysisk aktivitet 3. Meningsfullt liv 4. Goda matvanor
Nedan följer en mer ingående beskrivning av de fyra hörnpelarna.
2.7.1 Sociala relationer
Studier visar att socialt stöd är betydelsefullt för god hälsa då det kan innebära en känsla av trygghet. Det kan även innebära emotionellt och praktiskt stöd (Statens folkhälsoinstitut 2008 A).
Alla människor har ett behov av delaktighet och gemenskap. Det räcker inte bara att känna ett sammanhang då även känslan av ursprung och framtid är viktigt. Kärlek och goda relationer kan bidra till att orka med en svår livssituation, även om grundproblemet kvarstår. Detta kan hänga samman med att individen förverkligar sig själv och blir ett JAG i mötet med DU. I samtalet formas vi som människor och alla har behov av att få berätta för någon som lyssnar oavsett vad det gäller. Det kan både handla om glada nyheter eller sorg.” Varje människa har behov av att få berätta om sitt liv. Det räcker inte med att tänka på det man varit med om; först när man får sätta ord på det klarnar bilden. Alla har behov av att lägga sitt livs pussel” (Strang 2007 s. 123). Samtal kan vara extra välgörande i livets slutskede då man har ett behov av att bitarna i livet ska falla på plats vilket kan bidra till stor tillfredsställelse (Strang 2007).
Under de senaste 25 åren har det skett förändringar i det sociala nätverket i Sverige. Med stigande ålder ökar risken för social isolering. Äldre kan dock ha mer tid för sociala relationer och att utveckla dem. Umgänget med nära anhöriga och grannar har minskat och fler bor ensamma då färre har en egen familj. Med ökande ålder minskar antalet vänner och hos äldre över 75 år saknar mer än 30 procent en nära vän. Förlust av partner sker allt högre upp i åldrarna. 81 procent av de som är 84 år och äldre bor ensamma (SCB 2006).
9 Sociala kontakter och stöd har även för äldre visat sig vara positivt. Det kan vara svårt att bevara sociala kontakter på grund av funktionsnedsättningar som följer med åldrandet. Daglig
verksamhet kan då vara en bra mötesarena för äldre. Det sociala nätverket kan fungera som ett stöd i motgångar och vardagssysslor samt inverka positivt på individens självbild. Ett
hälsofrämjande element är kultur och föreningar. Det sociala nätverket kan minska med stigande ålder då närstående kan drabbas av sjukdom och död. Det är viktigt för äldres hälsa att tillvarata sina intressen samt att deltaga i kulturella, fysiska och sociala aktiviteter (Statens folkhälsoinstitut 2005). Att mötesplatser finns att enkelt tillgå för äldre är en förutsättning för att äldre ska kunna umgås och skapa kontakter då det sociala nätverket ofta minskar med åldern (Statens
folkhälsoinstitut 2008 B).
För att dra det till sin spets är människan alltid ensam. Vi är ensamma när vi föds och ensamma när vi dör. Livets gång delar vi ofta tillsammans med andra men när vi ska dö är vi alltid
ensamma. Det är inte alla som har någon att dela sitt liv med vilket gör att den sociala
ensamheten blir stor. Vid en sådan ensamhet kan personalen bli en viktig del i patientens liv. ”Att bli sedd i sin situation och att bli sedd som den man är, kan minska känslan av existentiell ensamhet” (S 60) Att bli bekräftad som person är en viktig aspekt för att känna mening och meningsfullhet (Strang 2007).
Isolering och ensamhet bland äldre är en negativ fördom. De flesta undersökningar visar att en liten andel äldre är ensamma och isolerade. Skillnad kan göras mellan två typer av ensamhet och isolering; subjektiv och objektiv ensamhet. Den subjektiva ensamheten är den egna upplevelsen av en individs sociala nätverk. Denna känsla kan infinna sig trots att det finns vänner och anhöriga i närheten. Den objektiva ensamheten handlar om hur många kontakter en individ faktiskt har och hur många hon träffar (Berg 2007). Den objektiva ensamheten är inte vanlig bland de äldre i Sverige. Den subjektiva ensamheten upplevs av relativt få då de inte tycker att den sociala situationen innebär ett stort problem. Av de som är 84 år och äldre känner sig 38 procent aldrig ensamma. I åldersgruppen 55-74 år är det 50 procent som aldrig känner sig ensamma (SCB 2006).
Det finns flera omständigheter som kan påverka att äldre blir ensamma och isolerade . Några orsaker kan vara hälsoproblem, rörelsesvårigheter samt nedsatt hörsel. En annan faktor kan vara förlust av familj, vänner och andra bekanta genom sjukdom och död. Speciellt svårt kan det vara när ens livskamrat dör vilket kan innebära både stora fysiska och psykiska påfrestningar.
Konsumtionen av lugnande medel och sömnmedel är större bland de äldre som upplever
ensamhet och isolering än de som inte gör det. Man kan även se att de ensamma äldre känner sig trötta och sjuka i större utsträckning trots att de inte är mer sjuka än andra äldre (Berg 2007).
2.7.2 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet har positiv effekt på den fysiska och psykiska hälsan hos äldre samt ökar livskvalitet, välbefinnande och möjlighet till sociala kontakter. Fysisk aktivitet är den del av livsstilen som kan ha störst positiv effekt på hälsan. Det har både sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande effekter (Statens folkhälsoinstitut 2008 A). I Sverige är rekommendationen för hälsofrämjande fysisk aktivitet att alla bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen.
Forskningsresultat har visat att regelbunden fysisk aktivitet och träning kan reducera och förebygga fysiska och psykiska förändringar relaterade till ålder. Olika former av aktivitet har positiv effekt på hälsan, detta gäller både fysiska aktiviteter och att vara delaktig i sociala samt kulturella sammanhang. En av de viktigaste formerna av aktivitet hos äldre är promenader, vilket är en aktivitet som ökar i takt med att mer ansträngande aktiviteter minskar när man blir äldre (Statens folkhälsoinstitut 2008C).
10 En svårighet för vissa äldre kan vara att det finns en vilja och önskan att utöva de aktiviteter som de gjort tidigare i livet, men som nu inte längre är möjligt eller svårt. Detta leder inte sällan till känsla av frustration och besvikelse (Dehlin et al. 2001). För äldre är hemmet medelpunkten för aktivitet och delaktighet. Om hemmet är en plats där individen kan känna trygghet och komfort skapar det en möjlighet för individen att inhämta energi vilket är en förutsättning för att kunna vara aktiv också utanför individens hem (Ekwall 2010). Trädgårdsarbete, att promenera och vandra omkring i skog och mark är aktiviteter som ökar framförallt för äldre i gruppen 75-84 år.
Det är många fler i befolkningen som motionerar idag än på 80-talet. I gruppen 75-84 år
motionerar var tredje minst två gånger i veckan men 20 procent får ingen motion. Hos äldre över 85 år är det 40 procent som inte får någon motion (SCB 2006). De aktiviteter som är viktigast för äldre är naturbaserade aktiviteter som exempelvis friluftsliv (Statens folkhälsoinstitut 2008 C).
Cirka 75 procent av dem som är över 75 år vistas utomhus dagligen. För dem som är 85 år och äldre är det cirka 37 procent. Cirka 8 procent kommer bara ut någon gång per månad eller mer sällan (SCB 2006). Personer över 75 år är den grupp som nyttjar grönområden minst. Studier visar dock att denna grupp vill vara ute mer än de faktiskt är (SOU 1999).
Både det fysiska, psykiska samt det sociala välbefinnandet påverkas positivt av utomhusmiljö och naturupplevelser. Detta är speciellt betydelsefullt för hälsa och livskvalitet hos äldre. Att vistas utomhus påverkar den psykiska hälsan positivt genom att stresshormoner och symtom vid psykisk sjukdom minskar (Statens folkhälsoinstitut 2008 A). Det finns många faktorer i utevistelsen som främjar hälsan: dagsljus kan minska risken för ångest och depression samt förbättra sömnkvaliteten. Natur och grönska kan till exempel ha en positiv effekt på stress och återhämtning. Att ha aktiviteter utomhus kan vara ett sätt att få fysisk träning vilket är en viktig friskhetsfaktor. Utomhusvistelse bidrar till att välmående även om en individ inte är fysiskt aktiv utomhus. Att vila utomhus påverkar hälsan på ett positivt sätt (Statens folkhälsoinstitut 2003).
Grönområden kan fungera som en mötesplats där social gemenskap kan främjas och ensamhet reduceras Att vistas utomhus i grönområden kan bidra till att bättre klara psykiska och fysiska påfrestningar (SOU 1999).
En förutsättning för att äldre skall kunna vistas utomhus är att närmiljön är tillgänglig, om närmiljön är utformad på ett dåligt sätt innebär det hinder för äldre att vistas utomhus (Statens folkhälsoinstitut 2008 C). Det är inte bara närmiljöns tillgänglighet som påverkar om de äldre får komma ut eller inte, det handlar ofta om fysiska, psykiska eller organisatoriska hinder som är möjliga att övervinna. Hinder är avgörande för om en individ har ett funktionshinder eller inte vilket innebär att färre hinder är det samma som färre funktionshindrade (Statens
folkhälsoinstitut 2003). Det är av vikt att grönområden finns i nära anslutning till bostaden och för äldre är en förutsättning att grönområdet finns inom max 200 meters avstånd (SOU 1999).
2.7.3 Meningsfullt liv
Människan söker mening med tillvaron hela livet och olika saker är meningsfulla i olika faser i livet. En viktig del för ett meningsfullt åldrande handlar om att få behålla sina intressen som en del äldre ofta gör genom att kompensera för förlust och anpassa sig. Det meningsfulla blir ofta påtagligt i aktivitet och gemenskap för äldre. Åldrandet behöver inte innebära en upplevelse av minskad meningsfullhet och värde. Individen påverkas dock av vilken tillgång det finns till arenor, där man kan ingå i ett socialt sammanhang. I fjärde åldern är upplevelsen av
meningsfullhet och delaktighet viktigt. Dessa begrepp kan ha olika innebörd för olika individer men handlar ofta om vardagliga aktiviteter som exempelvis att laga mat och handla. Något annat som kan bidra till upplevelsen av meningsfullhet är att få fortsätta med sina rutiner i vardagen (Statens folkhälsoinstitut 2005).
11 KASAM eller känsla av sammanhang består av tre centrala delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär en upplevelse av att omgivningen och det som händer runt en individ är greppbart, strukturerat och förutsägbart. Hanterbarhet handlar om upplevelsen av vilka resurser en individ har för att möta utmaningar i livet. En hög känsla av hanterbarhet kan bidra till att kunna hantera svåra situationer utan att känna sig som ett offer i situationen och kunna gå vidare i livet. Meningsfullhet innebär att ha ett känslomässigt engagemang för saker i livet. Det handlar om att känna att det är värt att ta en utmaning och känna ett engagemang i det, att hitta en mening med det som händer för att kunna ta sig vidare i livet. Då en individ stöter på problem finns vid hög KASAM en känsla av meningsfullhet och motivation vilket leder till en vilja att söka resurser för att lösa problemet (Antonovsky 2005).
Att ha inflytande och känna sig delaktig är två förutsättningar för en god hälsa genom att de styrker känslan av att ingå i ett sammanhang. Att känna sammanhang kan bestå i att tillvaron upplevs som meningsfull och hanterbar. Dessa känslor bidrar till att kunna klara påfrestningar.
Att kunna påverka sin livssituation och aktivitet i samhället är betydelsefullt. På samhällsnivå krävs att förutsättningar finns för att kunna vara delaktig. Det är inte minst viktigt att de äldres resurser uppmärksammas. Det finns en stark koppling mellan hälsa och inflytande. För att kunna vara delaktig är en viktig förutsättning tillgänglighet i samhället. Att kunna acceptera sig själv och sitt liv är en grund till att uppleva mening i tillvaron (Statens folkhälsoinstitut 2008 B).
En förutsättning för att kunna känna frihet är att ha valmöjligheter. Möjligheten att välja kan handla om olika saker till exempel att vilja umgås med andra eller vara själv. Valet att vara ute eller inte är en viktig sak att själv kunna välja. Självbestämmandets grund är valmöjligheter
(Statens folkhälsoinstitut 2003). Vid aktiviteter i vardagen finns ett samband mellan hur tillgänglig bostaden är och hur självständiga äldre kan vara. Tillgängligheten beror på individens kapacitet i relation till de fysiska hinder som finns. Utformningen av närmiljön och hemmet är avgörande för möjligheterna att vara aktiv och delaktig för äldre (Ekwall 2010).
2.7.4 Goda matvanor
Mat är inte endast ett biologiskt behov utan något som alltid är närvarande i vardagen. Mat är knutet till olika vanor och traditioner och finns som en del i individens identitet. Matsituationen har även stor social betydelse då den är en del i vardagen. Måltiden kan fungera som en plats för kommunikation och umgänge då den ofta står för trevligt umgänge (Mattsson 2002). För en god hälsa är näringsrik och varierad kost viktigt (Statens folkhälsoinstitut 2005).
I den tredje åldern har de flesta goda matvanor. Riskgrupper finns dock när det gäller dålig kost och näringsbrist bland annat ensamboende äldre män, de som är inaktiva, socialt isolerade samt nyblivna änkor och änklingar. I den fjärde åldern är det vanligt med undervikt och undernäring vilket påverkar kroppens funktioner negativt. Biverkningar av läkemedel och
funktionsnedsättningar leder till att det är viktigt att måltiderna anpassas (Statens folkhälsoinstitut 2005).
Mattsons (2002) studie visar att äldre på särskilt boende upplevde att måltider var betydelsefullt genom den sociala gemenskapen. Insatser som kan främja hälsan kan vara att gemensamma måltider ordnas på särskilda boenden för att motverka ensamhet hos de boende samt att de äldre som inte längre kan handla mat själva får denna levererad hem (Mattsson 2002). För att främja goda matvanor i den fjärde åldern är det viktigt att måltiderna stimulerar aptiten. Ett sätt för att öka aptiten kan vara att äta tillsammans med andra vilket kan bidra till social samvaro och avkoppling (Statens folkhälsoinstitut 2005).
12 3 Metod
I denna del redogörs för de metoder som använts i studien för datainsamling och analys. Även studiens trovärdighet och etiska överväganden redovisas.
3.1 Kvalitativ metod
Studien har en kvalitativ ansats för att besvara syftet. En kvalitativ metod var mest relevant och lämpade sig bäst för att få en djupare förståelse för respondenternas upplevelse, ge dem utrymme att berätta med egna ord, samt skapa en dialog där det fanns utrymme för att kunna ställa frågor.
Med en kvalitativ metod eftersträvas att respondenterna ska få uttrycka sig med egna ord och att intervjuaren undviker att styra samtalet för att få fram så mycket så möjligt av respondentens åsikter. Den kvalitativa metoden kan därmed ses som en öppen metod (Jacobsen 2007).
Kvalitativa metoder används för att analysera och beskriva egenskaper, karaktärsdrag eller kvaliteter i den företeelse som skall studeras (Malterud 2009). Då denna studie strävar efter att belysa några äldres upplevelse ansågs den kvalitativa metoden vara bäst.
Vid en kvalitativ ansats finns flera sätt att samla in data. Det kan till exempel vara intervju, källstudie och observation. I denna studie har intervjuer varit metoden för datainsamling. En intervju kan ske i grupp eller enskilt. Vid genomförandet av en intervju används en intervjuguide som kan vara strukturerad eller öppen. Den öppna intervjun utgår ifrån olika teman medan den strukturerade består av förbestämda frågor. Platsen för intervjun, alltså kontexten, är också viktig för intervjuns resultat då den kan påverka respondenternas svar. Intervjuplatsen kan vara naturlig eller onaturlig för respondenten. En neutral plats kan vara i respondentens hem medan en
onaturlig plats kan vara en okänd plats för respondent och i vissa fall även för intervjuaren. Ingen kontext är helt neutral då platsen för intervjun alltid har en påverkan för resultatet (Jacobsen 2007).
3.2 Förförståelse
Förförståelsen innebär att verkligheten inte endast uppfattas med våra sinnen utan även hur vi tolkar den. Våra värderingar påverkar vår förförståelse. Upplevelsen av det som finns omkring oss baseras på tolkningar och värderingar från erfarenheter i livet (Thurén 2006).
En av oss har tidigare erfarenhet av arbete inom äldre omsorgen, men båda hade föreställningar om att äldres psykiska hälsa inte prioriteras utan att fokus snarare ligger på de fysiska behoven.
Socionomutbildningen har färgat våra värderingar och tolkningar samt påverkat bilden av
samhället. Detta har bidragit till en uppfattning om att exempelvis sociala relationer påverkar den psykiska hälsan.
Efter ytterligare litteratursökningar kring psykisk hälsa framkommer att det finns många element som påverkar den psykiska hälsan såsom åldrande, aktivitet, sociala relationer och
självbestämmande. Förförståelsen finns med i studien. Det kan vara en givande fördel då det kan vara en del i undersökarens motivation. Den kan även vara något negativt om den påverkar för mycket och hindrar undersökaren från att se nya saker. Förförståelsen kan bygga på erfarenheter, hypoteser och perspektiv från undersökarens yrkesverksamma område (Malterud 2009).
13 3.3 Litteratursökning
Litteratursökningen har till största del skett genom sökningar på olika webbplatser. De webbplatser som använts mest är Libris, Divaportal, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut samt Statistiska centralbyrån. Illumina har använts för att söka artiklar elektroniskt. Några av de sökord som använts mest är äldre, psykisk hälsa, sociala relationer, beroende, särskilt boende, självbestämmande och aktiviteter med mera. Litteratur har även sökts genom böcker,
avhandlingar och rapporter genom att se på referenser för att hitta aktuell litteratur.
3.4 Urval och tillvägagångssätt
Populationen är äldre som bor på särskilt boende, dock inte för demenssjuka. Urvalet blev äldre på särskilt boende med hemtjänst. Respondenterna valdes ut genom bekvämlighetsurval då det var svårt att få tag på respondenter. Bekvämlighetsurval innebär att de respondenter som deltar i studien inte väljs utifrån bestämda kriterier utan blir de som är tillgängliga (Jacobsen 2007).
För att finna intervjupersoner sökte vi på en kommuns hemsida för att ta reda på vilka särskilda boenden som fanns. Då utbudet var för litet sökte vi efter ytterligare boenden i en annan kommun. Den första kontakten togs med enhetschefer på de boenden som var aktuella för oss via mail (se bilaga 1). Då svaren dröjde togs kontakt med fler enhetschefer. De enhetschefer som var intresserade tog i sin tur kontakt med de boende som de trodde ville delta, och återkom sedan med besked till oss via mail. Det var svårt att få kontakt med enhetschefer som hade möjlighet att hjälpa oss att få kontakt med respondenter vilket gjorde att intervjuerna genomfördes på ett boende i vardera kommun som kontaktats. De enhetschefer som hade äldre från boendet som var intresserade kontaktades på telefon. Respondenterna valdes ut av enhetschefer eller personal på boendena och blev även de respondenter som senare deltog i studien. För att bestämma tid och plats kontaktades enhetscheferna senare via telefon. Tre av respondenterna fick vi
telefonnummer till och kontaktade på egen hand för att boka tid för intervju med dem. De fyra andra respondenterna bestämde tid för intervjun med enhetschefen som i sin tur meddelade oss tid och datum.
3.5 Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer (se bilaga 2).
Intervjuguiden som användes bestod av två delar. Den inleddes med att respondenten fick berätta fritt om sig själv utifrån några punkter. Den andra delen bestod av frågor om respondenternas upplevelse av sin psykiska hälsa och vad som påverkar den. Ordningen på frågorna anpassades efter vad respondenterna svarade, detta för att ha möjlighet att följa upp det de berättade. Utifrån respondenternas svar på de öppna frågorna ställde vi följdfrågor.
Alla intervjuer inleddes med en presentation av oss som intervjupersoner, studiens syfte samt information om vetenskapsrådets forskningsetiska krav (Vetenskapsrådet 2010). Intervjuerna ägde rum i respondenternas hem efter deras önskemål. Intervjutiden varierade mellan cirka 20 och 40 minuter. Vi deltog båda på samtliga intervjuer och hade delat upp intervjufrågorna genom att båda ställde lika många frågor för att undvika att någon skulle vara passiv under intervjun.
Anledningen till att vi valde att båda skulle medverka vid intervjuerna var för att ge möjlighet för båda att ta del av intervjusituationen. Detta på grund av ett antagande att det var mer än bara de verbala svaren som var viktiga då även kroppsspråket har betydelse, vilket kan vara svårt att beskriva för den andra som inte skulle varit närvarande. Intervjuerna spelades in på dator med ett program, ljudinspelaren, för att enkelt kunna transkribera dem.
14 3.6 Analysmetod och bearbetning
I denna studie har analysen av insamlade data inspirerats av innehållsanalys. I en innehållsanalys är det första steget kategorisering av rådata utifrån de teman som är återkommande i materialet.
Kategorierna skapas för att få en överblick och delas in utifrån de delar i intervjumaterialet som liknar varandra eller rör samma tema. Genom kategoriseringen kan jämförelse göras av materialet från flera intervjuer. Kategorierna styrks sedan med citat från intervjuerna som belyser vad respondenterna säger om en särkskild kategori. Som ett sista steg i innehållsanalysen jämförs kategorierna i de olika intervjuerna med varandra (Jacobsen 2007).
Intervjuerna transkriberades ordagrant genom att lyssna på inspelningarna och skriva ner allt som sades under intervjuerna. Det utskrivna materialet blev sammanlagt 88 sidor data. Analysen av det insamlade datamaterialet har i studien inte skett utifrån en specifik teori. Den tidigare forskningen som presenterats i litteraturgenomgången har varit grunden i analysen av studiens data. Efter transkriberingen tematiserades intervjuerna genom att materialet lästes flera gånger för att få fram de saker som var igenkommande i alla intervjuer. Under genomläsningen markerades de saker som var återkommande i olika färger. Sedan fördes det som var igenkommande in i en tabell för att se vad som återkom flest gånger. Tematiseringen resulterade i sex kategorier. I resultatet har tre av dem delats in efter vad i kategorierna som kan påverka den psykiska hälsan negativt och positivt. Det resulterade i nio kategorier som användes i resultatredovisningen. Varje kategori styrktes med citat från transkriberingen av intervjuerna. Då intervjumaterialet var litet skapades kategorierna utifrån hela intervjumaterialet och inte från varje enskild intervju.
3.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär hur tillförlitlig en studie är. Vid intervju som metod kan ledande frågor påverka respondenternas svar (Kvale 1997). I denna studie har ledande frågor undvikits i intervjuerna för att inte påverka respondenternas svar för mycket. Följdfrågor användes dock vilket har påverkat resultatet. Hur frågorna formuleras kan också påverka respondenternas svar.
Transkriberingen av en intervju kan se olika ut trots att den utgår från samma inspelade intervju.
En orsak till detta är intervjuarnas tolkningar av det som sägs utifrån kvaliteten på inspelningen eller att den som transkriberar hör fel (Kvale 1997). Då intervjuerna i denna studie skulle transkriberas enades vi innan transkriberingen om hur vi skulle skriva. Transkriberingen gjordes med stor noggrannhet i denna studie men det är ingen garanti för att det som sägs tolkas på samma sätt.
Skillnad kan göras mellan intern och extern validitet. Intern validitet innebär att i studien ha undersökt det som var avsett att undersöka. Om en studie inte undersökt det som var syftet har undersökningen låg validitet och resultatet blir inte trovärdigt (Thurén 2006). Under
undersökningens stadier finns olika faktorer som kan inverka på studiens validitet. Under intervjun handlar validitet om kvaliteten på intervjun och respondenternas svar (Kvale 1997). I denna studie kan validiteten ha påverkats av hur respondenterna tolkat intervjufrågorna men även tolkningarna av svaren under intervjun och tematiseringen. Även transkriberingen påverkas av intervjuarens tolkning av vad respondenten sagt (Kvale 1997). I denna studie har transkriberingen varit ordagrann men en tolkning av respondenternas utsagor har gjorts i resultatet. En
förutsättning för en valid studie är att använda sig av kartläggningsmetoder och begrepp som är av relevans för syftet. En risk är att respondenterna svarar sanningsenligt på frågor som inte är de avsedda frågorna (Malterud 2009). Att respondenterna i denna studie förstått frågan på det sätt som var avsett finns det ingen garanti för. Om den data som samlats in inte är svar på frågor som stämmer överens med denna studies syfte är resultatet inte trovärdigt, om inte det som var avsett att belysa har blivit belyst.
15 Extern validitet handlar om att kunna generalisera resultatet från en studie till en annan (Jakobsen 2007). Det skulle vara att resultaten från denna studie skulle vara desamma för sju andra äldre på ett annat boende. Inom vetenskaper där människor studeras är det svårt att generalisera då människor och situationer är unika vilket även innebär att det finns en egen logik och struktur i varje företeelse (Kvale 1997). Denna studie är inte generaliserbar, då det inte går att genaralisera resultatet för hela populationen då urvalet i denna studie endast bestod av sju personer, vilket är ett alldeles för litet urval i jämförelse med populationen.
3.8 Etiska överväganden
I denna studie har vetenskapsrådets etiska principer tagits i beaktning (Vetenskapsrådet 2010). De principer som bör följas är enligt vetenskapsrådet;
Informationskravet – innebär att forskare skall informera respondenterna om vilka villkor som gäller för deras deltagande. Deltagandet är frivilligt och respondenterna kan när som helst välja att avbryta intervjun. Hit hör också att informera om vilka forskarna är och vilket syfte de har med studien. Det material som samlas in kommer endast att användas i forskningssyfte.
Samtyckeskravet – vid aktivt deltagande från deltagarna skall samtycke alltid inhämtas.
Respondenterna får själva vara med att bestämma vart intervjun skall infinna sig och hur länge den skall vara. Om de väljer att avbryta intervjun så skall det ej påverka dem på ett negativt sätt eller få negativa följder.
Konfidentialitetskravet- de uppgifter som framkommer om respondenterna under datainsamlingen måste bevaras på ett sådant sätt att ingen utomstående kan ta del av dessa uppgifter. Det är särskilt viktigt då studien rör ett område som kan vara känsligt för respondenterna.
Nyttjandekravet - innebär att det insamlade materialet från intervjuerna endast får användas i forskningssyfte och inte lånas ut till andra ändamål. Respondenterna är de enda som får använda forskningsresultatet för att begära hjälp eller vårdinsatser.
Andra forskningsetiska rekommendationer är att informera respondenternas rättighet att ta del av studien innan den publiceras (Vetenskapsrådet 2010).
Då enhetscheferna kontaktades innan intervjun via mail framgick ovanstående etiska riktlinjer i brevet. Innan intervjuerna började informerades respondenterna om dessa forskningsetiska krav samt att samtycke till intervjuerna spelades in. Inspelningarna har förvarats på ett sådant sätt att ingen annan har tillgång till dem och de kommer att makuleras när de inte längre behövs för studien. Också transkriberingarna har förvarats så att ingen ska kunna ta del av dem, också dessa kommer att makuleras.
I resultatet har alla respondenter benämnts som hon och henne för att försvåra identifiering.
Vissa uppgifter som till exempel namn på respondenter, ålder, bostadsort samt information om anhöriga har också ändrats, även detta för att försäkra respondenternas anonymitet.
16 4 Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens empiriska data. Avsnittet inleds med en kort presentation av respondenterna.
Detta följs av en redovisning av respondenternas upplevelse av sin psykiska hälsa. Därefter ges en presentation av hur respondenternas boendeförhållanden påverkar deras psykiska hälsa. Sedan redovisas vad respondenterna upplever kan påverka deras psykiska hälsa negativt och därefter det som kan påverka den positivt.
4.1 Presentation av respondenterna
Svea är 80 år och har bott på serviceboendet i 8 år. Hon har ett intresse för handarbete, gillar att se på tv och brukar träna två gånger i veckan. Svea trivs bra med de andra boende och tycker att personalen är bra. På en toppendag skulle hon åka till stan och handla.
Hulda är 97 år och flyttade till boendet för 2 år sedan. Hon är änka sedan många år och har en son som senaste tiden varit sjuk en del. Hulda gillar kläder, att gå på stan och brukar vara fysiskt aktiv tre gånger i veckan. På en toppendag så skulle hon åka till stan och titta i affärer.
Astrid är 80 år och har bott på serviceboendet i 10 år. Hon trivs jättebra på boendet och tycker om att laga mat, blommor och att vara ute i naturen. Hon har en dotter som betyder mycket för henne. Astrid har en trygghet i sin tro och känner att det ger henne styrka. På en toppendag så skulle hon hälsa på sin dotter som bor på landet.
Gertrud är 91 år och flyttade in på serviceboendet för 4 år sedan. Hon är både mormor och gammelmormor och umgås mycket med familjen, både genom att hälsa på dem och få besök.
Gertrud brukar vara med på aktiviteter på boendet, bland annat på högläsning och
musikunderhållning. En toppendag för Gertrud skulle innebära att hon kunde känna sig helt säker på att slippa sjukdom både för sin egen och familjens del.
Magda är 77 år och har bott på boendet i drygt 1 år. Hon trivs inte så bra på boendet då hon saknar att få komma ut. När Magda blev änka fick hon svårt att klara sig hemma och fick då flytta in på servicebostaden. Hon har en son som brukar besöka henne och ta med henne ut. Hon brukar också vara med och spela bingo på boendet. Magda längtar efter att få vara mer fysiskt aktiv vilket är svårt på grund av funktionsnedsättningar.
Tyra är 83 år och har bott på boendet i drygt 1 år. Hon har tre barn som bor i en annan del av Sverige och är änka sedan sex år tillbaka. Tyra trivs jättebra på boendet, som hon länge velat flytta in på. Hon har en positiv inställning till livet och försöker göra det bästa av det hon har. Tyra är en aktiv dam och så fort det är underhållning på boendet deltar hon. Film är ett stort intresse och på en toppendag skulle hon äta en glass i solen.
Dagmar är 90 år och har bott på serviceboendet i 4 år. Hon trivs bra på boendet, och tycker att hennes psykiska hälsa är god. Dagmar har inga egna barn men har annan familj som hon har kontakt med. Hon tycker om skog och mark och på en toppendag skulle hon ta med fikakorgen och åka till en sjö. Dagmar är uppvuxen i en musikfamilj och gillar att delta då det är allsång på boendet.
17 4.2 Upplevelse av psykisk hälsa
Hur respondenterna upplever sin psykiska hälsa framgår som något diffust och svaren antyder att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan och att det är svårt att skilja dessa åt. På frågan om hur respondenterna upplever sin psykiska hälsa så svarar de så här;
Tyra
”Det är inget fel på den sidan … nej, jag är nöjd som har det vet du, det är bra när man är det”
Svea
”ja annars är det bra…bara jag har ont i ena benet”
Dagmar
”Jag känner mig lugn, det är inget…som vanligt, som jag gjort alltid”
Gertrud
”Ja det är inga problem… ja jag tycker inte att jag har några problem inte”
Hulda
”ja genom att jag…jag har ju så svårt att gå, det är svårt vet du…det tar ju emot allting vad jag ska göra vet du… men är man sjuk så är man sjuk”
Magda
”Jag trivs inte bra här å då är det inget att göra något åt”
Astrid
”Ja du den är inte så god..nej…för efter allt så kommer det…perioder som…inte är så roliga”
4.3 Boende
Att bo på serviceboende är något som påverkar respondenterna på flera sätt. Flertalet av dem berättar om sina tidigare bostäder och att de bland annat tvingats göra av med mycket möbler. En del berättar även om att de tidigare bott centralt och haft nära till affärer och umgänge med grannar. Några berättar att deras förväntningar inför flytten till serviceboendet var låga men att de nu trivs bättre än de trodde de skulle göra. Dagmar säger;
”Ja jag mår bra inombords, har trevliga kamrater här å trevligt bemötande å. Ja jag trivs bättre än jag trodde att jag skulle göra”
Att få flytta till serviceboendet var även för vissa något som de hade längtat efter. Tyra berättar;
”Jag har ju hoppats på det i många år att få komma hit… det är ju ändå det trevligaste stället i stan..de har ju lite underhållning och stora matsalen så det är jättebra…jag trivs jättebra, ja också har jag ju fått beviljad hjälp här också, de tvättar å de städar å de lägger på överkastet på min säng å bäddar rent varannan vecka, det hör till
alltså. Och sedan beställer jag varor på en inköpslista som de ordnar och så kommer de hit… antingen Konsum eller Ica det får jag faktiskt välja”
18 Astrid trivs bra på boendet och har bott där i 15 års tid;
”Ja det är jättebra å jag tycker..jag tycker det är bra för att jag….jag har det så lugnt och gott å personal ställer upp och hjälper å jag har hjälp…jag har tre gånger om dagen..jag har larm å allt jag kan behöva”
Det finns även de respondenter som inte trivs och som saknar sitt gamla boende, och upplever att de inte hade något riktigt hem längre. Hulda berättar;
”Ja så att…..ja…..jag vet inte hur det blir….ja om jag….jag kommer väl aldrig, jag har ju inget hem nu….jag har den här lägenheten, är ju min liksom nu men jag känner inte för det… jag har fått gjort bort så mycket möbler vet du… jag får inte plats med det vet du…å jag var så kär i allt va jag hade…för jag hade valt det”
Orsakerna till varför respondenterna flyttat till boendet var av olika skäl. Någon flyttade av ekonomiska skäl, andra för att de inte kunde bo hemma själva och några för att anhöriga tyckte att det var bäst. Magda säger;
”När min man dog så var det för dyrt, det var mest ekonomiskt att jag flyttade hit…det är säkert ett bra boende, men det passar inte mig då men”
4.4 Vad som kan påverka den psykiska hälsan negativt
4.4.1 Åldrande
Respondenternas berättelser tyder på att åldrandet påverkar många områden i livet som i sin tur påverkar den psykiska hälsan negativt. Det kan bland annat bero på värk och krämpor vilket samtliga respondenter uppger att de har. Dagmar berättar om sin upplevelse av värk;
”Värk det är det värsta som finns, om man tar tabletter hjälper ingenting å…man vill ingenting, å hemskt…betyder allt, livet om man kan säga… jag vet inte vart jag ska ta vägen å göra en hur man ska stå, gå
och ligga”
Astrid har en liknande upplevelse av värk;
”Dåliga armar för att kunna göra något åt å ryggen är dålig så jag kan inte stå… jag kan inte stå, gå å det inverkar allt”
Magda har efter en tids sjukdom fått mycket värk vilket påverkar henne mycket;
”Ja det gör ont…när det gör ont i benet så gör det ont i armen”
Värk och sjukdom påverkar att respondenterna inte kan leva sina liv som tidigare. De områden som respondenterna upplever påverkas mest är det sociala nätverket, aktivitet, och att känna självbestämmande.
