Jämställda och inkluderande utbildningar och mötesplatser

(1)

Jämställda och inkluderande

utbildningar

och mötesplatser

GUIDE TILL

(2)

GUIDE TILL JÄMSTÄLLDA OCH INKLUDERANDE UTBILDNINGAR OCH MÖTESPLATSER

Innehåll

Inledning . . . . 2

Planering . . . . 3

Kommunikation . . . . 9

Genomförande . . . .13

Utvärdering . . . .17

Inledning

En upplevelse av en utbildning eller mötesplats kan vara olika

beroende på vilka deltagarna är, vad de har varit med om tidigare och vilka behov de har. Ett inkluderande förhållningssätt ifrån arrangörens sida kan bidra till att fler får med sig en positiv upplevelse, oavsett vilka de är.

Alla deltagare på våra utbildningar och mötesplatser ska bemötas respektfullt, få ta plats och kunna ta till sig innehållet. Därför är det bra att fundera över de oskrivna regler (normer) som präglar våra miljöer. Vi behöver både förstå hur dessa normer kan påverka oss, och förhålla oss aktivt till dem. Att tänka på dessa saker kallas för att ha ett normmedvetet eller normkritiskt perspektiv. Den här guiden kan vara ett stöd och en hjälp på vägen i det - för att skapa ett jämställt och inkluderande klimat.

Guiden kan vara aktuell för personer i olika roller såsom huvudansvarig för en utbildning, innehållsansvarig, administratör och teknikansvarig.

De fyra huvudområdena i guiden är planering, kommunikation, genomförande och utvärdering. Inom varje område går det att checka av saker som redan är på plats och se vilka punkter som kan behöva läggas mer tid på framöver. Kanske kan några nya boxar checkas varje gång en ny utbildning genomförs för att ta steg framåt mot att bli ännu bättre?

(3)

PLANERING

(4)

PLANERING Planering

En bra planering ökar chanserna för att en variation av deltagare ska känna sig sedda och få sina behov tillgodosedda.

Planeringsgruppens sammansättning

Se till att det finns en variation i planeringsgruppen av perspektiv och kompetenser så att så många röster och erfarenheter som möjligt är med och formar innehåll och genomförande.

Om möjligt, sätt samman personer som är av varierande kön, könsidentitet, ålder, sexuell läggning, social och etnisk bakgrund, funktionalitet och religion.

Tänk på att en person som eventuellt avviker från gruppens norm inte bara förväntas vara representant för just sin egen grupp. Till exempel när en person som är yngre än normen finns med bör den inte förväntas ha kunskap endast i ”ungdomsfrågor”.

Låt gruppmedlemmarna ge respons på hur de upplever klimatet i gruppen.

Ett tips för att ta reda på mer om hur klimatet upplevs är att föra talarlista vid ett av mötena, och mäta talartiden, exempelvis utifrån kön eller ålder.

I en större grupp kan det vara bra att göra en övning, till

exempel Teflontestet (länk till Teflontestet här), för att säkerställa medvetenheten om de normer som finns och synliggöra grupp- medlemmarnas relation till dem.

Utbildningens format

Fundera igenom hur utbildningsformatet kan påverka vilka deltagare som tilltalas av arrangemanget.

Gör en noggrann analys i planeringsgruppen av hur beslut om fysiskt eller digitalt möte, placering av utbildningen och val av lokaler kan påverka vem som lockas och nås av utbildningen och vem som kan ta del av den på ett smidigt sätt.

Fundera igenom vilka möjligheter som finns för genomförandet och lista för- och nackdelar med dem, ur olika perspektiv. En hjälp i det kan vara att tänka utifrån de sju diskrimineringsgrunderna samt socioekonomiskt perspektiv.

(5)

PLANERING Pris- datum- och tidssättning

Tänk igenom pris, val av datum och tid – det kan vara avgörande för vilka som har möjlighet att komma.

Om utbildningen anordnas inom RF/SISU kan det finnas möjlighet att göra den i samarbete med Bosön Idrottsfolkhögskola för att få ner kostnaden och möjliggöra för fler att delta.

I de fall utbildningen anordnas av SF/SDF, ta kontakt med berört RF-SISU distrikt för eventuellt stöd för deltagarkostnaden.

Fundera över vilken kalender planeringen utgår ifrån, för att undvika en utgångspunkt i traditionellt röda dagar och helgdagar.

Kolla upp vilka olika högtider inom olika religioner som finns att förhålla sig till i planeringen.

Tänk på att möjligheten att delta kan variera mellan deltagarna beroende på vilken tid utbildningen hålls. Till exempel kan det spela roll om det är ideellt engagerade eller tjänstemän som är målgruppen.

Fundera över om helg eller veckodag är bäst för att nå målgruppen.

Om utbildningen hålls på en veckodag, försök anpassa så att de som hämtar på förskola/skola ska kunna vara med.

Utbildningens plats och lokaler

Se över hur tillgänglig platsen och lokalerna är för olika grupper av människor

Välj område med omsorg. Fundera över vilka personer som lättast kan ta sig till platsen där lokalen finns. Finns det möjlighet att välja ett annat område än det vanligaste för att variera vilka som har nära till utbildningarna? Finns det möjlighet att delta digitalt för den som inte kan ta sig dit?

Se till att det är enkelt och hållbart att resa till utbildningen eller mötesplatsen från hela området ni riktar er till. Hur ser det ut med transporter? Går det att ta sig dit kommunalt? Går det att ordna så att fler åker i samma bil?

Finns parkeringsplats i närheten? Det kan bland annat underlätta för den som har en rörelsenedsättning.

Se över hur tillgängliga och välkomnande lokalerna är inför ett fysiskt möte.

(6)

PLANERING

Se över tillgång till trappor, hiss, tydlig skyltning, ledstråk och punktskrift.

Se till att det fungerar med en möblering där det är lätt att ta sig fram med exempelvis rullstol eller krycka.

Se till att det finns möjlighet att komma upp på scenen i rullstol eller med andra typer av fysiska funktionsnedsättningar.

Undersök ljusmiljön. Se till att rummet är anpassat för personer med synnedsättning. Stark belysning kan göra det lättare att manövrera i rummet men är inte bra för alla. Att kunna justera ljuset efter behov är därför en fördel. Om trappsteg är utmärkta med kontrastmarkering underlättar det.

Undersök ljudmiljön. Finns det hörslinga (även kallad teleslinga) och mikrofon i lokalen? Se till att deltagarna använder mikrofon, särskilt i större lokaler.

Säkerställ att det finns ett varningssystem vid brandlarm i form av blinkande lampa eller liknande, för personer med dövhet eller hör- selnedsättning. Om det inte redan finns bör särskild rutin skapas för utrymning.

Om talarstol används, se till att den går att anpassa till samtliga talares kroppslängd och även till talare som behöver sitta.

Se till att toaletter är tillgängliga för alla med tanke på funktionalitet, kön och könsidentitet. Skyltar med ”WC” ”RWC” eller ”Toalett”, eller bilder på en pissoar eller ett skötbord, ger tillräcklig information utan att köna eller dela in deltagarna i onödiga grupper.

Fundera över hur väl anpassat boendet är utifrån olika människors behov.

Var noga med att fånga upp deltagarnas behov innan bokning av boende.

Finns det möjlighet att boka enkelrum för den som vill bo för sig själv, respektive dubbelrum för den som har behov av att bo med en assistent?

Tänk på trösklar och mått på dörrar, samt toalett för rullstol, för att se till att alla kan komma in i rummen.

Säkerställ att det finns ett varningssystem vid brandlarm i form av blinkande lampa eller liknande, för personer med dövhet eller hörselsvaghet. Om det inte redan finns bör särskild rutin skapas för utrymning, precis som vid bokning av andra lokaler.

(7)

PLANERING

Utbildningsinnehåll

Fundera över vem som kan ta del av innehållet och vad som behöver planeras i förväg.

Se till att samtliga talare är medvetna om att de behöver använda mikrofon, beskriva bilder och läsa upp vad som står i presentatio- nerna, på tavla eller block.

Gå igenom materialet i förväg. Är filmer textade och finns de som syntolkad version för deltagare med synnedsättning?

Se till att det finns tillgång till stödkopior av text och presentationer för den som behöver det, antingen digitalt eller i pappersformat.

Involvera teckenspråk- eller skrivtolk tidigt i planeringen för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en bra tolkning. Det kan handla om placering av tolken vid digitalt eller fysiskt möte och att tolken får ta del av material i god tid.

Kom ihåg att anpassa digitala utbildningar till att vara tillgängliga för den som inte hör. Se till att den som talar syns i bild och att power point som inte visas kan textas av skrivtolk. Se till att utbildaren upprepar frågor och tar god tid på sig då det är ett ytterligare sätt att skapa möjlighet för delaktighet.

Fundera på förhand över hur övningar fungerar för personer som är i behov av lättläst material eller har en funktionsnedsättning (syn-, hörsel-, rörelse- eller intellektuell funktionsnedsättning).

Tänk igenom vilka talare ni vill bjuda in till mötesplatsen eller utbildningen för att säkerställa bredden.

Titta på ert första förslag på talare och föreläsare. Finns det en variation bland dem i ålder, kön, etnicitet/hudfärg, funktionalitet, geografisk hemvist? Om inte, varför har det blivit så? Är gruppen av huvudtalare lik planeringsgruppen?

Om ni har en homogen talarlista lyft gärna det i utbildningen för att synliggöra och öppna upp för lärande och reflektion.

Om en person är medveten om att hen tillhör normen och vill påtala det, fundera igenom hur det görs bäst för att undvika att cementera maktstrukturer och att deltagare kan känna sig annorlunda eller utpekade. Om en person är i maktposition är detta extra viktigt.

(8)

PLANERING

Mina tillägg - planering

Här kan du själv fylla på med fler relevanta punkter.

KOM IHÅG!

(9)

KOMMUNIKATION

(10)

K OMMUNIKA TION

Kommunikation

Hur medvetet kommunikationen sker kan avgöra vilka som nås av den och hur välkomna och inkluderade deltagarna känner sig.

Inbjudan och material

Genom att använda ett genomtänkt format, språk och språkbruk går det att se till att inbjudan riktar sig till en bredd av människor i den tänkta målgruppen.

Först, fundera på formatet- hur anpassas det till att nå och passa så många som möjligt?

För att göra information tillgänglig för många kan en del vara att undvika svåra ord, metaforer, facktermer och jargong samt ord med dubbel betydelse. Läs gärna mer om hur det går att göra en text tillgänglig utifrån ett lättläst-perspektiv.

Genom att undvika normativa skrivningar, det vill säga skrivningar som signalerar vad som anses vara ”normalt” eller ”självklart”

kan informationen kvalitetssäkras ytterligare. Det kan till exempel handla om att använda ”oavsett kön” och ”hen” där det går, istället för hon/han för att inkludera alla kön och könsidentiteter, eller vid beskrivning av pauser i schemat, hellre skriva ”paus” än

”bensträckare” för att täcka in fler funktionsvariationer.

Att anpassa informationen utifrån hur personer med

synnedsättning kan ta del av den är en viktig del. Det kan till exempel handla om att säkerställa att material och texter är läsbara med hjälpmedel såsom talsyntes/skärmläsare, och att rubriker, typsnitt, kontrast på textens färg, bilder och tabeller/statistik kan användas på ett tillgängligt sätt. Läs gärna på mer för att få fler tips.

Bildsättning i inbjudan och annat material riktat till deltagarna signalerar vems verklighet som speglas.

Tänk på vad som kan utläsas i bilderna utifrån till exempel kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, hudfärg, funktionalitet samt religions- och trosuppfattning. Vem kan upplevas som

”huvudperson”? Speglar bilderna mångfalden inom idrottsrörelsen?

Vem har vilken roll och kan det kopplas till några stereotyper? Är det någon grupp som förekommer ofta eller inte alls? Varför i så fall?

Se över om bilderna är en blandning av personer som befinner sig inom normen och de som bryter mot normen.

(11)

K OMMUNIKA

Uppmuntra talare och föreläsare att fundera igenom bildval i sina presentationer. Förklara RF/SISU:s syn, att det är viktigt att spegla hela idrottsrörelsen och vara uppmärksam på vilka stereotyper och normer som kan komma att återspegla eller utmana våra förväntningar kopplat till olika delar i en persons identitet.

Om utbildningen/mötesplatsen arrangerats i liknande format tidigare, fundera över om det fanns någon likhet mellan personer som visades på bilderna och de som deltog?

Tänk även på, finns det syntolkning av bilderna i form av en beskrivande text i anslutning till bilden?

Fundera på vilka kanaler ni bjuder in i. Hur nås så många som möjligt i målgruppen?

Titta på vilka kanaler inbjudan går ut i. Vilka är de vanligaste kanalerna ni använder? Finns det fler kanaler ni kan använda?

Tänk till exempel tidskrifter eller sociala medier, som når bortom ert vanliga nätverk, och fysiska platser där inbjudan kan sättas upp.

Gör en lista på vilka som deltog förra året och vilka som inte gjorde det. Finns det någon särskild grupp som verkar vara extra lätt eller extra svår att nå av det ni kan utläsa?

Om det är en ny målgrupp ni försöker nå, ta gärna hjälp av en organisation som arbetar med målgruppen.

Utformningen av anmälningsformuläret är viktigt för att visa på en förväntad bredd av deltagare och fånga upp de olika behov som kan finnas bland dem.

Se till att ha med det tredje alternativet ”annat”, utöver ”kvinna”

och ”man”, om kön måste anges, för att inkludera alla oavsett könsidentitet.

I anmälningsformuläret bör det finnas möjlighet att fylla i tillgäng- lighetsbehov – för att fånga upp detta tidigt. Ta kontakt med deltagaren och hör vad denne behöver.

Ställ specifik fråga om det finns behov av teckenspråkstolk, syntolk eller hörselteknisk utrustning.

Ställ specifik fråga om allergier och om det finns behov av specialkost.

Ta även med en fråga om det finns behov av stödkopior eller information på lättläst svenska.

Avsluta med en fritextfråga där deltagarna får svara på frågan: ”Är det något annat vi behöver veta för att du ska kunna delta?” för att vara säker på att all nödvändig information kommer med.

Se till att upprätta en rutin, till exempel mellan ansvarig och

(12)

K OMMUNIKA TION

Mina tillägg - kommunikation

KOM IHÅG!

(13)

GENOMFÖRANDE

(14)

GENOMFÖRANDE Genomförande

Vilka värderingar som signaleras genom rollfördelning vid utbildningen/

mötesplatsen är relevant att fundera på.

Finns det något mönster i vem som gör vad som kan kopplas till stereotypa könsroller eller vad som förväntas av vem i en viss ålder? Vem sköter fika och vem inledningstalar? Vem pratar om vilket ämne och vem får sammanfatta dagen?

Om ni ser ett mönster som bekräftar stereotyper, utmana om möjligt dem genom att byta eller variera arbetsuppgifter.

Ge dagen ett tydligt format så att alla kan hänga med.

En bra ram ger en tydlig bild av vad som kommer att hända och vad som förväntas av deltagarna. Var därför noga med att gå igenom schema, pauser och förväntningar på deltagarna.

Fundera över hur dagen går att anpassa till exempelvis personer med neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Erbjud till exempel en paus varje timme och använd en Time Timer för att göra det lättare att följa tiden.

Fördela taltid i det fysiska eller digitala rummet och gör en plan för maktutjämning i gruppen.

Ordna en talarlista. Avbryt på ett trevligt men bestämt sätt den som bryter ordningen, oavsett vem det är, och ge ordet till den som stod på tur.

Bestäm i förväg hur ni ska hantera deltagare som tar för mycket plats, för att säkerställa att så många som möjligt kan komma till tals.

Kan det vara läge att mäta taltid för att ta reda på exempelvis vilken åldersgrupp eller vilket kön som får mest utrymme?

(15)

GENOMFÖRANDE

Förbered bemötande och presentationer av talarna vid arrangemanget för att se till att alla känner sig bekväma.

Tänk igenom vilka ni förväntar er ska komma på mötet och vilka ni är beredda att möta.

Fråga gärna hur talarna vill bli presenterade, så att de känner sig bekväma med beskrivningen av dem.

Se till att ha koll på talarnas namn och hur de uttalas innan de ska gå upp på scen eller starta sin presentation i det digitala rummet.

Ta reda på vilka personliga pronomen som talarna föredrar. Det går bra att göra innan arrangemanget.

Ge deltagarna möjlighet att röra på sig under utbildningens gång.

Möjliggör för alla att vara med, oavsett nivå och funktionalitet. Var noga med att inte värdera de olika sätten att utöva övningen på.

Planera in pauser varje timme.

Tänk igenom vad som behövs för att alla ska kunna känna sig bekväma vid de sociala arrangemangen.

Förmedla att alla i rummet är lika viktiga. Ett sätt är att placera deltagare från olika grupper och positioner runt ett och samma bord.

Fundera över hur trygga deltagarna är med nya bordsgrannar och om det går att variera.

Undvik bordsplaceringar som ”varannan dam/herre” för att inkludera alla oavsett sexuell läggning och könsidentitet.

Kvalitetssäkra eventuella humorarrangemang innan start, så att det håller utifrån ett normmedvetet perspektiv.

Se till att möblera så att alla har möjlighet att nå sin plats utan problem oavsett funktionalitet.

(16)

GENOMFÖRANDE

Mina tillägg - genomförande

KOM IHÅG!

(17)

UTVÄRDERING

(18)

UTV ÄRDERING

Utvärdering

Utvärdera för att få syn på vem som lockades av just denna utbildning eller mötesplats.

Vem var den vanligaste deltagaren på utbildningen eller

mötesplatsen? Vad var det som gjorde att ni nådde just den typen av person?

Utgå från den önskade målgruppen och dess sammansättning.

Vilka av dem nådde ni inte och vad kan det ha berott på?

Försök fånga in olika röster för att få en helhetsbild av hur arrangemanget upplevdes.

Be deltagarna skatta/beskriva hur inkluderande de tyckte att utbildningen var.

Undersök om deltagarna har några förbättringsförslag till nästa gång.

Se till att utvärderingen går att göra på olika sätt, så att återkopplingen anpassas till deltagarnas olika behov och förutsättningar.

(19)

UTV ÄRDERING Mina tillägg - utvärdering

KOM IHÅG!

(20)

0