• No results found

L¨arare: Robert Lundqvist, tel 49 24 04

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "L¨arare: Robert Lundqvist, tel 49 24 04"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skrivtid 0900–1400

Tentamen i: Statistik 1, 7.5 hp

Antal uppgifter: 5

Krav f¨or G: 11

L¨arare: Robert Lundqvist, tel 49 24 04

Jour: Robert Lundqvist, tel 49 24 04

Resultatet ansl˚as senast: 22/12 2009

Till˚atna hj¨alpmedel:

En statistikbok, g¨arna Introduction to the Practice of Statistics av Moore &

McCabe. Undantag: kombinationen Praktisk statistik/R¨akna med slumpen

• Minir¨aknare

T¨ank p˚a att redovisa dina l¨osningar p˚a ett klart och tydligt s¨att. Endast det nume- riska svaret r¨acker inte f¨or full po¨ang. Korrekt l¨osning ger det po¨angantal som st˚ar angivet efter uppgiftstexten.

LYCKA TILL!

(2)
(3)

I alla l¨osningar f¨oruts¨atts du ge tydliga beskrivningar av s˚av¨al f¨oruts¨attningar som fr˚agest¨allning. Det inneb¨ar att h¨andelser, slumpvariabler och f¨ordelningar/slump- modeller ska beskrivas tydligt.

1. I fastighetsenheten inom en st¨orre organisation vill man se hur lokaler man ansvarar f¨or utnyttjas. Det finns totalt 14 hus, och i vart och ett av dessa finns en typ av sammantr¨adesrum. F¨or en given m˚anad sammanst¨alls bel¨aggning- en, dvs andel av tillg¨anglig tid som lokalerna utnyttjas, f¨or alla dessa 14 rum.

Resultatet ges i nedanst˚aende tabell:

0.264 0.277 0.284 0.239 0.219 0.261 0.250 0.254 0.233 0.270 0.268 0.261 0.243 0.246 (a) Beskriv bel¨aggningen i ett stambladdiagram.

(b) Ber¨akna median, undre och ¨ovre kvartil f¨or bel¨aggningen. Du ska tyd- ligt ange hur du definierat dessa.

(c) Beskriv bel¨aggningen i en boxplot. (6p)

2. I en unders¨okning av sambandet mellan barns f¨odelsevikt (enhet: gram) och vikt¨okningen (enhet: %) under den f¨orsta m˚anaden studerades 22 barn.

F¨oljande v¨arden erh¨olls:

F¨odelsevikt Vikt¨okning F¨odelsevikt Vikt¨okning F¨odelsevikt Vikt¨okning

2020 100 4175 53 3100 56

2500 70 2740 50 3340 50

3325 27 3250 38 4510 29

4180 19 3185 79 2780 90

2750 105 2175 96 4000 31

3740 31 2300 90 3295 68

2025 114 3785 38 2835 80

3500 62

G¨ors en regressionanalys med f¨odelsevikten som f¨orklarande variabel och vikt¨okningen som beroende variabel f˚as f¨oljande samband:

ˆ

y = 168.3 − 0.033 · x

Kan koefficienterna i det sambandet ges meningsfulla tolkningar? Ge i s˚a

(4)

3. Uppgifter om antalet nyregistrerade personbilar anses vara en viktig indika- tor p˚a tillst˚andet i ekonomin. I nedanst˚aende tabell ges antalet nyregistrerade bilar under n˚agra m˚anader detta ˚ar:

M˚anad Antal

Februari 15 508

Juni 24 141

November 21 285

(a) Beskriv dessa antal i en indexserie med november som bastidpunkt, dvs den tidpunkt d˚a index ¨ar 100.

(b) Hur stor har den m˚anatliga genomsnittliga f¨or¨andringen varit under

perioden fr˚an februari till november? (2p)

4. Efterfr˚agan p˚a blyfri bensin, 95 oktan, p˚a en viss mack en vanlig m˚andag har visat sig kunna beskrivas med en normalf¨ordelning d¨ar genomsnittet ¨ar 27 000 liter och standardavvikelsen ¨ar 2 000 liter.

(a) Hur stor ¨ar andel av alla m˚andagar kommer efterfr˚agan att ¨overstiga 30 000 liter?

(b) Hur m˚anga liter bensin m˚aste finnas i tanken en m˚andag f¨or att det ska vara h¨ogst 5% av m˚andagarna som bensinen tar slut, dvs att efterfr˚agan

¨ar st¨orre ¨an den tillg¨angliga volymen? (4p) 5. Du ska genomf¨ora en unders¨okning av vad hyresg¨asterna i det kommuna- la bostadsbolaget tycker om bolagets tj¨anster och utbud. I unders¨okningen ing˚ar att g˚a ut med en enk¨at till bolagets hyresg¨aster. I det aktuella omr˚adet finns 1000 l¨agenheter. N˚agra av fr˚agorna d¨ar ¨ar f¨oljande:

• Antal personer i hush˚allet?

• Antal personer i hush˚allet som ¨ar 18 ˚ar eller ¨aldre?

• Hur m˚anga ˚ar har ni bott i den l¨agenhet du nu bor i?

• Hur brukar du oftast transportera dig till de centrala delarna av staden?

(Bil/Cykel/Buss/Promenerar/Annat, n¨amligen. . . )

• Hur ni bott i en annan l¨agenhet inom detta bostadsomr˚ade? (Ja/Nej)

• Vilket av f¨oljande alternativ passar b¨ast p˚a din nuvarande bostadssitu-

ation? (Jag ¨ar helt n¨ojd, vill inte ¨andra p˚a n˚agot/Jag trivs r¨att bra, men

funderar ¨and˚a p˚a att flytta/Jag trivs inte alls/Annat, n¨amligen. . . )

(5)

Planen ¨ar att g¨ora ett slumpm¨assigt urval av 100 hush˚all.

(a) Ge ett exempel p˚a en grafisk metod f¨or att beskriva f¨ordelningen av antalet ˚ar de svarande bott i nuvarande l¨agenhet.

(b) Ge ett exempel p˚a en grafisk metod f¨or att beskriva hur de svarande brukar transportera sig till centrum.

(c) Ge ett exempel p˚a en grafisk metod f¨or att beskriva sambandet mellan antalet ˚ar de svarande bott i nuvarande l¨agenhet och om de bott i annan l¨agenhet inom omr˚adet.

(d) Ge exempel p˚a en numerisk/sifferbaserad metod f¨or att beskriva sam- bandet mellan vad de svarande tycker om sin bostadssituation och an- talet ˚ar de bott i den nuvarande l¨agenheten.

(e) Beskriv kortfattat hur du skulle g¨ora det slumpm¨assiga urvalet n¨ar du ska anv¨anda en slumptalstabell till din hj¨alp: vad du beh¨over f¨or slags underlag, hur urvalet g¨ors.

Du ska i denna uppgift utg˚a fr˚an att variablerna inte ska uts¨attas f¨or ber¨ak- ningar annat ¨an m¨ojligen best¨ammande av m˚att baserade p˚a ordningsv¨arden,

dvs kvartiler, median och liknande. (6p)

(6)

1. (a) Ett stambladdiagram f¨or andelen av tiden som rummen anv¨ands kan se ut p˚a f¨oljande s¨att:

The decimal point is 2 digit(s) to the left of the | 20 | 9

22 | 39 24 | 3604 26 | 114807 28 | 4

(b) Medianen blir det mittersta v¨ardet, dvs v¨arde nr 7.5 eller medelv¨ardet av 6:e och 7:e v¨ardet. H¨ar blir det 0.2575. Undre kvartil (q

1

) blir mitten i undre halvan, dvs v¨arde nr 4 som h¨ar r˚akar vara 0.243. ¨ Ovre kvartil (q

3

) blir p˚a motsvarande s¨att 0.268.

(c)

0.22 0.23 0.24 0.25 0.26 0.27 0.28

2. L˚at y beteckna den procentuella vikt¨okningen och x barnens f¨odelsevikt i kg. Med regressionsanalys har man f˚att sambandet

ˆ

y = 168.3 − 0.033 · x

H¨ar kan v¨ardet −0.033 tolkas som att den f¨or¨andringen i vikt¨okning mins-

kar med i genomsnitt 0.033% om f¨odelsevikten ¨okar med 1 kg. V¨ardet 168.3

kan inte ges n˚agon meningsfull tolkning eftersom det givetvis inte finns

n˚agra observationer p˚a vikt¨okning f¨or barn som skulle ha f¨odelsevikt 0 kg.

(7)

3. I tabellen ges antalet nyregistrerade bilar under n˚agra m˚anader detta ˚ar:

M˚anad Antal

Februari 15 508

Juni 24 141

November 21 285

(a) Index f¨or februari blir 15508/21285 · 100 = 72.86, f¨or juni blir det 24141/21285 · 100 = 113.42 eller uttryckt i en tabell:

M˚anad Index

Februari 72.86

Juni 113.42

November 100

(b) L˚at k beteckna den m˚anatliga tillv¨axtfaktorn under perioden. D˚a g¨aller att 15508 · k

9

= 21285 eftersom det ¨ar 9 m˚anader i perioden. Detta betyder att k

9

= 1.3725 och k = 1.3725

1/9

= 1.0358. Den procentuella m˚anatliga f¨or¨andringen ¨ar allts˚a 3.58%.

4. L˚at E st˚a f¨or efterfr˚agan p˚a blyfri bensin. Den variabeln s¨ags kunna beskri- vas med en normalf¨ordelning d¨ar genomsnittet ¨ar 27 000 liter och standard- avvikelsen ¨ar 2 000 liter.

(a)

P (efterfr˚agan ¨overstiger 30 000) =

= P (E ≥ 30000) = P  E − 27000

2000 ≥ 30000 − 27000 2000



=

= P (Z ≥ 1.5) = 1 − P (Z < 1.5) = 1 − 0.9332 = 0.0668 (b) Det som s¨oks ¨ar det v¨arde c som g¨or att P (E ≥ c) = 0.05.

P (E ≥ c) = P  E − 27000

2000 ≥ c − 27000 2000



= P (Z ≥ c) = 0.05 Enligt tabell ¨ar P (Z > 1.645) = 0.05, vilket betyder att

c − 27000

2000 = 1.645

= 30290 liter.

(8)

5. N˚agra av fr˚agorna i unders¨okningen med ett urval av 100 hush˚all bland de 1000 i omr˚adet var f¨oljande:

• Antal personer i hush˚allet?

• Antal personer i hush˚allet som ¨ar 18 ˚ar eller ¨aldre?

• Hur m˚anga ˚ar har ni bott i den l¨agenhet du nu bor i?

• Hur brukar du oftast transportera dig till de centrala delarna av staden?

(Bil/Cykel/Buss/Promenerar/Annat, n¨amligen. . . )

• Hur ni bott i en annan l¨agenhet inom detta bostadsomr˚ade? (Ja/Nej)

• Vilket av f¨oljande alternativ passar b¨ast p˚a din nuvarande bostadssitu- ation? (Jag ¨ar helt n¨ojd, vill inte ¨andra p˚a n˚agot/Jag trivs r¨att bra, men funderar ¨and˚a p˚a att flytta/Jag trivs inte alls/Annat, n¨amligen. . . ) (a) Antalet ˚ar de svarande bott i nuvarande l¨agenhet ¨ar en kvantitativ va-

riabel som kan beskrivas med exempelvis ett histogram, en boxplott eller ett stambladdiagram. Eftersom det inte kan handla om s¨arskilt m˚anga olika v¨arden g˚ar det ocks˚a med ett stapeldiagram ¨aven om det inte blir s¨arskilt snyggt. Anledningen till detta ¨ar f¨orst˚as att det knap- past beh¨ovs n˚agon indelning i klasser.

(b) En grafisk metod f¨or att beskriva hur de svarande brukar transportera sig till centrum kan till exempel vara ett stapeldiagram, en stapel f¨or varje svarsalternativ.

(c) En grafisk metod f¨or att beskriva sambandet mellan antalet ˚ar de sva- rande bott i nuvarande l¨agenhet och om de bott i annan l¨agenhet inom omr˚adet kan f¨orst˚as vara tv˚a boxplottar, helst i samma diagram: en boxplott som beskriver ˚ar f¨or de som svarat ”Ja” och en boxplott f¨or de som svarat ”Nej”.

Det skulle ocks˚a g˚a att g¨ora tv˚a histogram, men det kan d˚a bli sv˚arare att g¨ora j¨amf¨orelser mellan grupperna.

Ett tredje alternativ ¨ar att bilda stapeldiagram: en stapel f¨or varje ˚ar uppdelad p˚a de tv˚a svaren Ja och Nej.

(d) En numerisk/sifferbaserad metod f¨or att beskriva sambandet mellan vad de svarande tycker om sin bostadssituation och antalet ˚ar de bott i den nuvarande l¨agenheten kunde vara att st¨alla upp en korstabell med antalet ˚ar och ˚asikterna som variabler.

(e) F¨or att g¨ora ett slumpm¨assigt urval beh¨ovs f¨orst en f¨orteckning (dvs en

urvalsram) ¨over hush˚allen i omr˚adet. D¨ar numreras alla hush˚all fr˚an

1 till 1000. Efter det g¨ors urval ur listan genom att ta en godtycklig

(9)

startpunkt i slumptalstabell, ta fyra efter varandra f¨oljande siffror och

se om den kombinationen motsvarar n˚agot av hush˚allen i ramen. Om

s˚a ¨ar fallet v¨aljs detta hush˚all ut, annars tas fyra efterf¨oljande siffror

ut. P˚a det viset forts¨atter man tills 100 hush˚all ¨ar valda.

References

Related documents

Förare Förare Förare Förare Kartläsare Kartläsare Kartläsare Kartläsare. Klubb

[r]

[r]

Förare Förare Förare Förare Kartläsare Kartläsare Kartläsare Kartläsare. Klubb

Plac..

Plac..

Stnr..

Förare Förare Förare Förare Kartläsare Kartläsare Kartläsare Kartläsare. Klubb